Hovrätten över Skåne och Blekinge målnummer FT 1400-13

Företaget menade att de kvittat TeliaSoneras fordran avseende fast telefoni mot en kreditfaktura avseende mobil telefoni. TeliaSonera invände och påstod att kreditfakturan har makulerats. Enligt hovrätten har företaget bevisat att kreditfakturan existerar medan TeliaSonera bara påstått att den makulerats.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Som tingsrätten konstaterat är det ostridigt att parterna ingått avtal om dels fast telefoni, dels mobiltelefoni och att TeliaSonera har en fordran mot Bogils om 445 kr, hänförlig till den i målet omstämda fakturan rörande den fasta telefonin. Fakturan (fakturanummer 66460509129) som utställts den 6 juli 2012 har ursprungligen avsett 497 kr men eftersom Bogils inbetalt totalt 52 kr av fakturabeloppet har beloppet 445 kr återstått oreglerat. Vidare är det ostridigt att TeliaSonera den 16 maj 2012 utställt en kreditfaktura om 445 kr (fakturanummer 27456408122) avseende Bogils mobilabonnemang. På kreditfakturan anges att krediterat belopp kan regleras mot innestående fordran.
Den fråga som hovrätten först har att ta ställning till är om Bogils kvittningsvis kan åberopa kreditfakturan gentemot TeliaSoneras krav på betalning. Hovrätten gör följande bedömning i den delen. En part har i regel rätt att kvittningsvis åberopa en motfordring om det föreligger ett ömsesidigt fordringsförhållande mellan parterna, motfordringen är förfallen till betalning och frigörelsetidpunkten för huvudfordringen är inne (se exempelvis Lindskog, Kvittning, 1993, s. 46). Dessa förutsättningar är uppfyllda i förevarande fall. Den omständigheten att kreditfakturan avser avtalet om mobiltelefoni, medan den omstämda fakturan avser avtalet om fast telefoni utgör inte något hinder mot kvittning. För att kvittning ska få ske förutsätts emellertid även att motfordringen, dvs. kreditfakturan, är gällande. Frågan är därför om TeliaSoneras invändning att kreditfakturan har makulerats ska medföra att rätten till kvittning bortfaller.
Liksom tingsrätten anser hovrätten att Bogils har bevisbördan för påståendet att bolaget har en kvittningsgill motfordran gentemot TeliaSonera. Den omständigheten att Bogils primärt ålagts bevisbördan hindrar emellertid inte att bevisskyldigheten kan växla mellan parterna med hänsyn till den bevisning som lagts fram under processens gång (jfr NJA 2006 s. 367).
Sedan Bogils lagt fram bevisning i form av den utställda kreditfakturan och TeliaSonera invänt att fakturan makulerats har det ankommit på TeliaSonera att styrka sin invändning i den utsträckning som erfordras för att Bogils bevisning inte längre ska anses tillräcklig. TeliaSonera har emellertid inte åberopat någon bevisning till stöd för påståendet att den fordran som Bogils kvittningsvis åberopat inte längre förelåg vid tiden för kvittning sförklaringen.
Slutsatsen av ovanstående är att Bogils genom den bevisning som bolaget åberopat styrkt att bolaget har en kvittningsgill motfordran gentemot TeliaSonera. TeliaSoneras yrkande om ersättning med 445 kr jämte ränta ska därför redan på denna grund lämnas utan bifall. Detsamma gäller TeliaSoneras yrkande om ersättning för inkassokostnad som vid den angivna utgången i huvudsaken inte kan anses ha varit skäligen påkallad för att tillvarata TeliaSoneras rätt.

Rättegångskostnader
Eftersom käromålet ogillats ska Bogils befrias från skyldigheten att ersätta TeliaSonera för rättegångskostnader.

Frågan om avvisning
Bogils har först i hovrätten framställt yrkande om att TeliaSonera ska förpliktas att öppna abonnemanget avseende den fasta telefonin igen. Yrkandet kan inte tas upp av hovrätten som första instans och ska därför avvisas.

Svea hovrätt målnummer T 9736-11

Kvinnan talar dålig svenska och har en liten affärsverksamhet. En ledamot i hovrätten anser därför att kvinnan med stöd av 36 § avtalslagen ska ha rätt till jämkning av Wasa Kredit AB:s fordran på ca 59 000 kronor gällande ett avtal om ett kassaregister, som kvinnan hävdar att hon inte förstod hela vidden av. Enligt ledamoten intar kvinnan en uppenbart underlägsen ställning i förhållande till motparten. Ledamoten betonar dessutom att kvinnan såväl i tings- som i hovrätten har behövt tolk. En oenig hovrätt väljer dock att ogilla kvinnans invändning.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utöver vad som antecknats i tingsrättens dom har Therese  då hon hörts vid tingsrätten uppgett följande. Av den tekniker från Erpato som hade med sig den handling som hon skulle underteckna fick hon upplysningen att undertecknandet skulle ske enbart för att hon skulle “registreras”. Hyresavtalet, som teknikern hade med sig och som hon undertecknade då, ger ingen upplysning om Wasa Kredit AB. Hon visste inget om Wasa Kredit AB. Det var bråttom att skriva på. Hon skulle kunna bestämma sig slutligt senare om hon istället ville köpa kassan kontant. Hon fick besked om att hon, om hon inte var nöjd, skulle kunna avbryta avtalet inom tre månader. Hon hade kunder i butiken vid tillfället och hon läste inte igenom avtalet före undertecknandet.
Från det vittnesförhör som vid tingsrätten hölls med Thereses make Dadhy antecknar hovrätten följande. Vid ett telefonsamtal som Therese  hade med, vad han förstod, företrädare för Erpato AB verkade det som om Therese  kommit överens med Erpato AB om att de skulle leverera ett kassaregister och att Therese  skulle faktureras kostnaden för detta med avdrag för vad hon hade innestående till följd av ett tidigare köp som gått tillbaka. Han var även med i butiken när teknikern från Erpato AB kom med avtalet. Teknikern uppgav att Therese  skulle skriva under avtalet för att hon skulle komma in i “systemet”. Det skulle inte vara något problem med att skriva under och om hon ville betala kontant så skulle hon kunna riva sönder avtalet.
Michael, Patrik, Paul och John har i hovrätten berättat i
enlighet med de referat som finns antecknade i tingsrättens dom.

Hovrätten gör följande bedömning.
Bristande partsvilja och partsinsikt
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att hyresavtalets ostridiga innehåll och framförallt de uppgifter John lämnat med styrka talar för att Therese  varit medveten om avtalets innebörd av ett hyresförhållande. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att denna invändning således inte kan leda till att avtalet inte ska tillämpas.

Uppsägning
11, Hovrätten finner vidare att det av hyresavtalets lydelse framgår att det inte finns någon
rätt till uppsägning från hyrestagarens sida, förutom den rätt till uppsägning som
hyrestagaren har i samband med hyresperiodens utgång (se punkt 3 i hyresavtalets allmänna villkor). Därtill kommer de uppgifter som lämnats av Michael  och Patrik  om att de upplyst Therese  om att det inte var möjligt för henne att säga upp avtalet. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Wasa Kredit AB inte kan vara bundna av eventuell information som lämnats av teknikern hos Erpato AB. Inte heller finner hovrätten att det förhållande att Wasa Kredit AB återtog
kassaregistret kan ges den innebörden att Wasa Kredit AB godtagit Thereses uppsägning. Hovrätten instämmer således även här i tingsrättens bedömning att hyresavtalet inte kan anses uppsagt.
Som ovan redovisats har Therese  gjort gällande att avtalet är oskäligt och ska jämkas. Till stöd för att avtalet ska bedömas som oskäligt har hon anfört ett antal omständigheter som huvudsakligen är att hänföra till avtalets innehåll och ingående. Hon har även gjort gällande att hon i avtalsförhållandet har befunnit sig i en underlägsen ställning.
Enligt 36 § avtalslagen får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. I bestämmelsens andra stycke anges att särskild hänsyn ska tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Parternas avtalsfrihet och respekten för den har motiverat att oskälighetströskeln allmänt sett är hög. Utgångspunkten vid oskälighetsbedömningen enligt lagrummet är att prövning ska ske av ett bestämt villkor i förhållande till avtalet som helhet. Som ovan redovisats har emellertid Therese  gjort gällande att avtalet som sådant är oskäligt och ska jämkas. Hovrätten ska göra en helhetsbedömning av de
omständigheter som Therese  har åberopat.
Hovrätten noterar inledningsvis att Therese  ingått avtalet i egenskap av näringsidkare. Det kan visserligen konstateras att Therese s rörelse är relativt nystartad och förefaller vara av liten omfattning. Vidare har hon gjort gällande att hennes relativt dåliga svenskakunskaper medfört att hon befunnit sig i en
underlägsen ställning. Enligt hovrättens har emellertid inte utredningen i målet inte visat att Therese  har intagit en sådan underlägsen ställning i
avtalsförhållandet som ensam kan leda till att avtalet ska anses oskäligt. Detta hindrar emellertid inte att avtalet likväl kan anses oskäligt för det fall något av kriterierna som anges i 36 § avtalslagen föreligger.
Vad gäller uthyrningen generellt kan noteras att det rör sig om en förhållandevis dyr produkt vars andrahandsvärde är relativt lågt. För det fall Therese  hade köpt det aktuella kassaregistret kontant hade priset varit 40 750 kr. Kassaregistret såldes efter återtagandet från Therese  för 7 000 kr. Den totala hyreskostnaden som uppgick till 50 364 kr kan därför enligt hovrättens mening inte anses vara oskälig. Att den faktiska kostnaden för kassaregistret eller dess värde inte framgår av avtalet kan inte heller anses oskäligt. Mot denna bakgrund kan inte heller det aktuella upplägget med en uthyrningstid om 36 månader och en ensidig uppsägningsrätt för uthyraren, dvs. Wasa Kredit AB, anses oskäligt.
När det därefter gäller partsställningen i avtalet kan noteras att Erpato AB:s logotyp funnits överst på avtalet, att Wasa Kredit AB stått som uthyrare med mindre bokstäver längre ned i avtalet och att avtalet undertecknats av Wasa Kredit AB:s representanter tre dagar efter att Therese  undertecknat avtalet som hyrestagare. Dessa omständigheter sammantaget kan enligt hovrättens mening vara skäl för att ifrågasätta skäligheten. Som ovan konstaterats framgår det emellertid klart och tydligt av avtalet att det rör sig om ett hyresförhållande. I affärsmässiga hyresförhållanden är det vanligt förekommande att en kreditgivare är uthyrare. Enligt hovrättens mening kan det krävas en viss noggrannhet från Therese  vid undertecknandet, särskilt eftersom det har rört sig om en förhållandevis stor och för verksamheten viktig affär. Mot denna bakgrund kan inte heller partsställningen i avtalet eller omständigheterna vid undertecknandet medföra att avtalet ska anses oskäligt. Att hon tidigare har köpt ett kassaregister av Erpato AB leder inte till någon annan bedömning.

Sammantaget finner hovrätten att avtalet inte kan anses oskäligt och instämmer i tingsrättens bedömning att det inte finns någon grund för jämkning enligt 36 § avtalslagen.

Rättegångskostnader
Vid denna utgång ska Therese  stå Wasa Kredit AB:s rättegångskostnader även i hovrätten. Yrkat belopp är vitsordat.
Skiljaktig mening
Jag instämmer i majoritetens bedömning när det gäller Therese  invändningar om hennes bristande partsvilja och partsinsikt och hennes uppsägning.
Hon kan således inte befrias från betalningsskyldighet på dessa grunder.
När det gäller frågan om avtalet kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen gör jag följande bedömning.

Det saknas skäl att ifrågasätta avtalet som sådant. Det har emellertid i målet framkommit omständigheter vid framför allt avtalets tillkomst som talar för en jämkning av avtalet med stöd av ovan nämnda paragraf.

Av andra stycket i 36 § avtalslagen framgår att vid prövningen ska hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsumet eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Therese  driver en liten rörelse som hon startade en relativt kort tid före den aktuella tvisten. Hon intar inte ställning som konsument i förhållande till Wasa Kredit AB men förhållandet mellan olika näringsidkare kan i vissa fall förete likheter med förhållanden där en konsument är part. En enskild näringsidkare kan i många fall i förhållande till t.ex. leverantörer vara att betrakta som en konsument. I sådana fall är det naturligt att låta den konsumenträttsliga lagstiftningen fa ett tydligt genomslag även om parten inte i formellt hänseende betraktas som konsument (Zeteo,
• kommentaren till 36 § avtalslagen).
Enligt min mening bör Therese  rörelse bedömas inta en uppenbart underlägsen ställning i förhållande till Wasa Kredit AB. Det frans därför enligt min
• mening skäl att beakta detta förhållande vid bedömningen av om det fmns skäl för jämkning.
Av utredningen framgår vidare att Therese  haft vissa brister när det gäller språkkunskaper i svenska. Hon har såväl i tingsrätten som i hovrätten haft hjälp av tolk för att göra sig förstådd. Vid en oskälighetsbedömning bör hänsyn kunna tas till detta även om Wasa Kredit AB inte medvetet utnyttjat detta.
I samband med att Therese  startade sin rörelse fick hon enligt vad hon själv uppgett kontakt med Erpato AB som är det företag som levererat kassaregister till henne. Inget annat har framkommit än att Therese  fram till undertecknandet av nu aktuellt hyresavtal reglerat sina mellanhavanden med Erpato AB genom kontant

10 2014-03-03
betalning. Hon har heller inte, vilket enligt min mening finns anledning att fästa tilltro till, haft någon vetskap om eller kontakt med Wasa Kredit AB, före det att hon fick den första fakturan från Wasa Kredit AB i slutet av maj 2010. Enligt min mening har den naturliga motparten för Therese , när det gäller inköp av kassaregister, varit Erpato AB.
När det sedan gäller undertecknadet av avtalet har framkommit att en tekniker från Erpato AB haft med sig detta när han besökte Therese  affär. Hyresavtalet var vid denna tidpunkt inte undertecknat av Wasa Kredit AB, vars undertecknande skulle avvaktas till dess kreditprövning skett. Avtalet har en tydlig logotyp som anger företagsnamnet “Erpato”. Genom att rubrikerna “Leverantör” och “Hyrestagare” placerats högst upp på hyresavtalet ges, enligt min mening, lätt intrycket av att det är dessa som är parter i avtalet. Wasa Kredit AB:s namn förekommer mer undanskymt och såsom tidigare nämnts är avtalet vid den tidpunkt Therese  skriver under detta inte underskrivet av Wasa Kredit AB.
Med hänsyn till nu nämnda omständigheter finns enligt min mening anledning att jämka hyresavtalet på så sätt att Therese  ska förpliktas ersätta Wasa Kredit AB endast för den tid hon haft kassaregistret, det vill säga fem månader å 1 399 kr, och för återtagandekostnaden uppgående till 3 000 kr i enlighet med hennes i fjärde hand framställda yrkande.