Kungörelse (1935:567) angående särskilt förfarande för erhållande av handräckning i Tyskland i vissa beskattningsärenden;

SFS nr
1935:567
Departement/myndighet
Finansdepartementet S4
Utfärdad
1935-11-22
Författningen har upphävts genom
SFS 1992:1193
Upphävd
1994-11-01

Allmänna stadganden

1 § Svensk myndighet kan, på sätt i denna kungörelse stadgas, erhålla
handräckning i Tyskland för införskaffande av utredning i svenskt
beskattningsärende och delgivning av handling i sådant ärende, så ock
för uttagande av svensk offentlig avgift.

2 § 1 mom. Med svensk offentlig avgift avses i denna kungörelse:

a) statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

b) särskild skatt å förmögenhet,

c) allmän kommunalskatt samt kommunal utskyld eller avgift, som utgår
efter samma grunder som nämnda skatt, ävensom vägskatt,

d) skogsaccis och skogsvårdsavgift,

e) arvsskatt och skatt för gåva,

f) annan utskyld eller offentlig avgift till svenska staten, tull och
avgift å tillverkning eller förbrukning undantagna,

g) svensk kommun tillkommande utskyld eller offentlig avgift av annat
slag än ovan nämnts, därest utskylden eller avgiften utgår direkt å
inkomst (netto- eller bruttoinkomst) eller å förmögenhet,

h) annan offentlig avgift, som utgöres till svensk offentligrättslig
juridisk person efter samma grunder som någon av ovan avsedda
utskylder och avgifter,

i) avgift för indrivning av samt ränta å utskyld eller avgift, varom
ovan förmäles, ävensom debetsedelslösen, samt

j) vite i svenskt beskattningsärende och ersättning för kostnad i
sådant ärende.

Såsom avgift å förbrukning anses icke omsättnings- eller lyxskatt.
Kungörelse (1939:23).

2 mom. Med svenskt beskattningsärende förstås i denna kungörelse
ärende angående taxering till eller debitering av svensk offentlig
avgift, så ock ärende hos svensk förvaltningsmyndighet rörande
verkställighet av beslut om påförande av sådan avgift.

3 mom. Med svensk myndighet förstås i denna kungörelse, förutom svensk
statlig eller kommunal myndighet, representant för annan svensk
offentligrättslig juridisk person än svenska staten eller svensk
kommun, den som på grund av allmän tjänst tager befattning med svenskt
beskattningsärende samt ordförande i nämnd, som handlägger sådant
ärende.

Införskaffande av utredning i Tyskland i svenskt
beskattningsärende

3 § För införskaffande av deklaration eller annan uppgift till ledning
vid egen eller annans beskattning eller av annan utredning i svenskt
beskattningsärende må handräckning i Tyskland begäras, därest den
avgiftspliktige är svensk medborgare eller svensk juridisk person. Är
fråga om avgift, som redan förfallit till betalning, må, om den
avgiftspliktige var svensk medborgare, när avgiften förföll till
betalning, handräckning begäras utan avseende därå att han sedermera
förlorat sitt svenska medborgarskap. För infordrande av upplysning om
förhållanden, vilka få anses vara för tysk myndighet kända, må
handräckning begäras, även om den avgiftspliktige icke är eller varit
svensk medborgare eller svensk juridisk person.

Handräckning som nu sagts kan likväl erhållas allenast under
förutsättning,

a) att motsvarande åtgärd kan på begäran av svensk myndighet vidtagas
här i riket i dylikt svenskt beskattningsärende,

b) att motsvarande åtgärd kan på begäran av tysk myndighet vidtagas i
Tyskland i likartat tyskt beskattningsärende, samt

c) att åtgärden ej kränker bankhemlighet eller annan affärs-, drifts-
eller yrkeshemlighet.

Handräckning i viss form må begäras, om denna form ej strider emot
tysk lagstiftning.

4 § Framställning om handräckning enligt 3 § skall göras av
länsstyrelse hos vederbörande Landesfinanzamt i Tyskland. Av
framställningen bör framgå, att i beskattningsärendet är fråga om
avgift, som avses i 2 § 1 mom., att de i 3 § första stycket angivna
förutsättningar för handräckningens erhållande föreligga, ävensom att
sådan åtgärd, som handräckningen avser, kan på begäran av svensk
myndighet vidtagas här i riket i dylikt svensk beskattningsärende.
Utredning i sistnämnda hänseende erfordras dock ej, därest
framställningen avser erhållande av

a) uppgift från tyskt aktiebolag, tyskt kommanditbolag på aktier eller
tyskt gruvföretag (Berggewerkschaft) angående utdelning från bolaget
eller företaget,

b) uppgift från tysk försäkringsanstalt angående utbetald livräntas
belopp,

c) uppgift från tysk arbetsgivare rörande hos honom anställd persons
avlöningsförmåner eller från arbetsgivaren åtnjuten pension, eller

d) upplysning angående förhållande, som får anses vara för tysk
myndighet känt.

Framställningen skall vara avfattad å tyska språket eller åtföljas av
översättning till detta språk.

5 § Önskar annan svensk myndighet än länsstyrelse handräckning enligt
3 §, skall myndigheten till länsstyrelsen ingiva ansökning om åtgärd
för erhållande av sådan handräckning. Av ansökningen bör framgå, att i
3 § första stycket angivna förutsättningar för handräckningens
erhållande äro för handen.

Därest länsstyrelsen ej finner, att enligt 3 § hinder föreligger för
erhållande av begärd handräckning eller att på grund av frågan ringa
vikt eller annat dylikt förhållande framställning i ärendet icke bör
ske, skall länsstyrelsen skyndsamt vidtaga åtgärd, som avses i 4 §.

6 § Finnes tillgång till akt hos tysk myndighet vara av synnerlig
betydelse för utredning i svenskt beskattningsärende, må till Kungl.
Maj:t ställd ansökan om utverkande av aktens hitsändande ingivas till
finansdepartementet.

Delgivning i Tyskland av handling i svensk beskattningsärende

7 § Framställning om delgivning i Tyskland av handling i svenskt
beskattningsärende skall göras av länsstyrelse hos vederbörande
Landesfinanzamt. Framställningen skall innehålla uppgift om
beskaffenheten av den handling, som skall delgivas, samt om
mottagarens adress, och skall av framställningen framgå, att i
beskattningsärendet är fråga om sådan avgift som avses i 2 § 1 mom.
Framställningen skall vara avfattad å tyska språket eller åtföljas av
översättning till detta språk.

Anses icke tillfyllest, att delgivningen sker genom handlingens
överlämnande utan iakttagande av särskild form, må länsstyrelsen
framställa begäran, att den form för delgivning skall iakttagas, som
är föreskriven för delgivning i motsvarande tyskt beskattningsärende.
Delgivningshandlingen skall i dylikt fall, så framt den icke är
avfattad å tyska språket, åtföljas av översättning till detta språk.

8 § Önskar annan svensk myndighet än länsstyrelse handräckning enligt
7 §, skall myndigheten till länsstyrelsen ingiva ansökning om åtgärd
för erhållande av sådan handräckning. Ansökningen skall innehålla
uppgift om mottagarens adress samt önskad form för delgivningen och
åtföljas av den handling som skall delgivas, i två exemplar, i
huvudskrift eller besannad avskrift.

Uttagande i Tyskland av svensk offentlig avgift

9 § Handräckning för uttagande i Tyskland av svensk offentlig avgift
må av svensk myndighet begäras, därest avgiften skall uttagas av
svensk medborgare, svensk juridisk person eller person, som vid den
tid, då avgiften förföll till betalning, var svensk medborgare men
sedermera förlorat sitt svenska medborgarskap.

Handräckning kan likväl icke erhållas,

a) om det beslut, som ligger till grund för avgiften, icke är
verkställbart här i riket,

b) om anledning finnes antaga, att avgiften kan uttagas i Sverige,

c) om vad som skall uttagas av viss avgiftspliktig understiger ett
belopp av 300 kronor, eller

d) om dubbelbeskattning föreligger på grund av beskattning i båda
staterna. Kungörelse (1962:48).

10 § Svensk myndighet, som önskar handräckning enligt 9 §, skall till
länsstyrelsen ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning därom. Denna
bör innefatta utredning, att i 9 § första stycket angivna
förutsättningar för handräcknings erhållande äro för handen och att
hinder för handräckningen ej möter enligt 9 § andra stycket b), samt
innehålla såvitt möjligt noggranna upplysningar angående ort i
Tyskland, där den avgiftspliktige kan anträffas eller denne tillhörig
egendom finnes.

Framställningen bör åtföljas av:

a) restlängdsutdrag eller annan handling, utvisande det krav å svensk
offentlig avgift, varpå ansökningen om handräckning grundas, jämte
översättning till tyska språket av nämnda handling i den del den
innefattar själva beslutet, samt

b) å tjänstens vägnar av den myndighet som gör ansökningen meddelad
förklaring, att det beslut, varpå kravet grundas, är verkställbart
här i riket.

Ingives handling, som avses i denna paragraf, i avskrift, bör den vara
till riktigheten bestyrkt av behörig tjänsteman hos svensk domstol i
beskattningsärenden, hos länstyrelse eller hos ämbetsverk, som
handlägger sådana ärenden.

Länsstyrelse, som mottagit ansökan, varom nu sagts, skall snarast till
finansdepartementet översända ansökingen, åtföljd av eget yttrande.

11 § 1 mom. Önskar svensk myndighet, för vilken handräckning enligt 9
§ utverkats i Tyskland, göra ytterligare framställning i ärendet eller
förete utredning eller bevisning, bör hänvändelse i sådant avseende
ske till Kungl. Maj:t.

2 mom. Därest den svenska myndigheten finner anledning föreligga för
yrkande om den avgiftspliktiges försättande i konkurs i Tyskland,
skall uttrycklig begäran om åtgärd i sådant hänseende göras hos Kungl.
Maj:t. Vad nu stadgats skall ock gälla om anhängiggörande vid tysk
allmän domstol av rättegång i anledning av handräckningens
verkställande.

12 § Upphäves eller ändras, innan handräckningsärendet slutförts,
beslut, på grund varav handräckning sökes, eller upphör före nämnda
tidpunkt rätten att uttaga avgiften helt eller delvis på grund av
annan anledning (betalning direkt till vederbörlig svensk myndighet,
preskription eller dylikt), skall den myndighet som sökt
handräckningen, så snart den erhållit kännedom om förhållandet, därom
göra anmälan hos Kungl. Maj:t.

13 § Svensk offentlig avgift, som uttagits genom handräckning i
Tyskland, skall, sedan redovisning avgivits av vederbörande tyska
myndighet, genom Sveriges riksbank tillgodoföras den svenska
myndighet, som skall uppböra densamma, i svenskt mynt med belopp
uträknat efter den kurs, enligt vilken vid handräckningens meddelande
förvandling skett från svenskt till tyskt myntslag.

Har tysk myndighet vid överförande av medel till Sveriges riksbank
gjort avdrag för kostnader, skall det avdragna beloppet påföras den
svenska myndigheten.

14 § Har svensk offentlig avgift uttagits genom handräckning i
Tyskland, skall i förhållande till den avgiftspliktige så anses, som
om avgiften kommit behörig svensk myndighet tillhanda vid tiden för
uttagandet.

Gemensamma stadganden

15 § Översättning, varom i denna kungörelse förmäles, skall vara till
riktigheten bestyrkt av notarius publicus eller av edsvuren eller
offentligen förordnad översättare i Sverige eller Tyskland.
Bestyrkande, som nu sagts, må ock ske av länsstyrelse; dock är
länsstyrelse icke skyldig verkställa sådant bestyrkande.

16 § Vederbörande myndighet i Tyskland skall vid handräckning enligt
denna kungörelse erhålla ersättning för följande av handräckningen
föranledda kostnader:

a) vad som utgives såsom gottgörelse till sakkunniga eller till dem
som meddelat infordrade upplysningar,

b) kostnader, som föranledas därav att i enlighet med framställd
begäran på sätt i 3 § sista stycket sägs handräckning meddelats i
särskild form,

c) kostnader, som föranledas därav att i enlighet med framställd
begäran förrättningsmän anlitats för delgivning av handling i form,
varom i 7 § sista stycket sägs, samt

d) kostnader i anledning av rättegång vid tysk allmän domstol.

Kostnad, som nu sagts, skall ersättas av den, för vars räkning
handräckningen ägt rum.

I den mån ej avdrag för kostnaden av vederbörande myndighet i Tyskland
skett vid redovisning av indrivna medel, skall ersättning för
kostnaden av därtill anvisat anslag utbetalas av länsstyrelsen till
vederbörande Landesfinanzamt. I förekommande fall skall länsstyrelsen
därefter vidtaga åtgärder för utbekommande från den som vederbör av
ersättning för vad sålunda utgivits.

Har avdrag för kostnaden av vederbörande myndighet i Tyskland skett
vid redovisningen, skall denna kostnad, i den mån den skall gäldas av
staten, genom länsstyrelsens försorg avföras å nyssnämnda anslag.

Övergångsbestämmelser

1935:567

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling; dock må framställning om handräckning icke göras,
såvitt avser svenskt skatteanspråk, som hänför sig till tiden före den
1 januari 1935.

1994:1300

1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1994.

2. De genom lagen (1992:1193) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Tyskland upphävda kungörelsen (1935:567) angående
särskilt förfarande för erhållande av handräckning i Tyskland i
vissa beskattningsärenden, kungörelsen (1935:568) angående
handräckning åt tysk myndighet i vissa beskattningsärenden,
kungörelsen (1960:549) om tillämpning av ett mellan Sverige och
Förbundsrepubliken Tyskland den 17 april 1959 ingånget avtal för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet ävensom beträffande vissa andra skatter,
kungörelsen (1964:514) med vissa anvisningar rörande
tillämpningen av avtalet mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland den 17 april 1959 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom
beträffande vissa andra skatter, kungörelsen (1967:722) om
tillämpning av avtal den 14 maj 1935 mellan Sverige och Tyska
riket för undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt
samt förordningen (1975:846) om kupongskatt för person med
hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland, m. m., skall dock
fortfarande tillämpas

a) beträffande inkomstskatt, på inkomst som förvärvas den 31
december 1994 eller tidigare,

b) beträffande förmögenhetsskatt, på skatt som tas ut på
förmögenhetstillgångar som innehas den 31 december 1994 eller
tidigare,

c) beträffande arvsskatt, på kvarlåtenskap efter person som avlider
den 31 december 1994 eller tidigare, och

d) beträffande handräckning, som verkställs den 31 december 1994
eller tidigare.