Vallag (1972:620)

SFS nr
1972:620
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1972-12-08
Författningen har upphävts genom
SFS 1997:157
Upphävd
1997-06-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1996:950

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central
valmyndighet. Lag (1974:215).

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag.
Valdag är tredje söndagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och
vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen
bestämmer. Vid extra val till riksdagen enligt 6 kap. 3 §
regeringsformen är valdag den söndag som riksdagens talman
bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som
inte omfattar hela riket är valdag den söndag som centrala
valmyndigheten bestämmer efter samråd med länsstyrelsen.
Lag (1987:1334).

4 § Om en ändring i den landstingskommunala eller kommunala
indelningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år
då val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige
äger rum, skall redan det valet avse landstinget och kommunen
enligt den nya indelningen. Lag (1991:1654).

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa
är

Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns
valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns
valkrets),

Malmö kommun,

Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och
Svalövs kommuner (Skåne läns västra valkrets),

Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps,
Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Skåne läns södra
valkrets),

Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby,
Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga
och Östra Göinge kommuner (Skåne läns norra och östra valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,
Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls
kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns
kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),

vart och ett av övriga län. Lag (1996:950).

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat
i varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val
till riksdagen skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat
för varje gång som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med
en trehundrationdel av antalet röstberättigade i riket. De fasta
valkretsmandat, som härefter återstår, tillföres valkretsarna efter
storleken av de överskott som uppkommit vid denna fördelning. Mellan
lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i
länsindelningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i
kraft vid ingången av året efter det då ordinarie val till riksdagen
hållits, skall i fråga om val till riksdagen indelningsändringen
beaktas redan från och med beslutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på
grundval av aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om
aviseringsregister den 1 november föregående år. Vid beräkningen
anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller
senare under kalenderåret fyller arton år. Lag (1995:746).

4 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos
Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

5 § För val av landstingsledamöter indelas landstinget i valkretsar.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag (1991:1654).

6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det
föranledes av andra stycket 1 eller en lämpligare valkretsindelning
därigenom eljest erhålles, får dock kommun delas i två eller flera
valkretsar eller del av kommun sammanföras med annan kommun,
del av annan kommun eller delar av andra kommuner till en
valkrets.

Valkrets bör utformas så att den

1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas
minst åtta fasta valkretsmandat,

2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av
landstingsledamöter och är kommunen indelad i valkretsar för val
av kommunfullmäktige, skall iakttagas, att gräns för valkrets för val
av landstingsledamöter skall sammanfalla med gräns för valkrets
för val av fullmäktige. Lag (1977:187).

7 § Indelningen i valkretsar bestäms av landstingsfullmäktige,
sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig.
Landstingsfullmäktiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober
året före det år då val av landstingsledamöter första gången skall
äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft
prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får
överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens
beslut får inte överklagas. Lag (1991:1654).

8 § Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta
valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten
är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid
fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrundas till närmast
lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje
valkrets före utgången av april varje år då val av
landstingsledamöter skall äga rum. Härvid tillförs valkretsen ett
mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är
jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i
landsting delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta
valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkretsarna efter
storleken av de överskott som har uppkommit vid denna
fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom
lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses
den som har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1991:1654).

9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i
valkretsar, om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade
invånare eller för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige.
Överstiger antalet röstberättigade invånare i kommun 6 000 får
kommunen indelas i valkretsar. Annan kommun får indelas i
valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på grund av
kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande
förhållanden. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Som
röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna

1. skall utformas så att varje krets kan beräknas komma att enligt
bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

2. om det är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas
med en sammanhängande gränslinje,

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt,
lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och

4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de
särskilda kretsarna. Lag (1977:187).

10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som
antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal
som erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige
som skall utses enligt denna regel ej uppgår till det för kommunen
bestämda antalet, skall för att detta antal skall kunna uppnås de
valkretsar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal
som enligt regeln är bestämmande för fullmäktiges antal inom
valkretsarna vara berättigade att var för sig i ordning efter
överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Är
överskottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet
genom lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i
gällande röstlängd. Lag (1977:187).

11 § Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige.
Fullmäktiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober
året före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall
äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft
prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får
överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens
beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).

12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs
av länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av
kommunfullmäktige skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets
det antal fullmäktige, som kretsen skall utse enligt de grunder som
anges i 10 §, inte till femton, skall antalet, med motsvarande
jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas
till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas
före nästa val.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).

13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i
rikets indelning i landsting eller kommuner kan vid behov
bestämma att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning
av mandat får meddelas senare än som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och
12 §§. Lag (1991:1654).

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I varje kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som
behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag
(1977:187).

2 § I fråga om valnämnden gäller vad som är föreskrivet om
nämnder i kommunallagen (1991:900).

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny
kommun bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under
året innan indelningsändringen träder i kraft välja ledamöter och
ersättare i valnämnd för tiden före ikraftträdandet. Lag
(1991:1654).

3 § Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i
valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets
bilda ett eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200–1 500 röstberättigade. Endast om
särskilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800
eller mindre än 300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på
förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under
år närmast före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se
över indelningen. Om det är påkallat får länsstyrelsen självmant
besluta om indelningen i valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen
har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad
före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i
tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om
ändring i rikets indelning i landsting eller kommuner kan dock vid
behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas
senare. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sådana beslut i
ortstidning inom valdistrikten. Lag (1991:1654).

4 § När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för
varje valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som
valförrättare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en
att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland
ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig
att mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder.
Lag (1977:187).

6 § Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt får
överklagas hos Valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom
uppgivet hinder att ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra
detta hos länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag
beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag
(1987:1334).

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av
skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli.
Utskrift av röstlängden skall göras varje år då ordinarie val till
riksdagen och val i hela landet till kommun- och landstingsfullmäktige
skall hållas. En sådan utskrift skall också göras inför extra val
eller inför folkomröstning som hålls under andra år. Lag (1993:1399).

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juli
enligt aviseringsregistret är folkbokförd i valdistriktet och som har
fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall
vara folkbokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska
medborgare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret har varit folkbokförda i riket den 1 november de
tre åren närmast före valåret.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till
riksdagen. Lag (1995:746).

3 § Allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för granskning hos
skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under
tiden den 16 juli–25 augusti eller, om sistnämnda dag är en lördag
eller söndag, till och med närmast följande måndag. Lag
(1993:1399).

4 § Den som anser att allmän röstlängd är felaktig på så sätt att han
oriktigt uteslutits från rösträtt eller att han tagits upp i röstlängden
för ett annat valdistrikt än det där han är folkbokförd eller att
någon annan uppgift om honom är oriktig får senast den 25 augusti
skriftligen begära att uppgiften rättas.

Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till grund
för rättelse.

Frågor om rättelse prövas av skattemyndigheten. Ett beslut om
rättelse skall genast föras in i röstlängden. Lag (1993:1399).

5 § har upphävts genom lag (1993:1399).

6 § Skattemyndighetens beslut i ärenden om rättelse enligt 4 § får
överklagas endast i samband med överklagande av det val vid
vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har
företetts hos skattemyndigheten åberopas. Lag (1993:1399).

7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om
inte annat följer av 9 §. Lag (1993:1399).

8 § har upphävts genom lag (1993:1399).

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av
ett överklagande i samband med att ett val överklagats, skall
skattemyndigheten rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag
(1993:1399).

10 § har upphävts genom lag (1993:1399).

Särskild röstlängd

11 § har upphävts genom lag (1994:1484)

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för
varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara
upprättad senast den 15 juli.

I särskild röstlängd tas, efter ansökan, upp svensk medborgare som
någon gång har varit folkbokförd i riket men som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband ej är det och som har fyllt eller före
den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Under
år då ordinarie val till riksdagen inte äger rum tas i längden upp,
även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röstlängd för
det närmast föregående året, om han fortfarande enligt
skattemyndighetens personband ej är folkbokförd här. För den som inte
fyllt arton år den 1 september det år då röstlängden upprättas
antecknas den dag då han blir röstberättigad. Lag (1994:1484).

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen
hos centrala valmyndigheten senast den 1 juli. I
ansökningshandlingen skall sökanden på heder och samvete
försäkra att han är svensk medborgare. Försäkran skall vara
avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansökan som görs
för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp till
prövning.

Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala
valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk
utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag
(1993:1399).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd
meddelas så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden
för den valkrets där han senast varit folkbokförd.

Bifalles inte ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall
centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet.
Lag (1993:1399).

15 § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till den
skattemyndighet till vilken valkretsen hör. Hos skattemyndigheten
skall röstlängden hållas tillgänglig för granskning varje vardag med
undantag av lördag under tiden den 16 juli–25 augusti eller, om
sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast
följande måndag. Lag (1993:1399).

16 § Den som anser att särskild röstlängd är felaktig på så sätt att
han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att någon uppgift om
honom är oriktig får senast den 25 augusti skriftligen begära att
uppgiften rättas.

Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till
grund för rättelse.

Frågor om rättelse prövas av centrala valmyndigheten som ansvarar
för att en rättelse genast förs in i röstlängden. Lag (1993:1399).

17 § har upphävts genom lag (1993:1399).

18 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som sägs i 16 § får
överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har
företetts hos centrala valmyndigheten åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan
som avses i första stycket, skall centrala valmyndigheten rätta
längden i enlighet med förklaringen. Lag (1993:1399).

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år,
om ej annat följer av 18 § andra stycket. Lag (1974:215).

20 § När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i
vallokalen för det valdistrikt som centrala valmyndigheten
bestämmer. Beslut om detta meddelas senast den dag som enligt
15 § är sista dag för granskning och förs in i röstlängden. Lag
(1993:1399).

21 § har upphävts genom lag (1993:1399).

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av
kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2–4 §§
få sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt
anmäla kandidater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i
6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I
ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering
söks och, om ansökningen avser registrering för val av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, för vilket landsting
eller vilken kommun som registrering begärs. Till handlingen skall
fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket eller intyg av notarius
publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om
registrering av beteckningen ha kommit in till centrala
valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket
av landstingsledamöter och kommunfullmäktige före utgången av
februari valåret och vid annat val inom en vecka efter det att beslut
om valdagen meddelades. Lag (1991:1654).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksdagen av minst
1 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för
val av landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst
100 respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i det landsting eller
den kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning
som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord
ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller
för annat val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första
stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med
beteckning som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter
namnbyte och vars registrering hade sådan giltighet som avses i
punkt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första
stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan
skall lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och
därvid uppge personnummer och folkbokföringsort. Lag
(1991:1654).

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller
registreringen även för val av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige i hela riket. Registreras partibeteckning för val
av landstingsledamöter, gäller registreringen val i det landsting som
anges i registreringsbeslut samt val av kommunfullmäktige i de
kommuner som är belägna inom landstinget. Registreras
partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller
registreringen val i den kommun som anges i registreringsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är
partibeteckningen redan registrerad eller är ansökan om dess
registrering redan gjord för annat val, får registrering beviljas utan
hinder av 3 § första stycket 4, om det parti för vilket registrering
sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt medgivande. Detsamma
gäller om ansökan avser registrering för val av landstingsledamöter
och partibeteckningen redan är registrerad eller ansökan om dess
registrering tidigare är gjord för val av kommunfullmäktige inom
landstinget. Behörig att lämna medgivande är det ombud som
partiet har anmält enligt 5 §. Lag (1991:1654).

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas
ombud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en
månad efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt
7 §.

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till
riksdagen eller val i hela riket av landstingsledamöter eller
kommunfullmäktige anmält kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977:187).

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret,
skall centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes
Tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid
val skall partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton
personer, för val av landstingsledamöter minst fyra och högst
trettio personer i landstinget och

för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer
i kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av
kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i
Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare
tillställas varje registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten
eller, i den mån regeringen eller myndighet som bestäms av
regeringen föreskriver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras
skriftligen av partiets ombud eller av person som ombudet utsett.
Till anmälningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring från
varje kandidat att han givit partiet tillstånd att anmäla honom.
Lag (1991:1654).

9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till
anmärkning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer
denna, skall myndigheten genast underrätta den som gjort
anmälan. Därvid skall anges tid för ändring och komplettering av
anmälningshandlingen. Därefter skall centrala valmyndigheten så
snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att
anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses
obefintligt. Lag (1978:907).

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och
för varje riksdagsvalkrets, landsting och kommun listor över de
kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till Posten
Aktiebolag. Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på
fartyg, skall listorna om möjligt sändas även till myndigheten och
fartygets befälhavare. Listorna för varje riksdagsvalkrets, landsting
och kommun skall så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen. Lag
(1993:1689).

11 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta
kapitel får överklagas hos Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som
tillhandahålles av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå
och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom
innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd
(valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem
som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut
vid kandidatens namn. Lag (1987:1334).

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall
namnen upptagas i en följd under varandra och förses med
nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i
anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av ersättare
för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på
kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält
kandidater för valet, som första och andra namn upptaga namn på
kandidater som tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.
Upptager valsedel i fall som nu sagts endast ett namn skall detta
vara ett namn som tagits upp på listan över anmälda kandidater.
Lag (1994:287).

4 § Efter beställning av ett parti, som är representerat i den
församling valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen, vid något
av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela
landet, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter
till valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller
av annan än den som är behörig företrädare för partiet
tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar
endast om beställaren betalar blanketterna i förskott. Lag
(1987:1334).

5 § I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något
av de två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående
valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar staten
för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som
motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Detta
gäller även ett parti som utan att ha uppnått den angivna
röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat
i riksdagen.

I fråga om ett parti, som deltar i val till kommun- eller
landstingsfullmäktige och som är eller genom det förestående valet
blir representerat i den församling valet gäller, svarar staten för
kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar
tre gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet
röstberättigade på grundval av uppgifterna i folkbokföringen den 1
november föregående år. Lag (1993:1399).

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har
valsedlarna använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få
valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, skall förskottet
återbetalas i den mån antalet valsedlar som partiet får kostnadsfritt
därigenom inte kommer att överstiga, i fråga om val till riksdagen
tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat
val tre gånger antalet röstberättigade vid valet. Antalet
röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i
folkbokföringen den 1 november föregående år. Belopp som
återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.
Lag (1993:1399).

7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan
särskild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning,
kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar
med särskild beteckning för att underlätta räkningen av dem. Lag
(1993:1399).

7 a § Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett
som tillhandahålls med kandidatnamn vid ett val utan att han har
samtyckt till det, kan han anmäla detta till länsstyrelsen. Till
anmälningen, som skall göras skriftligen, skall fogas ett exemplar
av valsedeln. Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de
anmälningar som kommer in före valet. Lag (1988:161).

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den
sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans
skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får
bestämmas senare dag för beställning och, om det behövs, även
senare dag för leverans. Kommer en beställning in senare än
centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs leverans endast
under förutsättning att denna kan ske före valdagen och utan att
leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Lag (1987:1334).

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha
tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för varje
parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än
en procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar)
samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra
partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första
stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första
stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.
Lag (1987:1334).

10 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta
kapitel överklagas hos Valprövningsnämnden.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse
i ärende som avses i detta kapitel. Lag (1987:1334).

7 kap. Röstkort m.m.

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar
annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad
vid valet upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade.
Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning
för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast
om han begär det.

2 § Röstkort upprättas av skattemyndigheten.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket till kommun- och
landstingsfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade
senast 45 dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas
till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag
(1993:1399).

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej
kommit honom till handa, är han berättigad att efter framställning
få ett duplettröstkort.

Framställning om duplettröstkort görs hos skattemyndigheten.
Duplettröstkort får inte lämnas ut senare än dagen före valdagen.
Vid framställningen skall sökanden uppge sitt fullständiga namn
och personnummer samt, om han är uppförd i särskild röstlängd,
hemvistet i den ort i landet där han senast var folkbokförd.

Motsvarande gäller om den röstberättigade önskar få röstkort innan
röstkorten blivit översända till de röstberättigade.

Röstkort får inte lämnas ut före den 15 juli. Lag (1993:1399).

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de
bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av
vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl
finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på Posten
Aktiebolags postkontor inom riket, hos svensk utlandsmyndighet
eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på
postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma
tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i.
Lag (1993:1689).

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller,
om röstningen sker på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg, till röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med
valsedelsförsändelse) föreskrives i 11 kap. Lag (1987:1334).

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får
inte ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos
utlandsmyndighet eller på fartyg får dock rösta utan att röstkort
avlämnas om han visar upp en giltig identitetshandling. Vidare får
väljare som innehar sjöfartsbok rösta på fartyg utan att röstkort
avlämnas. I fall då väljaren inte avlämnar röstkort skall
röstmottagaren upprätta ett adresskort för honom. Lag (1993:1399).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin
valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren.
Mottagna valkuvert samlas upp i valurna. En valurna användes för
vart och ett av de samtidiga val som förrättas i vallokalen.

5 § Vid röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert
och lämnar kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna
kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort i ett
fönsterkuvert som tillslutes. Lag (1987:1334).

6 § Har röstning skett på postkontor, sänder röstmottagaren
iordningställda fönsterkuvert till vederbörande valnämnd. Har
röstning skett hos utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder
röstmottagaren iordningställda fönsterkuvert till centrala
valmyndigheten. Lag (1987:1334).

7 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje
val in sin valsedel i ett valkuvert. Iordningställda kuvert läggs
därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts.
Detta lämnas genom bud eller lantbrevbärare till valförrättaren
eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren
ytterkuvertet och lägger de valkuvert som väljaren gjort i ordning i
valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en
utlandsmyndighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in
försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert.
I de fall som avses i 11 kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i
fönsterkuvertet i stället för röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas
därefter som anges i 6 §. Lag (1993:1399).

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens
försorg.

Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den
valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att
valhemligheten röjs. Lag (1993:1399).

9 § Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare.
Fönsterkuvert som avses i 5 § tillställs röstmottagare.

Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid
före valet finnas tillgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har
uppdragit att gå väljarna till handa i sådant hänseende,

2. på Posten Aktiebolags postkontor samt hos de av dess
lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser,

3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.

Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom
på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som vid något av de
två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i
hela landet. Lag (1993:1689).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger
rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan
insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i
röstningslokalen eller på anvisad plats intill denna men har han ej
hunnit rösta, skall han ges tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme
därintill är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som
valförrättare eller röstmottagare meddelar för att trygga röstningens
genomförande. Uppstår oordning som ej kan avstyras, har
valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna och röstlängd förseglas
samt förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages,
skall valförrättaren visa de närvarande att förseglingarna är
obrutna. Avbrytes röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, skall mottagna fönsterkuvert under avbrottet
förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej
heller får tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut
till väljarna på sådan plats. Lag (1987:1334).

12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag
finnas tillgängligt.

I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala
valmyndigheten upprättat över de kandidater som partierna anmält
för valen i den valkrets till vilken valdistriktet hör. På postkontor
där röstning äger rum skall listor finnas tillgängliga för samtliga
valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör finnas tillgängliga även
hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning äger rum. Lag
(1987:1334).

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt
formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postkontor, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall
fortlöpande anteckningar föras över röstningen. Lag (1987:1334).

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i
föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han
utsett.

15 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger
kommun, valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja
bekostas av kommunen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.
Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst
valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om
det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter
att utöva sin rösträtt. Lag (1978:907).

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de
närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart
och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna
och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel
får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om
denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin
födelsetid och sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är
upptagen i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han
senast var folkbokförd. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är
upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i
valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och
att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrättaren
lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I
samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag
(1991:490).

4 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det
ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för
något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det,
skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande
fått tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I
anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats
där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar.
Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blanketter
för valsedlar och partimarkerade valsedlar för varje parti som vid
något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av
rösterna i hela landet. Lag (1987:1334).

7 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de
väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd
kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor, hos
utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på postkontor

1 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten
efter samråd med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning
skall genomföras. Vid val till riksdagen och vid sådana val till
kommun- eller landstingsfullmäktige som omfattar hela riket skall
röstning alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje
kommun.

På de postkontor där röstning genomförs skall man vid ordinarie
val till riksdagen och val i hela riket till kommun- och
landstingsfullmäktige kunna rösta från och med den tjugofjärde
dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall man
på dessa postkontor kunna rösta från och med den tionde dagen
före valdagen till och med valdagen. Lag (1993:1689).

2 § Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontoret är
öppet för allmänheten. På förslag av Posten Aktiebolag får centrala
valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor
före valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under
minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för
allmänheten. På valdagen skall postkontor vara öppet för
röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en
timme efter klockan 15. Vid sådana val till kommun- och
landstingsfullmäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstmottagning ej skall anordnas på
valdagen.

Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus,
ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning
eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som Posten
Aktiebolag bestämmer efter samråd med valnämnden och med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast
sjunde dagen före valdagen. Posten Aktiebolag skall samråda med
valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av Posten
Aktiebolag skall valnämnden utse erforderligt antal personer att
biträda röstmottagare på postkontoret.

Inrättas med anledning av valet annat postkontor, skall
postkontoret vara öppet för röstmottagning på valdagen, under tid
som Posten Aktiebolag bestämmer efter samråd med valnämnden i
den kommun där postkontoret inrättas. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en
timme efter klockan 15. Lag (1993:1689).

3 § Röstmottagare på postkontor är den som Posten Aktiebolag
utser. Lag (1993:1689).

4 § Röstning på postkontor går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av
denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter
en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin
valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren.
Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert
för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning.
Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna
valkuvert i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort,
vilket placeras närmast fönsterkuvertets fönster, och tillsluter
fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om
fönsterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens
namn och den valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. På
fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i
förteckningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör
han ej det, får han icke rösta. Lag (1987:1334).

5 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det
ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för
något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det,
skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5 a § I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall
anordnas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars
valsedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade
valsedlar får läggas ut. Lag (1985:203).

6 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert till
valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän
röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till
valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där
den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig.
Försändelsen skall anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten
efter samråd med Utrikesdepartementet hos vilka svenska
utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar
hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning
hos svensk utlandsmyndighet ej skall äga rum.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning hos en
utlandsmyndighet börja tidigast den tjugofjärde dagen före
valdagen. Vid andra val får röstning hos en utlandsmyndighet börja
tidigast den tjugonde dagen före valdagen.

Röstningen hos en utlandsmyndighet får pågå så länge att avgivna
valsedlar kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa
senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger
rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller
den han utser. Lag (1988:161).

7 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och
valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig
materiel som behövs för röstning skall finnas tillgänglig hos de
svenska utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten
bestämmer efter samråd med Utrikesdepartementet. Lag
(1982:146).

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

Av röstmottagaren får väljaren ett valkuvert för vart och ett av de
val som han vill delta i. Han uppsöker därefter en av de avskilda
platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert.
Valsedel får inte vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan
väljaren inte visa upp röstkort skall röstmottagaren med ledning av
giltig identitetshandling för väljaren och de uppgifter denne kan
lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren kontrollerar att
väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att
kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter
lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i
ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller
adresskort, vilket placeras närmast det kuvertets fönster, och
tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om
fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn på en särskild
förteckning. På fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer
som är angivet i förteckningen.

Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig.
Gör han inte det, får han inte rösta. Lag (1993:1399).

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det
ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för
något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det,
skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

10 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert och den i
8 § omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes
kuvert med post, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag
(1993:1689).

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de
fönsterkuvert som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten
sänder därefter mottagna fönsterkuvert till valnämnden i den
kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om
väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den
kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda
röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig.
Försändelsen skall anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).

Röstning på fartyg

12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på
vilka svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid
val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten
bestämma att röstning på svenskt fartyg i utrikes fart ej skall äga
rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör
fartygets besättning eller annan personal på fartyget eller är
passagerare där.

12 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och
valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig
materiel som behövs för röstning skall finnas tillgänglig på de
svenska fartyg i utrikes fart som centrala valmyndigheten
bestämmer. Lag (1982:146).

13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning på ett
fartyg börja tidigast den femtiofemte dagen före valdagen. Vid
andra val får röstning på ett fartyg börja tidigast den trettionde
dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan
beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12
dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum
samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe
för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han
utser. Lag (1988:161).

14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8–10 §§ motsvarande
tillämpning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna
fönsterkuvert till svensk utlandsmyndighet som centrala
valmyndigheten bestämmer för vidarebefordran till centrala
valmyndigheten.

Kan väljaren inte visa upp röstkort eller en giltig identitetshandling
men innehar han sjöfartsbok, skall röstmottagaren i stället upprätta
ett adresskort för honom med ledning av sjöfartsboken och de
uppgifter han kan lämna. Adresskortet läggs in i fönsterkuvertet
tillsammans med valkuvert som väljaren lämnat. Lag (1993:1399).

15 § I fråga om fönsterkuvert som kommer in till centrala
valmyndigheten från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande
tillämpning. Lag (1987:1334).

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket
för nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de
närmare bestämmelser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med
valsedelsförsändelse

1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda
innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter
detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder
och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen
att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara
vittne. Lag (1982:146).

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på
valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i
röstlängd. Sådan försändelse får lämnas också på postkontor, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum. Lag
(1987:1334).

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder
inte kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är
upptagen i röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos en
utlandsmyndighet där röstning äger rum eller, om han befinner sig
ombord på fartyg där röstning äger rum, får lämna valsedel genom
bud. Bud får den vara som är väljarens make, sambo, barn,
barnbarn, fader, moder eller syskon eller makes eller sambos barn.
Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren
vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa
väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud. Budet skall
ha fyllt 18 år. Valsedelsförsändelse genom bud anordnas på
följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in de valkuvert
han ställt i ordning i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet en
försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt samt att
han av anledning som anges i första stycket inte kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos utlandsmyndigheten
eller hos röstmottagaren på fartyget. Budet och vittnet intygar
skriftligen att väljaren själv undertecknat försäkran samt att något
förhållande som strider mot innehållet inte är känt för dem. Budet
skall på ytterkuvertet anteckna sitt namn, sitt personnummer och
sin adress. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får inte vara vittne, och inte heller väljarens sambo
eller sambos barn. Lag (1993:1399).

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det
valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse
får lämnas även på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg där röstning äger rum. Lag (1993:1399).

5 § Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel
genom denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket
lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får
dock centrala valmyndigheten på förslag av Posten Aktiebolag
begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas genom
lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande
sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett
valkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in de valkuvert
han ställt i ordning i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet en
försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnet
intygar skriftligen att väljaren själv undertecknat försäkran. Vittne
skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får
inte vara vittne, och inte heller väljarens sambo eller sambos barn.
Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till
lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall
legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.
Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han mottagit
försändelsen av väljaren. Lag (1993:1689).

6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postkontor till vilket
lantbrevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas
även under tid då postkontoret ej är öppet för allmänheten. Lag
(1987:1334).

6 a § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får
valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.
Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad tidigast
55 dagar före valdagen.

Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen
eller på ett postkontor vara anordnad tidigast 10 dagar före
valdagen. En försändelse som lämnas hos en utlandsmyndighet får
vara anordnad tidigast 20 dagar före valdagen och en försändelse
som lämnas på ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.

Väljaren skall på ytterkuvertet intyga att han inte anordnat
försändelsen tidigare än vad som är tillåtet. Lag (1993:1399).

7 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar
valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i
röstlängden, att han inte redan röstat i valet och att försändelsen
är i föreskrivet skick samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter
bryter valförrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att väljaren
ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val samt att
valkuvertet inte är försett med obehörig märkning. I närvaro av
den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren
mottagna valkuvert i valurnorna. I samband härmed antecknas i
röstlängden att väljaren röstat.

Ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall tas om hand av
valförrättaren och överlämnas till valnämnden. Valnämnden skall
förvara kuvertet till utgången av den tid som valet gäller. Lag
(1993:1399).

8 § Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en
utlandsmyndighet eller på ett fartyg, kontrollerar röstmottagaren
att försändelsen är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är
tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen
lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett fönsterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast det
kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren
tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn
på en särskild förteckning. Röstmottagare på postkontor skall på
förteckningen anteckna även den valnämnd till vilken fönsterkuvertet
skall sändas. På ett fönsterkuvert som tagits om hand av en
röstmottagare på ett postkontor antecknas det värdepostnummer som
är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet
eller på fartyg inte kan visa upp väljarens röstkort, skall
röstmottagaren upprätta ett adresskort med ledning av en giltig
identitetshandling för väljaren och de uppgifter om väljaren som
budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfartsbok
visas upp i stället för identitetshandling.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen inte känd för
röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han inte det, får han
inte avlämna försändelsen. Lag (1993:1399).

9 § Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som
valförrättaren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller
8 §, skall valsedelsförsändelsen eller valkuvertet inte tas emot.
Detsamma gäller om ett valkuvert är tomt eller om det inte klart
framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i ordning
mer än ett valkuvert för något val, får inte något av dessa tas emot.
Ett valkuvert som inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka
läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes. Valsedelsförsändelse
som medförs av lantbrevbärare men som inte tas emot skall av
lantbrevbäraren återställas till väljaren. Lag (1993:1399).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på
postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Fönsterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden
från röstmottagare på postkontor eller från centrala
valmyndigheten, sorteras på valdistrikt. Fönsterkuverten sändes
därefter till valförrättarna i valdistriktet. Översändandet bör
ske i sådan tid att fönsterkuverten är valförrättarna till handa
när röstningen i vallokalen där börjar. Före översändandet skall
fönsterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och
förses med anteckning om det antal fönsterkuvert varje omslag
innehåller.

I avbidan på att översändandet till valförrättarna sker skall
fönsterkuverten förvaras på betryggande sätt. Lag (1987:1334).

2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden,
sändes till valförrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas
vara valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar.
Före översändandet skall de åtgärder vidtagas som anges i 1 §.
Kommer fönsterkuvert in till valnämnden efter valdagen eller så
sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till
handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall valnämnden
behålla dem och förfara med dem på sätt som anges i 13 kap. 9 §.
Lag (1987:1334).

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de
åtgärder som nämnden vidtager med inkomna fönsterkuvert.
Protokollet föres enligt formulär som fastställes av centrala
valmyndigheten. Lag (1987:1334).

4 § Omslag med fönsterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras
där obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad
och rösträkning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas
antalet mottagna omslag och det antal fönsterkuvert som omslagen
enligt anteckning på dem innehåller.

Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna till handa efter det
att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas
utan återsändas till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13
kap. 7 §. En anteckning om återsändandet skall göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående
röstning företa åtgärder enligt 13 kap. 3–5 §§ beträffande fönster-
och ytterkuvert för valsedelsförsändelse vilka kommit in till
valdistriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert, som efter
granskning befunnits vara i behörigt skick, åter läggs in i
fönsterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Valkuvert i
valsedelsförsändelse skall dessförinnan läggas tillbaka i sitt
ytterkuvert. Först när röstningen har förklarats avslutad får ett
sådant valkuvert läggas i urna. Lag (1993:1399).

5 § Den omständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare
röstat på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej
hinder för honom att rösta i vallokalen. Innan han får rösta där
skall det fönsterkuvert som härrör från honom tagas fram och
läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med
anteckning om innehållet. Om vad sålunda förevarit skall
anteckning göras i protokollet. Lag (1987:1334).

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats
avslutad, räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna.
Har val till riksdagen förrättats samtidigt med annat val, räknas
riksdagsvalet först. Rösträkningen är offentlig och skall genomföras
utan avbrott. Lag (1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära
rösträkningen gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som
avses i 3–5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna
omslag med fönsterkuvert brytes. Fönsterkuverten räknas och
antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas fönsterkuverten.
Därvid kontrolleras att

1. fönsterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett fönsterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med fönsterkuvert
på sätt som föreskrives i 4 §. I annat fall lägges fönsterkuvert åt
sidan. Lag (1987:1334).

4 § När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de fönsterkuvert som inte
lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och
valsedelsförsändelser tas ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av
föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning
samt att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje
val. Godkända valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed
antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin
rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen
är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter
öppnas ytterkuvertet. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de
är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast
ett valkuvert för varje val och att valkuvertet inte är försett med
obehörig märkning. Godkända valkuvert läggs i urnorna. I samband
därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat
sin rösträtt.

Ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall tas om hand av
valförrättaren och överlämnas till valnämnden. Nämnden skall
förvara sådana kuvert till utgången av den tid som valet gäller.
Lag (1993:1399).

5 § Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som
valförrättaren skall kontrollera enligt 4 §, skall det bristfälliga
kuvertet tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort läggas
tillbaka i fönsterkuvertet. Detsamma gäller om ett valkuvert i en
valsedelsförsändelse är tomt eller om det inte klart framgår att
kuvertet innehåller valsedel. Valkuvert i en valsedelsförsändelse
skall dessförinnan läggas tillbaka i sitt ytterkuvert. Fönsterkuverten
läggs åt sidan.

Fönsterkuvert som har lagts åt sidan enligt första stycket eller enligt
3 § andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag. Lag
(1993:1399).

6 § Sedan de i 3–5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för
varje val för sig på följande sätt.

1. Valkuverten tas ut ur urnan och räknas. Antalet personer som
enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna
inte med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till
skillnaden.

2. Valsedlarna tas ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en
valsedel, läggs valsedlarna tillbaka i kuvertet.

3. Kan det antas att en valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § läggs
den tillbaka i kuvertet.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2
och 3 läggs därefter in i särskilda omslag, som tillsluts. Varje omslag
förses med anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.

5. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet
valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i
protokollet. Valsedlarna läggs därefter partivis in i särskilda
omslag. På omslagen antecknas vilket partis valsedlar omslaget
innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och
förseglas. Lag (1993:1399).

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de
närvarande valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll och de särskilda
kuvert och omslag som avses i 3, 5 och 6 §§ till valnämnden. Sker
insändandet med post, skall försändelsen anordnas som värdepost.
Lag (1993:1689).

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som
avses i 7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet,
infordra det som fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående
övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med post skall
försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1993:1689).

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 § Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock
tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de
fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där samt
kuvertens innehåll. Motsvarande gäller de fönsterkuvert som kommer
in till valnämnden innan någon valurna tömts. Vid granskningen
äger 3–5 §§ motsvarande tillämpning. På samma sätt granskar nämnden
de fönsterkuvert som valförrättarna har lagt åt sidan enligt 3 och
5 §§. Godkända valkuvert läggs i urnor. För varje val och valkrets
används en urna. I samband med att kuvert läggs i urnan antecknas vid
väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning.
Lag (1993:1399).

10 § Om ett fönsterkuvert kommer in efter att någon valurna tömts,
läggs det utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan
läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och
förses med anteckning om innehållet. Lag (1993:1399).

11 § Över förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär
som fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen
slutförts, sänder valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt
iordningställda kuvert och omslag till länsstyrelsen. Sker
översändandet med post skall försändelsen anordnas som
värdepost. Lag (1993:1689).

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid
offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske.
Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I
kungörelsen anges i vilken ordning som de olika valen kommer att
räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på
kommunernas anslagstavlor samt senast dagen före
sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de
handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från
valnämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna
handlingar ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen
infordra det som fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om
anledningen till att handlingarna är ofullständiga eller ej i behörigt
skick. Lag (1977:712).

2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen
valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning
och de vid röstningen förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de
förklaras ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej
vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär
som fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen
mellan kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den
utsträckning som behövs för utseende av riksdagsledamöter och
ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar
länsstyrelsen mandaten mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer
även för varje valkrets vilka personer som skall erhålla mandaten
som ledamöter samt utser ersättare för landstingsledamöter och
kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i
förrättningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i
säkert förvar. Innan förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen
se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna. Lag
(1991:1654).

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,
eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på
valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga.
Innehåller valkuvertet flera valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar
i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn, skall
namnen på sedlarna anses obefintliga. Lag (1993:1399).

4 a § Valsedlar som är utformade enligt bestämmelserna i lagen
(1994:285) om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna
avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 och på
vilka det finns sådana markeringar som anges i den lagen skall, om
de använts vid röstning i någon annan kommun än som anges i den
lagen, vid sammanräkningen räknas som giltiga men namnen på
valsedlarna skall anses obefintliga. Lag (1994:286).

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på
valsedel anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som
avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart
eller

3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts
kandidater enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första och andra
namn upptager namnet på någon av de anmälda kandidaterna.
Upptager valsedeln i fall som nu sagts endast ett namn skall detta
anses obefintligt om namnet ej är anmält.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilka namn som är det
första och det andra skall namn ej anses obefintligt därför att
kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar. Lag (1994:287).

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes
genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel
endast för ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står
först på sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp.
Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal
valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för
det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars
jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står
först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i
ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast
föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i
ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som
vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar
en grupp. Övriga befintliga grupper behålles däremot oförändrade.
För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika
med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn,
som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det
sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för
namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om
icke grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet
av förut utdelad plats. Om detta är fallet, erhålles namnets
jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som
motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser
som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper
av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet av förut
utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med
1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal
delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före
gruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas
med två decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.
Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 § För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 §
bestämmer länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar inom det parti som namnet tillhör särskild
ordning mellan namnen på partiets valsedlar för utseende av
ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet,
när det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning
gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på
den som redan fått plats i den särskilda ordningen anses som
obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst
på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i den
särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom
lottning. Lag (1975:1105).

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, läggs
valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de
ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Ogiltiga valsedlar och
godkända valsedlar där det förekommer strykningar eller tillägg
förvaras till utgången av den tid för vilken valet gäller. Övriga
valsedlar förvaras till dess valet har vunnit laga kraft.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet
sändes genast till centrala valmyndigheten. Lag (1993:1399).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på
grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning
av 3 kap. 6–8 §§ regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 §
första stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det
parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.
Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något
mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4.
Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas
med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat som redan
tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen
som parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen
för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i
andra stycket på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så
många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall
uppnås.

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första
den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta
valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga
valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillförs ett efter annat
den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra stycket på
partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har
erhållit något fast valkretsmandat är dock jämförelsetalet vid
tilldelningen av det första utjämningsmandatet lika med partiets
röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på
partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets
där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan
mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande, skall det
vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1988:161).

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av
protokollen från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla
mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som
behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall
kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av
centrala valmyndigheten vid ny förrättning bestämma ytterligare
namn i ordningen. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer
än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än
en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat
för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej
tillträder tillfaller den som står främst i den för kandidatens namn
enligt 7 § bestämda särskilda ordningen. Därvid bortses från namn
på den som redan valts till ledamot. Har till följd av denna paragraf
två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter
storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag
(1975:1105).

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala
valmyndigheten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen
mellan kandidatnamnen för varje ledamot lika många ersättare
som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare
skall dock alltid utses för varje ledamot. Vid utseende av ersättare
skall bortses från namn på den som valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall
den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur att erhålla
mandat för partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon
sådan kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten
med tillämpning av 9 § femte stycket bestämma annan valkrets,
från vilken ersättaren skall utses, och där till ersättare utse den som
står närmast i tur att erhålla mandat för partiet. För ledamot får
finnas endast en ersättare enligt detta stycke. Finns ej någon som
sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala
valmyndigheten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och
7 §§ mellan namnen på partis valsedlar. Sådan förrättning skall
kungöras enligt 1 §. Lag (1974:215).

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med
ledamöter samt ersättare utsetts, tillkännager centrala
valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar. Därmed är valet avslutat. De handlingar som rör valet
lägges i säkert förvar och bevaras till utgången av den tid valet
gäller.

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han
blivit vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av
riksdagens talman till ny ledamot i den avgångnes ställe den
ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står
i tur att inträda. Kan mandatet ej besättas med ersättare, skall det
vara obesatt under återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit
utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för
honom enligt 11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en
annan, skall därvid anses som om mandatet vid valet tilldelats
sistnämnda valkrets. Ersättare för annan ledamot, som trätt i stället
för avgången ledamot, är de övriga personer som skulle ha varit
ersättare för den avgångne ledamoten. Lag (1974:215).

14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala
valmyndigheten med tillämpning av 11 § om möjligt två nya
ersättare, om

1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hälften
eller därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare
har utsetts till ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak,
eller

2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna
inträda i ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och
riksdagsordningen. Lag (1979:1101).

14 a § Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller
14 §. Förrättningen är därmed avslutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes
genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel
endast för ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen
förfares i enlighet med 6 § andra – femte styckena. Lag (1975:474).

15 a § Mandaten i landstingsfullmäktige fördelas mellan partier.
Endast parti som har fått minst tre procent av rösterna i hela
landstinget är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i
landstingsfullmäktige. Lag (1991:1654).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige fördelas
för varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av
valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter
annat, det parti som för varje gång uppvisar det största
jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej
tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen
delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets
röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen
av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot
partiernas röstetal i hela landstinget. Vid bestämmandet av det
sammanlagda antal mandat i landstingsfullmäktige som parti skall
ha för att bli proportionellt representerat tillämpas
fördelningsregeln i första stycket på hela landstinget som en
valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit
flera mandat än som motsvarar den proportionella
representationen i landstingsfullmäktige för partiet enligt andra
stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från
partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första
den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta
valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga
valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillförs ett efter annat
den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första stycket på
partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har
erhållit något fast valkretsmandat är dock jämförelsetalet vid
tilldelningen av det första utjämningsmandatet lika med partiets
röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på
partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets.
Kan mandat ej besättas genom tillämpning av detta förfarande,
skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag
(1991:1654).

15 c § För varje mandat som ett parti har erhållit i
landstingsfullmäktige utses en landstingsledamot. Den första
platsen som tilldelats parti besättes med den kandidat som står
främst i den enligt 15 § bestämda ordningen mellan namnen, den
andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och
så vidare efter samma grund. Lag (1991:1654).

15 d § Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för varje valkrets
proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som
för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom
att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålls
jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är
1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats
partiet i valkretsen.

För varje mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige
utses en fullmäktig. Det första mandatet som har tilldelats ett parti
besätts med den kandidat som står främst i den ordning som har
fastställts enligt 15 §, det andra med den kandidat som därefter står
närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Har ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet
namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat vara
obesatt under den tid för vilken valet gäller. Är kommunen indelad
i valkretsar, skall dock överskjutande mandat flyttas till annan
valkrets med tillämpning av 15 b § fjärde stycket. Kan mandatet
inte besättas genom detta förfarande, skall det vara obesatt under
den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag
(1982:411).

16 § Har en kandidat vid landstings- eller kommunfullmäktigval
fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och
skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller
för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans
jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när
detta erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem
som skall erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna
uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att
namn på kandidat som redan tillträtt mandat för partiet anses som
obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst
på sedeln. Den som får högsta röstetal erhåller mandatet. Mellan
lika tal avgöres företrädet genom lottning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts,
tillsätts de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för
namnen enligt 6 §. Lag (1982:411).

17 § När mandaten i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige
fördelats mellan partier och besatts med ledamöter, skall
länsstyrelsen utse ersättare för landstingsledamöter och
kommunfullmäktige. Lag (1991:1654).

18 § För landstingsledamöter utses ersättare på följande sätt.

För varje landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han
blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som
partiet erhållit platser. Vid varje sammanräkning äger 16 § andra
stycket motsvarande tillämpning.

Kan föreskrivet antal ersättare icke utses enligt andra stycket, skall
därvid bero. Lag (1991:1654).

18 a § Kommunfullmäktige bestämmer antalet ersättare som skall
finnas för ledamöterna i fullmäktige.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal
platser som varje parti får i kommunen. Om det därvid
uppkommer ett brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela
tal. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om kommunfullmäktiges
beslut. Lag (1991:1654).

19 § För kommunfullmäktige utses ersättare på följande sätt.

För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket
han har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till
de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav
gällde för detta namn, när det fick plats i ordning. Varje valsedel
gäller som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som
har blivit genom valet utsedd till ledamot skall anses som
obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på
sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs
företrädet genom lottning.

Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra stycket är
mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 18
a § och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, görs
ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.
Därvid skall även namn på kandidat som har blivit genom valet
utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser
anses som obefintligt. I övrigt förfars på sätt som anges i andra
stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som
kommunfullmäktige har bestämt enligt 18 a § och samma ersättare
har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare
sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för
sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så
länge antalet ersättare är mindre än det antal som
kommunfullmäktige har bestämt enligt 18 a §.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är
förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde,
skall i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som
har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan
ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i
tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för
partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att
inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder
ersättare som har utsetts för partiet i annan valkrets efter den grund
som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har
utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.

Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses enligt andra —
femte styckena, utses ingen ersättare för den ledamoten. Lag
(1991:1654).

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15
b–15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag,
de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas.
Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed
är valet avslutat. Lag (1978:907).

21 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har blivit utsedda
vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till
Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

22 § Har en ledamot av landstingsfullmäktige eller
kommunfullmäktige avgått före utgången av den tid för vilken han
blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingsfullmäktiges
respektive kommunfullmäktiges ordförande till ordinarie ledamot
inkalla den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen står i tur att inträda.

Finns ej någon som enligt första stycket kan inkallas till ordinarie
ledamot, skall länsstyrelsen vid offentlig förrättning genom ny
sammanräkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald
utse efterträdare för honom. Vid den nya sammanräkningen
tillämpas 15 b, 15 c och 16–18 §§ när det gäller efterträdare för
landstingsledamot och 15 d, 16, 17 och 19 §§ när det gäller
efterträdare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot
eller fullmäktig, utses ingen efterträdare. Lag (1991:1654).

23 § Har en ersättare för landstingsledamot eller för fullmäktig
inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan
orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingsfullmäktiges
respektive kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig
förrättning utse ytterligare en ersättare för varje berörd ledamot.
Ytterligare ersättare för fullmäktig skall dock utses endast om
antalet ersättare är mindre än det antal som fullmäktige har
bestämt. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det
gäller ersättare för landstingsledamot och 19 § när det gäller
ersättare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till ersättare för landstingsledamot
eller kommunfullmäktig, skall därvid bero. Lag (1991:1654).

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22
och 23 §§ avslutad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter
läggas in i omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis, överklagande av val och förrättning, m. m.

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till
ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I
beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och
valkrets som han blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall
dessutom innehålla uppgift om den eller de ledamöter som han
utsetts till ersättare för och, om flera ersättare utsetts för samma
ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från
förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.
Bevis skall tillställas den som blivit utsedd samt
Valprövningsnämnden och riksdagens talman. Lag (1974:215).

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstingsfullmäktige
eller kommunfullmäktige eller till ersättare utfärdar länsstyrelsen
genast bevis därom. I beviset anges namnet på den som blivit
utsedd samt tid, parti och, i förekommande fall, valkrets för vilken
han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från
förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.
Bevis skall tillställas den som blivit utsedd samt
landstingsfullmäktige respektive kommunen. Lag (1991:1654).

3 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamot och
ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med
1 §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag
till vilken valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis
som kommer in till Valprövningsnämnden därefter, så snart det kan
ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till
riksdagens talman. Lag (1994:1636).

4 § Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen
har fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i
14 kap. 13, 14, 22 eller 23 §, får överklagas hos
Valprövningsnämnden.

Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av
skattemyndigheten i ärende om rättelse enligt 4 kap. 4 § var
utesluten från rösträtt. Motsvarande gäller den som efter prövning
av centrala valmyndigheten i fråga som sägs i 4 kap. 16 § inte tagits
upp i den särskilda röstlängden. Det får också överklagas av ett
parti som har deltagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten
och vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet
eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till
Valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den
omständigheten att inlagan kommit in till beslutsmyndigheten först
därefter dock inte föranleda att överklagandet inte tas upp till
prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit
in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall
beslutsmyndigheten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och
sända skrivelserna till Valprövningsnämnden. Om ett överklagande
avser riksdagen, införs kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.
Om ett överklagande avser landstingsfullmäktige eller
kommunfullmäktige, införs kungörelsen i ortstidning inom
landstinget respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid
inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till
Valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessutom
skyndsamt inkomma till Valprövningsnämnden med yttrande över
överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen
(1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts,
prövas av Valprövningsnämnden i den sammansättning denna
hade vid tiden för valet. Lag (1993:1399).

5 § Den som vill överklaga har rätt att hos beslutsmyndigheten
genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över
förrättningen. Lag (1987:1334).

6 § Finner Valprövningsnämnden i ärende enligt 4 § behövligt att
någon höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att
vittnesförhör skall äga rum vid allmän underrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10
och
11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne
utgår av allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på
statsverket.

Statliga och kommunala myndigheter skall lämna
Valprövningsnämnden de upplysningar och yttranden som den
begär. Lag (1982:411).

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av
val, för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från
föreskriven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat
avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat
sätt, skall Valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad
som förekommit har inverkat på valutgången, vid prövning av ett
överklagande upphäva valet i den omfattning som behövs och
förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom
förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande
åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 §
förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte
osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgången av
förrättningen, skall Valprövningsnämnden vid prövning av ett
överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt
beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.

Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall
Valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval
beträffande samtliga ledamöter och ersättare i
landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige.

Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får
överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en
omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid ett
överklagande som avses i denna paragraf.

I 4 kap. 6 § och 18 § första stycket finns bestämmelser om talan i
samband med ett överklagande av val mot en skattemyndighets
respektive centrala valmyndighetens beslut om rättelse av
röstlängd. Lag (1993:1399).

8 § Ett beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av
landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige eller till ersättare
gäller även om beslutet har överklagats. Utses med anledning av
överklagandet någon annan till ledamot eller ersättare, gäller det
beslutet så snart det val eller den förrättning varigenom han blivit
utsedd har avslutats.

I 3 kap. 11 § regeringsformen finns bestämmelser om vad som sker
när ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot av
riksdagen eller till ersättare, har överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223)
gäller inte beslut som sägs i denna paragraf. Lag (1991:1654).

9 § När Valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall
nämndens samtliga ledamöter vara närvarande.

Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för denne att
på nämndens vägnar i ärenden av enklare beskaffenhet granska
bevis för riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot som
utses under löpande valperiod med anledning av att
riksdagsledamot avgått eller ersättare utsetts enligt 14 kap. 14 §
denna lag.

Mot Valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej
föras. Lag (1987:1334).

Övergångsbestämmelser

1993:232

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och skall tillämpas första
gången vid det ordinarie valet till riksdagen år 1994.

1993:1399

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 kap. 1–2 §§ den 1 januari
1995, och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Vid val år 1994 får innerkuvert användas vid röstning med
valsedelsförsändelse.