Häleriförseelse att köpa stöldgods på Tradera

Hovrätten för västra Sverige målnummer B 2799-11

Fyra kvinnor har fällts för häleriförseelse efter att ha handlat stulna varor på Tradera. Kvinnorna hade under en och samma månad vunnit mellan 45 och 193 auktioner vardera från säljaren av stöldgodset. Säljarens verksamhet var sådan att kvinnorna hade haft skälig anledning att anta att brott förelåg. De dömdes därför för häleriförseelse. Säljaren hade lagt ut nästan 22 000 annonser under en treårsperiod. Säljaren som var sjukpensionär och som stulit större delen av det hon sålde dömdes till fängelse i två år och sex månader för grov stöld.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Åtalet för grov stöld – Marie P (åtalspunkten 1)
Åklagaren har till stöd för åtalet gjort gällande att det under perioden den 1 mars 2007 till den 31 december 2009 sattes in drygt en och en halv miljon kronor på ett konto som tillhörde Marie P och att dessa pengar i huvudsak avsett betalningar för varor som Marie P stulit under den åtalade perioden och sedan sålt på Tradera. Åklagaren har påstått att värdet på det som Marie P tillgripit motsvarar omkring 3 miljoner kronor, med hänsyn till att stöldgodset sålts för priser klart understigande butikspris. Marie P har vidhållit den inställning till åtalet som hon hade vid tingsrätten. Hon har således erkänt att hon vid ett flertal tillfällen olovligen tillgripit varor från butiker som hon sedan sålt på Tradera. Hon har dock haft invändningar mot åklagarens påstående om omfattningen och värdet av det tillgripna.

Hovrättens bedömning
Intäkter på Marie Ps konto Hovrätten konstaterar inledningsvis att det av den skriftliga bevisningen framgår att strax över en och halv miljon kronor inkommit på ett av Marie Ps bankkonton under den tidsperiod som åklagaren angett. Vid förhöret med Marie P har framkommit att merparten av beloppen som kommit in på det aktuella kontot har avsett betalning för stöldgods som hon sålt på Tradera. Hon har emellertid anfört att en del av beloppen har avsett annat än betalning för stulet gods. Hon har sagt att det har varit fråga om pengar som hon fått låna samt betalningar för begagnade varor som hon inte stulit och för varor som hon köpt på realisation. Till stöd för invändningarna har Marie P pekat på vissa enskilda transaktioner på kontot. Hovrätten godtar invändningarna som sådana. Det totala beloppet hänförligt till dessa är dock enligt hovrättens bedömning relativt begränsat, inte överstigande 100 000 kronor. Marie P har även invänt att intäkter på kontot avsett fraktkostnader för varor som sålts på Tradera och att dessa belopp inte ska ingå vid beräkning av värdet på det som hon stulit. Hovrätten accepterar Marie Ps invändning om att en del av intäkterna för varorna avsett fraktkostnader och att dessa kostnader inte ska ligga henne till last vid en värdering av det gods som hon stulit. Någon uppgift om hur stor andel av intäkterna på kontot som avser fraktkostnader har inte presenterats i målet. Av annonser från Marie P på Tradera framgår dock att fraktkostnaden ofta utgjort en mindre del i förhållande till försäljningspriset för varan. Det har dessutom framkommit att många köpare handlat flera varor som därefter fraktats gemensamt till dem, vilket minskat fraktkostnaden. Med hänsyn till den osäkerhet som råder kring hur stor andel av intäkterna som utgör ersättning för fraktkostnader anser hovrätten att detta ändå måste beaktas i en inte obetydlig mån vid värderingen av de varor som Marie P stulit. Marie P har också gjort gällande att hon ibland fått betalt för varor som hon lagt ut på Tradera men som hon inte innehaft och således inte heller stulit. Hon har berättat att hon vid dessa tillfällen ringt till köparen och sagt att varan kommit bort. Enligt hovrättens mening talar de goda omdömen som Marie P fått på Tradera under hela den åtalade perioden, med undantag för slutet, för att Marie P skött sina åtaganden på Tradera på ett för kunderna bra sätt. Om det inträffat att Marie P inte levererat sålda varor i någon större utsträckning skulle detta enligt hovrätten ha märkts på de omdömen som hon fått. Om Marie P inte levererat sålda varor, har det således i vart fall skett i sådan liten omfattning att det saknar nämnvärd betydelse vid beräkningen. Enligt Marie P har åklagaren inte bevisat när Marie P stulit de varor som hon sedan sålt på Tradera. Hon har angett att det därför kan ifrågasättas om samtliga inbetalningar på hennes konto avsett varor som tillgripits under den åtalade perioden. Det finns enligt Marie P utrymme för att vissa varor stulits före den 1 mars 2007 och hon har gjort gällande att betalningar för dessa varor inte ska ingå vid en beräkning av värdet på det som hon tillgripit. Hovrätten anser dock att det genom Marie Ps egna uppgifter framgått att hon snabbt efter tillgreppen lagt ut varorna till försäljning på Tradera. Hovrätten lämnar därför Marie Ps invändning i denna del utan avseende. Sammanfattningsvis menar hovrätten att huvuddelen av de en och en halv miljoner kronor som kommit in på Marie Ps konto utgör betalning för varor som hon stulit under den åtalade perioden. Värdering av tillgripna varor Hovrätten noterar inledningsvis att Marie P är åtalad för att olovligen med tillägnelseuppsåt ha tillgripit varor till ett visst värde. Den avgörande tidpunkten för värderingen är när tillgreppen skedde. Eftersom tillgreppen har skett i butiker är det varans prislapp som utgör utgångspunkten för bestämmandet av varans värde. Marie P har ifrågasatt det butikspris på varorna som åklagaren presenterat och som grundar sig på uppgifter från de företag som sålt de stulna varorna. Hon har anfört följande. En del varor omfattas av kampanjpriser såsom att tre varor säljs för priset av två. Det framgår inte heller hur identifiering av varorna skett, vilket ger utrymme för att misstag kan ha skett. Dessutom förefaller en del varor som varit begagnade värderats till nypris. Dessa omständigheter innebär att butikspriset på varorna är för högt angivet. Enligt hovrättens mening saknas det i huvudsak anledning att ifrågasätta de uppgifter som lämnats av respektive företag angående butikspriset på deras varor. Det förhållandet att det rent allmänt kan förekomma kampanjpriser hos butiker medför inte att värderingen av varorna ska ske på annat sätt än för varje vara för sig, vilket också är det sätt som de utannonserats på Tradera. Hovrätten utgår således från de butikspriser som åklagarens utredning visar. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat annonser från Tradera som visar varor som Marie P auktionerat ut till försäljning. Annonserna avser en period om 60 dagar innan Marie P greps. Åklagaren har gjort gällande att varorna har sålts för i snitt cirka 35 % av vad de kostat i butik. Marie P har invänt att försäljningspriset på Tradera för varorna har uppgått till en betydligt större andel av varornas värde vid tillgreppen, vilket framgår av flera annonser jämfört med butikspriset. Enligt hovrättens bedömning visar de åberopade annonserna att varorna nästan uteslutande sålts för ett pris som understigit butikspris. De har i de allra flesta fall sålts för ett pris som legat på omkring en tredjedel av butikspriset, även om det finns undantag. Omfattningen av försäljningen samt det förhållandet att många varor sålts väldigt snabbt efter det att de lagts ut till försäljning, ibland samma minut, talar även för att priset på varorna klart understigit butikspris. Även om hovrätten, i likhet med tingsrätten, anser att det inte går att bestämma ett exakt värde på de varor som Marie P tillgripit, godtar hovrätten i huvudsak åklagarens beräkning. Hovrätten instämmer vidare i de skäl som tingsrätten anfört för varför gärningarna ska bedömas som grova. Sammanfattningsvis anser hovrätten att åtalet enligt åtalspunkten 1 är styrkt och att Marie P ska dömas för grov stöld. Påföljd för Marie P När det gäller frågan om påföljd gör hovrätten följande överväganden. För grov stöld är stadgat fängelse lägst sex månader och högst sex år. Hovrätten anser att det samlade straffvärdet uppgår till fängelse 2 år och 6 månader. Det har varken framkommit några försvårande eller förmildrande omständigheter som ska beaktas särskilt vid straffmätningen. Med hänsyn till det höga straffvärdet är annan påföljd än fängelse utesluten. Fängelsestraffets längd ska bestämmas i enlighet med straffvärdet.

Åtal för häleriförseelse – Catherine A E, Carina A, Jennie J och Eva N (åtalspunkterna 2-5)
Åklagaren har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. Eva N har åberopat ett fotografi på kläder samt utskrifter från Tradera och Lindex Shop Online. Hovrätten instämmer i den bedömning som tingsrätten har gjort i fråga om skuld och påföljd. Tingsrättens dom ska därmed fastställas.

Kommentarer inaktiverade.