Lag (1969:12) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg

SFS nr
1969:12
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L3
Utfärdad
1969-01-24
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:918

1 § Artiklarna 1–41 av den i Genève den 19 maj 1956 avslutade
konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg
skall, med iakttagande av vad som ytterligare föreskrivs i det
följande, gälla som svensk lag. Artikel 23 skall dock gälla i dess
lydelse enligt ett den 5 juli 1978 antaget protokoll till
konventionen. Lag (1985:178).

2 § Regeringen kan efter överenskommelse med främmande stat och under
förutsättning av ömsesidighet förordna, att befordran av gods på väg
i lokal gränstrafik mellan Sverige och den staten skall vara helt
eller delvis undantagen från tillämpning av konventionen. Lag
(1978:137).

3 § På fraktsedel som upprättats i Sverige får fraktförarens och
avsändarens underskrifter vara tryckta. Stämpel får användas i stället
för underskrift.

4 § Försäljning enligt artikel 16 tredje stycket av gods som finnes i
Sverige skall ske på offentlig auktion eller, om sådan icke lämpligen
kan äga rum, på annat betryggande sätt. Såvitt det är möjligt skall
fraktföraren i god tid underrätta den som äger förfoga över godset om
tid och plats för försäljningen.

5 § Vid tillämpning av artikel 29 och artikel 32 första stycket skall
grov vårdslöshet likställas med uppsåt.

6 § Talan som enligt artikel 31 första stycket kan upptagas i Sverige
får väckas, utom vid domstol som är behörig enligt rättegångsbalken,
vid domstolen i den ort där godset mottogs för befordran eller vid
domstolen i bestämmelseorten.

Finnes ej behörig domstol enligt första stycket, väckes talan vid
Stockholms tingsrätt. Lag (1978:137).

7 § En ansökan om att en utländsk dom som enligt artikel 31
tredje och fjärde styckena kan verkställas i Sverige ska
förklaras verkställbar görs till den tingsrätt som regeringen
föreskriver. Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in

1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en
myndighet, och

2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen
meddelats, att domen avser en tvist om befordran som omfattas
av konventionen samt att den har fått laga kraft och kan
verkställas i nämnda stat.

De handlingar som avses i första stycket ska vara försedda
med ett bevis om utfärdarens behörighet. Beviset ska vara
utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av
chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen
meddelats. Om en handling i ärendet inte är skriven på
svenska, danska eller norska, ska även en översättning av
handlingen till svenska ges in. Översättningen ska vara
bestyrkt av en diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av
en svensk notarius publicus.

Om en dom förklaras verkställbar, verkställs domen på samma
sätt som en svensk dom som har fått laga kraft.

Vid handläggning i domstol av ett ärende om
verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen
(1996:242) om domstolsärenden. Lag (2014:918).

8 § Har upphävts genom lag (1985:178).

Övergångsbestämmelser

2014:918

1. Denna lag träder i kraft den 10 januari 2015.

2. Äldre föreskrifter gäller för handläggningen i Svea hovrätt
och Högsta domstolen av ärenden som har inletts i hovrätten
före ikraftträdandet.

Bilaga

Konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg
(CMR)

Konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell
godsbefordran på väg: Artikel 23 i dess lydelse enligt protokoll den 5
juli 1978 till konventionen

Artikel 23

1. Är fraktföraren på grund av bestämmelserna i denna konvention
skyldig att utge ersättning för förlust eller minskning av gods,
beräknas ersättningen efter det värde godset vid tiden för dess
mottagande till befordran hade på den ort där det mottogs till
befordran.

2. Godsets värde bestämmes efter börspriset, eller om sådant pris
saknas, efter marknadspriset eller, om inte heller sådant pris finnes,
efter det gängse värdet av gods av samma slag och beskaffenhet.

3. Ersättningen får dock inte överstiga 8,33 beräkningsenheter per
kilogram av förlorad bruttovikt.

4. Härutöver skall frakt, tullavgifter och andra kostnader med
anledning av befordringen återbetalas, till fullo vid förlust och
proportionsvis vid minskning, men annan skada ersättes icke.

5. Skada till följd av dröjsmål är fraktföraren skyldig att ersätta
intill fraktens belopp.

6. Ytterligare ersättning kan fordras endast om godsets värde eller
särskilt leveransintresse angivits enligt artikel 24 eller artikel
26.

7. Den beräkningsenhet som anges i konventionen är den särskilda
dragningsrätten såsom den definieras av Internationella valutafonden.
Det belopp som anges i tredje stycket av denna artikel skall räknas om
till domstolslandets myntslag på grundval av detta myntslags värde den
dag då domen meddelas eller den dag som parterna kommer överens om.
Värdet av en stats nationella mynt yttryckt i särskilda
dragningsrätter skall, för en stat som är medlem av Internationella
valutafonden, bestämmas enligt den beräkningsmetod som ifrågavarande
dag tillämpas av valutafonden för dess verksamhet och transaktioner.
Värdet av en stats nationella mynt uttryckt i särskilda
dragningsrätter skall för en stat som inte är medlem av
Internationella valutafonden beräknas på det sätt som den staten
bestämmer.

8. En stat, som inte är medlem av Internationella valutafonden och
vars lag inte medger att de bestämmelser som anges i sjunde stycket i
denna artikel tillämpas, får dock, vid ratifikationen av eller
anslutningen till protokollet till CMR eller när som helst därefter,
förklara att den ansvarsgräns som gäller enligt tredje stycket av
denna artikel inom dess område skall vara 25 monetära enheter. Denna
monetära enhet motsvarar 10/31 gram guld av 0,900 finhet. Omräkningen
av det belopp som anges i detta stycke skall ske enligt den
ifrågavarande statens lag.

9. Den beräkning som nämns i sista meningen i sjunde stycket av denna
artikel och den omräkning som nämns i åttonde stycket av denna artikel
skall göras så, att resultatet i statens nationella mynt så långt
möjligt ger uttryck för samma realvärde som det belopp som är uttryckt
i beräkningsenheter i tredje stycket av denna artikel. När en stat
deponerar ett instrument enligt artikel 3 i protokollet till CMR och
varje gång som beräknings- eller omräkningsmetoden ändras, skall den
staten underrätta Förenta Nationernas generalsekreterare om den metod
för beräkning som staten tillämpar enligt sjunde stycket av denna
artikel respektive om resultatet av omräkningen enligt åttonde stycket
av denna artikel.