Lag (1946:727) om kommunal fondbildning

SFS nr
1946:727
Departement/myndighet
Finansdepartementet
Utfärdad
1946-12-06
Ändring införd
t.o.m. SFS 1954:320

Inledande bestämmelse

1 § Kommun äger att, på sätt i denna lag föreskrives, för framtida
ändamål avsätta medel till fond.

Sådan fond är:

särskild fond för tillgodoseende av särskilt, uttryckligen
angivet kommunalt behov;

allmän investeringsfond;

skatteregleringsfond för reglering av utdebiteringen; eller

tillfällig fond.

Att kommun i vissa fall är pliktig avsätta medel till fond framgår av 6
§. Lag (1952:363).

Om särskild fond

2 § Kommun äger att i den ordning, som eljest stadgas för kommunala
beslut, till särskild fond avsätta medel för följande ändamål, nämligen:

a) för beredande av pension eller därmed jämförligt understöd eller av
olycksfallsersättning eller sjukunderstöd åt personer i kommunens tjänst
eller av pension eller därmed jämförligt understöd åt deras efterlevande
(pensionsfond);

b) till täckande av förlust, som genom skada å kommunen tillhörig
egendom eller annorledes kan komma att tillskyndas kommunen under sådana
omständigheter, att kommunen eljest kunnat genom försäkring skydda sig
mot förlusten (försäkringsfond);

c) för tillgodoseende av kommunens behov att äga tillgång till
rörelsekapital att tillfälligt nyttjas för bestridande av löpande
utgifter intill dess att därför avsedda inkomster inflyta (kassaförlagsfond);
samt

d) till bestridande av kostnaderna för förvärvande av viss ägodel,
genomförande av visst företag eller upprättande av viss anstalt, där
kommunen fattat beslut om ägodelens förvärvande, företagets genomförande
eller anstaltens upprättande.

3 § Vill kommun avsätta medel för tillgodoseende av annat särskilt
uttryckligen angivet kommunalt behov än i 2 § sägs eller vill kommun
taga till särskild fond avsatta medel i anspråk för annat ändamål än vid
avsättningen bestämts, erfordras för beslut därom Konungens medgivande.
Sådant medgivande kan lämnas genom Konungens fastställelse å reglemente
eller andra föreskrifter rörande fonden.

Om allmän investeringsfond

3 a §. Kommun äger att i den ordning, som eljest stadgas för kommunala
beslut, till allmän investeringsfond avsätta medel för anskaffande av
tillgångar för stadigvarande bruk. Beslut att taga medel ur fonden i
anspråk för annat ändamål skall för att vinna bindande kraft
underställas Konungens prövning och fastställelse. Lag (1952:363).

Om skatteregleringsfond

4 §. I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger
kommun avsätta medel till skatteregleringsfond eller taga i anspråk
medel ur fonden.

Beslut att taga medel ur fonden i anspråk må ej avse mer än en tredjedel
av det högsta belopp, vartill fonden beräknas uppgå vid utgången av det
år beslutet fattas eller uppgått vid utgången av något av de två närmast
föregående åren. Lag (1952:363).

5 §. Då särskilda skäl därtill äro, må med Konungens tillstånd medel
avsättas till eller tagas i anspråk ur skatteregleringsfond utöver vad i
4 § stadgas. Sådant tillstånd kan lämnas genom fastställelse å
reglemente eller andra föreskrifter rörande fonden och må förknippas med
villkor för de avsatta medlens tagande i anspråk.

Om tillfällig fond

6 §. Hava medel influtit vid avyttring av tillgång för stadigvarande
bruk eller såsom ersättning på grund av försäkring av dylik tillgång,
och finna medlen ej omedelbar användning för anskaffande av tillgång som
nyss sagts, skola de tills vidare, i avvaktan på beslut om deras tagande
i anspråk, avsättas till tillfällig fond (försäljningsmedelsfond).

Avhänder sig kommun tillgång för stadigvarande bruk utan att erhålla
ersättning till fulla värdet, må ett belopp motsvarande högst skillnaden
mellan fulla värdet och den bekomna ersättningen avsättas till
försäljningsmedelsfond.

Till tillfällig fond (låneöverskottsfond) skola avsättas
överskottsmedel å lån, som av kommun upptagits med Konungens tillstånd
och som ej i sin helhet åtgått för det med lånet avsedda ändamålet.

Erhåller kommun eljest belopp, som ej är att hänföra till kommunens
löpande inkomster, må beloppet avsättas till tillfällig fond.

I samband med fastställande av utgifts- och inkomststaten äger kommun
avsätta medel till tillfällig fond (förnyelsefond). Sådan
avsättning må avse högst skillnaden mellan å ena sidan det belopp,
varmed tillgång för stadigvarande bruk beräknas under nästa år minska i
värde, och å andra sidan beloppet av i staten upptagna amorteringar å
lån för förvärv av tillgången.

7 §. Låneöverskottsfond må ej tagas i anspråk utan Konungens medgivande.

Andra till tillfällig fond avsatta medel må, försåvitt ej särskilda
villkor eljest blivit stadgade för deras disponerande, genom beslut i
vanlig ordning tagas i anspråk för bestridande av kostnader för
anskaffande av tillgång för stadigvarande bruk. Beslut att taga dylika
medel i anspråk för annat ändamål skall för att vinna bindande kraft
underställas Konungens prövning och fastställande.

Gemensamma bestämmelser

8 § Fonds medel skola vara på betryggande sätt anbragta, kommun obetaget
att nyttja fondens medel i sin verksamhet. Vid anbringande eller
nyttjande av fonds medel skall tillses, att medlen vid behov äro
tillgängliga.

Fonds medel må ej utan tillstånd av länsstyrelsen anbringas annorlunda
än hos bank eller centralkassa för jordbrukskredit eller å postgirokonto
eller i sådana tillgångar, i vilka förmyndare äger utan överförmyndarens
tillstånd anbringa omyndigs medel.

Vad nu sagts utgör ej hinder att till fond avsätta och i densamma
behålla vad kommunen vid avyttrande av tillgång för stadigvarande bruk
bekommit i andra tillgångar än penningmedel. Lag (1953:436).

9 §. Kommun äger tillföra särskild fond ränta. Beslut därom fattas i den
ordning, som gäller för beslut om avsättning av medel till fonden.

Ränta å skatteregleringsfond eller å tillfällig fond må ej tillföras
fonden.

10 §. Vad i denna lag är föreskrivet angående kommun skall äga
motsvarande tillämpning å församling, särskilt skoldistrikt,
minicipalsamhället, fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen om
fattigvården, samt landsting.

11 §. Denna lag avser ej skogsaccisfond, fond av överskottsmedel å
hamnrörelse eller å sluss-, kanal- eller annan farledsrörelse, fond som
utgör prästlönetillgång för pastorat, fond, uppkommen genom avsättning
av medel, som erhållits såsom vederlag för fastighet vilken för något
kommunens gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit kommunen genom
gåva eller testamente, eller fond bildad av annan egendom, som
tillfallit kommun genom gåva eller testamente med föreskrift angående
egendomens användning, eller av vederlag för sådan egendom. Ej heller
avser lagen fond, som bildats enligt 7 § lagen den 24 mars 1916 om
nyttjanderätt till gravplats. Lag (1950:151).

Övergångsbestämmelser

1946:727

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1947, från och med vilken dag
lagen den 12 juni 1936 (nr 281) om kommunal fondbildning upphör att
gälla.

Den nya lagen skall äga tillämpning jämväl å fond, som finnes vid lagens
ikraftträdande. Därvid skall följande iakttagas:

1) Allmän fond, som finnes vid den nya lagens ikraftträdande, skall
därefter anses som skatteregleringsfond.

2) Förnyelsefond enligt 2 § c) i den nu upphävda lagen må tagas i
anspråk för avsett ändamål men nya medel må icke tillföras fonden.
Kommunen äger rätt att överföra medel i sådan fond till förnyelsefond
enligt 6 § femte stycket i den nya lagen.

3) Föreskrifter, som Konungen meddelat jämlikt den nu upphävda lagen,
skola gälla såsom om de meddelats med stöd av den nya lagen.

4) I fråga om fond av annat slag än i 1 § eller 11 § nya lagen avses,
som bildats före den 1 januari 1947, skall vad i 8 – 10 §§ nya lagen
stadgas äga motssvarande tillämpning, och må sådan fond ej tagas i
anspråk utan Konungens medgivande; kommun dock obetaget att före den 1
januari 1950 i den ordning, som eljest stadgas för kommunala beslut,
besluta om fondmedlens avsättande till särskild fond enligt nya lagen.

1952:363

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1952.

Kommun må utan inhämtande av Konungens medgivande i varje särskilt fall
besluta om överförande till allmän investeringsfond av medel från fond
av annat slag än i 1 eller 11 § lagen den 6 december 1946 om kommunal
fondbildning avses, under förutsättning att fonden bildats före den 1
juli 1952.

1953:754, 1954:296, 1954:320

“Lagen upphävd beträffande landskommun, köping, municipalsamhälle och
annan stad än Stockholm gm 1953:754, lagen upphävd beträffande
församling gm 1954:296 och beträffande landsting gm 1954:320”.