Förordning (1955:470) angående omreglering av vissa ersättningar av statsmedel i anledning av olycksfall i arbete m.m.

SFS nr
1955:470
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1955-06-17
Ändring införd
t.o.m. SFS1958:103

1 § Ersättning, som av statsmedel utgår jämlikt någon av de
författningar, vilka angivas i 2 §, skall, i den mån ej nedan
annorlunda stadgas, omregleras enligt de grunder, som angivas i lagen
den 17 juni 1955 (nr 469) angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i
arbete m.m. Vad nu sagts skall ock gälla ersättning, som efter Konungens
förordnande utgives enligt grunderna i någon av de i 2 § avsedda
författningarna. Innebär förordnandet avvikelse från grunderna i sådan
författning, skall motsvarande avvikelse göras vid omreglering enligt
denna förordning.

Kostnad, som föranledes av tillämpningen av denna förordning, bestrides
av statsmedel.

2 § De författningar, som avses i 1 §, äro:

lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete;

förordningen den 1 juni 1923 (nr 138) angående ersättning av statsmedel
för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av
krigsförhållandena under 1914-1919 års världskrig;

förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;

lagen den 14 juni 1929 (nr 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar;

lagen den 11 juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg
tjänstgörande personer;

förordningen den 24 mars 1938 (nr 102) om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare m.fl.;

förordningen den 24 mars 1938 (nr 103) om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersättning åt fångar m.fl.;

förordningen den 13 april 1940 (nr 213) om ersättning av statsmedel i
vissa fall för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av
krigsåtgärd;

förordningen den 28 juni 1941 (nr 593) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänstgöring;

förordningen den 28 juni 1941 (nr 595) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret;

förordningen den 21 april 1943 (nr 183) om ersättning i vissa fall i
anledning av kroppsskada, ådragen under fullgörande av tjänsteplikt;

kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 344) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning m.m.; samt
militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr 261).

3 § Bestämmelserna i denna förordning äga icke tillämpning å ersättning
jämlikt militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr 261), såframt
fråga är om skada, som inträffat efter utgången av år 1954, eller å
ersättning, som utgives med tillämpning av förordningen den 2 juni 1950
(nr 262) angående omreglering av vissa ersättningar i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, och ej heller å sådant i
övergångsbestämmelserna till förordningen den 21 april 1943 (nr 183)
avsett fall, där ersättningen endast delvis utgår av statsmedel.

4 § Vid omreglering av ersättning jämlikt förordningen den 1 juni 1923
(nr 138) skall skadan anses hava inträffat år 1923 och den skadades
årliga arbetsförtjänst anses uppgå till tvåtusenfyrahundra kronor.

5 § Vid omreglering av ersättning jämlikt förordningarna den 24 mars
1938 (nr 102 och 103) skall gälla, att den årliga arbetsförtjänst efter
vilken ersättningen beräknas, såvitt avser skada som inträffat under
åren 1941-1948, skall anses hava utgjort högst tvåtusenfyrahundrasjuttio
kronor. Förordning (1958:103).

6 § Omregleringen skall icke föranleda ändring av livräntetillägg enligt
förordningen den 17 maj 1940 (nr 333) om särskild ersättning i vissa
fall för skada till följd av olycksfall vid flygning.

7 § Är den skadade berättigad jämväl till livränta, som avses i lagen
den 17 juni 1955 (nr 469), skall omreglering av livränta, varå denna
förordning äger tillämpning, ske så, att livräntornas sammanlagda
årsbelopp motsvarar vad som skulle hava tillkommit den skadade, därest
de skilda livräntorna skolat omregleras enligt nämnda lag.

Utgick den andra livräntan enligt lagen den 5 juli 1901 (nr 39)
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete eller
enligt förordningen den 2 juni 1950 (nr 262), skall omreglering av
livränta, varå denna förordning äger tillämpning, ske så, att
livräntornas sammanlagda årsbelopp motsvarar vad som skulle hava
tillkommit den skadade, därest de skilda livräntorna i förra fallet
utgått enligt sagda lag och i senare fallet omreglerats enligt
förenämnda förordning den 2 juni 1950.

8 § Åtnjuter den, som uppbär livränta varå denna förordning äger
tillämpning, pension av statsmedel vilken ej utgör understöd i
anledning av skadan, är han skyldig att, i den mån Konungen förordnar
därom, vidkännas avdrag å den omreglerade livräntan.

Utöver vad ovan stadgats skall i fråga om ersättning, vilken
omreglerats enligt denna förordning, i tillämpliga delar gälla vad som
finnes föreskrivet beträffande ersättningen.