Lag (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

SFS nr
1915:187
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1915-06-11
Författningen har upphävts genom
SFS 1987:398
Upphävd
1987-07-01

1 § Har kronan vid domstol framställt anspråk å äganderätt till
sådant vattenfall eller sådan del av vattenfall, som i de
förteckningar över kronans vattenfall, vilka lämnats i det av
särskilda kommitterade för utredning rörande kronans vattenfall
den 17 mars 1903 avgivna betänkande, icke upptagits såsom
tillhörande kronan, eller kan kronan förväntas framställa dylikt
anspråk beträffande vattenfall, som nu nämnts, må fallet, därest
det av innehavaren åtkommits utan vetskap om att kronan framställt
eller kunde förväntas framställa anspråk därå, med eller utan
utmål av mark till honom upplåtas på arrende eller med vattenfalls-
rätt under de villkor, som här nedan angivas.

På enahanda villkor må även till förre innehavaren upplåtas sådant
vattenfall eller del av vattenfall, vartill i rättegång, anhängig-
gjord efter utgången av år 1908, äganderätten genom laga kraftägande
dom blivit kronan tillerkänd.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning vid upplåtelse
av sådana kronan ostridigt tillhöriga smärre strömfall eller delar av
strömfall, vilka lämpligen böra tillgodogöras i ett sammanhang med
vattenfall, som här ovan omförmäles.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att förordna, huruvida vattenfallslägenhet,
som avses i denna §, skall i enlighet med vad i denna förordning stadgas
upplåtas till nyttjande, därvid, när särskilda omständigheter därtill
föranleda, i undantagsfall må medgivas, att vattenfallslägenhet, som
avses i första stycket här ovan, må till innehavaren av lägenheten
upplåtas till nyttjande under de i denna förordning stadgade villkor,
även om denne vid lägenhetens förvärvande hade vetskap därom, att
kronan framställt eller kunder förväntas framställa äganderättsanspråk
på lägenheten.

Det tillkommer vattenfallsstyrelsen att å kronans vägnar verkställa
upplåtelse, varom Kungl. Maj:t sålunda förordnat.

2 § Mom. 1. Upplåtelse på arrende av vattenfallslägenhet, som avses i
1 §, skall, då vattenfallet är bebyggt, ske för en tid av femtio år,
men eljest för en tid av femtiofem år; dock må erforderlig inskränkning
göras i arrendetiden, när särskilda omständigheter därtill föranleda.
Visar sig, att vattenfallets bebyggande till följd av omständigheter,
som icke vid avtalets ingående varit förutsedda, kräver längre tid än
fem år, må vattenfallsstyrelsen medgiva skälig förlängning av
arrendetiden.

Då fråga är om utarrendering av bebyggt vattenfall, som avses i 1 §,
må arrendatorn i arrendeavtalet berättigas att efter arrendetidens
utgång för en tid av trettio år samt mot den arrendeavgift och de
villkor i övrigt, vilka med avseende å de vid arrendetidens utgång
rådande förhållanden kunna anses skäliga, få lägenheten till sig
ånyo upplåten, så vida icke vattenfallsstyrelsen senast fem år före
arrendetidens utgång underrättar honom att dylik förlängning icke
av kronan medgives. Det åligger dock arrendatorn att senast tre år
före arrendetidens utgång hos vattenfallsstyrelsen anmäla, huruvida
han vill begagna sig av sin rätt till förnyad upplåtelse; sker det
ej, vare han sin rätt därtill förlustig.

Upplåtes vattenfall, som avses i 1 §, i obebyggt skick eller är kronan
icke ägare av de anläggningar, som utförts för tillgodogörande av
vattenkraften i strömfallet, skall kronan vara berättigad att vid
arrendetidens utgång återtaga det utarrenderade mot erläggande av
lösen för de arrendatorn tillhöriga, å vattenfallslägenheten
befintliga vattenverksbyggnader ävensom annan i arrendeavtalet angiven,
honom tillhörig och å lägenheten befintlig egendom, som erfordras för
vattenkraftanläggningens drift, såsom byggnader, maskiner, ledningar
och dylikt. Vill kronan begagna sig av rättighet, som nu är sagd, vare
dock skyldig att senast fem år före arrendetidens utgång underrätta
arrendatorn därom. Gör kronan ej detta, skall arrendatorn, därest han
senast tre år före arrendetidens slut meddelat vattenfallsstyrelsen
sin önskan att erhålla förnyad upplåtelse av vattenfallslägenheten,
vara berättigad att för en tid av trettio år få lägenheten till sig
ånyo upplåten mot den arrendeavgift och de villkor i övrigt, vilka
med hänsyn till då rådande förhållanden kunna anses skäliga.

Betingar sig kronan för ny upplåtelsetid, som enligt andra eller
tredje stycket av detta moment kan ifrågakomma, så stor årlig avgäld
eller sådana villkor i övrigt att arrendatorn icke vill på dem
mottaga ny upplåtelse, skall, på yrkande av vattenfallsstyrelsen
eller arrendatorn, frågan, huruvida de av kronan uppställda villkoren
för den nya upplåtelsen kunna anses skäliga eller ej, hänskjutas till
bedömande av sådan skiljenämnd, som omförmäles i 15 § av kungörelsen
den 4 juli 1910 angående grunder för förvaltningen av vissa kronan
tillhöriga vattenfall. Finner därvid skiljenämnden de villkor, kronan
betingat sig för den nya upplåtelsen, vara skäliga, men vill ändock
arrendatorn icke begagna sig av den företrädesrätt till förnyad
upplåtelse på de av kronan uppställda villkoren, vilken enligt vad
här ovan sägs tillkommer honom, vare han skyldig att utan lösen till
kronan avstå de honom tillhöriga, å vattenfallslägenheten befintliga
vattenverksbyggnader.

Finner åter skiljenämnden, att de av kronan uppställda villkoren för
den nya upplåtelsen icke kunna anses skäliga, äger arrendatorn, där
ej överenskommelse kan träffas mellan kronan och arrendatorn angående
förnyad upplåtelse, att av kronan erhålla lösen för de honom tillhöriga,
å vattenfallslägenheten befintliga vattenverksbyggnader ävensom den i
arrendeavtalet angivna, honom tillhöriga och å lägenheten befintliga
egendom, vilken erfordras för vattenkraftanläggningens drift och för
vilken lösen, enligt vad i tredje stycket av detta moment sägs, i där
avsett fall skall av kronan gäldas.

När särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva
att utsträckning av arrendetiden utöver vad i första, andra och tredje
styckena av detta moment sägs, dock ej för längre tid än att
upplåtelsetiden under första och andra arrendeperioden sammanlagt
uppgår till högst nittiofem år.

Där så befinnes lämpligt, äger Kungl. Maj:t jämväl medgiva, att
vattenfall, som icke är bebyggt eller som är bebyggt med kronan icke
tillhöriga byggnader, utan hinder av vad här ovan i denna § är stadgat,
må i en följd upplåtas på arrende för en tid av intill åttio år. Avser
sådan upplåtelse längre tid än sextiofem år, äge arrendatorn ej i vidare
mån, än i 7 § här nedan sägs, företrädesrätt att få vattenfallslägenheten
till sig ånyo upplåten.

2 § Mom. 2. I arrendeavtal angående vattenfallslägenhet, som avses i 1 §,
skall föreskrivas, antingen att arrendatorn vid utgången av den tid, för
vilken han må erhålla förnyad upplåtelse av vattenfallslägenheten, är
berättigad att av kronan erhålla lösen för de honom tillhöriga, å
lägenheten befintliga vattenverksbyggnader och annan i avtalet angiven,
honom tillhörig och å lägenheten befintlig egendom, som erfordras för
vattenkraftanläggningens drift, eller ock är skyldig att vid utgången
av nämnda tid utan lösen till kronan avstå sådana vattenverksbyggnader
och annan egendom, som nyss nämnts.

Föreskrift av dylik innebörd skall meddelas i avtalet även i det fall,
att vattenfallslägenheten upplåtes på längre tid än sextiofem år och
arrendatorn förty icke äger sådan företrädesrätt till förnyad upplåtelse,
som omförmäles i mom. 1 andra och tredje styckena av denna §.

2 § Mom. 3. Skulle arrendet under första arrendeperioden upphöra till
följd av förverkande, skall arrendatorn vara skyldig att till kronan
utan lösen avstå de honom tillhöriga, å vattenfallslägenheten befintliga
vattenverksbyggnader. Har förverkande skett under den tid det nya
avtalet gäller, är arrendatorn pliktig att till kronan utan lösen avstå,
förutom nämnda vattenverksbyggnader, jämväl annan i avtalet angiven,
honom tillhörig och å lägenheten befintlig egendom, som erfordras för
vattenkraftanläggningens drift.

2 § Mom. 4. Med vattenverksbyggnader avses i denna förordning anordningar
dels för vattnets dämning och ledande till och från kraftanläggning,
såsom dammar, rännor, kanaler, tuber, tunnlar och turbinkammare, dels ock
för flottningen och fiskens gång, såsom flottningsutskov, timmerledare,
laxtrappor och ålledare, ävensom vad till dylika anordningar hör, såsom
luckor med manöveranordningar, isgrindar och dylikt.

2 § Mom. 5. Uttrycklig bestämmelse om, vad på grund av denna § skall
gälla, skall intagas i arrendeavtalet.

De vattenverksbyggnader och den övriga egendom, som, enligt vad i denna
§ är stadgat, antingen skola av kronan mot lösen övertagas eller ock av
arrendatorn utan lösen avstås till kronan, skola därjämte i
arrendeavtalet noggrant angivas.

3 § I avtal angående arrende av vattenfallslägenhet, som avses i 1 §,
skall föreskrivas, att, därest arrendatorn vid utförande av vattenkraft-
anläggningen gör större avvikelse från de av vattenfallsstyrelsen
godkända ritningarna till anläggningen eller uraktlåter ställa sig till
efterrättelse de föreskrifter, som av vattenfallsstyrelsen meddelats i
och för anläggningens utförande på ändamålsenligt och betryggande sätt,
samt arrendatorn icke inom av vattenfallsstyrelsen förelagd skälig tid
häri vidtager rättelse, arrenderätten skall, om kronan det påfordrar,
vara av arrendatorn förverkad och kronan förty vara berättigad att
uppsäga avtalet.

Därest i arrendeavtalet stadgas skyldighet för arrendatorn att inom viss
föreskriven tid hava påbörjat arbetet med vattenfallets bebyggande eller
att hava fullbordat anläggningen i dess helhet, skall i avtalet tillika
intagas bestämmelser därom, att arrendatorn, i händelse av försummelse
i nämnda hänseende, skall, om kronan det påfordrar, anses hava förverkat
arrenderätten och kronan förty vara berättigad att uppsäga avtalet.

Innehåller arrendeavtalet bestämmelse därom, att upplåten vattenkraft
eller därav framställd energi skall användas för visst angivet ändamål,
och tager arrendatorn för annat ändamål än sålunda förutsatts vatten-
kraften eller energien i anspråk till sådan omfattning, att det
ursprungliga ändamålet eftersättes, samt icke inom av vattenfalls-
styrelsen förelagd skälig tid häri vidtager rättelse, skall, om kronan
det påfordrar, arrenderätten jämväl vara förverkad och kronan vara
berättigad att uppsäga avtalet. Förbehåll härom skall ock intagas i
arrendeavtalet.

4 § I fråga om upplåtelse på arrende av vattenfallslägenhet, som avses
i 1 § här ovan, skola i övrigt stadgandena i 3, 5, 7-16 §§ i ovannämnda
kungörelses den 4 juli 1910 i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5 § Mom. 1. Där vattenfallslägenhet, som avses i 1 §, upplåtes med
vattenfallsrätt, skall vad i 2 § här ovan samt i 3, 5, 7-15 §§ av
berörda kungörelse den 4 juli 1910 är föreskrivet beträffande arrende
ävensom föreskrifterna i 20 § av samma kungörelse, sådan sistnämnda §
lyder enligt kungörelsen den 22 juni 1911, äga motsvarande tillämpning,
dock att upplåtelse av vattenfall, som icke är bebyggt eller som är
bebyggt med kronan icke tillhöriga byggnader, må, utan hinder av
stadgandet i 2 § här ovan, ske för en tid av intill sjuttiofem år eller,
med Kungl. Maj:ts samtycke, intill åttiofem år. Avser sådan upplåtelse
längre tid än sextiofem år, äge nyttjanderättshavaren ej i vidare mån,
än i 7 § här nedan sägs, företrädesrätt att få vattenfallslägenheten
till sig ånyo upplåten.

5 § Mom. 2. Vid upplåtelse med vattenfallsrätt skall även i det fall,
att, i enlighet med vad i första stycket av denna § sägs, nyttjande-
rättshavaren icke äger sådan företrädesrätt till förnyad upplåtelse,
som omförmäles i 2 § här ovan, i avtalet föreskrivas, att nyttjande-
rättshavaren antingen är berättigad att vid upplåtelsetidens utgång
erhålla lösen för de honom tillhöriga, å vattenfallslägenheten
befintliga vattenverksbyggnader ävensom annan i avtalet angiven, honom
tillhörig och å lägenheten befintlig egendom, som erfordas för
vattenkraftanläggninens drift, eller ock är skyldig att vid utgången
av nämnda tid utan lösen till kronan avstå sådana vattenverksbyggnader
och annan egendom, som nyss nämnts.

5 § Mom. 3. Upphör upplåtelse med vattenfallsrätt till följd av
förverkande och är vattenfallsrätten besvärad av inteckning, vare
inteckningens ägare, där ej, på framställning av vattenfallsstyrelsen,
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, berättigad att framför annan erhålla
upplåtelse av vattenfallsrätten för en tid, motsvarande den del av
upplåtelsetiden enligt det förra avtalet, vilken ännu ej gått till
ända, när nyttjanderätten förklarades förverkad. Dylik rätt till
upplåtelse tillkommer dock inteckningshavare allenast i det fall, att
han inom tre månader, från det nyttjanderätten förklarades förverkad,
hos vattenfallsstyrelsen anmäler sig vara villig att mottaga upplåtelse
av vattenfallslägenheten samt att hinder mot upplåtelsen ej möter till
följd av stadgandet i 20 § av förenämnda kungörelse den 22 juni 1911.

Avser den förverkade nyttjanderätten endast del av ett vattenfall,
vilket tillgodogöres i en enhetlig anläggning, äge sådan företrädesrätt
till ny upplåtelse, som i första stycket av detta mom. omförmäles, ej
rum, där olika delar av det samlade vattenfallet genom begagnandet av
dylik företrädessrätt skulle komma i olika händer.

För den nya upplåtelsen skola i tillämpliga delar gälla enahanda
villkor, som voro bestämda för den förverkade nyttjanderätten, dock med
sådan jämkning i den årliga avgälden, som kan befinnas skälig med hänsyn
såväl därtill, att den förre nyttjanderättshavaren tillhöriga, å lägenheten
befintliga vattenverksbyggnader m.m. till följd av förverkandet må
hava tillfallit kronan, som även därtill, att inteckningshavaren må
hava helt eller delvis bekostat anläggningen i fråga.

Betingar sig kronan för den nya upplåtelsen så stor avgäld eller
sådana villkor i övrigt, att inteckningshavaren ej vill på dem mottaga
ny upplåtelse, skall skäligheten av de utav kronan uppställda villkoren
hänskjutas till bedömande av sådan skiljenämnd, som omförmäles i 15 §
av nämnda kungörelse den 4 juli 1910. Vill inteckningshavaren ej
mottaga upplåtelse av vattenfallslägenheten på de villkor, som av dylik
skiljenämnd prövas skäliga, vare han förlustig sin företrädesrätt till
ny upplåtelse.

Finnas flera inteckningshavare, skall den, vars inteckning har sämre
rätt, äga företräde till ny upplåtelse framför den, som har bättre rätt,
dock under villkor att han förnöjer inteckningshavare med bättre rätt.

6 § I avtal om vattenfallsrätt må kunna stadgas, att vattenfallssty-
relsen äger utse sakkunnig person, som har att på nyttjanderättshavarens
bekostnad å arbetsplatsen kontrollera arbetets utförande och å kronans
vägnar godkänna anläggningarna i den mån de utförts eller fullbordats.

I avtalet skall föreskrivas, att, därest nyttjanderättshavaren vid
utförande av vattenkraftanläggningen gör större avvikelse från de av
vattenfallsstyrelsen godkända ritningarna till anläggningen eller
uraktlåter ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av
vattenfallsstyrelsen meddelats i och för anläggningens utförande på
ändamålsenligt och betryggande sätt, samt icke inom av vattenfalls-
styrelsen förelagd skällig tid häri vidtager rättelse, vattenfalls-
styrelsen skall äga befogenhet att låta inställa arbetets vidare
fortsättande.

Därest i avtalet stadgas skyldighet för nyttjanderättshavaren att inom
viss föreskriven tid hava påbörjat arbetet med vattenfallets bebyggande
eller att hava fullbordat anläggningen i dess helhet, må tillika, om
särskilda skäl därtill föranleda, i avtalet intagas bestämmelse därom,
att nyttjanderättshavaren, i händelse av väsentlig försummelse i nämnda
hänseende, skall, om sådant å kronans vägnar yrkas, anses hava förverkat
vattenfallsrätten och kronan förty vara berättigad att uppsäga avtalet.
Innehåller avtalet bestämmelse därom, att upplåten vattenkraft eller
därav framställd energi skall användas för visst angivet ändamål, och
tager nyttjanderättshavaren för annat ändamål än sålunda förutsatts
vattenkraften eller energien i anspråk till sådan omfattning, att det
ursprungliga ändamålet eftersättes, skall, om förbehåll därom skett i
avtalet samt nyttjanderättshavaren icke inom av vattenfallsstyrelsen
förelagd skälig tid vidtager rättelse, kronan jämväl kunna påfordra,
att vattenfallsrätten skall vara förverkad, och förty äga uppsäga
avtalet. Har ej uppsägning skett inom ett år efter det anledning
därtill, efter ty nyss är sagt, i förekommande fall yppades, äger kronan
sedermera ej åberopa nyttjanderättshavarens försummelse i nu nämnda
hänseende såsom grund för hans skiljande från vattenfallsrätten.

I avtalet må kunna stadgas skyldighet för nyttjanderättshavaren att
i fråga om tillhandahållande av vattenkraft eller därav framställd
energi vara underkastad de allmänna villkor, som i sådant hänseende
kunna av Kungl. Maj:t varda stadgade.

7 § I avtal angående upplåtelse av vattenfallslägenhet, som avses i
1 § här ovan, må föreskrivas, att, i händelse kronan vill ånyo upplåta
lägenheten på arrende eller med vattenfallsrätt efter utgången av den
i avtalet bestämda upplåtelsetiden eller, där nyttjanderättshavaren
begagnat sig av den företrädesrätt, som jämlikt 2 § tillkommer honom,
efter utgången av den tid, under vilken nyttjanderättshavaren erhållit
förlängd upplåtelse av vattenfallslägenheten, denne skall, därest han
på tillfredsställande sätt fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet
och iakttagit gällande laga föreskrifter rörande vattenkraftanlägg-
ningen, vilket tillkommer vattenfallsstyrelsen att pröva, vara
berättigad att framför andra erhålla förnyad upplåtelse mot den årliga
avgäld och de villkor i övrigt, vilka kronan då anser böra gälla.

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1915 och gäller beträffande
sådana upplåtelser av vattenfall, angående vilka avtal avslutas under
tiden till den 1 juli 1920.