Begränsad frihet i att bedöma en produkts likvärdighet

Det står inte den upphandlande myndigheten helt fritt att bedöma vad som är likvärdigt. Bedömningen måste fortfarande vara förenlig med de grundläggande principerna om likabehandling och transparens.

Förvaltningsrätten i Göteborg 2017-02-10 Mål nr 11739-16, 11756-16, 11757-16.

SÖKANDE
Dahl Sverige Aktiebolag, 556287-0229

Ombud:
Mikael Rendahl och Martin Göransson
Prosent AB

MOTPARTER
1. Trollhättans kommun
461 83 Trollhättan

2. Trollhättans Tomt Aktiebolag, 556008-8535
Box 953
461 29 Trollhättan

3. Vänersborgs kommun
462 85 Vänersborg

Ombud för 1-3: Paul Åkerlund
Trollhättans Stad
461 83 Trollhättan

SAKEN
Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar att Trollhättans kommuns, Trollhättans Tomt Aktiebolags och Vänersborgs kommuns upphandling VS & VA-material 2016-2018, dnr KS 2016/00519, inte får avslutas förrän rättelse har gjorts genom ny anbudsutvärdering avseende delområdet VA-material.

BAKGRUND
Trollhättans kommun, Trollhättans Tomt Aktiebolag och Vänersborgs kommun (nedan de upphandlande myndigheterna) genomför en upphandling VS & VA-material 2016-2018, dnr KS 2016/00519.
Upphandlingen är uppdelad i två delar, VS-material och-VA-material.
Av tilldelningsbeslut av den 26 oktober 2016 framgår att Ahlsell Sverige AB (nedan Ahlsell) har vunnit upphandlingen.

YRKANDEN M.M.
Dahl Sverige Aktiebolags talan:
Dahl Sverige Aktiebolag (nedan Dahl) ansöker om överprövning såvitt avser delområdet VA-material och yrkar att förvaltningsrätten ska förordna att upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse har skett på sådant sätt att en ny utvärdering görs, där anbudet från Ahlsell inte får beaktas. Dahl anför i huvudsak följande.

Tidpunkt och sätt att visa att produkterna är likvärdiga
De upphandlande myndigheterna har hänvisat till specifika produkter genom angivande av s.k. RSK-nummer i prisformuläret. Förkortningen står för Rörbranschens standard katalog, som är en gemensam produktkatalog som VVS-branschen har tagit fram för att underlätta inköp av VA- och VVS-material. Genom att ange RSK-nummer framgår det vilken typ av produkt som efterfrågas och vilka material, tekniska egenskaper och funktioner produkten ska ha. Hänvisningen till RSK-nummer innebär att de upphandlande myndigheterna har angivit prestanda- och funktionskrav med hänvisning till en standard enligt 6 kap. 2- 3§§ LOU. Av 6 kap. 5 § samma lag framgår att anbudsgivaren redan i anbudet ska visa att en offererad produkt är likvärdig — någon annan tidpunkt har inte heller angivits i förfrågningsunderlaget. Ett lämpligt sätt att visa likvärdighet kan enligt artikel 23.4 i direktiv 2004/18/EG vara att tillhandahålla teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

Bedömning av likvärdighet utifrån uppgifterna i Ahsells anbud
Det framgår av myndigheternas begäran om förtydligande och Ahlsells komplettering att Ahlsell inte har visat i anbudet att de alternativa produkter som bolaget har offererat är likvärdiga efterfrågade produkter. Ahlsell har endast hänvisat till andra RSK-nummer i sitt anbud för att visa att produkterna är likvärdiga, vilket inte är tillräckligt (se Kammarrätten i Sundsvalls dom den 28 januari 2013 i mål nr 2263-12). Om Ahlsell ska anses ha visat att produkterna är likvärdiga har det skett först efter anbudstidens utgång och sedan offererade produkter har bytts ut och uppgifter i anbudet har rättats.

Förutsättningar för rättelse, förtydligande eller komplettering
Det kan inledningsvis noteras att Ahlsell, genom att ange ett nytt artikelnummer på position 131, har offererat en annan artikel än den som angavs i anbudet. Varken denna brist eller övriga påtalade brister har kunnat läkas genom en rättelse eftersom möjligheten till rättelse förutsätter att de upphandlande myndigheterna skulle ha kunnat inse att uppgifterna varit felaktiga och förstått vad som avsetts.
Beträffande möjligheten till förtydliganden och kompletteringar kan konstateras att det endast är fråga om att konkretisera redan lämnade uppgifter (jfr Falk, Lag om offentlig upphandling- en kommentar s. 269 f.). Det finns ingen möjlighet att låta en anbudsgivare komplettera eller förändra sitt anbud i syfte att uppfylla de skall-krav som har angivits i förfrågningsunderlaget. Det är inte tillåtet att låta en anbudsgivare komplettera sitt anbud med produktinfollnation efter anbudstidens utgång (se Kammarrätten i Sundsvalls dom den 7 december 2011 i mål nr 2147-11). Det bör dessutom noteras att förfrågningsunderlaget saknar föreskrifter om att underlag i form av produktblad eller dylikt kan eller ska ges in på anmodan. Det rör sig sammanfattningsvis om en regelrätt förändring av Ahlsells anbud, vilket innebär att anbudsgivarna inte har behandlats på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Med hänsyn till att Dahl har givit in ett fullständigt och korrekt anbud som har kunnat utvärderas skulle bolaget ha antagits som leverantör om inte Ahlsell hade fått komplettera sitt anbud. Det går följaktligen inte att hävda att kompletteringen inte skulle medföra risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.

Bedömning av likvärdighet efter förändringarna i Ahlsells anbud
För det fall förvaltningsrätten finner att Ahlsells komplettering är förenlig med LOU har bolaget i vart fall offererat produkter som inte är likvärdiga efterfrågade produkter. Det kan noteras att de upphandlande myndigheternas tolkningsfrihet att avgöra vad som är likvärdigt inte får medföra en fri prövningsrätt där det ges utrymme för godtyckliga bedömningar. Ställda produktkrav ska därvid upprätthållas vid utvärderingen.
På position 76 i prisformuläret har de upphandlande myndigheterna efterfrågat en produkt med RSK-nummer 7037041. Vid en sökning i RSK¬databasen framgår att en sådan produkt ska ha en slit-/dämpring. På den positionen har Ahlsell i stället offererat en produkt med RSK-nummer 7037116. Vid kontroll i RSK-databasen framgår att produkten saknar slit-/dämpring. En slit-/dämpring är en fastsatt packning som inte går att ta bort med handkraft. Packningen förhindrar att gjutytorna i locket och ramen slår emot varandra, vilket ger en tystare gatumiljö. Den medför även mindre slitage på lock och ram, vilket ökar livslängden. Slutligen minskar packningen risken för att lock och ram fryser fast. Ahlsells produkt saknar helt packning och kan därför inte anses likvärdig. För det fall Dahl hade känt till att produkter utan sådan packning skulle godtas hade bolaget kunnat offerera en billigare produkt än den efterfrågade. Det kan vidare noteras att Ahlsell på ett flertal positioner har offererat alternativa produkter med mindre förpackning eller mängd, vilket står i strid med skall-kraven och medför att anbuden inte blir jämförbara. Detta gäller exempelvis position 190 där de upphandlande myndigheterna har efterfrågat 500 gram och Ahlsell har offererat 400 gram. Avvikelsen är av väsentlig betydelse och produkten kan därmed inte anses vara likvärdig.

Skada
Dahl har rangordnats som nummer två. För det fall Ahlsells anbud förkastas kommer Dahl att antas som leverantör. Dahl lider följaktligen skada eller riskerar i vart fall att lida skada. Det finns därför förutsättningar för ett ingripande enligt LOU.

De upphandlande myndigheternas talan:
De upphandlande myndigheterna anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande.

Förutsättningar för rättelse, förtydligande eller komplettering
1 samband med begäran om förtydligande har Ahlsell upptäckt att bolaget har angivit ett felaktigt artikelnummer. Det har saknats grund att ifrågasätta Ahlsells uppgift om felskrivning och referensgruppen har därför tillåtit rättelsen. Den aktuella rättelsen har gjorts utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Det har inte heller i övrigt bytts ut eller tillkommit några artiklar. Det kan noteras att Ahlsells alternativa erbjudande om ersättningsartiklar har lämnats utan avseende eftersom det skulle ha inneburit en otillåten komplettering som hade medfört en risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Ahlsell har sammanfattningsvis inte givit in någon komplettering, utan endast en begäran om rättelse och ett förtydligande. Det är förenligt med LOU och syftet med ett förtydligande att bifoga en produktbilaga.

Bedömning av likvärdighet
I den aktuella upphandlingen har de upphandlande myndigheterna efterfrågat en varukorg och till stor del hänvisat till Dahls artikelnummer och beskrivning. Detta skulle kunna stå i strid med.likabehandlingsprincipen om andra anbudsgivare inte tillåts offerera likvärdiga artiklar och ges möjlighet att påvisa att de är likvärdiga. Frågan om en artikel kan anses vara likvärdig efterfrågad artikel med dess funktionalitet ligger i första hand hos de upphandlande myndigheterna eftersom de står för förfrågningsunderlagets utformning utifrån de behov och önskemål som finns på myndigheterna. Att kräva att en offererad artikel ska vara av ett specifikt märke eller exakt som en referensartikel vore att agera i strid med LOU. Detta skulle utestänga leverantörer och därmed försämra konkurrensen i en upphandling. Inkomna anbud i denna upphandling har prövats av en utsedd referensgrupp som har tagit ställning till om offererade artiklar ska anses vara likvärdiga. Samtliga anbudsgivare har fått möjlighet att förtydliga sina offererade artiklar. Bedömningen har därefter baserats på anbuden och egen erfarenhet.

Skada
Dahl har inte lidit eller riskerat att lida skada då bolaget inte har konkretiserat på vilket sätt det vinnande anbudets artiklar inte skulle anses vara likvärdiga och därför inte skulle ha utvärderats. Det har stått Dahl fritt att offerera likvärdiga artiklar och bolaget har haft samma förutsättningar som alla andra anbudsgivare att påverka sitt varukorgsvärde och vinna upphandlingen. En förutsättning för detta har dock varit att Dahl har haft samtliga efterfrågade artiklar och lägst pris, vilket inte har varit fallet.

SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling har upphävts och ersatts av lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Enligt övergångsbestämmelserna gäller den upphävda lagen dock för sådan upphandling som påbörjats före ikraftträdandet.
Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas (1 kap. 9 § LOU).
En upphandlande myndighet får tillåta att en anbudssökande eller anbudsgivare rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudsansökan eller anbudet. Myndigheten får begära att en anbudsansökan eller ett anbud förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Myndigheten får också begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar handlingar som getts in och som avses i 10 och 11 kap. (9 kap. 8 § LOU).
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (16 kap. 6 § första stycket LOU).

Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrättens prövning utgör en kontroll av om det finns skäl att ingripa mot upphandlingen på grund av att den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i samma lag.
Av punkten 4.1. i förfrågningsunderlaget framgår att anbudspris ska lämnas i det bifogade anbuds/utvärderingsunderlaget (varukorgen).
1 formuläret har de upphandlande myndigheterna angivit namn och artikelnummer på ett stort antal produkter. De upphandlande myndigheterna har genom hänvisningar till RSK-nummer uppställt ett antal krav på de efterfrågade produkternas egenskaper.
Av punkten 1.14 i förfrågningsunderlaget framgår att likvärdiga produkter kan offergiras.
Dahl har bl.a. anfört att den produkt som Ahlsell har offererat på position 76 saknar slit-/dämpring och redogjort för hur detta påverkar produktens funktion. Dahl har även gjort gällande att det resulterar i en dyrare produkt. De upphandlande myndigheterna har i huvudsak gjort gällande att frågan om en artikel kan anses vara likvärdig efterfrågad artikel med dess funktionalitet i första hand ligger hos de upphandlande myndigheterna och att det inte är möjligt att kräva att en offererad artikel ska vara precis som en referensartikel.
Uppfattningen att det är den upphandlande myndigheten som i första hand har att bedöma om leverantören har visat att produkterna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven i de tekniska specifikationerna vinner stöd av uttalanden i förarbetena (se prop. 2006/07:128 s. 346). Detta innebär dock inte att det står den upphandlande myndigheten helt fritt att bedöma vad som är likvärdigt — bedömningen måste fortfarande vara förenlig med de grundläggande principerna i LOU.
Förvaltningsrätten noterar att de upphandlande myndigheterna varken har invänt mot Dahls beskrivning av på vilket sätt skillnaden mellan de offererade produkterna är väsentlig eller närmare har utvecklat varför den offererade produkten ändå ska anses vara likvärdig. Dahl får mot denna bakgrund ha anses visat att den offererade produkten inte är likvärdig.
Dahl har vidare anfört att Ahlsell bl.a. har offererat en mindre mängd glidmedel på position 190 än vad som har efterfrågats.
Det har enligt förvaltingsrättens mening inte framkommit något som visar på vilket sätt 400 ml glidmedel av ett visst märke kan anses vara likvärdigt med 500 ml glidmedel av ett annat märke. Dahl får därför anses ha visat att de upphandlande myndigheterna inte har haft fog för bedömningen att den offererade produkten kan godtas.
Förvaltningsrätten gör sammanfattningsvis bedömningen att Dahl har visat att Ahlsell — oavsett svaret på begäran oni förtydligande — har offererat vissa produkter som inte har kunnat godtas. Förvaltningsrätten anser därför att det inte finns skäl att närmare pröva i vilken utsträckning de upphandlande myndigheterna har kunnat beakta vad Ahlsell har angivit efter anbudstidens utgång.
Det är uppenbart att Dahl har lidit — eller i vart riskerat att lida — skada på grund av de upphandlande myndigheternas agerande. Ansökan om överprövning ska därför bifallas på sådant sätt att upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse har gjorts genom en ny anbudsutvärdering avseende delområdet VA-material.

Stiftelse var ej ett offentligt styrt organ

En stiftelse som bedrev friskolor ansågs inte vara ett offentligt styrt organ enligt lagen om offentlig upphandling.

SÖKANDE
Evrokonsult i Skåne AB, 556883-8865
Prästgatan 15 A 274 32 Skurup

MOTPART
Stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Lund
Hardeberga skola
247 91 Södra Sandby

Ombud för Stiftelsen: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB
Box 1241
131 28 Nacka Strand

SAKEN
Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU); fråga om avvisning av talan

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avvisar Evrokonsult i Skåne AB:s ansökan.

BAKGRUND
Stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Lund (stiftelsen) påbörjade en upphandling av skolskjuts avseende Lunds Waldorfskola. Enligt aktuellt förfrågningsunderlag var upphandlingen inte offentlig. Stiftelsen har uppgett att man sedermera avbrutit upphandlingen.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Evrokonsult i Skåne AB (Evrokonsult) ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar i första hand att utvärderingen i upphandlingen rättas och i andra hand att upphandlingen ska göras om. Bolaget anser inte att upphandlingen har avslutats i juridisk mening.
Stiftelsen yrkar i första hand att ansökan ska avvisas med hänvisning till att stiftelsen inte utgör ett offentligt styrt organ som är skyldig att tillämpa LOU. I andra hand gör stiftelsen gällande att ansökan ska avslås.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Tillämpliga bestämmelser
En stiftelse är enligt 2 kap. 19 § LOU skyldig att tillämpa LOU vid upp-handling om stiftelsen ifråga är att betrakta som ett offentligt styrt organ som avses i 2 kap. 12 § samma lag.
Med offentligt styrda organ avses enligt 2 kap. 12 § LOU sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar, särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen är finansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller
3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upp-handlande myndighet.

Förvaltningsrättens bedömning
Rätten ska i första hand avgöra om stiftelsen är att betrakta som ett offentligt styrt organ enligt LOU. För att så ska vara fallet krävs dels att stiftelsen ska anses tillgodose behov i det allmännas intresse som inte är av industriell eller kommersiell karaktär, dels att antingen finansieringskriteriet, kontrollkriteriet eller styrelsekriteriet är uppfyllt.
Av EU-domstolens praxis framgår att bedömningen av om t.ex. en stiftelse utgör ett offentligt styrt organ på grund av att verksamheten tillgodoser behov i det allmännas intresse som inte är av industriell eller kommersiell karaktär, ska göras med hänsyn till samtliga relevanta och faktiska omständigheter. Detta innefattar de omständigheter som var aktuella vid bildandet av organet och de villkor på vilka organet utövar verksamheten, inklusive i vilken mån organets verksamhet är utsatt för konkurrens, om det finns ett huvudsakligt vinstsyfte, om organet bär de förluster som uppstår i samband med utövandet av verksamheten och om verksamheten får offentlig finansiering (jfr Högsta förvaltningsdomstolens dom den 29 juni 2016 i mål 884-15).
behov i det allmännas intresse. Det rör sig inte om industriell verksamhet. Avgörande för den fortsatta prövningen är således om verksamheten är av kommersiell karaktär eller inte.
Oavsett hur det förhåller sig med vinstsyftet kan rätten konstatera att stiftelsens verksamhet är utsatt för konkurrens av såväl andra friskolor som kommunala skolor. Vidare är det stiftelsen som bär den ekonomiska risken för sin verksamhet.
Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att stiftelsens verksamhet måste anses vara av kommersiell karaktär. Det innebär i sin tur att stiftelsen redan av det skälet inte är att bedöma som ett offentligt styrt organ i lagens mening. En överprövning enligt LOU är därmed inte möjlig. Evrokonsults ansökan därom ska följaktligen avvisas.

Anbudsgivaren fick stå risken för fel i upphandlingssystemet

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 15 juni 2016 i mål nr 4171-16

SÖKANDE
Perema AB, 556380-8970
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen AB Box 1241
131 28 Nacka Strand

MOTPART
Göteborgs Stads Upphandlings Aktiebolag, 556070-5054 Box 1111
405 23 Göteborg

SAKEN
Överprövning av upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan.

BAKGRUND
Göteborgs Stads Upphandlings Aktiebolag genomför en upphandling av konsulttjänster för chefs- och medarbetarutveckling, dnr 440/14. Upphandlingen är uppdelad i avtalsområde A – G. Perema har av Göteborgs Stad uteslutits från upphandlingen i avtalsområde B eftersom bolaget inte har besvarat frågan om accept under punkt 10.1.36 i förfrågningsunderlaget, och inte heller bifogat en bilaga där det framgår att bolaget accepterar samtliga ramavtalsvillkor.
Av upphandlingsprotokoll från den 8 april 2016 framgår att andra leverantörer har tilldelats ramavtal. Av samma protokoll framgår att Peremas och en annan leverantörs anbud har diskvalificerats från upphandlingen på grund av bristande accept.

YRKANDEN M.M.
Perema ansöker om överprövning och yrkar i första hand att upphandlingen inte ska avslutas förrän rättelse har skett på så sätt att bolagets anbud vid en ny rättad utvärdering beaktas. I andra hand yrkar bolaget att upphandlingen ska avbrytas och göras om.

Perema anför bl.a. följande. Bolaget har vid anbudslämning kryssat i rutan under punkt 10.1.36 och därmed accepterat samtliga ramavtalsvillkor. Av det informationsmeddelande de fått från Göteborgs Stad framgick att det bara var i fall det hade varit problem med att kryssa i rutan som en bilaga skulle bifogas. Eftersom bolaget inte hade haft problem bifogades ingen bilaga till anbudet. Det torde vara ostridigt i målet att det i vissa fall funnits tekniska problem i anbudssystemet. Av andra stycket i punkt 1.2.1 i förfrågningsunderlaget “Krav på anbudet” framgår att anbudsgivaren genom sitt anbudssvar accepterar samtliga föreskrivna villkor i förfrågningsunderlaget. Bolaget har således genom att lämna ett anbud gjort en generell accept av samtliga villkor, däribland avtalsvillkoren. Eftersom bolaget kunde besvara alla frågor och eftersom systemet angav att anbudet hade noll obesvarade frågor utgick bolaget från att anbudet varit komplett. Bolaget har inte tillgång till anbudssystemet och kan inte återskapa felet. Den felsökning Göteborgs Stad har gjort är inte fullständig. De är inte det enda bolag som har drabbats av det tekniska problemet. För det fall förvaltningsrätten trots allt skulle anse att bolaget inte accepterat avtalsvillkoren anser bolaget att det med beaktande av omständigheterna i målet skulle vara oproportionerligt att förkasta bolagets anbud. Istället för att avhjälpa det tekniska felet har Göteborgs Stad överlämnat allt ansvar och risk på anbudsgivarna. Göteborgs Stad har brutit mot transparensprincipen genom att förfrågningsunderlaget har varit bristfälligt samt då upphandlingssystemet inte fungerat som det ska. Genom att förkasta bolagets anbud, trots att anbudet uppfyller samtliga skall-krav har Göteborgs Stad brutit mot likabehandlingsprincipen. Anbudsgivarna har behandlats olika och inte getts samma förutsättningar då bara vissa anbudsgivare har behövt bifoga en bilaga i vilken ramavtalsvillkoren accepteras.
Bolaget har levererat motsvarande tjänster till Göteborgs Stad i 25 år. 25 % av bolagets intäkter kommer från Göteborgs Stad. Bolaget kommer således att lida stor skada av uteblivna intäkter till följd av att inte tilldelas ramavtal. Skäl till ingripande enligt LOU föreligger. — Bolaget åberopar skriftlig bevisning.

Göteborgs Stads Upphandlings Aktiebolag (Upphandlingsbolaget) anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande. Att acceptera samtliga ramavtalsvillkor, antingen genom att besvara frågan eller genom att bifoga en bilaga har varit ett obligatoriskt krav i upphandlingen. Perema har inte uppfyllt kravet varför anbudet rätteligen har förkastats. Under anbudstiden kom det till Upphandlingsbolagets kännedom att vissa leverantörer inte kunde besvara denna fråga på grund av en bakomliggande felkoppling i
upphandlingen. Eftersom felet inte gick att åtgärda skickades ett
informationsmeddelande till alla som hade hämtat ut förfrågningsunderlaget med ett förtydligande. Av meddelandet framgick bl.a. att en bilaga med leverantörens accept av samtliga ramavtalsvillkor istället kunde bifogas anbudet.
Leverantören av upphandlingssystemet har till Upphandlingsbolaget meddelat att de anbudsgivare som inte bockat i att anbud ska lämnas för område A inte heller har kunnat besvara frågan om accept för övriga områden. Det har då inte gått att bocka i svarsrutan, den har varit grå och ett meddelande har funnits vid frågan. Har inte anbudsgivaren kryssat i att anbud även ska lämnas för område A har felet upplevts på samma sätt för samtliga användare under hela perioden för anbudslämnande. Det är inte otydligt hur problemet har yttrat sig för de olika anbudsgivarna. Det som Perema framfört om att de kunnat kryssa i rutan vid anbudslämning är därför inte sant. Den administrativa bestämmelsen i 1.2.1 “krav på anbudet” innebär inte att Perema har uppfyllt aktuellt krav. Bestämmelsen är en ren instruktion för anbudsgivarna för att förtydliga vilka regler som gäller. Av bestämmelsen framkommer bl.a. att om anbudsgivaren avstår från att svara på något av de uppställda kraven eller frågorna kommer det att tolkas som att kravet inte kan uppfyllas eller att kravet inte accepteras. Det räcker inte att lämna in ett anbud för att samtliga krav ska anses vara uppfyllda och det har heller inte varit i strid med någon av de upphandlingsrättsliga principerna att förkasta Peremas anbud. Det har varit proportionerligt att förkasta Peremas anbud eftersom en acceptans av ramavtalsvillkoren innebär att viktiga avtalsvillkor om t.ex. vite, skadestånd, tvistelösning och fakturering redan vid tilldelning är avtalade mellan parterna. Att Perema inte har uppfyllt det aktuella obligatoriska kravet beror inte på något tekniskt problem utan på att Perema inte har bifogat den efterfrågade bilagan. -Upphandlingsbolaget åberopar skriftlig bevisning.

SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m. m.
Av 1 kap. 9 § LOU framgår att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
Om den upphandlande myndigheten brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten, enligt 16 kap. 6 § första stycket LOU, besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.

Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar att det av Upphandlingsbolagets förfrågningsunderlag framgår att en accept av samtliga ramavtalsvillkor har varit ett obligatoriskt krav i upphandlingen. Anbudsgivare har kunnat acceptera villkoren antingen genom att besvara frågan direkt i upphandlingssystemet eller genom att bifoga en bilaga. Av Peremas anbud framkommer det att bolaget inte har besvarat frågan i underlaget. Bolaget har inte heller kommit in med en bilaga.
Perema har anfört att de har kunnat kryssa i rutan avseende accept och att de därför inte funnit det nödvändigt att komma in med efterfrågad bilaga. Perema har emellertid erhållit information från Upphandlingsbolaget om att det har funnits problem med att avlägga accept direkt i systemet. Såvitt framgår av Upphandlingsbolagets tekniska utredning av problemet har det inte varit möjligt att lämna accept på det sätt som Perema uppger. Oavsett hur det varit med den saken anser förvaltningsrätten att det i vart får anses åligga en normalt omsorgsfull anbudsgivare att när man informerats om att det funnits tekniska problem själva vidta någon form av åtgärd för att kontrollera att man faktiskt lämnat den aktuella accepten. Även om det förvisso har inneburit en extra handling från de anbudsgivare som inte lämnat anbud även inom område A kan Upphandlingsbolagets förfarande enligt förvaltningsrättens mening inte anses strida mot likabehandlingsprincipen i LOU. Vidare anser förvaltningsrätten att Upphandlingsbolaget genom att ge ut informationsmeddelande far anses ha avhjälpt problematiken inom upphandlingssystemet samt garanterat att upphandlingen genomförts på ett sådant öppet sätt som transparens-principen kräver.
Perema har anfört, med hänvisning till de administrativa bestämmelserna i förfrågningsunderlaget, att de genom att skicka in ett anbud får anses ha uppfyllt de aktuella villkoren. Av bestämmelsen, 1.2.1., som Perema hänvisar till framgår att leverantören genom anbudssvar accepterar samtliga föreskrivna villkor i förfrågningsunderlaget. Trots att bestämmelsen läst isolerad i någon mån kan framstå som vilseledande avseende anbudsgivarens möjlighet att avlägga accept är det enligt förvaltningsrättens mening ändock tydligt att en anbudsgivare utöver att ge in sitt anbud måste uppfylla flertalet krav, såsom en accept av ramavtalsvillkoren. Den administrativa bestämmelsen i 1.2.1 kan således inte anses ersätta det krav om en uttrycklig accept av ramavtalets villkor som anges i 10.1.36. Detta framgår också uttryckligen av 1.2.1.
Sammantaget är förvaltningsrättens bedömning att bolaget inte kan anses ha lämnat accept och att det har varit korrekt av Upphandlingsbolaget att diskvalificera bolagets anbud. Kravet om accept har inte varit oproportionerligt och det kan inte heller anses oproportionerligt att utesluta de bolag som inte uppfyllt det. Förvaltningsrätten anser således att det inte framkommit att Upphandlingsbolaget har brutit mot någon bestämmelse i
LOU. Det har således inte heller kommit fram att bolaget på grund av något brott mot LOU har lidit eller riskerat att lida skada. Det saknas därmed skäl för ingripande enligt LOU. Ansökan avslås därför.

Inget rotavdrag för ventilationsarbete i bostadsrätt

Den fråga som prövats är om arbeten avseende rök- och ventilationskanaler för en bostadsrättslägenhet kan anses utförda i lägenheten vilket är ett krav för att kunna få skattereduktion. Arbeten som utförs i en rök/ventilationskanal som går genom fastigheten utanför den aktuella lägenhetens tak, väggar och golv anses inte utförda i lägenheten. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Livat i Las Palmas

Lena och Inger hyrde en lägenhet tillsammans i Las Palmas på Kanarieöarna. Bråk uppstod efter en tid. Det började med att de gick och irriterade sig på varandra. En dag uppstod bråk om vem som skulle ha den bästa tv-platsen i soffan, vilket slutade med slagsmål. Inger som stod på hyreskontraktet tvingade därefter Lena att flytta ut. Lena har nu tilldömts drygt 3 000 kronor i skadestånd för merkostnader för ersättningsboende. Mot Lenas anspråk hade Inger invänt att hon haft rätt att kasta ut Lena eftersom hon blivit misshandlad samt att hon hade en motfordran för ett par trasiga glasögon. Enligt såväl tingsrätten som hovrätten saknades det dock tillräcklig bevisning, både angående misshandeln och glasögonen, för att Inger skulle slippa att betala skadestånd för att ha hävt det muntliga hyresavtalet om lägenheten.

Företagare får rätt till a-kassa

När kvinnan, som slutat sitt arbete på 85 % av heltid som förskollärare, ansökte om arbetslöshetsersättning från Lärarnas arbetslöshetskassa fick hon avslag på sin ansökan med motiveringen att hon var företagare. Hon var på olika sätt delaktig i flera olika bolag och fick även en mindre lön och bilförmån, med totalt 6 000 kr per månad. Hon bedömdes ha väsentlig inflytande i verksamheten och hade som företagare inte rätt till ersättning enligt a-kassan.

Kvinnan överklagade a-kassans beslut till förvaltningsrätten och hävdade att hon trots ersättningen inte utförde arbete i bolagen. Hon borde i alla fall få ersättning enligt 17/10-regeln då hon arbetat mer än 17 timmar i veckan före arbetslösheten och inte var verksam mer än 10 timmar i veckan i bolagen.

I förvaltningsrätten uppstod något av ett moment 22 för kvinnan. Hon bedömdes utföra arbete och ha ett väsentligt inflytande i bolagen varför hon som företagare inte hade rätt till a-kassa. Men hon kunde heller inte få ersättning enligt 17/10-regeln eftersom hon själv hävdade att hon inte utfört något arbete i företagen, vilket var en förutsättning för att få ersättning enligt regeln.

Kammarrätten har nu upphävt förvaltningsrättens dom. Kammarrätten instämmer i bedömningen att hon vid sidan av sin anställning varit företagare och att hon mot bakgrund av den ersättning hon får bör ha utfört någon form av prestation i bolagen. Men då ersättningen från bolagen endast varit 6 000 kr per månad och hon arbetat 85 % av heltid som förskollärare kan hon enligt kammarrätten knappast ha arbetat mer än tio timmar i veckan. Trots att hon själv påstår att hon inte arbetat i näringsverksamheten gör kammarrätten således ändå antagandet att så är fallet, vilket gör att hon inte kan nekas a-kassa med hänvisning till att hon är företagare.

Får behålla hyreskontrakt trots rörig situation i samband med separation

Värden hävdade att kvinnan var folkbokförd på annan adress, hyrde ut i andra hand utan tillstånd och att varken kvinnan eller hennes barn bodde permanent i lägenheten, och ville därför säga upp hyresavtalet. Kvinnan själv hävdade att hon från hennes och sambons separation bott i lägenheten varannan vecka – de veckor hon inte bott med barnen i parets tidigare gemensamt ägda lägenhet – för att från april 2015 bosätta sig stadigvarande i den aktuella lägenheten med barnen. Ingen otillåten andrahandsuthyrning har skett utan det har rört sig om utlåning av lägenheten till en kusin som haft långt hem och därför sovit över när hon själv inte disponerat lägenheten. Både Hyresnämnden och hovrätten anser att kvinnan ska få behålla hyreskontraktet.

Leverantör lider skada vid fel i vinnande anbud

Ett företag som placerats på andra plats i en upphandling ansökte om överprövning och gjorde gällande att det vinnande anbudet inte uppfyllde samtliga skall-krav. Förvaltningsrätten avslog dock ansökan på grund av att företaget inte riskerade att lida skada. Kammarrätten har nu upphävt Förvaltningsrättens dom, eftersom Kammarrätten anser att företaget riskerar att lida skada.

Kammarrätten i Stockholms dom den 2015-09-25 i mål 7332-15

KLAGANDE
Motionskompaniet i Västerås AB

Ombud: Upphandlingsjurist Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen AB
Box 1241
131 28 Nacka Strand

MOTPART
Polismyndigheten

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 augusti 2015 i mål nr 13041-15, se bilaga A

SAKEN
Offentlig upphandling

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.

Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och visar målet åter till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.
Kammarrättens interimistiska beslut upphör därmed att gälla.

YRKANDEN M.M.
Motionskompaniet i Västerås AB yrkar att kammarrätten, med upphävande av förvaltningsrättens dom, fastställer att bolaget lider eller i vart fall riskerar att lida skada och återförvisar målet till förvaltningsrätten för vidare prövning, alternativt bifaller bolagets ansökan om överprövning. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. Förvaltningsrättens dom är felaktig. Om de brister som bolaget påpekat i det vinnande anbudet föreligger kommer bolaget vid en ny rättad utvärdering att antas som leverantör. Mot denna bakgrund är skaderekvisitet uppfyllt i den mening som avses i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.
Förvaltningsrätten har avslagit ansökan om överprövning eftersom bolaget inte har angett på vilket sätt bolaget har lidit skada eller riskerar att lida skada. Mot bakgrund av att endast två leverantörer kvalificerat sig i upphandlingen har bolaget, genom vad det anfört i förvaltningsrätten, gjort sannolikt att det lidit skada. Förvaltningsrätten borde därför inte ha avslagit ansökan på denna grund, utan borde ha prövat de invändningar som bolaget fört fram i målet. Kammarrätten bör dock inte pröva bolagets invändningar som första instans. Därför ska målet visas åter till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.

Plan för tiovåningshus på Gärdet ligger fast

Boende i området på övre Gärdet där Stockholms kommun antagit en detaljplan för att möjliggöra bygget av ett tiovåningshus får inget gehör för sina överklaganden av beslutet. Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas bedömning att varken den planerade byggnadens siluett eller dess placering i övrigt innebär en sådan påverkan att planen av kulturmiljöskäl inte kan godtas. Det historiska landskapets natur- och kulturvärden – området ligger i ett av Nationalstadsparkens grönstråk – skadas enligt domstolen inte heller, och därmed avslås överklagandet.

Arbetsprovet var inte korrekt utfört

En leverantör som vunnit en upphandling hade inte lämnat ett arbetsprov som utförts enligt de förutsättningar som angavs i förfrågningsunderlaget. Att godta leverantörens arbetsprov stod i strid med lagen om offentlig upphandling. Förvaltningsrätten bifaller därför en ansökan om överprövning från den leverantör som placerades på andra plats.

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 12 augusti 2015 i mål nr 11643-15

SÖKANDE
Mbrace AB

Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen AB
Box 1241
131 28 Nacka Strand

MOTPART
Regeringskansliet
Förvaltningsavdelningen
103 33 Stockholm

SAKEN
Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avvisar Shortcut Media Film AB:s yrkanden om att samtliga anbudsgivare ska ges tillfälle att komplettera sina anbud med nya anbudsprov samt att upphandlingen som omfattar de fem i förväg kvalificerade anbudsgivarna ska ogiltigförklaras och göras om.
Förvaltningsrätten bifaller Mbrace AB:s ansökan om överprövning och förordnar att ramavtalsupphandlingen avseende webbsändningar och webb-tv produktion (dnr FA2014/1613/RK/KOM) ska rättas på så vis att den far avslutas först efter att Regeringskansliet har genomfört en ny utvärdering av Shortcut Media Film AB:s anbud.

BAKGRUND

Regeringskansliet har genomfört en ramavtalsupphandling avseende kommunikationstjänster inom webbsändningar och webb-tv produktion (dnr FA2014/1613/RK/KOM) genom ett selektivt förfarande i enlighet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Regeringskansliet avsåg därefter att teckna separata avtal med tre rangordnande leverantörer.
I tilldelningsbeslut den 22 maj 2015 tilldelades ramavtal till tre leverantörer där Shortcut Media Film AB rangordnades som nummer ett och Mbrace AB som nummer två.

YRKANDEN

Mbrace AB (nedan kallat Mbrace) ansöker om överprövning och yrkar att förvaltningsrätten beslutar att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse gjorts på så vis att det av Shortcut Media Film AB (nedan kallat Shortcut) inlämnade arbetsprov som visar Axfoods leverantörs- och återförsäljarträff (filnamn Axfood.mp4) och avser fjärrstyrda kameror, vid en ny utvärdering ska få noll poäng. Som grund anger bolaget att
Regeringskansliet har brutit mot likabehandlingsprincipen i LOU. Bolaget bestrider att Shortcut har partsställning i målet. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. Regeringskansliet har betygssaft ett arbetsprov avseende fjärrstyrda kameror från Shortcut trots att arbetsprovet inte uppfyller kraven enligt anbudsförfrågan på tre fjärrstyrda kameror. Av anbudsförfrågan framgår att poäng tilldelas arbetsproverna på en skala mellan noll och sju. För det fall en anbudsgivare inte ger in ett arbetsprov ska betyget noll ges. Eftersom Shortcut för minst ett av arbetsproverna inte genomfört produktionen i enlighet med kraven i anbudsförfrågan ska det därför likställas med att det inte ingivits något arbetsprov. Att acceptera ett arbetsprov som inte utförts i enlighet med anbudsförfrågan kan inte anses vara förutsägbart och likabehandlande. Dessutom är arbetsprovet mycket kort och därmed svårt att utvärdera.

Regeringskansliet medger Mbraces yrkande på så sätt att det finns skäl att förordna om rättelse genom att en ny utvärdering av Shortcuts anbud sker med beaktande av de nya omständigheter som framkommit avseende det aktuella arbetsprovet Axfood.mp4. Som grund anges att Regeringskansliet efter genomgång funnit att Shortcuts arbetsprov sannolikt inte filmats med tre fjärrstyrda kameror och att arbetsprovet därför inte genomförts i enlighet med förutsättningarna i anbudsförfrågan. Dessutom har nu framkommit att nästintill hela arbetsprovet filmats med en bemannad huvudkamera. Anbudet har därför inte utvärderats i enlighet med förutsättningarna för det i förfrågningsunderlaget angina utvärderingskriteriet. Shortcut skulle därmed vid en ny utvärdering sannolikt erhålla lägre poäng. Shortcut har till sitt anbud bifogat två arbetsprover för området fjärrstyrda kameror och svarat “ja” på frågan om bör-kravet är uppfyllt och erhöll 4,5 respektive 5,5 poäng på arbetsproverna. I anbudet angav Shortcut att arbetsprovet var från en produktion med multikamerasystem innefattande fyra kameror varav tre fjärrstyrda kameror. Vid utvärderingen såg Regeringskansliet utvärderingsgrupp att arbetsprovet innehöll en sekvens som var filmad med steadycam och antog att den huvudkamera som filmade större delen av arbetsprovet var en av de tre fjärrstyrda kamerorna. Shortcut har dock senare uppgett att multikamerasystemet innefattade en bemannad studiokamera, tre fjärrstyrda kameror samt därutöver den bemannade steadycamen. Det är uppgifter som inte framgick av anbudet ifråga. Det återstår, enligt Regeringskansliets sakkunniga på området, endast fyra sekunder som kan ha filmats med fjärrstyrd kamera. Denna sekvens är sannolikt filmad med en och samma kamera. Shortcuts anbud har därmed inte utvärderats i enlighet med anbudsförfrågan och principen om likabehandling har inte iakttagits fullt ut.
Shortcut, som fått möjlighet att yttra sig i målet, yrkar i första hand att Mbrace talan ska avslås och i andra hand att rättelse ska ske i utvärderingen efter att alla anbudsgivare har getts tillfälle att komplettera sina
anbud med nya anbudsprover efter förtydligande av förfrågningsunderlaget. I sista hand yrkas att den del av upphandlingen som omfattar de fem i förväg kvalificerade anbudsgivarna ogiltigförklaras och görs om. Till stöd för sin talan anförs bl.a. följande. Arbetsprovet som lämnades in var en del av en längre sändning som bl.a. innehöll tre fjärrstyrda kameror, detta intygas av en försäkran från underleverantören DPS som utförde produktionen. Från den längre sändningen har ett kortare utdrag tagits ut.
Regeringskansliet har inte angivit minimalt eller maximalt antal sekunder per kamera eller kameratyp som angivits. Det finns inga “ska” eller “bör-krav” avseende sekunder fjärrstyrda kameror behöver synas i arbetsprovet. Enligt undertecknad försäkran från fyra personer med lång erfarenhet av produktion innehåller Mbrace ena arbetsprov bilder tagna av en bemannad och två fjärrstyrda kameror. Med Mbrace tolkning av utvärderingskriterierna bör de alltså själva tilldelas noll poäng och diskvalificeras.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Tillämpliga bestämmelser m.m.
Av 1 kap. 9 § LOU framgår att upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.
Enligt 16 kap. 6 § LOU ska rätten, om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i lagen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.

Angående partsställningen i förvaltningsrätten
Enligt gällande praxis är det bolag som begär överprövning samt den upphandlande myndigheten parter i målet hos förvaltningsrätten. Det bolag som har tilldelats upphandlingen är, i normalfallet, inte att anse som part i målet. Endast i det fall begäran om överprövning innefattar ett yrkande om att upphandlingen ska rättas på så sätt att det vinnande anbudet utesluts ur upphandlingen har det vinnande bolaget ansetts ha partställning (och därmed en rätt att yttra sig) i målet hos förvaltningsrätten (se HFD 2011 ref. 29 samt HFD 2013 ref. 24).
I förevarande mål har Mbrace yrkat att rättelse ska ske på så sätt att Shortcuts arbetsprov vid utvärderingen ska tilldelas noll poäng. Det är således inte fråga om ett yrkande om att Shortcut ska uteslutas ur upphandlingen. Enligt förvaltningsrättens mening innebär detta, mot bakgrund av de ovan redovisade avgörandena, att Shortcut inte har partställning i målet (jfr även HFD 2011 ref. 85). Det förhållandet att förvaltningsrätten funnit det lämpligt, mot bakgrund av vad Mbrace anfört till stöd för sin talan, bereda Shortcut möjlighet att yttra sig i målet föranleder inte någon annan bedömning. Shortcuts yrkanden i den mån de avser annat än bolagets inställning i sakfrågan, dvs. om att samtliga anbudsgivare ska ges tillfälle att komplettera sina anbud med nya anbudsprov samt att upphandlingen som omfattar de fem i förväg kvalificerade anbudsgivarna ska ogiltigförklaras och göras om, ska därför avvisas.

Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten har att pröva om Regeringskansliet har brutit mot lika-behandlingsprincipen i 1 kap 9 § LOU och i så fall om denna överträdelse har medfört att Mbrace har lidit eller kan komma att lida skada.
I anbudsförfrågan (s. 10) anges följande. [...]
För att säkra att anbudsgivaren kommer att ha kompetens, förmåga, kreativitet och ett kvalitetsmässigt arbetssätt för att kunna genomföra olika webbsändnings¬och veebb-tv-produktionsuppdrag för Regeringskansliet i enlighet med ställda krav i denna upphandling för detta anbudsområde bör (bedömningsgrund) anbudsgivaren bifoga fyra (4) arbetsprover (inom två olika områden) där anbudsgivaren har varit huvudansvarig och som inte är äldre än ett (1) år enligt nedan:
För varje arbetsprov anger anbudsgivaren uppdragsgivare samt produktionsperiod.
Arbetsprov Fjärrstyrda kameror
Två (2) stycken arbetsprover utgör produktion där minst tre fjärrstyrda kameror i ett multikamerasystem har använts.

Enligt förvaltningsrättens mening kan förfrågningsunderlaget inte tolkas på annat sätt än att de inlämnade arbetsproven ska ha filmats med minst tre fjärrstyrda kameror i ett multikamerasystem. I e-post till Regeringskansliet har Shortcut vidgått att den sekvens som har lämnats in inte innehåller bilder från minst tre fjärrstyrda kameror. Regeringskansliet har således tilldelat Shortcut poäng för ett arbetsprov som inte uppfyller förutsättningarna i anbudsförfrågan. Därmed har Regeringskansliet inte behandlat anbuden på ett likvärdigt sätt och en brist föreligger i upphandlingen.
Att en leverantör som blivit antagen som nummer två i ett ramavtals rangordning kan ansöka om överprövning framgår bl.a. av Kammarrätten i Stockholms dom från den 17 december 2009 (målni 3628-09). Det faktum att leverantören inte placerats som nummer ett i rangordningen innebär således att det anses finnas risk för skada.
I förevarande mål har Regeringskansliet uppgett, med beaktande av de nya omständigheter som framkommit om Shortcuts arbetsprov, att bolaget vid en ny utvärdering sannolikt skulle erhålla lägre poäng. Förvaltningsrätten gör mot bakgrund av detta bedömningen att bristen i upphandlingen har medfört att Mbrace riskerar att lida skada. Det föreligger därmed grund för ingripande genom att upphandlingen rättas eller görs om. Eftersom bristen i upphandlingen är att hänföra till ett senare skede i upphandlingen, i anbudsutvärderingen, är det enligt förvaltningsrättens mening tillräckligt att upphandlingen rättas på så sätt att en ny utvärdering görs av Shortcuts anbud. Förvaltningsrätten anser att Regeringskansliet är bäst lämpad att utvärdera och poängsätta aktuellt arbetsprov från Shortcut. Ansökan om överprövning ska därmed bifallas och upphandlingen rättas på så sätt att den får avslutas först efter att Regeringskansliet har genomfört en ny utvärdering av Shortcuts anbud.