Förstahandshyresgäst får stå för vattenskada som andrahandshyresgäst vållat

En andrahandshyresgäst som hyrde en lokal där han bedrev en restaurang lämnade en trycksatt läskmaskin utan tillsyn. När restaurangen hade semesterstängt brast slangen till läskmaskinen på ett oklart sätt. Vilket fick till följd att fastighetsägaren drabbades av en omfattande vattenskada eftersom det tog lång tid innan olyckan upptäcktes.
Fastighetsägaren väckte talan mot lokalens förstahandshyresgäst eftersom fastighetsägaren menade att det var förstahandshyresgästen som var ansvarig för skadan, trots att den orsakats av en godkänd andrahandshyresgäst.
Hyresgästen ansåg att läskmaskinen hade skötts ordentligt, varit fackmässigt installerad och stått under tillsyn. Samt att det var andrahandshyresgästen som skulle hållas ansvarig. Tingsrätten konstaterade att läckan inträffade när andrahandshyresgästen hade semesterstängt och ansåg att det var oansvarigt att lämna en trycksatt maskin utan tillsyn.

Vidare ansåg tingsrätten att det var förstahandshyresgästen som var ansvarig men att denne hade regressrätt mot andrahandshyresgästen. Den omständigheten att fastighetsägaren godkänt andrahandshyresgästen medförde ingen annan bedömning. Tingsrätten uttalade att även om skilda uppfattningar i frågan på senare tid förts fram inom doktrinen, får den i dag kända uppfattningen anses vara att en förstahandshyresgäst svarar för samtliga kontraktsförpliktelser gentemot hyresvärden även när andrahandsuthyrningen sker med hyresvärdens tillstånd. En förstahandshyresgäst svarar således gentemot hyresvärden även för att vårdplikten enligt 12 kap. 24 § första stycket jordabalken uppfylls även under den tid lokalen är uthyrd i andra hand.

Inte oskäligt att Blocket får utnyttja dina fotografier

Enligt villkoren på Blocket.se upplåter man upphovsrätten för sina fotografier till Blocket.
Nu har det prövats av domstol om det kan anses som oskäligt att avtalet med en konsument får en sådan innebörd.

Bakgrunden var att en konsument hade skapat en annons på hemsidan
blocket.se avseende försäljning av en motorbåt. Annonsen
har utöver annonstext bestått av tre stycken fotografier av den ifrågavarande
motorbåten. Fotografierna har tagits av konsumenten själv. På Hemsidan har Blocket i anslutning till annonsen för allmänheten tillgängliggjort ett av fotografierna på motorbåten i en s.k. bannerannons för Swedbank.
Konsumenten väckte talan mot blocket i tingsrätten och yrkade att
Blocket skulle betala 6 540 kr. Av det yrkade kapitalbeloppet
avser 5 140 kr skälig ersättning för utnyttjande av fotografiet, 900 kr skadestånd på grund av kränkning av den ideella rätten och 500 kr skadestånd på grund av avtalsbrott.

Konsumenten angav som grund för kravet att Blocket:s villkor om att upphovsrätten till fotografier som används i annonser övergår till Blocket är oskäligt, och skall därför ogiltigförklaras. Vidare hävdade konsumenten att Blocket inte hade angivit hans namn i anslutning till fotografiet. Samt slutligen att Blocket brutit mot sina villkor med anledning av att Blocket inte hade försett fotografiet med en vattenstämpel.

Både tingsrätten och hovrätten anser dock att Blocket:s allmänna villkor är skäliga och tillräckligt tydliga. Bland annat för att det finns möjlighet att lägga upp annons utan bild och att det på ett tydligt sätt framgår att Blocket får utnyttja upplagda bilder i andra annonser. Vidare skall bestämmelsen om oskäliga avtalsvillkor i 36 § avtalslagen tillämpas restriktivt och endast användas i undantagsfall.

Beträffande frågan om att konsumenten inte blivit namngiven angav domstolen som skäl att det skall göras på ett sådant sätt som följer av god sed. Det innebär inte att det alltid behöver göras utan vid sådana situationer som det typiskt sätt följer av god sed inom branschen. Någon utredning för att det följer av god sed inom branschen att man namnger upphovsmannen på bilden i den aktuella situationen hade inte konsumenten lagt fram varför domstolen avslog yrkandet.

När det gällde frågan om vattenstämpel yttrade domstolarna att det inte följde av något avtal att Blocket var skyldig att förse bilder med vattenstämpel. Att det stod i dom allmänna villkoren att Blocker förser bilder med vattenstämpel skall enbart ses som information och inte ett bindande avtal för Blocket.

Busschaufför döms för att ha beslagtagit mobil

En busschaufför som från en passagerare beslagtagit en störande mobiltelefon har dömts av hovrätten till dagsböter för egenmäktigt förfarande.

När den 16-åriga studenten klev på bussen för att åka hem från skolan spelade hennes mobiltelefon upp hög musik. Chauffören bad studenten att stänga av musiken. Trots det gjorde hon inte det. Till slut tröttnade chauffören och gick bak i bussen och på ett oklart sätt fick till sig mobiltelefonen.

Enligt busschauffören lämnade studenten frivilligt över telefonen, medan studenten sa att chauffören tagit ett stadigt grepp om hennes arm och sedan tagit ifrån henne mobilen, och inte lämnat tillbaka den förrän hon skulle kliva av bussen.

En vän till studenten som såg hela händelseförloppet vittnade i tingsrätten. Tingsrätten ogillade åtalet på grund av att tingsrätten ansåg att vittnesförhöret inte var trovärdigt utifrån deras vänskap och kunde därmed inte ensidigt läggas till grund för åtalet.

Domen överklagades dock till hovrätten som gör en annan bedömning. Enligt hovrätten är såväl studentens som hennes väns vittnesmål trovärdiga och ger tillsammans stöd för att chauffören tagit tag i studentens arm och sedan tagit ifrån henne mobiltelefonen. Någon misshandel är det dock inte fråga om utan ett ofredande och ett egenmäktigt förfarande som straffas med 30 dagsböter. Hovrätten konstaterar också att chauffören trott att han haft rätt att agera som han gjorde men understryker att om en passagerare stör ordningen måste chauffören tillkalla polis eller ordningsvakt som kan avvisa personen ifråga. Chauffören har själv ingen befogenhet att exempelvis beslagta en mobiltelefon.

Leverantör kunde inte bevisa att det var en löpande beställning

Under en modemässa kom en svensk butiksägare överrens med en dansk klädtillverkar om att butiksägaren skulle försöka sälja deras kläder. Efter modemässan levererades också kläder till butiken och klädtillverkaren kom även till butiken och hjälpte till att hänga upp kläderna. Därefter kom ytterligare leveranser med kläder till butiken. Butiksägaren reklamerade omgående och angav att han endast gjort en provbeställning och att han inte godkänt ytterligare leveranser. Klädtillverkaren hävdade dock att de träffat ett avtal om löpande leveranser. Något skriftligt avtal upprättades inte utan allt skedde muntligen.

Tingsrätten ansåg bland annat att det vore konstigt om klädtillverkaren  lagt ned sådana resurser som att skicka personal till butiken bara för en provbeställning. Sammantaget fann därför tingsrätten att butiksägaren skulle betala cirka 90 000 kronor för de levererade kläderna.

Butiksägaren överklagade domen till hovrätten som gör en helt annan bedömning. Hovrätten anser att butiksägarens omgående reklamation till klädtillverkaren samt att han polisanmält dem talar för att det bara varit fråga om en enskild beställning och inte löpande leveranser. Butiksägaren angav att han inte fått någon orderbekräftelse medan klädtillverkaren angav att orderbekräftelse gavs. Hovrätten konstaterade att ord står mot ord och att klädtillverkaren mot den bakgrunden inte lyckats visa att parterna träffat ett löpande leveransavtal.