Lag (1929:404) om giltighet här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

SFS nr
1929:404
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1929-12-20

“Konventionens omfattning.

Art. 1.

1. Denna konvention avser anläggning, arbete eller annan åtgärd i
vattendrag inom det ena riket av beskaffenhet att därigenom vållas
märkbar förändring i vattendrag inom det andra riket med avseende å
djup, läge, riktning, vattenstånd eller vattenmängd eller förorsakas
hinder för fiskens gång till skada för fisket inom detta rike.

2. Konventionen avser ock samfärdsel och flottning i vattendrag, som
utgöra gräns mellan rikena eller som eljest sträcka sig genom båda
rikenas områden eller som hava avlopp till sådana vattendrag.

3. Till vattendrag hänföras i denna konvention jämväl sjöar och andra
vattensamlingar. Anläggning, arbete eller åtgärd, som avses i mom. 1,
kallas i denna konvention företag.

Art. 2.

Innefattar ett företag överföring av vatten från ett nederbördsområde
till ett annat, må vartdera riket påfordra, att frågan göres till
föremål för särskilda förhandlingar mellan rikena, därvid dessa icke
äro bundna av bestämmelserna i denna konvention. Såsom ett
nederbördsområde anses hela det område, från vilket vattnet har
gemensamt avlopp till havet.

Lagtillämpning.

Huvudregler.

Art. 3.

1. Med iakttagande av bestämmelserna i denna konvention bedömes frågan
huruvida ett företag må äga rum och villkoren därför enligt lagen i
det rike, där företaget skall verkställas.

2. Med avseende å förhållandet mellan det andra riket och intressen
inom detta ävensom mellan dessa intressen inbördes gäller lagen i
detta rike.

*/k/ Likställighet mellan intressen. */-k/

Art. 4.

Tillstånd till ett företag kan meddelas oberoende av om det strömfall
eller den fasta egendom eller det samfärdsels- eller det
flottningsintresse, för vars räkning företaget skall äga rum, hör till
det ena eller det andra riket.
Art. 5.

Vid bedömande huruvida ett företag må verkställas skall hänsyn tagas
till dess verkningar inom båda rikena. Som nytta av företaget anses
dock i allmänhet allenast nyttan för det strömfall eller den fasta
egendom eller det samfärdsels- eller det flottningsintresse, för vars
räkning företaget skall äga rum.

*/k/ Ersättning. */-k/

Art. 6.

Vad angår ersättning för skada och olägenhet till följd av ett företag
gäller lagen i det rike, där skadan eller olägenheten uppstår. I fråga
om åtgärd till förebyggande eller minskande av skada eller olägenhet
gäller lagen i det rike, där åtgärden skall vidtagas.

*/k/ Tidsbegränsning. */-k/

Art. 7.

Tillstånd till ett företag må meddelas för bestämd tid.

*/k/ Avgifter och fonder */-k/

Art 8.

1. Vad lagen i det rike, där företaget skall verkställas, innehåller
i fråga om skyldighet att gälda avgifter eller nedsätta fonder, må,
med iakttagande av bestämmelserna här nedan, tillämpas jämväl å
strömfall och annan fast egendom i det andra riket, för vilkas räkning
företaget äger rum. Till fond, som här avses, hänföres jämväl
gottgörelse för rådigheten över sjö, som ej i sin helhet är
underkastad äganderätt.

2. Avgifter och fonder, som avses i mom. 1, utgå till det rike, där
företaget skall verkställas, och fastställas med hänsyn till intressen
inom detta rike. Äro avgifter och fonder beroende av kraftökningens
storlek, lägges till grund den kraftökning, som vinnes genom
företaget, oavsett huru stor del därav uttages.

3. Har avgift bestämts att utgå årligen, skall den erläggas från och
med kalenderåret efter det, då företaget enligt av vederbörande
myndighet därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats.

4. Utöver vad som följer av bestämmelserna i denna artikel må ej
skyldighet åläggas ägare av strömfall eller annan fast egendom i
ettdera riket att gälda avgifter eller nedsätta fonder till det andra
riket.

*/k/ Kraftöverföring. */-k/

Art. 9.

Ej må skyldighet åläggas att från strömfall i ettdera riket
tillhandahålla kraft såsom ersättning för skada eller olägenhet eller
eljest för tillgodoseende av intressen inom det andra riket.
*/k/ Delaktighet. */-k/

Art. 10.

Vad ettdera rikets lag innehåller angående rätt eller skyldighet att
taga del i ett företag kan icke göras gällande till förmån för eller
gent emot strömfall eller annan fast egendom eller intresse inom det
andra riket. Överenskommelse mellan intressenter i båda rikena om
deltagande i ett företag är dock gällande, såframt den godkännes av
vederbörande myndighet i vartdera riket.

Säkerhets ställande.

Art. 11.

Vartdera riket må fordra säkerhet för fullgörande av de villkor, som
fastställas för ett företag, samt för de förpliktelser, som eljest
kunna följa av detta.

Samtycke av det andra riket.

Art. 12.

1. Tillstånd till ett företag må icke meddelas av det ena riket utan
att det andra riket lämnat sitt samtycke, om företaget kan antagas
medföra olägenhet av någon betydelse inom detta rike i ett vattendrags
begagnande såsom farled eller flottled eller förorsaka hinder för
fiskens gång till skada för fisket inom sistnämnda rike eller om
företaget kan antagas där vålla betydande rubbningar i
vattenförhållandena inom ett större område.

2. Kan företaget icke antagas inom det andra riket äga sådana
verkningar, som i mom. 1 sägs, kan detta rike icke motsätta sig att
företaget må verkställas.

Art. 13.

Erfordras samtycke av det andra riket, skall frågan bedömas i
överensstämmelse med de grunder, som beträffande anläggningar, arbeten
eller åtgärder av motsvarande beskaffenhet gälla enligt lagen i detta
rike, dock med iakttagande av bestämmelserna i art. 4 och 5. Ej må för
samtycke uppställas andra villkor än som angå företagets planläggning
eller förebyggande eller minskande av skada och olägenhet för allmänna
intressen.

Förfarandet.

Ansökans ingivande.

Art. 14.

1. Ansökan om tillstånd till ett företag ingives till vederbörande
myndighet i det rike, där företaget skall verkställas. Därest det
strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels eller det
flottningsintresse, för vars räkning företaget skall äga rum, hör till
det andra riket, skall vid ansökningen fogas detta rikes förklaring,
att från dess sida intet är att invända mot ansökningens upptagande
till behandling.

2. Ansökningen skall vara åtföljd av de ritningar och beskrivningar
samt innehålla de upplysningar, som erfordras för bedömande av
företagets verkningar inom båda rikena.

3. Då ansökan inkommit till myndigheten i det rike, där företaget
skall verkställas, skall ett exemplar av ansökningen jämte bilagor
överlämnas till det andra riket.

*/k/ Underrättelser. */-k/

Art. 15.

Vad lagen i det rike, där företaget skall verkställas, föreskriver om
ansökningens kungörande samt om meddelanden och inhämtande av
yttranden i anledning av ansökningen skall icke gälla inom det andra
riket. Inbyggarna i detta skola dock på sätt vederbörande myndighet
i samma rike anser lämpligt och genom dess försorg underrättas om
ansökningen och dess behandling. För detta ändamål skola erforderliga
upplysningar därom tillställas denna myndighet av vederbörande
myndighet i förstnämnda rike.

*/k/ Inhämtande av upplysningar. */-k/

Art. 16.

Vartdera riket må från vederbörande myndighet i det andra riket
inhämta de upplysningar, som erfordras för bedömande av företagets
verkningar inom detta rike.

*/k/ Kommissionsbehandling. */-k/

Art. 17.

Vartdera riket må för sakens behandling påkalla tillsättande av en
kommission, bestående av två, fyra eller sex medlemmar, varav halva
antalet utses av vartdera riket.

Art. 18.

1. Kommissionen har att utreda de frågor, som äro av intresse för båda
rikena, och kan för detta ändamål tillkalla sakkunnigt biträde. Den
fastställer själv sin förhandlingsordning.

2. De, vilkas rätt beröres av företaget, skola efter lämpligt
kungörelseförfarande erhålla tillfälle att inför kommissionen bevaka
sina intressen.

3. Vartdera riket bestämmer och utbetalar arvode till de medlemmar av
kommissionen, som av riket utsetts. Kommissionens övriga utgifter
gäldas av sökanden, men förskjutas av det rike, som påkallat
kommissionens tillsättande. Sökanden kan åläggas att betala lämpligt
förskott eller ställa säkerhet för dessa utgifter.

Art. 19.

1. Kommissionen har att yttra sig om, huruvida företaget bör äga rum,
och för sådant fall, i den mån förhållandena därtill giva anledning,
utreda:

a) huru företaget bör verkställas för att ändamålet må utan oskälig
kostnad vinnas med minsta skada och olägenhet, så och vilka åtgärder
kunna anses av nöden till förebyggande eller minskande av skada eller
olägenhet för allmänna intressen,

b) vilka bestämmelser böra meddelas angående hushållningen med och
framsläppande av vatten,

c) med vilka belopp avgifter skola erläggas och fonder nedsättas
enligt bestämmelserna i art. 8,

d) huruvida överenskommelse, som avses i art. 10, om deltagande i
företaget bör godkännas,

e) vilken säkerhet bör ställas för fullgörande av de villkor, som
fastställas för företaget, samt för de förpliktelser, som eljest kunna
följa av detta,

f) inom vilken tid företaget bör vara påbörjat och slutfört,

g) för vilken tid tillståndet bör vara gällande,

h) de ytterligare spörsmål i anledning av företaget, som äro av
intresse för båda rikena.

2. Då kommissionens undersökning bragts till slut, skall dess
utlåtande överlämnas till båda rikena. Vartdera riket må från
kommissionen inhämta tilläggsförklaringar, vilka likaledes tillställas
båda rikena.

*/k/ Prövningsmyndighet. */-k/

Art. 20.

Fråga huruvida för ett företag erfordras samtycke av det andra riket
och, för sådant fall, om samtycke bör meddelas och angående villkoren
därför avgöres av Konungen. Erfordras samtycke och har för detta
uppställts särskilda villkor, kan jämväl i det rike, där företaget
skall verkställas, fråga om företagets tillåtlighet och villkoren
därför avgöras av Konungen.

*/k/ Tillståndets innehåll. */-k/

Art. 21.

1. Tillstånd till ett företag meddelas av vederbörande myndighet i det
rike, där företaget skall verkställas. Tillståndet skall innehålla ej
mindre de villkor, som föreskrivas av detta rike, än även de villkor,
som må hava uppställts för det andra rikets samtycke enligt art. 13.
I tillståndet skall tillika intagas erinran därom, att det icke är
gällande i det andra riket med mindre sökanden av vederbörande
myndighet i detta rike inhämtat sådan förklaring, som avses i art.
22.

2. Då slutligt beslut meddelats av det rike, där företaget skall äga
rum, skall avskrift därav översändas till det andra riket samtidigt
med att beslutet tillställes sökanden.

*/k/ Tillståndets rättsverkan i det andra riket. */-k/

Art. 22.

1. Då tillstånd till ett företag meddelats och vunnit laga kraft, har
sökanden att inom 180 dagar därefter hos vederbörande myndighet i det
andra riket inhämta denna myndighets förklaring, att tillståndet
tillkommit den ordning, som är föreskriven i denna konvention. Sökes
ej förklaring inom tid, som nu sagts, må företaget ej verkställas utan
att nytt tillstånd meddelas.

2. Därest det strömfall eller den fasta egendom eller det samfärdsels-
eller det flottningsintresse, för vars räkning tillstånd till
företaget meddelats, hör till det andra riket, må förklaring icke
lämnas med mindre beslut meddelats rörande vad enligt art. 3 mom. 2
må bliva föreskrivet.

3. Har sådan förklaring lämnats, åligger envar inom samma rike att mot
ersättning avstå den fasta egendom, som erfordras, samt tåla det
intrång och den skada eller olägenhet, som vållas genom företaget,
allt i överensstämmelse med lagen i detta rike.

Avgift för ansökans behandling.

Art. 23.

Skall enligt lagen i ettdera riket utgå avgift såsom bidrag till
kostnaden för behandling av ansökningen inom detta rike, må beloppet
efter omständigheterna nedsättas under vad eljest kan vara bestämt.

Tillsyn och underhåll.

Art. 24.

1. Beträffande tillsyn å ett företag och underhållet därav gäller
lagen i det rike, där företaget verkställts, dock skall i fråga om
åtgärder inom det andra riket till förebyggande eller minskande av
skada eller olägenhet lagen i detta rike äga tillämpning. Båda rikenas
inbyggare skola äga samma rätt att tillvarataga sina intressen.

2. Vad angår ersättning för skada och olägenhet, som vållas genom
bristande underhåll, gäller lagen i det rike, där skadan eller
olägenheten uppstår.

3. Rörande hushållningen med och framsläppande av vatten skall vad i
denna artikel stadgas med avseende å tillsyn och underhåll äga
motsvarande tillämpning.

Nedläggande.

Art. 25.

1. Beträffande nedläggande av ett företag gäller lagen i det rike, där
företaget verkställts. Båda rikenas inbyggare skola äga samma rätt att
tillvarataga sina intressen. Härvid skola bestämmelserna i art. 15 och
16 äga motsvarande tillämpning.

2. Vad angår skada och olägenhet, som vållas genom ett företags
nedläggande, skola bestämmelserna i art. 6 äga motsvarande
tillämpning.

Samfärdsel och flottning.

Art. 26.

Med avseende å öppnande, bibehållande eller begagnande av farled eller
flottled i vattendrag, varom i art. 1 mom. 2 sägs, skola vartdera
rikets inbyggare i det andra riket åtnjuta samma rättigheter och vara
underkastade samma förpliktelser som detta rikes egna inbyggare.
Vartdera riket må dock meddela särskilda föreskrifter om skyldighet
för inbyggare i det andra riket att ställa säkerhet för de
förpliktelser, som åligga dem såsom flottande.

Särskilda bestämmelser.

Undersökningsarbeten.

Art. 27.

I fråga om undersökningsarbeten som förberedelse till ett företag
skola vartdera rikets inbyggare inom det andra riket åtnjuta samma
rättigheter och vara underkastade samma förpliktelser som detta rikes
egna inbyggare.

*/k/ Tidsfrister. */-k/

Art. 28.

Skall enligt lagen i ettdera riket något påbörjas eller fullgöras inom
bestämd tidsfrist efter det tillstånd till ett företag meddelats,
skall fristen räknas från den tidpunkt, då sådan förklaring, som avses
i art. 22, utfärdats.

*/k/ Ombud. */-k/

Art 29.

1. Den, som äger tillstånd till ett företag, kan av vederbörande
myndighet i det av rikena, där han icke har hemvist, föreläggas att
utse ett av denna myndighet godkänt ombud, som är bosatt inom riket
och som skall äga att å hans vägnar svara vid domstolar och hos andra
myndigheter samt mottaga meddelanden i tvister och andra
angelägenheter, som röra företaget. Ombudets namn och adress skola
anmälas hos vederbörande myndighet i sistnämnda rike för att kungöras
för allmänheten. Iakttages ej vad sålunda är föreskrivet, må denna
myndighet utse ombud.

2. Har den, som idkar flottning inom ettdera riket, icke där sitt
hemvist, skola bestämmelserna i mom. 1 äga motsvarande tillämpning,
med mindre han företrädes av en i överensstämmelse med lagen i detta
rike bildad flottningsföreing.

*/k/ Verkställighet. */-k/

Art. 30.

1. Lagakraftvunnen dom eller lagakraftvunnet utlåtande i ettdera riket
angående ett företag eller angående samfärdsel eller flottning, som
avses i denna konvention, skall, såframt domen eller utlåtandet kan
verkställas i detta rike och avser annat än straff, på begäran
omedelbart verkställas i det andra riket.
2. Hade den förpliktade icke medborgarskap eller hemvist i det rike,
där domen eller utlåtandet meddelats, kan verkställighet ej påfordras,
med mindre han inställt sig i rättegången eller ock stämningen i
behörig tid lagligen delgivits antingen honom personligen eller hans
enligt bestämmelserna i art. 29 utsedda ombud.

3. Vad i mom. 1 stadgas om dom eller utlåtande skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om annat beslut eller fordran i ettdera riket, som
enligt lagen i detta rike må verkställas eller utsökas såsom
lagakraftvunnen dom.

4. Framställning om erhållande av verkställighet göres och mottages
i Norge av vederbörande departement samt i Sverige av
utrikesdepartementets rättsavdelning eller vederbörande länsstyrelse.
Vid framställningen skall fogas bevis av den myndighet, som gör
framställningen, att domen, utlåtandet, beslutet eller fordringen
uppfyller de här ovan stadgade villkor för verkställighet.

5. Verkställigheten sker i vartdera riket enligt där gällande lag.
Förmånsrätt, som enligt ettdera rikets lag är tillagd fordran på
avgifter eller fonder, kan dock icke göras gällande. Belopp, som
inflyter, översändes till den myndighet, som gjort framställningen.

6. Kostnadsersättning, som ålagts den förpliktade i anledning av
frågans prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna artikel.

*/k/ Företag utan tillstånd. */-k/

Art. 31.

Har ett företag verkställts utan tillstånd, skola i fråga om
företagets laglighet båda rikenas inbyggare äga samma rätt att
tillvarataga sina intressen.

*/k/ Sammanslutningar. */-k/

Art. 32.

Vad i denna konvention är stadgat i fråga om rättigheter och
förpliktelser inom ettdera riket för det andra rikets inbyggare skall
jämväl äga tillämpning beträffande riket och dess kommuner samt där
hemmahörande bolag, föreningar och stiftelser. Med kommun förstås här
jämväl landsting (fylkeskommun).

Statsföretag.

Art. 33.

Skall ettdera riket för egen räkning verkställa ett företag, må den
i konventionen stadgade ordningen för frågans behandling jämkas.”

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer och gäller så
länge konventionen bibehåller giltihet.

Med avseende å anläggning, arbete eller åtgärd, som utförts eller
påbörjats före nämnda dag eller verkställes därefter med stöd av
tidigare meddelat tillstånd, skola äldre bestämmelser forfarande
gälla. Konventionens bestämmelser i artiklarna 24 och 25 skola dock
äga tillämpning jämväl å sådana företag.