Kupongskatteförordning (1971:49)

SFS nr
1971:49
Departement/myndighet
Finansdepartementet S1
Utfärdad
1971-02-26
Ändring införd
t.o.m. SFS 2013:589

1 § Termer och uttryck som används i denna förordning har
samma betydelse och tillämpningsområde som i
kupongskattelagen (1970:624). Vad som sägs i 2 § första
stycket och 3 § första stycket i denna förordning om central
värdepappersförvarare gäller även den som enligt 11 a, 11 b
eller 11 c § kupongskattelagen ansvarar för innehållande av
kupongskatt.

Med utländsk förvaltare avses den som i utlandet förvaltar
aktier eller andelar i värdepappersfonder eller specialfonder
och som enligt 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), 4
kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 12 kap. 5 §
lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder eller 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument, i stället för
aktieägare eller andelsägare som är bosatta utomlands, kan
föras in i aktieboken eller registret över innehavare av
andelar. Förordning (2013:589).

2 § En central värdepappersförvarare ska hos Skatteverket
kontrollera uppgifter som lämnats enligt 7 § andra stycket
kupongskattelagen (1970:624) och som är av betydelse för
bedömning av frågan om skattskyldighet enligt lagen. Sådan
kontroll ska avse utdelningsberättigad som inte är juridisk
person och ska göras på tid och sätt som Skatteverket
bestämmer.

Bestämmelserna i första stycket om central
värdepappersförvarare gäller i stället förvaltaren vid
förvaltarregistrering enligt 5 kap. 14 § aktiebolagslagen
(2005:551), 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om
värdepappersfonder, 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder eller 3 kap. 7 §
lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Förordning (2013:589).

3 § Vid tillämpning av 7 § första stycket kupongskattelagen
(1970:624) skall den centrala värdepappersförvararen följa även
bestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,
om det av tillgängliga uppgifter framgår att bestämmelserna är
tillämpliga på den utdelningsberättigade. Detta gäller dock
inte, om den utdelningsberättigade enligt avtalet kan
tillgodoses endast genom återbetalning av skatt.

I fråga om en central värdepappersförvarares utbetalning till
utländsk förvaltare får kupongskatt innehållas efter den högsta
skattesats som gäller enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning med det land där förvaltaren hör hemma. Som
förutsättning för detta gäller dock att förvaltaren skriftligen
förbundit sig i förhållande till värdepappersförvararen att

1. vid utbetalning till utdelningsberättigad se till att
avtalets bestämmelser i fråga om kupongskatt följs,

2. inom två månader efter det förvaltaren tagit emot
utdelningsbeloppet från värdepappersförvararen, lämna uppgift
till värdepappersförvararen om dels antalet
utdelningsberättigade och antalet aktier för vilka avtalet
tillämpats, dels antalet utdelningsberättigade och antalet
aktier för vilka avtalet inte tillämpats,

3. inom samma tid till värdepappersförvararen betala tillbaka
det belopp som hänför sig till de utdelningar för vilka avtalet
inte tillämpats,

4. på värdepappersförvararens begäran tillhandahålla
värdepappersförvararen sådan utredning om utdelningsberättigad
som är av betydelse för bedömande av skattskyldigheten eller
tillämpligheten av avtalet för undvikande av dubbelbeskattning.

Andra stycket innebär ingen ändring i skyldigheten för
utdelningsberättigad som önskar nedsättning av kupongskatt att
göra ansökan om det och lämna intyg om bosättning, om det är
särskilt föreskrivet. Utländsk förvaltare som redovisar
kupongskatt enligt andra stycket får lämna in sådan
ansökningshandling och sådant intyg till den centrala
värdepappersförvararen senast vid den tidpunkt som nämns i
andra stycket 2.

Skatteverket bestämmer när den centrala värdepappersförvararen
skall begära sådan utredning som avses i andra stycket 4.

Fullgör utländsk förvaltare inte sin skyldighet enligt andra
eller tredje stycket, får Skatteverket bestämma att den
centrala värdepappersförvararen inte får tillämpa andra stycket
när det gäller redovisning av kupongskatt som avser
utbetalningar till förvaltaren. Förordning (2005:367).

4 § Skyldigheten enligt 8 § kupongskattelagen (1970:624) att
till Skatteverket lämna uppgift för varje skattskyldig gäller
även i fråga om sådan skattskyldig, för vilken kupongskatt inte
innehållits till följd av bestämmelser i avtal för undvikande
av dubbelbeskattning. Om utdelning har betalats ut till
utländsk förvaltare, skall uppgift enligt nämnda paragraf avse
denna utbetalning. Vid utbetalning till utländsk förvaltare
enligt 3 § andra stycket skall uppgiften avse förhållanden som
anges i samma stycke 2. Förordning (2005:367).

5 § Föreligger uppgift från en utdelningsberättigad, som avses
i 4 § första och andra styckena kupongskattelagen (1970:624),
att utdelningen är hänförlig till rörelse som bedrivits här i
landet, skall den som betalar ut utdelningen underrätta
Skatteverket om det senast fyra månader efter
utdelningstillfället. Förordning (2005:367).

6 § Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. finns i 4–9 §§
indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige
skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning
görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100
kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av kupongskattelagen
(1970:624) meddelas av Skatteverket. Förordning (2003:912).

7 § Har upphävts genom förordning (2011:1265).

8 § Den som begär registrering hos en central
värdepappersförvarare av värdepapper som avses berättiga till
utdelning från utländsk juridisk person, ska samtidigt lämna
uppgift om namn och hemvist på den för vilkens räkning
utdelning eller räntan ska lyftas. Om namn eller hemvist
ändras, ska den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla
detta skriftligen till värdepappersförvararen. Bank eller
värdepappersinstitut som av en central värdepappersförvarare
medgetts rätt att registreras som förvaltare av aktier enligt
lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, är
skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter uppmaning
från värdepappersförvararen. Sådan uppmaning får inte göras
senare än fem år efter det att räntan betalats ut.
Förordning (2011:1265).

9 § Har upphävts genom förordning (2011:1265).

10 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket jämka
uppgiftsskyldighet enligt 8 §. Förordning (2011:1265).

Övergångsbestämmelser

2001:1247

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002 och
tillämpas första gången på utdelning som har skett efter
ikraftträdandet.

2005:367

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005 och tillämpas
på utdelning som har lämnats efter ikraftträdandet.

2005:1143

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006 och
tillämpas på utdelning som har skett efter ikraftträdandet.

2011:264

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas
på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre
bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller
utbetalning till aktieägarna för vilka försäkringsrörelselagen
(1982:713) gäller enligt lagen (2010:2044) om införande av
försäkringsrörelselagen (2010:2043). Förordning (2011:264).

2011:1265

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och
tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret
2013.

2013:589

Denna förordning träder i kraft den 22 juli 2013 och
tillämpas på utdelning som lämnas efter den 21 juli 2013.