Lag (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling

SFS nr
1970:375
Departement/myndighet
Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad
1970-06-05
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:637

1 § Den som enligt beslut av myndighet i Danmark, Finland,
Island eller Norge ska vara omhändertagen för vård eller
behandling får efter framställning utlämnas enligt vad som sägs
i denna lag för verkställighet av beslutet.

Om överlämnande för brott finns särskilda bestämmelser.

Särskilda bestämmelser finns också i rådets förordning (EG) nr
2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål
om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr
1347/2000. Lag (2011:1168).

2 § Utlämning får beviljas endast under villkor

att framställningen grundas på beslut enligt vederbörande stats
lagstiftning om nykterhetsvård eller vård av narkotikamissbrukare,
barna- och ungdomsvård, vård av psykiskt sjuka, omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda eller åtgärder mot försumliga försörjare eller
samhällsfarligt asociala,

att den som begäres utlämnad enligt beslutet skall intagas eller
hållas kvar på anstalt eller uppehålla sig på plats som särskilt
anvisats honom och

att beslutet får verkställas i den stat där det meddelats.

3 § Svensk medborgare får utlämnas endast om han har hemvist i den
stat där beslutet meddelats samt beslutet avser vård och det är mest
ändamålsenligt att vården beredes honom i den staten.

4 § Framställning om utlämning görs hos Polismyndigheten.
Lag (2014:637).

5 § Finner Polismyndigheten att villkoren för utlämning är
uppfyllda och att utlämning inte heller bör vägras på annan
grund, får Polismyndigheten meddela beslut om utlämning.

Beslutar Polismyndigheten inte om utlämning, ska handlingarna
skyndsamt sändas till förvaltningsrätten för beslut.
Lag (2014:637).

6 § När ärendet handläggs av Polismyndigheten ska förhör
hållas med den som begärs utlämnad, om hans eller hennes
hörande inte saknar betydelse för utredningen. Handläggs
ärendet av en förvaltningsrätt, ska muntlig förhandling
hållas under samma förutsättning. Inställer sig inte den som
begärs utlämnad efter kallelse till förhör eller muntlig
förhandling, får han eller hon hämtas till förhöret eller
förhandlingen.

Beslut om utlämning får inte meddelas utan att den som begärs
utlämnad underrättats om det som tillförts ärendet genom
någon annan än honom eller henne själv och fått tillfälle att
yttra sig över det. Lag (2014:637).

7 § Har upphävts genom lag (1973:132).

8 § Kan det skäligen befaras att den som begärs utlämnad
avviker eller på annat sätt undandrar sig utlämning, får den
myndighet som ärendet är anhängigt hos meddela honom eller
henne förbud att utan tillstånd lämna den uppehållsort som är
anvisad (reseförbud) eller besluta att han eller hon ska
omhändertas.

Meddelar Polismyndigheten beslut enligt första stycket innan
frågan om utlämning har prövats, får beslutet avse reseförbud
under högst tio dagar eller omhändertagande under högst tre
dagar. I fall som avses i 5 § andra stycket får
Polismyndigheten eller förvaltningsrätten besluta om
reseförbud eller omhändertagande för tiden till dess
förvaltningsrätten prövat ärendet. När utlämning beviljas kan
det förordnas att beslut om reseförbud eller omhändertagande
ska gälla för tiden till dess att utlämningsbeslutet
verkställs.

Finns det inte längre skäl för reseförbud eller
omhändertagande, ska beslutet omedelbart hävas.
Lag (2014:637).

9 § Är någon efterlyst i Sverige med anledning av beslut som
kan föranleda utlämning enligt denna lag, får
Polismyndigheten meddela honom eller henne reseförbud eller
besluta om att han eller hon ska omhändertas i avvaktan på
framställning om utlämning. Sådant beslut får meddelas endast
om det finns sannolika skäl att en framställning om utlämning
kommer att bifallas och det skäligen kan befaras, att den som
efterlysts avviker eller på annat sätt undandrar sig
utlämning. Den myndighet som begärt efterlysningen ska
omedelbart underrättas om den åtgärd som vidtagits.

Beslut som avses i första stycket ska omedelbart hävas, när
det inte längre finns skäl för åtgärden eller om
framställning om utlämning inte tagits emot inom fem dagar
från den dag då åtgärden vidtogs. Sedan framställning kommit
in, ska reseförbud eller omhändertagande bestå endast om
beslut om detta meddelas enligt 8 §. Lag (2014:637).

10 § Beslut i fråga om utlämning skall meddelas utan dröjsmål.
Är den som begäres utlämnad omhändertagen enligt 8 §, skall
förvaltningsrätten, om ej synnerligt hinder möter, meddela
beslut inom fem dagar från den dag då handlingarna inkom till
förvaltningsrätten eller, om omhändertagandet skett därefter,
inom samma tid från dagen för omhändertagandet.

Har beslut om utlämning eller om åtgärd enligt 8 eller 9 §
meddelats, skall beslutet jämte besvärshänvisning skyndsamt
delges den som beslutet avser. Lag (2009:781).

11 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.

Ett beslut om utlämning enligt denna lag ska överklagas inom
en vecka från den dag då klaganden delgavs beslutet. Ett
beslut om reseförbud eller omhändertagande får dock
överklagas utan begränsning till viss tid. Lag (2014:637).

12 § Ett beslut om reseförbud eller omhändertagande gäller
omedelbart.

Polismyndigheten och förvaltningsrätten får, när det finns
särskilda skäl, förordna att dess beslut om utlämning ska
verkställas omedelbart. Kammarrättens beslut om utlämning ska
verkställas omedelbart, om inte domstolen beslutar annat.
Lag (2014:637).

13 § Om någon ska utlämnas enligt denna lag ska som villkor
uppställas att han eller hon dels inte får åtalas eller
straffas för något annat brott som begåtts före utlämningen,
dels inte får vidareöverlämnas eller vidareutlämnas till en
stat utanför Norden. Det gäller dock inte om den som utlämnas
har samtyckt till åtgärden eller haft möjlighet att lämna den
mottagande nordiska staten men inte gjort detta inom 45 dagar
efter sitt slutliga frigivande eller har återvänt dit efter att
ha lämnat landet.

På framställning av den mottagande nordiska staten kan avsteg
från villkoret beviljas. Om framställningen gäller åtal eller
straff för något annat brott som begåtts före överförandet, ska
5 kap. 7 § lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige
enligt en nordisk arresteringsorder tillämpas. Prövningen ska
även omfatta om ett överlämnande för gärningen hade kunnat
beviljas enligt 2 kap. 5 § 1–3 samma lag. Om framställningen
gäller vidareöverlämnande eller vidareutlämning till en stat
utanför Norden, ska 6 kap. 8 § lagen (2003:1156) om
överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
eller 24 § lagen (1957:668) om utlämning för brott tillämpas.
Behörig tingsrätt vid prövning enligt arresteringsorderlagen är
Stockholms tingsrätt. Lag (2011:1168).

14 § Den som utlämnas från stat som anges i 1 § till annan sådan stat
får föras genom riket utan särskilt tillstånd.

15 § I mål eller ärende angående utlämnande för verkställighet av
beslut om vård eller behandling skall offentligt biträde förordnas
för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av
biträde saknas. Lag (1996:1633).

Övergångsbestämmelser

1970:375

Denna lag träder i kraft i förhållande till Danmark, Finland och Norge
den 1 januari 1971 samt i förhållande till Island den dag regeringen
bestämmer. Lag (1974:911).

2011:1168

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden om utlämning som har
inletts före ikraftträdandet.