Kammarrätten i Jönköping målnummer 2724-11

Arbetet som bilåkande lantbrevbärare kan i och för sig vara påfrestande för mannen som har amputerat benet högt upp och säger sig ha fantomsmärtor som bland annat påverkar hans koncentrationsförmåga, konstaterar kammarrätten. Mannens arbetsförmåga har dock inte prövats mot andra typer av lämpliga arbeten där kraven är annorlunda och hänsyn kan tas till hans begränsningar. Utredningen visar således inte att mannens arbetsförmåga var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden för den sökta perioden. Hans begäran om sjukersättning avslås därför.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet gäller om Anders P uppfyller kriterierna för att beviljas halv sjukersättning från och med januari 2010. Anders P anger att det inte är amputationen i sig som utgör grunden för nedsättningen av arbetsförmågan utan beskriver att han har besvär med fantomsmärtor. Smärtorna påverkar hans sömn och detta leder i sin tur till kognitiv påverkan, vilket påverkar hans arbetsförmåga. Dessa besvär är till sin natur subjektiva. I det medicinska underlaget finns således inte någon objektiv bedömning av hur dessa besvär påverkar hans funktionsförmåga, alltså i vilken grad eller under vilka förutsättningar. Det finns inte heller någon motiverad bedömning av hur besvären och övriga följder av amputationen påverkar hans förmåga att utföra något annat arbete än det han nu har. Någon motiverad bedömning finns inte heller av om fantomsmärtorna kommer att bestå under överskådlig framtid. För att arbetsförmågan ska anses vara stadigvarande nedsatt ska ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering bedömas inte kunna medföra att arbetsförmågan förbättras. Arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden, inklusive skyddat arbete eller arbete med lönebidrag. Det finns inte några formella krav på att alla rehabiliteringsmöjligheter har prövats om det kan konstateras att de inte skulle resultera i någon förändring (se HFD 2011 ref. 63). Vid prövningen av arbetsförmågan i förhållande till hela arbetsmarknaden kan det dock ha betydelse i bevishänseende om en prövning har skett eller förutsättningarna för en sådan har utretts. Av utredningen framkommer att Anders P inte har prövats i ett annat arbete. Även om hans nuvarande arbete har anpassats efter de nya förutsättningarna, innebär arbetet som lantbrevbärare bilkörning med de krav på kognitiv och fysisk förmåga som följer med detta. Utredningen visar emellertid inte att Anders P är förhindrad att utföra andra typer av lampliga arbeten där kraven är annorlunda och där hänsyn kan tas till hans begränsningar. Enligt kammarrättens mening ger utredningen inte stöd för bedömningen att Anders Ps arbetsförmåga vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, inklusive anpassade och skyddade arbeten. Förutsättningarna för att bevilja honom sjukersättning är därmed inte uppfyllda. Försäkringskassans överklagande ska därför bifallas.