En kvinna som lagt falska bud för att trissa upp priset vid försäljningen av hennes föräldrars lägenhet frias nu av hovrätten. Kvinnan dömdes tidigare för bedrägeri av tingsrätten. Trots att hovrätten anser att de falska buden gjort slutpriset högre än annars, anses de slutliga köparna inte ha lidit någon skada av de vilseledande buden.
När det äldre paret skulle sälja sin lägenhet för att flytta närmare sina barnbarn var de oroliga för att inte få tillräckligt bra pris vid försäljningen av sin lägenhet. När lägenheten bjöds ut till försäljning var det tre olika budgivare som lämnade bud. När köparna efteråt kontrollerade vilka det var som varit med och budat visade det sig att en av budgivarna var dotter till säljarna, men att hon agerat under ett påhittat namn. Paret och dottern åtalades för bedrägeri för de lagda bluffbuden och köparna krävde 200 000 kronor i skadestånd för det överpris de därmed ansåg sig ha betalat.

Det äldre paret och dottern nekade till brott. Dottern hävdade att hon inte hade något att göra med den mobiltelefon som hon kunde kopplas till, och som tillhörde den mystiske budgivaren. Tingsrätten ansåg dock att det var ställt utom rimligt tvivel att dottern lämnat buden men också att det inte fanns någon konkret bevisning mot föräldrarna om att de varit inblandade, även om det var sannolikt att de kände till det hela.

Med hänvisning till NJA 1982 s. 863 ansåg tingsrätten att dotterns agerande gjort att köparna förmåtts betala mer än vad de annars hade behövt och hon dömdes därför till villkorlig dom och dagsböter för bedrägeri. Utredningen visade dock inte på att överpriset hade blivit mer än 60 000 kronor för högt, vilket också blev det skadestånd dottern skulle betala till köparna.

Hovrätten, som inte delar tingsrättens bedömning att NJA 1982 s. 863 är vägledande för bedömningen, har nu emellertid även friat dottern från brott. För en fällande bedrägeridom i målet krävs att förfarandet lett till vinning för säljarna och motsvarande skada för köparna. Hovrätten anser dock inte att utredningen kring marknadsvärdet för lägenheten visar att köparna faktiskt har lidit någon skada av de falska buden som lagts. Visserligen hade det högsta budet blivit lägre utan de falska buden, vilket talade för ett lägre marknadsvärde, men enligt hovrätten beror ett försäljningspris också på en rad slumpmässiga förhållanden där det sannolika priset utgörs av ett stort antal hypotetiska försäljningar. Sammantaget var det enligt hovrätten inte visat att köparna lidit skada av köpet.