Inget rotavdrag för ventilationsarbete i bostadsrätt

Den fråga som prövats är om arbeten avseende rök- och ventilationskanaler för en bostadsrättslägenhet kan anses utförda i lägenheten vilket är ett krav för att kunna få skattereduktion. Arbeten som utförs i en rök/ventilationskanal som går genom fastigheten utanför den aktuella lägenhetens tak, väggar och golv anses inte utförda i lägenheten. Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Vem som köper material saknar betydelse för rot-avdrag

En köpare av ROT-tjänster har stått för allt material vid köksrenoveringen. Köparen har handlat visst material genom sin svägerska för att kunna utnyttja hennes rabatt. Kammarrätten konstaterar att det saknar betydelse vem som har betalat för material så länge materialkostnaderna inte ingår i den fakturerade arbetskostnaden. Då uppgiven tidsåtgång är rimlig anser kammarrätten att bolaget får anses ha visat att hela det fakturerade beloppet avser arbetskostnader. Förvaltningsrättens avgörande upphävs därmed och målet överlämnas till Skatteverket för ny prövning.

EUD om skatteneutralitet mellan tryckt bok och ljudbok

Europa domstolen har avgjort en fråga som gällde om det är skatteneutralt att ha en reducerad moms på tryckta böcker men inte om boken levereras på andra fysiska bärare än papper. Enligt EUD beror det på vad genomsnittskonsumenten tycker i respektive land. Frågan för varje medlemsland är därför om tryckta böcker har liknande egenskaper och fyller samma behov som böcker levererade på andra fysiska bärare än papper. Om det fyller samma behov finns det ingen anledning att behandla leveranserna olika.

HFD ger skattetillägg för felaktigt SLPA i deklarationen

Ett bolag som hade redovisat underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader med för lågt belopp påfördes skattetillägg. Bolaget menade att Skatteverkets utredningsskyldighet aktualiserats då differensen mellan löneskatteunderlaget och redovisade pensionskostnader varit stor. Kammarrätten anser dock att bolaget lämnat en oriktig uppgift. Högsta förvaltningsrätten gör samma bedömning som kammarrätten.

Ladda ner domen här

Ingen bokmoms för bokbinderi

Kammarrätten anser att materialet som bolaget tillfört vid sin bearbetning av de tryckta pappersark som bolaget mottagit från tryckeriet, endast är en begränsad del av det material som sammantaget krävs för att färdigställa slutprodukten. Dessutom har bolaget inte visat att det skett en äganderättsövergång när det gäller arken eller att bolaget haft befogenhet att förfoga över arken såsom ägare. Bolagets tillhandahållanden ska därför klassificeras som tjänster som bolaget har utfört på andras produkter och inte som omsättning av varor.

Ladda ner domen här

Utgifter för dator anses vara privata levnadskostnader

Kammarrätten i Jönköping målnummer 2440-13

En man medges inte avdrag för utgifter för dator, datortillbehör, internetabonnemang, kursmaterial och ränta på studielån eftersom dessa utgifter anses vara privata levnadskostnader.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Arbetsrum i bostaden
Akram  har först i kammarrätten yrkat avdrag för kostnad för arbetsrum i sin bostad. Det ankommer inte på kammarrätten utan på Skatteverket att som första instans pröva detta yrkande.

Dator, datortillbehör, internetabonnemang och kurslitteratur
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning i fråga om avdrag för kostnad för dator, datortillbehör, internetabonnemang och kurslitteratur. Vad Akram  anfört i kammarrätten ger inte anledning till annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i dessa delar. SKÄLEN FÖR

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Räntekostnader på studielån
Räntorna på studielånen är enligt insänt underlag hänförliga till det allmänna studiestöds systemet, Avdragsrätt för dessa kostnader saknas enligt 9 kap. 7 § första strecksatsen inkomstskattelagen (1999:1229).

Dator, datortillbehör samt internetabonnemang
Tidigare har man ansett att det runnits en viss avdragsrätt för kostnader avseende dator och bredbandsansmtning. De rättsfall som finns är dock relativt gamla, inkomståren 1986 respektive inkomståret 2003 (RÅ 1991 ref. 55 och Kammarrätten i Stockholm, mål nr. 2346-05). Utvecklingen som skett på persondatoremas område innebär att dator numera är en normal utrustning i de flesta hem. Avdrag kan därför inte medges för kostnader avseende dator och datortillbehör. På motsvarande sätt innebär bredbandsutbyggnaden och den förfinade teknik som numera finns för internetuppkoppling att denna kostnad ska hänföras till personliga levnadskostnader, som inte är avdragsgilla.

Kurslitteratur
Akram  har yrkat avdrag för ett antal böcker som använts vid studier på högskola. Trots arbetsgivarens intyg instämmer förvaltningsrätten i Skatteverkets bedömning i den här delen. Kostnaden för litteraturen kan inte anses vara nödvändig för att behålla inkomsterna från det barnhem där Akram  arbetar.

Slutsats
Sammanfattningsvis ska Akram Daras överklagande avslås i sin helhet.

Vägras avdrag för kostnader för bensin och porto

Kammarrätten i Jönköping målnummer 1544-13

En Man yrkade avdrag i sin deklaration för bensin och porto men skatteverket vägrade att godta dessa då kostnaderna ansågs vara privata. Mannen överklagade beslutet och hävdade att kostnaderna hade uppstått till följd av tidigare sambos bedrägerier. Hans överklagande ogillades dock i både förvaltningsrätten och kammarrätten. SKÄLEN FÖR

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten, som finner muntlig förhandling obehövlig, instämmer i den bedömning som förvaltningsrätten har gjort. Överklagandet ska därför avslås. SKÄLEN FÖR

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Enligt 9 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL) får inte den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter dras av.

Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten finner att de kostnader Berndt  yrkar avdrag för är att hänföra till privata levnadskostnader för vilka avdrag inte kan medges. Vad Berndt  anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Skatteverket förlorar mål om tryckerimoms

Kammarrätten i Jönköping målnummer 639-1

Kammarrätten har avslagit Skatteverkets överklagande i mål om tryckerimoms. Kammarrätten hänvisar till tidigare mål där den aktuella frågan har prövats.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Den aktuella frågan har prövats av kammarrätten i bl.a. domar den 11 och 12 april 2013 i mål nr 2264-12, 2701-12, 3691-3694-12, 3825-12 och 247-13. Kammarrätten har i dessa fall funnit att Skatteverkets beslut att minska tryckerikundens ingående mervärdesskatt inte är en direkt konsekvens av verkets beslut att betala tillbaka utgående mervärdesskatt till tryckeriet och att det därför saknas förutsättningar för att efterbeskatta tryckerikunden genom följdändring enligt 21 kap. 12 § punkt 2 SBL. Kammarrätten gör samma bedömning i bolagets fall. Skatteverkets överklagande ska således avslås.

 

Kammarrätt fastställer betalningssäkring hos ett aktiebolag och dess delägare

Kammarrätten i Stockholm målnummer 2966-13

Kammarrätten avslår två överklaganden vad gäller betalningssäkring hos ett aktiebolag och hos dess delägare.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Betalningssäkring
Skatteverket har genom omprövningsbeslut den 16 maj 2013 fastställt de fordringar som beslutet om betalningssäkring avser. Det ska därmed endast göras en formell prövning av fastställelsebeslutet och inte någon prövning av till vilka belopp fordringarna sannolikt kommer att fastställas. Fordringarna uppgår till betydande belopp och överstiger beloppet som omfattas av betalningssäkringen. Trots att fordringarna är fastställda måste dock en prövning göras av bevisvärdet av den utredning som ligger till grund för Skatteverkets krav (jfr. RÅ 2006 ref. 50). Till grund för beskattningsbeslutet ligger en av Skatteverket genomförd revision. Kammarrätten anser att Skatteverkets utredning i målet är sådan att den med tillräcklig styrka visar att Skatteverket har haft grund för beslutet att påföra bolaget fordringarna avseende mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, ej avdragen skatt och skattetillägg för beskattningsåren 2009-2012. Vad som har kommit fram i målet tyder också på att bolaget medvetet har försökt undgå beskattning. Det finns därför en påtaglig risk för att bolaget försöker undandra sig att betala de aktuella fordringarna. Även med beaktande av vad bolaget har anfört i kammarrätten far skälen för betalningssäkringen anses uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden medför. Det saknas därför skäl att häva betalningssäkringen helt eller delvis. Överklagandet ska därför avslås.

Ersättning för kostnader
Eftersom bolaget inte har vunnit bifall till sin talan och då någon annan grund för ersättning inte föreligger ska yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten avslås.

 

Inte lyckats styrka förbättringsutgifter på en fastighet

Kammarrätten i Göteborg målnummer 1909-13

Då en man inte kunnat styrka sina förbättringsutgifter på en fastighet utgick Skatteverket ifrån den redovisning som hans sambo gjorde vid försäljning av den fastighet som de ägt gemensamt.

Anders O har enligt uppgift förvärvat hälften av den aktuella fastigheten i april 1986. Hans del av köpeskillingen uppgår till 37 470 kr. Han har sålt sin hälft under 2010 för l 050 000 kr till sin sambo Maivy . Enligt nu erhållna uppgifter har nybyggnad skett under 1986. Tidigare lämnad förklaring om att angiven köpeskilling om 650 000 kr även inkluderar inköp från Skånska innebär, som det nu förstås, att köpeskillingen om 37 470 kr avsett utgiften för Anders Os del av tomten. Maivy  har i sin tur sålt hela fastigheten under 2011 och redovisat försäljningen vid 2012 års taxering. Då taxeringsbeslut numera fattats avseende Maivy  har den av henne inlämnade KS-blanketten inhämtats. Av blanketten framgår bl.a. att hon vid sin beräkning av vinsten gjort avdrag för inköpspris, lagfartskostnader m.m. med l 398 565 kr. Av beloppet utgör 37 470 kr hennes del av den ursprungliga inköpskostnaden för förvärvet av tomten. Hennes inköpskostnad avseende förvärvet från Anders O var l 050 000 kr. Resterande belopp (l 398 565 – 37 470 – l 050 000 =) 311 095 kr är, som det får förstås, hennes del av avdragsgill anskaffningskostnad får byggnaden/avdragsgilla förbättringskostnader. Då paret ägt fastigheten tillsammans fram till den tidpunkt då Anders O sålt sin halva gör Skatteverket bedömningen att Anders O sannolikt haft motsvarande anskaffningskostnad för byggnaden/avdragsgilla forsbättringskostnader, dvs. med 311 095 kr. Stöd för att Anders O skulle ha haft ytterligare avdragsgilla förbättringskostnader saknas. Att det löpande tagits ut pantbrev som belånats visar inte i sig att utgifter för avdragsgilla förbättringskostnader uppkommit. Taxeringsvärdet för marken har varit snabbt stegrande vad avser den aktuella fastigheten. Det framstår som mycket sannolikt att de upplånade medlen gått åt till annat än avdragsgilla förbättringskostnader.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kapitalvinst
Med hänsyn till vad som framkommit av Skatteverkets utredning anser kammarrätten att det är sannolikt att Anders O haft anskaffningskostnad för byggnad/avdragsgilla förbättringskostnader om 311 095 kr. Anders O har inte visat att han skulle ha haft ytterligare sådana avdragsgilla kostnader. Kapitalvinsten för försäljningen av Anders Os del av fastigheten ska därför sättas ned med 311 095 kr och således fastställas till 701 435kr.

Skattetillägg
Anders O har inte redovisat fastighetsförsäljningen i sin självdeklaration. Det finns därför grund för att påföra skattetillägg. Frågan blir då på vilket underlag skattetillägg ska påföras. Anders O har i komplettering till sin självdeklaration redovisat en skattepliktig kapitalvinst om 102 000 kr. Han har då bl.a. gjort avdrag för inköpspris och lagfartskostnader med 689 000 kr samt för förbättringsutgifter med 229 000 kr. Anders O har inkommit med visst underlag till styrkande av inköpspriset, vilket dock visat sig inte stämma. I Övrigt saknas underlag gällande de aktuella posterna. Med hänsyn härtill och till den beräkning som Skatteverket gjort utifrån en senare försäljning av den aktuella fastigheten framstår det som mycket sannolikt att de avdragsgilla kostnaderna inte uppgått till högre belopp än av Skatteverket nu medgivna. Skattetillägg ska därför beräknas på underlaget 701 435 kr. Vad som framkommit i målet utgör inte grund för befrielse från skattetillägget.