Hyra på 5 000kr för en etta i Malmö anses som överhyra

En kvinna i Malmö som hyrt ut sin hyresrätt omöblerad i andra hand tvingas betala tillbaka 6182kr jämte ränta till sin tidigare hyresgäst. Såväl hyresnämnden som hovrätten ansåg att en hyra på 5000 kr för en etta med kök överstiger bruksvärdet. Domstolen ansåg att en rimlig hyra var 4000kr. Motiveringen till beslutet var att
den typ av lägenhet som det rörde sig om är en hyresrätt där
hyran är förhandlad och där bruksvärdet är bestämt. Det är då den hyran som ska läggas till grund för bedömningen hur vida återbetalning ska ske eller inte.

SAAB:s konkursförvaltare har lagt ner 14 års arbete

SAAB:s konkursförvaltare har hos Vänersborgs
tingsrätt yrkat att erhålla drygt
130 miljoner kronor i förskott på arvode som de anser sig ha rätt till. Två av byråerna uppges ha lagt 28 800 timmar som de i genomsnitt värderar till ca 2 600 kr. Detta motsvarar hela 3 600 arbetsdagar om man utgår ifrån en åttatimmars arbetsdag. 3 600 dagar utgör närmare 14 års arbete om man utgår ifrån en person som jobbar måndag till fredag under samtliga årets dagar.

Några större rubriker blev det trots allt inte i media. Skall man se det som ett tecken på att inget längre förvånar någon?

 

Bidragsfuskare får villkorlig dom och dryga böter

En 40-årig kvinna i Holmsund har av hovrätten dömts till villkorlig dom och 100 gånger 50 dagsböter för grovt bidragsbrott. Kvinnan har genom felaktiga uppgifter fuskat till sig 358 596 kronor i sjukersättning och 42 835 kronor i bostadstillägg från Försäkringskassan.

I en tidigare dom hade tingsrätten avstått från att ge kvinnan dagsböter med motiveringen att hon hade en stor skuldbörda att återbetala varför det fanns förmildrande omständigheter för att hon skulle slippa dagsböter. Hovrätten har nu ändrat tingsrättens dom och förenar den villkorliga domen med dagsböter.

Reklamerat 383 gånger räcker inte

Kronobergs Landsting har vid 383 tillfällen reklamerat de tolkningstjänster som Språkservice AB utfört på sjukhus och vårdcentraler. Reklamationerna bestod i huvudsak av att Språkservice inte kunnat leverera tolkningstjänster i den omfattning som avtalats. Med anledning av detta ansåg Landstinget att patiensäkerheten var i fara och att Landstinget fick onödiga kostnader då besök och behandlingar inte kunde utföras på planerad tidpunkt. Mot bakgrund av det saknade Landstinget förtroende för Språkservice varför Landstinget uteslöt bolaget vid den nya upphandlingen.

Domstolen konstaterade att det fanns brister men att den procentuella andelen reklamationer i förhållande till antalet utförda uppdrag var relativt låg. Därför ansåg domstolen att Landstinget inte hade visat att Språkservice hade brustit i sin yrkesverksamhet i sådan omfattning som krävs för uteslutning av en leverantör.

Anser att domstolen har haft möjlighet att utesluta bolaget från upphandlingen. Större hänsyn bör ha tagits till vad konsekvensen blir av de brister som finns hos leverantören. Landstinget måste välja den leverantör som lämnar lägst pris därför är det viktigt att Landstinget kan ställa höga krav på kvalitén och inte tvingas acceptera ett ändå stort antal brister förekommer hos en leverantör.

 Läs hela domen här (PDF)