Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

SFS nr
1964:167
Departement/myndighet
Justitiedepartementet Å
Utfärdad
1964-03-20
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:81

Inledande bestämmelse

1 § I denna lag finns särskilda bestämmelser om handläggning
hos Polismyndigheten, åklagare och domstol av mål och ärenden
om brott där den misstänkte inte har fyllt tjugoett år.

I övrigt gäller rättegångsbalkens regler och andra
bestämmelser. Lag (2014:650).

Förundersökning och åtalsprövning m.m.

2 § Förundersökning mot den som inte har fyllt arton år skall, om
det inte möter hinder, ledas av en åklagare eller polisman som, med
avseende på intresse och fallenhet för arbete med unga
lagöverträdare, är särskilt lämpad för uppgiften.

Har den unge tidigare varit föremål för förundersökning eller
utredning enligt 31 §, skall om möjligt samma åklagare och polismän
anlitas för den nya förundersökningen. Lag (1994:1760).

3 § Har upphävts genom lag (2012:47).

4 § En förundersökning mot den som inte har fyllt arton år och
som gäller brott på vilket fängelse kan följa skall bedrivas
med särskild skyndsamhet. Förundersökningen skall avslutas och
beslut i åtalsfrågan fattas så snart det kan ske och senast
inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke
enligt 23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken.
Tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt med
hänsyn till

1. att den misstänkte skall delta i medling enligt lagen
(2002:445) om medling med anledning av brott, eller

2. utredningens beskaffenhet eller andra särskilda
omständigheter. Lag (2006:894).

5 § Om någon som inte har fyllt arton år är skäligen misstänkt
för brott, skall vårdnadshavaren eller annan som svarar för den
unges vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i
förhållande till den unge omedelbart underrättas samt kallas
till förhör som hålls med den unge, om detta inte är till men
för utredningen eller det annars finns särskilda skäl mot det.
Lag (2002:382).

6 § Om någon som inte har fyllt arton år är skäligen misstänkt
för ett brott på vilket fängelse kan följa, skall socialnämnden
genast underrättas. Av underrättelsen skall det framgå om den
misstänkte har tillfrågats om han eller hon vill delta i
medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av
brott samt hur den misstänkte ställt sig till deltagande.
Lag (2002:447).

7 § Vid förhör med den som inte har fyllt arton år och som är
misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa skall
företrädare för socialtjänsten närvara om det är möjligt och det kan
ske utan men för utredningen. Lag (1994:1760).

8 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Om den unge, sedan åtalsunderlåtelse har beslutats enligt 16 §,
misstänks för att ha begått annat brott dessförinnan, får åklagare
besluta att inte inleda förundersökning eller att lägga ned en
påbörjad förundersökning beträffande detta brott. Detta gäller dock
inte, om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts
genom att förundersökning inte äger rum. Lag (1994:1760).

8 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Om den unge, sedan straffvarning har beslutats enligt 16 §,
misstänks för att ha begått annat brott dessförinnan, får
åklagaren besluta att inte inleda förundersökning eller att
lägga ned en påbörjad förundersökning beträffande detta
brott. Detta gäller dock inte, om något väsentligt allmänt
eller enskilt intresse åsidosätts genom att förundersökning
inte äger rum. Lag (2015:81).

9 § Om någon, som med stöd av 3 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga har intagits i ett sådant hem som avses
i 12 § den lagen, misstänks för att ha begått brott som hör under
allmänt åtal, innan vården vid hemmet har avslutats, skall åklagaren
pröva om åtal lämpligen bör ske. Innan åtalsfrågan avgörs, skall
föreståndaren för hemmet höras, om det inte är obehövligt.
Lag (1994:1760).

Personutredning

10 § Innan talan har väckts vid domstol, får åklagare inhämta
yttrande enligt 1 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i
brottmål, m.m. i fråga om den som inte har fyllt arton år.
Lag (1994:1760).

11 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
I fråga om den som misstänks för att ha begått brott
innan han eller hon fyllt arton år ska åklagaren, innan beslut
fattas i åtalsfrågan, inhämta yttrande från socialnämnden i
den kommun som enligt socialtjänstlagen (2001:453) har
ansvaret för den unge, om denne har erkänt gärningen eller det
annars finns skälig misstanke att han eller hon har begått
brottet och sådant yttrande inte inhämtats under
förundersökningen. Yttrande behöver inte inhämtas om brottet
är ringa, om det är uppenbart att det finns förutsättningar
för åtalsunderlåtelse eller om det annars är obehövligt.

Om förundersökningen gäller brott på vilket fängelse kan
följa, ska, om möjligt, undersökningsledaren begära ett sådant
yttrande som avses i första stycket senast i samband med
delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 § första
stycket rättegångsbalken.

Ett yttrande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder
som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en
bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder
som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas
ogynnsamt. Vidare ska yttrandet innehålla en redovisning av de
åtgärder som nämnden avser att vidta. Åtgärderna ska redovisas
i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av
socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Arten, omfattningen och varaktigheten av åtgärderna ska framgå
av kontraktet eller vårdplanen. Yttrandet ska, om
undersökningsledaren eller, i de fall som avses i första
stycket, åklagaren begär det eller om nämnden finner det
nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den unges
personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt.

Nämnden ska även utan samband med yttrande lämna den som har
ansvar för att inhämta yttrande de upplysningar som denne
begär i fråga om den unge. Lag (2012:47).

11 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
I fråga om den som misstänks för att ha begått brott
innan han eller hon fyllt arton år ska åklagaren, innan
beslut fattas i åtalsfrågan, inhämta yttrande från
socialnämnden i den kommun som enligt socialtjänstlagen
(2001:453) har ansvaret för den unge, om denne har erkänt
gärningen eller det annars finns skälig misstanke att han
eller hon har begått brottet och sådant yttrande inte
inhämtats under förundersökningen. Yttrande behöver inte
inhämtas om brottet är ringa, om det är uppenbart att det
finns förutsättningar för straffvarning eller
åtalsunderlåtelse eller om det annars är obehövligt.

Om förundersökningen gäller brott på vilket fängelse kan
följa, ska, om möjligt, undersökningsledaren begära ett
sådant yttrande som avses i första stycket senast i samband
med delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 § första
stycket rättegångsbalken.

Ett yttrande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder
som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en
bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder
som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas
ogynnsamt. Vidare ska yttrandet innehålla en redovisning av
de åtgärder som nämnden avser att vidta. Åtgärderna ska
redovisas i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av
socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Arten, omfattningen och varaktigheten av åtgärderna ska
framgå av kontraktet eller vårdplanen. Yttrandet ska, om
undersökningsledaren eller, i de fall som avses i första
stycket, åklagaren begär det eller om nämnden finner det
nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den unges
personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt. Ett
yttrande ska också innehålla en bedömning av om ungdomstjänst
är en lämplig påföljd med hänsyn till den unges person och
övriga omständigheter.

Nämnden ska även utan samband med yttrande lämna den som har
ansvar för att inhämta yttrande de upplysningar som denne
begär i fråga om den unge. Lag (2015:81).

12 § Den som begär yttrande enligt 11 § ska ange inom vilken
tid yttrandet ska lämnas och, om det är lämpligt, ge
socialnämnden anvisningar för hur yttrandet kan begränsas. Om
nämnden inte kan lämna sitt yttrande inom den föreskrivna
tiden, får den som begärt yttrandet medge att det lämnas
senare. Yttrandet får lämnas muntligen vid ett sådant
sammanträde som avses i 18 §, om det är nödvändigt för att
hålla tidsfristen. Lag (2012:47).

Anmodan att avhjälpa och begränsa skada

13 § En polisman får anmoda den som har eller kan antas ha fyllt
femton men inte arton år att så snart som möjligt vidta åtgärder för
att avhjälpa eller begränsa skada på grund av brott, om den unge har
erkänt brottet eller om det annars med hänsyn till omständigheterna
är uppenbart att han har begått brottet. Anmodan får dock ske endast
om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om det inte är
uppenbart obehövligt, skall målsägandens samtycke inhämtas innan
anmodan sker. Lag (1994:1760).

Kvarhållande

14 § Har någon som inte fyllt arton år gripits och beslutar
åklagaren att inte anhålla den unge, får Polismyndigheten
hålla kvar den unge för att skyndsamt kunna överlämna honom
eller henne till föräldrarna, annan vårdnadshavare, en
tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig
vuxen person. Vad som nu sagts gäller dock endast om
åklagaren funnit att den unge fortfarande är skäligen
misstänkt för brott.

För samma ändamål får Polismyndigheten hålla kvar den som
inte har fyllt arton år, om den unge har medtagits till
förhör och är skäligen misstänkt för brott.

Inte i något fall får någon enligt första eller andra stycket
hållas kvar längre än tre timmar efter åklagarens beslut
eller förhöret. Den misstänkte får tas i förvar om det är
nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet.
Lag (2014:650).

Strafföreläggande

15 § Åklagaren får, trots de begränsningar som gäller enligt 48 kap.
4 § första stycket första meningen rättegångsbalken, utfärda
strafföreläggande för brott som har begåtts av någon som inte har
fyllt arton

år, om det kan antas att den unge, om åtal hade väckts, skulle ha
dömts endast till böter. Därvid skall åklagaren beakta de särskilda
regler enligt vilka rätten kan döma till lindrigare straff än det är
föreskrivet för brottet. Lag (1994:1760).

/Rubriken upphör att gälla U:2015-07-01/
Åtalsunderlåtelse

/Rubriken träder i kraft I:2015-07-01/
Straffvarning

16 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Om någon har begått ett brott innan han har fyllt arton år, får
åklagaren besluta att underlåta åtal enligt 17 § (åtalsunderlåtelse).

Bestämmelser om åtalsunderlåtelse finns också i 20 kap. 7 §
rättegångsbalken.

I fråga om åtalsunderlåtelse sedan åtal har väckts tillämpas 20 kap.
7 a § rättegångsbalken. Lag (1994:1760).

16 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Om någon har begått ett brott innan han eller hon har
fyllt arton år, får åklagaren besluta att underlåta åtal
enligt 17 § (straffvarning).

Bestämmelser om möjligheter för åklagaren att besluta att
underlåta åtal finns också i 20 kap. 7 § rättegångsbalken
(åtalsunderlåtelse).

I fråga om att underlåta åtal sedan åtal har väckts tillämpas
20 kap. 7 a § rättegångsbalken. Lag (2015:81).

17 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Åtalsunderlåtelse får beslutas, om den unge blir föremål
för sådan åtgärd som anges nedan och det med skäl kan antas att
därigenom vidtas vad som är lämpligast för den unge:

1. vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2001:453),

2. vård eller annan åtgärd enligt lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, eller

3. annan åtgärd som innebär att den unge får hjälp eller stöd.

Åtalsunderlåtelse får också beslutas, om det är uppenbart att
brottet har skett av okynne eller förhastande.

Vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse skall meddelas skall
åklagaren utöver vad som följer av första och andra styckena
särskilt beakta den unges vilja att ersätta målsäganden för
skada som uppkommit genom brottet, att avhjälpa eller begränsa
skadan, att på annat sätt gottgöra målsäganden eller att
medverka till att medling kommer till stånd enligt lagen
(2002:445) om medling med anledning av brott.

Åtalsunderlåtelse får inte beslutas, om något väsentligt
allmänt eller enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid
bedömningen av om något väsentligt allmänt intresse åsidosätts
skall särskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig
skyldig till brott. Lag (2006:894).

17 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Straffvarning får beslutas, om den unge blir föremål för
sådan åtgärd som anges nedan och det med skäl kan antas att
därigenom vidtas vad som är lämpligast för den unge:

1. vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen
(2001:453),

2. vård eller annan åtgärd enligt lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, eller

3. annan åtgärd som innebär att den unge får hjälp eller
stöd.

Straffvarning får också beslutas, om det är uppenbart att
brottet har skett av okynne eller förhastande.

Vid bedömningen av om straffvarning ska beslutas ska
åklagaren utöver vad som följer av första och andra styckena
särskilt beakta den unges vilja att ersätta målsäganden för
skada som uppkommit genom brottet, att avhjälpa eller
begränsa skadan, att på annat sätt gottgöra målsäganden eller
att medverka till att medling kommer till stånd enligt lagen
(2002:445) om medling med anledning av brott.

Straffvarning får inte beslutas, om något väsentligt allmänt
eller enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid bedömningen
av om något väsentligt allmänt intresse åsidosätts ska det
särskilt beaktas om den unge tidigare har gjort sig skyldig
till brott. Lag (2015:81).

18 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Den unge skall underrättas om ett beslut om
åtalsunderlåtelse vid ett personligt sammanträffande med
åklagaren inom två veckor efter det att beslutet har fattats.
Den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges
vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i
förhållande till den unge skall kallas till sammanträffandet,
om det inte möter hinder eller annars finns särskilda skäl mot
det. Även företrädare för socialtjänsten bör ges tillfälle att
närvara.

Är det uppenbart att ett personligt sammanträffande inte kan
genomföras inom den tid som anges i första stycket får
sammanträffandet äga rum senare. Kan ett personligt
sammanträffande inte genomföras skall den unge underrättas
skriftligen om beslutet. Lag (2002:382).

18 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Den unge ska underrättas om ett beslut om straffvarning
vid ett personligt möte med åklagaren inom två veckor efter
det att beslutet har fattats. Den unges vårdnadshavare eller
någon annan som svarar för den unges vård och fostran samt
annan som har en fostrande roll i förhållande till den unge
ska kallas till mötet, om det inte möter hinder eller annars
finns särskilda skäl mot det. Även företrädare för
socialtjänsten bör ges tillfälle att närvara.

Är det uppenbart att ett personligt möte inte kan genomföras
inom den tid som anges i första stycket, får mötet äga rum
senare. Kan ett personligt möte inte genomföras, ska den unge
underrättas skriftligen om beslutet. Lag (2015:81).

19 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Vid ett sammanträffande enligt 18 § skall åklagaren särskilt
förklara innebörden av beslutet om åtalsunderlåtelse och det
skötsamhetskrav som detta är förenat med och klargöra vilka följderna
kan bli av fortsatta lagöverträdelser. Lag (1994:1760).

19 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Vid ett möte enligt 18 § ska åklagaren särskilt förklara
innebörden av beslutet om straffvarning och det
skötsamhetskrav som detta är förenat med och klargöra vilka
följderna kan bli av fortsatta lagöverträdelser.
Lag (2015:81).

20 § Bestämmelserna i 18 och 19 §§ gäller i tillämpliga delar också
beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken, om
beslutet avser brott som någon har begått innan han har fyllt arton
år. Lag (1994:1760).

21 § Socialnämnden skall underrättas om ett beslut enligt 18 §, om
någon åtgärd från nämndens sida förutsätts. Lag (1994:1760).

22 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Den som får åtalsunderlåtelse enligt 17 § skall iaktta
skötsamhet.

Ett beslut om åtalsunderlåtelse får återkallas, om särskilda
omständigheter föranleder det. Vid bedömningen av om återkallelse
skall ske skall särskilt beaktas om den unge har återfallit i brott
inom sex månader från beslutet om åtalsunderlåtelse. Lag (1994:1760).

22 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Den som får straffvarning enligt 17 § ska iaktta
skötsamhet.

Ett beslut om straffvarning får återkallas, om särskilda
omständigheter föranleder det. Vid bedömningen av om
återkallelse ska ske ska det särskilt beaktas om den unge har
återfallit i brott inom sex månader från beslutet om
straffvarning. Lag (2015:81).

Häktning

23 § Den som inte har fyllt arton år får häktas endast om det finns
synnerliga skäl. Lag (1994:1760).

Offentlig försvarare

24 § För en misstänkt som inte har fyllt arton år ska en
offentlig försvarare förordnas, om det inte är uppenbart att
han eller hon saknar behov av försvarare. När en offentlig
försvarare ska förordnas, ska undersökningsledaren anmäla det
hos rätten.

För en tidigare tilltalad gäller 21 kap. 3 b § och 23 kap. 5 §
rättegångsbalken. Lag (2012:658).

Rättegången

25 § Mål i tingsrätt och hovrätt mot den som inte har fyllt
tjugoett år skall, om det inte möter hinder, handläggas av
lagfarna domare som särskilt har utsetts av domstolen att
handlägga sådana mål. Detsamma skall gälla i fråga om nämndemän
som anlitas för tjänstgöring i sådana mål.

I mål som rör brott på vilket endast böter kan följa får andra
än dem som avses i första stycket anlitas. Lag (2001:152).

26 § När åtal väcks mot den som inte har fyllt arton år, skall
tingsrätten underrätta vårdnadshavaren eller annan som svarar
för den unges vård och fostran samt annan som har en fostrande
roll i förhållande till den unge om åtalet och om tidpunkten
för huvudförhandlingen, om det inte finns särskilda skäl mot
det. Motsvarande skyldighet att lämna underrättelse om
tidpunkten för huvudförhandlingen gäller även högre rätt.

Om yttrande som avses i 11 § skall lämnas eller har lämnats av
socialnämnden, skall rätten underrätta nämnden om tidpunkten
för huvudförhandlingen.

Om åtalet avser ett brott på vilket fängelse kan följa, skall
vårdnadshavaren eller annan som avses i första stycket, höras i
målet, om det kan ske och det inte finns särskilda skäl mot
det.

Vårdnadshavare eller annan som hörs enligt tredje stycket har
rätt till ersättning och förskott enligt vad som är föreskrivet
om vittne. Ersättningen skall betalas av staten.
Lag (2006:894).

27 § Mål mot den som inte har fyllt tjugoett år skall, om målet
avser brott på vilket fängelse kan följa, såvitt möjligt sättas
ut till handläggning i sådan ordning att målet inte tilldrar
sig uppmärksamhet.

Om offentlighet vid förhandling i mål mot den som inte har
fyllt tjugoett år är till uppenbar olägenhet till följd av den
uppmärksamhet den tilltalade kan antas bli föremål för, får
rätten förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar.
Anser rätten att ett sådant förordnande bör meddelas och är
också någon som har fyllt tjugoett år tilltalad i målet skall
rätten, om det kan ske utan att utredningen avsevärt försvåras,
handlägga åtalet mot den som är under tjugoett år som ett
särskilt mål.

Även om beslut meddelas enligt andra stycket får rätten medge
att den tilltalades anhöriga, liksom annan vars närvaro kan
väntas bli till nytta, får närvara vid handläggningen.

I mål mot den som inte har fyllt arton år skall tingsrätten
hålla huvudförhandling även om det inte finns anledning att
döma till annan påföljd än böter. Lag (2005:691).

28 § Rätten får döma till ungdomsvård endast om det i målet
finns ett yttrande av nämnden med det innehåll som avses i
11 §. Om det inte finns särskilda skäl krävs ett sådant
yttrande också för att rätten skall få döma den som inte har
fyllt tjugoett år till fängelse i mer än tre månader.
Lag (2006:894).

29 § Mål mot den som inte har fyllt tjugoett år ska alltid
behandlas skyndsamt.

Om det väcks allmänt åtal mot den som inte har fyllt arton år
för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i mer än
sex månader, ska de tidsfrister iakttas som är föreskrivna
för åtgärder i mål där den tilltalade är häktad. Den
förlängda tidsfrist som anges i 45 kap. 14 § andra stycket
andra meningen rättegångsbalken ska dock inte tillämpas.

Om rätten begär ett yttrande från socialnämnden enligt 28 §,
ska nämnden yttra sig inom sådan tid att rätten kan hålla
huvudförhandling enligt reglerna i andra stycket. Om ärendets
beskaffenhet motiverar det, får yttrandet med rättens
medgivande lämnas senare. Lag (2014:321).

30 § I mål mot den som inte har fyllt tjugoett år skall, om det inte
möter synnerliga hinder, domen avkunnas muntligen vid
huvudförhandlingen. I övrigt gäller 30 kap. 7 § rättegångsbalken.
Lag (1994:1760).

30 a § I mål om undanröjande av påföljd enligt 32 kap. 4 §
brottsbalken skall 26 och 30 §§ tillämpas, varvid vad som i
dessa paragrafer sägs om huvudförhandling skall tillämpas på
sammanträde som hålls i målet om undanröjande av påföljd.
Lag (2006:894).

Varning

30 b § Om någon som dömts till ungdomsvård eller till
ungdomstjänst i väsentlig grad underlåter att göra vad som
åligger honom eller henne enligt en föreskrift vid ungdomsvård
om att följa ett ungdomskontrakt eller enligt en dom på
ungdomstjänst, får åklagaren i stället för att väcka talan
enligt 32 kap. 4 § brottsbalken besluta att varning skall
meddelas den unge, om detta bedöms vara en tillräcklig åtgärd.

Varning skall så snart det kan ske meddelas den unge vid ett
personligt sammanträffande. Den unges vårdnadshavare eller
annan som svarar för den unges vård och fostran samt annan som
har en fostrande roll i förhållande till den unge skall kallas
till sammanträffandet, om det inte möter hinder eller annars
finns särskilda skäl mot det. Även företrädare för
socialtjänsten bör ges tillfälle att närvara. Kan ett
personligt sammanträffande inte komma till stånd, skall den
unge underrättas skriftligen om beslutet.

Vid sammanträffandet skall åklagaren särskilt förklara
innebörden av beslutet och klargöra vad följderna kan bli vid
fortsatt misskötsamhet. Lag (2006:894).

Brott begångna av den som inte har fyllt femton år

31 § Kan någon misstänkas för att före femton års ålder ha
begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse i ett år eller ett straffbelagt
försök, en straffbelagd förberedelse eller en straffbelagd
stämpling till ett sådant brott ska en utredning om brottet
inledas, om inte särskilda skäl talar emot det.

På begäran av socialnämnden får en utredning om brott även
inledas i andra fall avseende någon som inte har fyllt femton
år, om socialnämnden bedömer att utredningen kan antas ha
betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser
för den unge. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om
det är fråga om ett brott som innebär att den unge äventyrar
sin hälsa eller utveckling eller om brottet kan antas utgöra
ett led i en upprepad brottslighet begången av den unge.

I andra fall än som avses i första och andra styckena får en
utredning om brott inledas avseende någon som inte har fyllt
femton år

1. om det behövs för att klarlägga om någon som har fyllt
femton år har tagit del i brottet,

2. om det behövs för att efterforska gods som har åtkommits
genom brottet eller som kan bli föremål för förverkande,
eller

3. om det av andra skäl är av särskild betydelse med hänsyn
till ett allmänt eller enskilt intresse.

Har den unge inte fyllt tolv år får en utredning enligt andra
eller tredje stycket inledas endast om det finns synnerliga
skäl. Lag (2010:478).

32 § Bestämmelserna om förundersökning i 23 kap. 3 §, 4 §,
6–12 §§, 13 § första stycket och andra stycket andra och
tredje meningarna, 14 §, 18 § andra stycket, 19 §, 21 § och
24 § rättegångsbalken ska i tillämpliga delar gälla för en
sådan utredning som avses i 31 §.

En utredning som avses i 31 § ska bedrivas med särskild
skyndsamhet och avslutas så snart det kan ske. Utredningen
får inte pågå längre tid än tre månader, om det inte är
nödvändigt med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller
andra särskilda omständigheter.

Utredningen ska, om det inte möter något hinder, ledas av en
åklagare eller en polisman som, med avseende på intresse och
fallenhet för arbete med unga lagöverträdare, är särskilt
lämpad för uppgiften.

Har den unge tidigare varit föremål för utredning enligt
31 §, ska om möjligt samma åklagare och polismän anlitas för
den nya utredningen. Lag (2014:650).

32 a § Ett juridiskt biträde ska förordnas för den unge

1. vid en utredning enligt 31 § första stycket, om det inte
är uppenbart att den unge saknar behov av det, och

2. vid en utredning enligt 31 § andra eller tredje stycket,
om det finns synnerliga skäl för det.

Ansökan om sådant biträde görs av åklagaren eller den unges
vårdnadshavare hos tingsrätten. Bestämmelserna i 21 kap.
5–8 §§, 9 § andra stycket och 10 § rättegångsbalken ska
tillämpas beträffande sådant juridiskt biträde.
Lag (2010:478).

33 § Den unges vårdnadshavare eller annan som svarar för den
unges vård och fostran samt annan som har en fostrande roll i
förhållande till den unge ska omedelbart underrättas

1. om den unge kan misstänkas för att före femton års ålder
ha begått ett brott, och

2. om en utredning enligt 31 § har inletts avseende den unge.

Den som ska underrättas enligt första stycket ska kallas till
förhör som hålls med den unge.

Första och andra styckena gäller inte om det är till men för
utredningen eller det i övrigt finns särskilda skäl mot det.
Lag (2010:478).

34 § Socialnämnden ska omedelbart underrättas

1. när någon kan misstänkas för att före femton års ålder ha
begått ett brott på vilket fängelse kan följa, och

2. när en utredning enligt 31 § har inletts.

Vid förhör med den unge i en utredning enligt 31 § tredje
stycket ska företrädare för socialtjänsten närvara, om det
inte möter något hinder. Är det fråga om en utredning enligt
31 § första eller andra stycket krävs särskilda skäl för att
företrädare för socialtjänsten inte ska närvara.

I fall som avses i 31 § andra stycket får ingen annan åtgärd
än förhör med den unge vidtas innan socialnämnden har begärt
att en utredning ska inledas. Om det finns särskilda skäl får
dock även andra åtgärder vidtas.

Om brottsmisstanken kvarstår efter förhöret med den unge och
efter andra vidtagna åtgärder, ska protokoll över förhöret
och åtgärderna omgående sändas till socialnämnden.
Lag (2010:478).

35 § Har någon före femton års ålder begått ett brott på vilket
fängelse skulle ha kunnat följa och anträffas den unge på bar
gärning eller på flykt från brottsplatsen, får han eller hon
gripas av envar. Om en enskild person har gripit den unge,
skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Polismyndigheten eller åklagaren skall omedelbart besluta om
den unge skall friges eller hållas kvar för förhör. Den unge
får inte tas i förvar men får hållas kvar enligt 14 §, dock
inte längre än tre timmar efter beslut om frigivning eller, om
den unge medtagits till förhör, sedan förhöret avslutats.
Lag (2006:894).

36 § Är någon misstänkt för att före femton års ålder ha
begått ett brott får, om det finns särskilda skäl,

1. beslag, husrannsakan och kroppsvisitation företas mot den
unge, samt

2. fotografi och fingeravtryck tas av den unge

enligt bestämmelserna i 27 och 28 kap. rättegångsbalken.

Det som i 27 kap. 7 och 8 §§ rättegångsbalken sägs om åtal
och om verkan av att åtal inte väcks ska i stället avse
bevistalan och talan om förverkande samt verkan av att sådan
talan inte väcks. Lag (2010:478).

36 a § Är någon skäligen misstänkt för att före femton års
ålder ha begått ett brott för vilket inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse ett år eller ett straffbelagt
försök, en straffbelagd förberedelse eller en straffbelagd
stämpling till ett sådant brott får kroppsbesiktning företas,
om det är av synnerlig vikt för att klarlägga
omständigheterna kring brottet. Lag (2010:478).

36 b § Är någon skäligen misstänkt för att före femton års
ålder olovligen ha brukat narkotika får kroppsbesiktning
genom tagande av prov från kroppen och undersökning av sådana
prov företas, om det kan antas vara nödvändigt för att avgöra
behovet av socialtjänstens insatser för den unge.

Sådan kroppsbesiktning beslutas av åklagare.

Socialnämnden ska omedelbart underrättas om resultatet av en
sådan kroppsbesiktning. Detsamma gäller den unges
vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och
fostran samt annan som har en fostrande roll i förhållande
till den unge, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Lag (2010:478).

36 c § Den som ska kroppsbesiktigas enligt 36 a eller 36 b §
får hållas kvar för ändamålet upp till tre timmar eller om
det finns synnerliga skäl, ytterligare tre timmar.
Lag (2010:478).

36 d § Kroppsbesiktning enligt 36 a eller 36 b § får inte
verkställas eller bevittnas av någon annan än en läkare, en
legitimerad sjuksköterska eller en person som är av samma kön
som den unge. Kroppsbesiktning som enbart innebär att
blodprov, alkoholutandningsprov eller salivprov för DNA-
analys tas på den unge, får dock verkställas eller bevittnas
av någon som inte är av samma kön som den unge. Lag (2010:478).

36 e § Vid kroppsbesiktning enligt 36 a § ska 28 kap. 12 §
andra stycket och 13 § första och andra styckena
rättegångsbalken gälla.

Vid kroppsbesiktning enligt 36 b § ska 28 kap. 3 a och 9 §§,
12 § andra stycket andra meningen och 13 § andra stycket
rättegångsbalken gälla i tilllämpliga delar. Lag (2010:478).

36 f § Mot den som är under femton år får endast de
tvångsmedel användas som är angivna i

1. denna lag,

2. 23 kap. 7–9 §§ rättegångsbalken, eller

3. en annan författning där det uttryckligen föreskrivs att
tvångsmedlet får användas mot den som är under femton år.
Lag (2010:478).

37 § När en utredning enligt 31 § har avslutats ska
utredningsprotokollet så snart som möjligt sändas till
socialnämnden. Lag (2010:478).

38 § Misstänks någon för att före femton års ålder ha begått
ett brott får åklagare, om det krävs ur allmän synpunkt,
efter framställning av socialnämnden, Socialstyrelsen eller
vårdnadshavarna för den unge, begära prövning hos domstol
huruvida den unge har begått brottet (bevistalan).

Vid bevistalan tillämpas 25 § första stycket och
bestämmelserna om allmänt åtal för brott, för vilket det är
föreskrivet fängelse i mer än ett år. I fråga om tvångsmedel
gäller 36–36 f §§. Sådan rättegångskostnad som avses i
31 kap. 1 § rättegångsbalken ska staten svara för.
Lag (2010:478).

/Rubriken träder i kraft I:2015-07-01/
Samverkan

39 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Kommuner och de myndigheter som handlägger ärenden om
unga lagöverträdare ska verka för att lokal samverkan mellan
företrädare för kommunerna och myndigheterna regelbundet sker
i övergripande frågor om unga lagöverträdare.
Lag (2015:81).

Övergångsbestämmelser

1994:1760

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas i mål och ärenden hos polis- och åklagarmyndighet där
förundersökning har inletts före ikraftträdandet. I domstol tillämpas
äldre bestämmelser i mål där talan har väckts före ikraftträdandet.

2006:894

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Bestämmelsen i 4 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i mål
och ärenden hos polis- och åklagarmyndigheter där
förundersökning har inletts före ikraftträdandet.

3. Den nya bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas
endast i fråga om mål och ärenden hos polis- och
åklagarmyndigheter där förundersökning har inletts efter
ikraftträdandet.

2010:478

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2. Bestämmelsen i 32 § andra stycket i sin äldre lydelse
gäller för utredningar som har inletts före ikraftträdandet.