Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt

SFS nr
1974:203
Departement/myndighet
Justitiedepartementet KRIM
Utfärdad
1974-04-19
Författningen har upphävts genom
SFS 2010:610
Upphävd
2011-04-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1217

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag avser kriminalvård i anstalt efter dom på
fängelse. Lagen gäller även vid vistelser utanför anstalt
enligt 14, 32, 37, 38, 43 och 54 §§. Bestämmelserna i 12, 17,
18, 20-32, 36, 38, 40 och 52-52 d §§ gäller inte den som
genomgår en sådan utslussningsåtgärd som avses i 54 § första
stycket 2-4.

Vad som föreskrivs i lagen om den som dömts till fängelse
gäller även den som ålagts fängelse som förvandlingsstraff för
böter.

Bestämmelser om verkställighet av fängelsestraff i vissa fall
finns i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk
kontroll. Lag (2006:432).

2 § Har upphävts genom lag (2005:971).

3 § En kriminalvårdsanstalt eller en avdelning av en anstalt
skall med hänsyn till graden av säkerhet vara öppen eller
sluten. För placering av sådana intagna som avses i 20 a § kan
en sluten avdelning inrättas som säkerhetsavdelning med
särskild övervakning och begränsad gemensamhet mellan de
intagna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
beslutar vilka anstalter eller anstaltsavdelningar som skall
vara öppna eller slutna och vilka slutna avdelningar som skall
vara säkerhetsavdelningar.

Vad i denna lag sägs om öppna eller slutna anstalter gäller
även öppna eller slutna avdelningar av anstalter. Lag
(1998:599).

4 § Kriminalvården i anstalt skall utformas så att den intagnes
anpassning i samhället främjas och skadliga följder av
frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det kan ske
utan att kravet på samhällsskydd eftersättes bör verksamheten
från början inriktas på åtgärder som förbereder den intagne för
tillvaron utanför anstalten. Frigivning skall förberedas i god
tid. Lag (1981:213).

5 § Kriminalvården i anstalt skall planläggas och genomföras i
nära samverkan mellan kriminalvårdens olika organ. I den mån
ett förverkligande av vårdens syfte kräver insatser av andra
samhälleliga organ, skall erforderlig samverkan ske med
företrädare för sådant organ.

Vid planläggningen av den intagnes behandling skall samråd äga
rum med denne. I den utsträckning det lämpligen kan ske bör
samråd ske även med hans närstående. Den intagne skall beredas
tillfälle yttra sig om tillämnade åtgärder som rör honom
särskilt, om ej synnerliga skäl talar däremot.

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att
ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2003:410).

6 § Har upphävts genom lag (1995:492).

7 § Vid fördelning av de intagna mellan öppna och slutna
anstalter skall följande iakttas.

En intagen bör placeras i en öppen anstalt, om inte placering i
en sluten anstalt är nödvändig av säkerhetsskäl eller för att
den intagne skall få möjlighet till sådant arbete eller sådan
undervisning, utbildning eller särskild behandling som inte
lämpligen kan ordnas i en öppen anstalt. Vid bedömningen av om
det av säkerhetsskäl är nödvändigt med placering i en sluten
anstalt skall bland andra omständigheter beaktas om det finns
risk för att den intagne skall avvika eller fortsätta med
brottslig verksamhet. Vidare skall den som kan befaras
missbruka eller på annat sätt ta befattning med narkotika under
verkställigheten företrädesvis placeras i en sluten anstalt.

För den som avtjänar fängelse i lägst fyra år skall det
särskilt beslutas om de villkor som skall gälla för
verkställigheten när det gäller placering i anstalt samt
permissioner och vistelser utanför anstalt enligt 14, 32 och 54
§§. Om det finns särskilda skäl skall sådana villkor beslutas
också för annan intagen som dömts till fängelse i lägst två år.

Prövning av vilka särskilda villkor som skall gälla för
verkställigheten enligt tredje stycket skall ske så snart
verkställigheten påbörjas eller annars så snart behov därav
uppkommer. Villkoren skall omprövas när det finns anledning
till det.

Beslut om anstaltsplacering, förflyttning till annan anstalt
samt permissioner och vistelser utanför anstalt enligt 14, 32
och 54 §§ som strider mot de särskilda villkoren får inte
meddelas. Lag (2006:432).

7 a § Vid fördelningen av de intagna mellan anstalter av samma
slag skall den som har behov av utbildning eller behandling som
anordnas i viss anstalt, om det är lämpligt, placeras i denna.
Vidare skall den placering eftersträvas som är ägnad att främja
en ändamålsenlig planering av frigivningen. Lag (1995:492).

8 § En intagen som inte har fyllt arton år får inte placeras i
en anstalt där han vistas tillsammans med intagna över arton
år, om det inte kan anses vara till hans bästa. Han skall
hållas åtskild från sådana intagna som kan inverka menligt på
hans anpassning i samhället.

En intagen som har fyllt arton men inte tjugoett år skall, om
inte särskilda skäl föranleder annat, hållas åtskild från
sådana intagna som kan inverka menligt på hans anpassning i
samhället.

Den som inte har fyllt tjugoett år och som inte placeras på en
öppen anstalt skall företrädesvis placeras i en anstalt med
särskild verksamhet för yngre intagna. Lag (1998:599).

8 a § En kvinna skall normalt placeras i en anstalt som är
avsedd för enbart kvinnor. En kvinna får inte utan eget
medgivande placeras i en anstalt där även män placeras. Lag
(1998:599).

2 kap. Närmare bestämmelser om kriminalvården i anstalt

9 § Intagen skall behandlas med aktning för hans människovärde.
Han skall bemötas med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med vistelse i anstalt.

Intagen skall visa hänsyn mot anstaltspersonal och medintagna.
Han skall rätta sig efter de ordningsregler som gäller för
anstalten och de anvisningar som anstaltspersonalen lämnar
honom.

10 § En intagen skall under arbetstid ges möjlighet till
arbete, undervisning, utbildning, arbetsträning, särskilt
anordnad verksamhet som syftar till att motverka brott eller
missbruk eller någon annan lämplig sysselsättning som såvitt
möjligt främjar utsikterna för honom att efter frigivningen
inordna sig i samhället.

Har en intagen behov av medicinskpsykologisk eller någon annan
särskild behandling skall sådan beredas honom, om det kan ske
med hänsyn till anstaltstidens längd och hans förutsättningar.
Behandlingen skall om möjligt ske under arbetstid. Lag
(1998:599).

11 § Har upphävts genom lag (2006:432).

12 § En intagen är skyldig att delta i den verksamhet och
ha den sysselsättning i övrigt som anvisas honom eller
henne. Den som får allmän ålderspension enligt
socialförsäkringsbalken får dock inte åläggas att ha någon
sysselsättning, och den som har beviljats sjukersättning
eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken
får åläggas att ha sysselsättning bara av den art och
omfattning som kan anses lämplig för honom eller henne.
Lag (2010:1217).

13 § Intagen skall beredas tillfälle till fysisk träning som är
lämplig med hänsyn till hans ålder och hälsotillstånd.

Intagen skall ha möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en
timme om ej synnerligt hinder möter däremot.

14 § En intagen skall ges tillfälle till lämplig
fritidssysselsättning. Han bör uppmuntras att ägna sig åt egna
intressen som kan bidra till hans utveckling. I den
utsträckning det lämpligen kan ske bör han få möjligheter att
genom tidningar, radio och television följa vad som händer i
omvärlden. Hans behov av förströelse bör tillgodoses i skälig
omfattning.

Om det lämpligen kan ske, bör en intagen ges tillfälle att
vistas utanför anstalten för att på fritiden delta i sådan
föreningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som är
ägnad att underlätta anpassningen i samhället. För sådan
vistelse får ställas de villkor som kan anses nödvändiga.
Därvid kan föreskrivas att den intagne skall stå under tillsyn.

Sådan vistelse utanför anstalten får inte medges om det på
grund av viss omständighet kan befaras att den intagne kommer
att avvika, återfalla i brott eller missbruka alkohol,
narkotika, andra beroendeframkallande medel, något sådant
dopningsmedel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av
lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Av 7 § följer att beslut enligt andra stycket om vistelse
utanför anstalten inte får meddelas i strid mot de särskilda
villkor som gäller för verkställigheten. Lag (1999:46).

15 § Intagen som inom anstalten vill utöva sin religion skall
beredas tillfälle härtill i den utsträckning det kan ske.

16 § En intagen ska vara skyldig att låta sig fotograferas för
att identifieringen av honom eller henne ska underlättas.
Lag (2008:35).

17 § En intagen ska under den tid då han eller hon är skyldig
att ha sysselsättning vistas tillsammans med andra intagna, om
inte annat följer av bestämmelserna i denna lag eller av
sysselsättningens särskilda beskaffenhet.

På fritiden får den intagne i den utsträckning som han eller
hon önskar vistas tillsammans med andra intagna, om inte annat
följer av bestämmelserna i denna lag.

I anslutning till dygnsvilan får de intagna hållas avskilda
från varandra.

Om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller
säkerheten i en anstalt får intagna hållas tillfälligt avskilda
från varandra. Lag (2008:35).

18 § En intagen får på egen begäran vistas avskild från andra
intagna, om det finns lämpliga förutsättningar för det och
särskilda skäl inte talar däremot. Ett medgivande till en sådan
avskildhet skall omprövas så ofta det finns anledning till det,
dock minst en gång i månaden.

Läkare skall undersöka en intagen som på grund av medgivande
enligt första stycket vistas avskild från andra intagna, om det
behövs med hänsyn till den intagnes hälsotillstånd. Har den
intagne inte vistats tillsammans med andra intagna under en
sammanhängande tid av en månad, skall en sådan undersökning
alltid äga rum. Lag (1998:599).

19 § Har upphävts genom lag (1976:506).

20 § En intagen får hållas avskild från andra intagna, om det
är nödvändigt

1. med hänsyn till rikets säkerhet eller föreliggande fara för
den intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller
för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom,

2. för att hindra att den intagne påverkar någon annan intagen
att allvarligt störa ordningen inom anstalten,

3. för att hindra att den intagne medverkar till att en annan
intagen får tillgång till berusningsmedel,

4. för att hindra att den intagne allvarligt ofredar en annan
intagen,

5. för att verkställa beslut om kroppsbesiktning.

Intagen som har dömts till fängelse i lägst två år och är
placerad i sluten anstalt får hållas avskild från andra
intagna, om det kan befaras att han planlägger rymning eller
att annan planlägger fritagningsförsök och avskildheten är
nödvändig för att hindra att sådan plan sättes i verket samt
det med hänsyn till den intagnes brottslighet eller annars kan
befaras att han är särskilt benägen att fortsätta en brottslig
verksamhet av allvarlig karaktär.

Ett beslut enligt första eller andra stycket skall omprövas så
ofta det finns anledning till det, dock minst var tionde dag.
Lag (1993:1410).

20 a § Finns det i fall som avses i 20 § andra stycket
anledning anta att de förhållanden som där avses kommer att
bestå en längre tid, får den intagne placeras på en
säkerhetsavdelning.

En intagen får också placeras på en säkerhetsavdelning, om det
finns särskild anledning anta att det behövs för att hindra
honom från brottslig verksamhet av allvarligt slag under
vistelsen i anstalt.

Ett beslut om placering på en säkerhetsavdelning skall omprövas
så ofta det finns anledning till det, dock minst en gång i
månaden.

En intagen har rätt att i stället för att bli placerad på en
säkerhetsavdelning vistas avskild från andra intagna om inte

1. särskilda skäl med hänsyn till hans hälsa talar mot det,
eller

2. det av säkerhetsskäl är av synnerlig vikt att han inte
placeras utanför säkerhetsavdelningen. Lag (1998:599).

21 § En intagen som hålls avskild från andra intagna enligt
20 § eller 20 a § skall få den lättnad i avskildheten som är
möjlig. Lag (1998:599).

22 § Innan beslut meddelas om en åtgärd enligt 20 eller 20 a §
och vid omprövning av ett sådant beslut skall de omständigheter
utredas som inverkar på frågans avgörande.

Den som hålls avskild på grund av att han är farlig för sin
egen säkerhet till liv eller hälsa skall undersökas av läkare
så snart det kan ske. Andra intagna som hålls avskilda enligt
20 § eller 20 a § och sådana intagna som är placerade på en
säkerhetsavdelning skall undersökas av läkare, om det behövs
med hänsyn till den intagnes tillstånd. Har en intagen hållits
avskild under en sammanhängande tid av en månad skall en sådan
undersökning alltid äga rum.

Protokoll skall föras över vad som kommit fram vid utredning
enligt första stycket. Lag (1998:599).

23 § Intagen som uppträder våldsamt eller som är så påverkad av
alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel att han kan
befaras störa ordningen på anstalten får tillfälligt hållas
avskild från andra intagna så länge det är nödvändigt för att
betvinga det våldsamma uppträdandet eller tills påverkan har
upphört.

Visar sig andra medel otillräckliga för att betvinga våldsamt
uppträdande av en intagen, får han hållas belagd med fängsel,
om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till hans egen
eller annans säkerhet till liv eller hälsa.

Kan en intagen i fall som anges i första eller andra stycket
inte hållas avskild på anstalten får han placeras i allmänt
häkte i högst två dygn, om detta är lämpligare än att han förs
över till en annan anstalt.

Läkare skall så snart det kan ske undersöka den som är föremål
för åtgärd enligt denna paragraf. I fråga om den som hålls
avskild därför att han är påverkad av berusningsmedel skall en
sådan undersökning dock äga rum endast om det behövs med hänsyn
till hans tillstånd. Över vad som förekommit skall protokoll
föras. Lag (1980:930).

24 § En intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter och
tidningar, dock inte sådana som kan

1. äventyra ordningen eller säkerheten, eller

2. antas motverka den behandling som den intagne genomgår.

I övrigt får en intagen ta emot och inneha den personliga
egendom som är motiverad med hänsyn till att verkställigheten
ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

En intagen får inte utan särskilt medgivande disponera pass som
förvaras av anstalten. Lag (2008:35).

25 § Brev mellan en intagen och en advokat, en svensk myndighet
eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd
behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska
vidarebefordras utan granskning. Om det finns anledning att
anta att uppgiften om avsändare i ett sådant brev till en
intagen är oriktig, får brevet granskas i syfte att utreda vem
avsändaren är. Lag (2008:35).

26 § Ett brev till eller från en intagen i anstalt får
granskas, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller
säkerheten. Granskningen ska syfta till att undersöka om brevet

1. innehåller något otillåtet föremål,

2. är ett led i en pågående eller planerad brottslig
verksamhet, eller

3. är ett led i ett planerat avvikande eller något liknande
förfarande.

Om en intagen under utredningen av ett disciplinärende hålls
avskild från andra intagna, får den intagne också hindras från
kontakter med andra personer genom brev i den utsträckning det
är oundgängligen nödvändigt för att syftet med utredningen inte
skall äventyras. Lag (2008:35).

27 § Granskning av brev får inte vara mer ingående än som är
nödvändigt med hänsyn till granskningens syfte.

Vid öppning av brev ska den intagne vara närvarande, om det
lämpligen kan ske.

Brev som granskats får hållas kvar, om det är nödvändigt med
hänsyn till ordningen eller säkerheten. Den intagne ska
underrättas om kvarhållandet så snart det kan ske, om det inte
finns synnerliga skäl mot det. Gäller det ett ankommande brev
ska den intagne i den utsträckning det är lämpligt få
information om innehållet i det. Ett kvarhållet brev ska lämnas
ut till den intagne så snart det kan ske och senast när den
intagne friges, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Lag (2008:35).

28 § Det som i 25-27 §§ är föreskrivet om brev gäller även
annan försändelse och annat skriftligt meddelande än brev.
Bestämmelserna i dessa paragrafer som rör en intagen gäller
även en sammanslutning av intagna. Lag (2008:35).

29 § En intagen får ta emot besök i den utsträckning det
lämpligen kan ske. En intagen får inte ta emot besök som kan
äventyra säkerheten i anstalten eller som kan motverka den
intagnes anpassning i samhället eller annars vara till skada
för den intagne eller annan. Om en intagen under utredningen av
ett disciplinärende hålls avskild från andra intagna, får den
intagne också vägras besök i den utsträckning det är
oundgängligen nödvändigt för att syftet med utredningen inte
skall äventyras.

Om det behövs för att kunna bedöma om en intagen skall få ta
emot besök i ett särskilt fall eller om ett besök skall vara
bevakat, skall i förväg undersökas om den besökande har dömts
eller är misstänkt för brottslig verksamhet. I den utsträckning
det behövs skall upplysningar också inhämtas om den besökandes
personliga förhållanden i övrigt.

Om det behövs med hänsyn till säkerheten, skall en tjänsteman
vid anstalten vara närvarande vid besöket (bevakat besök).
Besök av en advokat som biträder den intagne i en rättslig
angelägenhet skall vara bevakat bara om advokaten eller den
intagne begär det.

Som villkor för besök kan av säkerhetsskäl föreskrivas att den
besökande underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig
kroppsbesiktning. Lag (1995:492).

29 a § Om det är nödvändigt för att upprätthålla säkerheten vid
en viss sluten anstalt får Kriminalvården besluta att samtliga
personer som passerar in i anstalten skall kroppsvisiteras
(allmän inpasseringskontroll). Syftet med allmän
inpasseringskontroll skall vara att söka efter otillåtna
föremål. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Beslut om allmän inpasseringskontroll får avse högst tre
månader i taget.

Kriminalvården får i enskilda fall medge undantag från allmän
inpasseringskontroll, om det finns särskilda skäl för det. Lag
(2005:971).

30 § Telefonsamtal mellan intagna och personer utanför
anstalten får äga rum i den utsträckning det lämpligen kan ske.
En intagen kan förvägras telefonsamtal som är ägnade att
äventyra säkerheten i anstalten eller som kan motverka hans
anpassning i samhället eller annars vara till skada för honom
eller någon annan. Om en intagen under utredningen av frågor
som avses i 49 § hålls avskild från andra intagna, får han
också hindras från kontakter med andra personer genom
telefonsamtal i den utsträckning det är absolut nödvändigt för
att syftet med utredningen inte skall äventyras.

I fråga om den som den intagne önskar samtala med kan sådan
kontroll som avses i 29 § andra stycket göras i den
utsträckning det anses behövligt.

Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten, skall en
tjänsteman på lämpligt sätt avlyssna telefonsamtal. Avlyssning
får endast ske om den intagne känner till det. Telefonsamtal
med advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet
får inte avlyssnas utan den intagnes medgivande. Lag
(1998:610).

31 § Regeringen får beträffande en viss intagen besluta om
avvikelse från bestämmelserna i 25-29 och 30 §§, om det är
påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för
att den intagne under verkställigheten i anstalt medverkar till
terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för
terroristbrott. Lag (2003:1219).

32 § För att underlätta anpassningen i samhället kan en intagen
beviljas tillstånd att lämna anstalten för viss kort tid
(normalpermission), om det inte finns påtaglig fara för
fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat
missbruk. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om den intagne
har nyttjat eller förfarit olagligt med narkotika inom
anstalten eller utan giltigt skäl vägrat att lämna urinprov
enligt 52 d §.

Permission får också ges, om det finns någon annan särskild
anledning än den som anges i första stycket (särskild
permission).

För normalpermission eller särskild permission får ställas de
villkor som kan anses nödvändiga när det gäller vistelseort,
anmälningsskyldighet eller annat. Om noggrann tillsyn behövs,
kan det föreskrivas att den intagne under permissionen skall
vara ställd under bevakning.

Av 7 § följer att beslut om permission inte får meddelas i
strid mot de särskilda villkor som gäller för verkställigheten.
Lag (1998:599).

33 § Under den sista tiden i anstalt skall förberedelserna för
den intagnes frigivning vara särskilt inriktade på konkreta
åtgärder för att underlätta övergången till ett liv i frihet.

Den intagnes bostads- och sysselsättningssituation samt hans
eller hennes behov av stöd- och behandlingsinsatser efter
frigivningen skall utredas. Utredningen skall syfta till att
den intagne vid frigivningen i möjligaste mån skall ha sin
försörjning ordnad genom arbete eller på annat sätt och att han
eller hon skall ha tillgång till bostad. Om den intagne behöver
undervisning, utbildning eller ekonomiskt, socialt eller
medicinskt stöd efter frigivningen skall åtgärder vidtas så att
dessa behov, så långt som möjligt, kan tillgodoses.

Förutsättningarna för att bevilja den intagne en sådan
utslussningsåtgärd som avses i 54 § skall särskilt övervägas.

Förberedelserna skall ske i nära samverkan med den intagne och
i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och
enskilda personer som kan främja den intagnes anpassning i
samhället.

Åtgärder och ställningstaganden enligt denna paragraf skall
dokumenteras. Lag (2006:432).

33 a § Har upphävts genom lag (2006:432).

33 b § Har upphävts genom lag (2006:432).

34 § Har upphävts genom lag (2006:432).

35 § Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat
sig mot någons liv, hälsa, frihet eller frid, skall målsäganden
tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om följande:

1. i vilken anstalt den intagne befinner sig,

2. om den intagne kommer att förflyttas till öppen anstalt,

3. om den intagne får permission enligt 32 §,

4. om den intagne vistas utanför anstalt enligt 14, 37, 38, 43

eller 54 §,

5. om den intagne, eller Kriminalvården, ansöker om omvandling

enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,

6. om den intagne friges,

7. om den intagne rymmer, och

8. om den intagne uteblir efter permission eller någon annan
vistelse utanför anstalten.

En begärd underrättelse behöver inte lämnas om en planerad
vistelse utanför anstalten i de fall en underrättelse på grund
av beslutad bevakning eller andra förhållanden framstår som
uppenbart obehövlig. Detsamma gäller när en underrättelse kan
befaras medföra fara för den intagnes liv eller hälsa.

Underrättelse till målsägande om frigivning skall lämnas i
lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt som
möjligt. Underrättelsen skall utformas på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet. Underrättelsen skall innehålla information om de regler
som gäller för meddelande av besöksförbud enligt lagen
(1988:688) om besöksförbud. Lag (2006:932).

36 § Med de begränsningar som följer av gällande bestämmelser
och avtal för verksamheten inom kriminalvården har de intagna
rätt att på lämpligt sätt överlägga med ledningen för
kriminalvårdsanstalten i frågor som är av gemensamt intresse
för de intagna. De har också rätt att på lämpligt sätt
sammanträda med varandra för överläggning i sådana frågor. En
intagen som hålls avskild från andra intagna får dock delta i
överläggning eller sammanträde endast om det kan ske utan
olägenhet. Lag (2005:971).

37 § Om en intagen behöver hälso- och sjukvård, skall han eller
hon vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Kan
erforderlig undersökning och behandling inte lämpligen
genomföras inom anstalten bör den allmänna sjukvården anlitas.
Om det behövs, får en intagen föras över till ett allmänt
sjukhus. Får hälso- och sjukvårdspersonal inom kriminalvården
kännedom om att en intagen lider av en sådan smittsam sjukdom
som enligt 1 kap. 3 § andra stycket smittskyddslagen (2004:168)
utgör allmänfarlig sjukdom, skall chefen för
kriminalvårdsanstalten underrättas, om det inte står klart att
det inte finns risk för smittspridning. Föreskrifter om
psykiatrisk tvångsvård för en intagen ges i lagen (1991:1129)
om rättspsykiatrisk vård.

Förlossning av intagen kvinna skall såvitt möjligt ske på
sjukhus. Om det behövs, skall kvinnan i god tid före
förlossningen överföras dit eller till annan institution där
hon kan erhålla lämplig vård.

Om anledning föreligger därtill, skall den som enligt första
eller andra stycket vistas utom anstalt stå under bevakning
eller vara underkastad särskilda föreskrifter.

Beträffande behandlingen av en intagen, som har förts över till
en sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket
lagen (1991:1129) om rätttspsykiatrisk vård för frivillig
psykiatrisk vård, tillämpas föreskrifterna i 18-24 §§ lagen
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård samt bestämmelserna i 8 §
andra och tredje styckena lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård om befogenhet för Kriminalvården och regeringen att
besluta om särskilda restriktioner beträffande en viss intagen.
Lag (2006:250).

38 § Om en intagen skall genomgå en utredning om risk för
återfall i brottslighet enligt 10 § lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid, får den intagne vistas
utanför anstalt i den utsträckning som den myndighet som
ansvarar för utredningen bedömer är nödvändig för att
utredningen skall kunna genomföras.

Om det finns anledning till det, skall den som enligt första
stycket vistas utanför anstalt stå under bevakning eller vara
underkastad särskilda föreskrifter. Lag (2006:48).

39 § Har betecknats 64 § genom lag (2006:432).

40 § Är intagen sjuk när han skall lämna anstalten, får på hans
begäran fortsatt sjukvård i anstalten beredas honom, om det kan
anses skäligt.

41 § Medför kvinna spädbarn vid intagningen eller föder hon
därefter barn, kan tillstånd ges henne att ha barnet hos sig.

42 § Vid transport av en intagen skall såvitt möjligt ses till
att den intagne inte utsätts för obehörigas uppmärksamhet.

Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får den intagne beläggas
med fängsel vid förflyttning inom anstalten samt vid transport
eller annan vistelse utanför anstalten.

Kan befaras att transport medför skada för den intagnes hälsa,
skall läkares medgivande till transporten inhämtas. Lag
(1995:492).

43 § Intagen skall inställas vid domstol eller vid nämnd som
avses i 37 kap. brottsbalken, om domstolen eller nämnden begär
det. Begär annan myndighet att intagen skall inställas inför
denna, prövar Kriminalvården om det skall ske. I anslutning
till inställelse varom nu är fråga får intagen tillfälligt
placeras i allmänt häkte, om det behövs av säkerhetsskäl.

Tiden för inställelse som avses i första stycket inräknas i
verkställighetstiden. Detsamma gäller tid som intagen vistas
utanför anstalt med stöd av 4 kap. 29 eller 31 § lagen
(2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Åtalas intagen, skall han på begäran erhålla den lättnad i
verkställigheten som erfordras för utförande av hans talan i
målet. Lag (2005:971).

44 § Intagen ska få ersättning, enligt normer som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för
arbete som han eller hon utfört, om detta inte skett för
egen räkning eller åt arbetsgivare utom anstalten.
Ersättning ska utges även när intagen, enligt vad som
bestämts rörande honom eller henne, under arbetstid deltar
i undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad
verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda
studier. Kan arbete eller annan verksamhet som berättigar
till ersättning inte beredas intagen eller är denne helt
eller delvis oförmögen till sådan verksamhet, ska
ersättning ändå utges i den mån den intagne inte får allmän
ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning
enligt socialförsäkringsbalken.

Ersättning för arbete ska bestämmas med hänsyn till den
intagnes arbetsinsats, om ej särskilda skäl föranleder
annat. För annan verksamhet ska ersättning i regel
bestämmas enhetligt.

Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,
meddelar föreskrifter beträffande användningen av
ersättning enligt första stycket och av annan arbetsinkomst
som intagen uppbär. Lag (2010:1217).

45 § Har intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör
anstalten, får ersättning härför tagas ut av medel som
tillkommer honom enligt 44 § första stycket.

Arbetsersättning som för intagens räkning innestår hos
Kriminalvården får ej utmätas. Lag (2005:971).

46 § Har upphävts genom lag (1976:506).

47 § Har upphävts genom lag (1998:610).

48 § Har upphävts genom lag (1998:610).

49 § Bestämmelser om att den villkorliga frigivningen kan
skjutas upp finns i 26 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken.

En intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor som
gäller för verkställigheten får tilldelas en varning. Lag
(2006:432).

50 § Under utredningen av frågor som avses i 49 § får en
intagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den
utsträckning det är absolut nödvändigt för att syftet med
utredningen inte skall äventyras. Åtgärden får inte bestå
längre än fyra dygn. Kan den intagne inte hållas avskild på
anstalten, får han placeras i allmänt häkte, om detta är
lämpligare än att han förs över till en annan anstalt. Den
intagne skall få den lättnad i avskildheten som är möjlig. Lag
(1998:610).

51 § Frågor som avses i 49 § skall avgöras skyndsamt.

Innan beslut om varning meddelas skall förhör hållas med den
intagne. Över vad som förekommit vid förhör och annan
undersökning skall föras protokoll.

I mål och ärenden om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26
kap. 6 och 7 §§ brottsbalken skall offentligt biträde förordnas
för den intagne, om det inte måste antas att behov av biträde
saknas. Innan ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning
meddelas skall den intagne beredas tillfälle att yttra sig. Lag
(2006:432).

52 § Om det är nödvändigt för att upprätthålla ordning och
säkerhet inom anstalten, kan förmåner som enligt lagen
tillkommer intagen tillfälligt inskränkas.

52 a § En intagen får kroppsvisiteras för eftersökande av
otillåtna föremål när

1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål skall
anträffas på honom,

2. han återkommer efter en vistelse utanför anstalten,

3. han skall ta emot eller har haft obevakat besök, eller

4. det görs stickprovsvis eller i anslutning till en större
undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom
anstalten och den intagne har eller har haft särskild
anknytning till utrymmet som berörs av undersökningen.

Den som skall tas in i anstalt skall kroppsvisiteras när han
anländer till anstalten, om det inte är uppenbart obehövligt.
Detsamma gäller när en intagen i sluten anstalt återkommer
efter en vistelse utanför anstalten eller har haft obevakat
besök.

Utöver vad som följer av första och andra styckena får en
intagen underkastas sådan ytlig kroppsvisitation som bedöms
nödvändig av säkerhetsskäl och som endast syftar till att söka
efter vapen eller andra farliga föremål. Lag (1995:492).

52 b § En intagen får kroppsbesiktigas när det finns anledning
att anta att ett otillåtet föremål skall anträffas på honom.

I den utsträckning det behövs får kroppsbesiktning göras även i
fall som avses i 52 a § första stycket 2-4 och andra stycket. I
fråga om den som är intagen i öppen anstalt gäller detta dock
bara ytlig kroppsbesiktning. Lag (1995:492).

52 c § Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte göras
mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. All den
hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas. Om möjligt
skall ett vittne närvara.

Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna får inte
verkställas eller bevittnas av annan än en kvinna, läkare eller
legitimerad sjuksköterska. Följande åtgärder får emellertid
verkställas och bevittnas av en man, nämligen,

1. kroppsvisitation som avses i 52 a § tredje stycket,

2. kroppsvisitation som enbart innebär att föremål som en
person bär med sig undersöks,

3. kroppsvisitation som sker med metalldetektor eller liknande
teknisk anordning, och

4. kroppsbesiktning som enbart innebär att blodprov eller
alkoholutandningsprov tas.

Ett otillåtet föremål, som anträffas vid kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning, skall omhändertas och förvaras för den
intagnes räkning, såvitt inte annat är föreskrivet. Lag
(2003:1219).

52 d § En intagen är, om inte annat motiveras av medicinska
eller liknande skäl, skyldig att på begäran lämna blod-, urin-,
utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av att
han eller hon inte är påverkad av alkohol eller något annat
beroendeframkallande medel, något sådant medel som avses i 1 §
lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon
sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor. Lag (2008:35).

53 § Om tillämpning av bestämmelse i denna lag uppenbarligen
kan befaras medföra men för intagens kroppsliga eller psykiska
hälsa, får den jämkning göras som är påkallad för att förebygga
sådant men.

3 kap. Utslussning

54 § För att minska risken för att en intagen återfaller i
brott och för att även i övrigt underlätta den intagnes
anpassning till samhället, får han eller hon beviljas vistelse
utanför anstalt genom följande utslussningsåtgärder:

1. frigång enligt 55 §,

2. vårdvistelse enligt 56 §,

3. vistelse i halvvägshus enligt 57 §, och

4. utökad frigång enligt 58 §.

Vistelsen utanför anstalt enligt första stycket 2-4 skall
planeras så att den kan pågå fram till dagen för villkorlig
frigivning.

Av 7 § följer att beslut om utslussningsåtgärd enligt denna
paragraf inte får meddelas i strid med de särskilda villkor som
gäller för verkställigheten. Lag (2006:432).

Frigång

55 § Frigång innebär att den intagne under dagtid utanför
anstalten utför arbete, deltar i undervisning eller utbildning,
får behandling eller deltar i särskilt anordnad verksamhet.

Frigång får beviljas den som har behov av introduktion i
arbetslivet eller i annan verksamhet som kan främja en stabil
tillvaro efter frigivningen, om det inte finns någon
beaktansvärd risk för att han eller hon kommer att begå brott,
undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt
allvarligt missköta sig. Lag (2006:432).

Vårdvistelse

56 § Vårdvistelse innebär att den intagne är placerad i ett
sådant hem som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Vårdvistelse får beviljas den som har behov av vård eller
behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot
något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med
hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon
beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott,
undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt
allvarligt missköta sig. Lag (2006:432).

56 a § Har upphävts genom lag (2006:432).

Halvvägshus

57 § Vistelse i halvvägshus innebär att den intagne är placerad
i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för
att ge intagna särskilt stöd och tillsyn.

Vistelse i halvvägshus får beviljas den som har behov av
särskilt stöd eller kontroll, om

1. minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har
avtjänats,

2. det inte finns någon beaktansvärd risk för att han eller hon
kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller
på annat sätt allvarligt missköta sig, och

3. han eller hon utför arbete, deltar i undervisning eller
utbildning, får behandling eller deltar i särskilt anordnad
verksamhet.

Den intagne får inte vistas utanför halvvägshuset annat än på
särskilt bestämda tider. Lag (2006:432).

Utökad frigång

58 § Utökad frigång innebär att den intagne under kontrollerade
former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad.

Utökad frigång får beviljas, om

1. minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har
avtjänats,

2. det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne
kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller
på annat sätt allvarligt missköta sig,

3. han eller hon har tillgång till bostad, och

4. han eller hon utför arbete, deltar i undervisning eller
utbildning, får behandling eller deltar i särskilt anordnad
verksamhet. Lag (2006:432).

58 a § Har betecknats 73 § genom lag (2006:432).

Övriga bestämmelser om utslussning

59 § Den som är beviljad en utslussningsåtgärd är skyldig att

1. vara skötsam,

2. avhålla sig från alkohol och andra berusningsmedel,

3. lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller
hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av
alkohol eller andra otillåtna medel,

4. hålla Kriminalvården underrättad om förhållanden som är av
betydelse för vistelsen utanför anstalt,

5. hålla kontakt med Kriminalvården enligt dess anvisningar,
och

6. rätta sig efter de föreskrifter och villkor som gäller för
utslussningsåtgärden. Lag (2008:35).

59 a § Har betecknats 75 § genom lag (2006:432).

59 b § Har betecknats 76 § genom lag (2006:432).

59 c § Har betecknats 77 § genom lag (2006:432).

59 d § Har betecknats 78 § genom lag (2006:432).

60 § En utslussningsåtgärd skall förenas med de villkor som
behövs för att syftet med åtgärden skall uppnås eller för att
göra det möjligt för Kriminalvården att utöva nödvändig
kontroll. Villkoren får avse

1. förbud mot att lämna sin bostad annat än på särskilt
bestämda tider,

2. skyldighet att vistas endast inom ett visst geografiskt
område,

3. förbud mot att vistas inom ett visst geografiskt område
eller att ta kontakt med en viss person,

4. att elektroniska hjälpmedel skall användas vid kontroll av
villkor enligt 1-3, eller

5. annan liknande åtgärd som är nödvändig.

Om det finns särskilda skäl för det, får Kriminalvården i
samband med ett beslut om vårdvistelse enligt 56 § meddela en
föreskrift enligt 26 kap. 15 § första stycket 3 brottsbalken
som skall gälla för tiden efter villkorlig frigivning. Lag
(2006:1493).

61 § Kriminalvården skall kontrollera att den intagne rättar
sig efter de villkor som meddelats och i övrigt fullgör de
skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden.

Om det på grund av nya omständigheter finns skäl för det får
Kriminalvården upphäva, ändra eller meddela nya villkor. Lag
(2006:432).

61 a § Har betecknats 81 § genom lag (2006:432).

62 § Ett tillstånd till en utslussningsåtgärd skall upphävas om

1. det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller

2. den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats
eller fullgör de skyldigheter som gäller för
utslussningsåtgärden. Lag (2006:432).

63 § Om ett tillstånd till en utslussningsåtgärd upphävs, skall
den intagne omedelbart föras till en anstalt för fortsatt
verkställighet av straffet i anstalten. Lag (2006:432).

64 § Tid som den intagne vistats utanför anstalt enligt 14 §
andra stycket, 32, 37 eller 38 § eller genom en
utslussningsåtgärd enligt 54 § skall räknas in i
verkställighetstiden, om inte särskilda skäl talar mot det. Lag
(2006:432).

65 § Kriminalvården får anlita ett bolag, en förening, en
samfällighet eller en stiftelse för verksamhet med halvvägshus.
Lag (2006:432).

66 § Den som är anställd av eller har uppdrag hos ett bolag,
en förening, en samfällighet eller en stiftelse som driver
sådan verksamhet som avses i 56 eller 57 § får inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av
sin anställning eller sitt uppdrag har fått veta om enskilds
personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för
beivrandet av brott.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna
i offentlighets- och sekretesslagen. Lag (2009:416).

67 § Den som driver sådan verksamhet som avses i 56 eller 57 §
skall

1. fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur
verksamheten fortskrider,

2. samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och

3. omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de
villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller
för utslussningsåtgärden. Lag (2006:432).

4 kap. Om beslut

68 § Beslut enligt denna lag fattas av Kriminalvården, om inte
annat följer av 70, 71 eller 73 §. Lag (2006:432).

69 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något
annat förordnas. Lag (2006:432).

70 § Beslut om att upphäva ett tillstånd till vårdvistelse,
vistelse i halvvägshus eller utökad frigång fattas av
övervakningsnämnden efter en anmälan av Kriminalvården. Nämnden
får också självmant ta upp frågan till prövning. Lag
(2006:432).

71 § Har frågan kommit upp om att upphäva ett tillstånd till
vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång, får
Kriminalvården omedelbart upphäva tillståndet i avvaktan på
övervakningsnämndens prövning.

Övervakningsnämnden skall senast den första arbetsdagen efter
den dag då Kriminalvårdens beslut meddelades pröva om det
beslutet skall bestå, i avvaktan på den slutliga prövningen.
Fastställer inte nämnden beslutet inom den tiden, upphör det
att gälla. Nämnden skall därefter skyndsamt ta upp frågan till
slutlig prövning. Lag (2006:432).

72 § Frågor om att upphäva ett tillstånd till en
utslussningsåtgärd enligt 70 och 71 §§ prövas av den
övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde det
frivårdskontor där den intagne är inskriven är beläget. Om det
finns särskilda skäl, får en annan övervakningsnämnd pröva
sådana frågor. Lag (2006:432).

73 § Regeringen får beträffande en viss intagen besluta att ett
ärende om vistelse utanför anstalt skall överlämnas till
regeringens prövning, om det behövs med hänsyn till rikets
säkerhet eller till risken för att den intagne under
verkställigheten medverkar till terroristbrott enligt 2 § lagen
(2003:148) om straff för terroristbrott. Lag (2006:432).

5 kap. Om överklagande

74 § Kriminalvårdens beslut i särskilda fall enligt denna lag
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat
följer av 80 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra beslut av Kriminalvården enligt denna lag får inte
överklagas. Lag (2006:432).

75 § Ett beslut får inte överklagas enligt 74 § första stycket
innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan
omprövning får begäras av den beslutet angår om det har gått
honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte
har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras
till den enskildes nackdel. Lag (2006:432).

76 § En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha
kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då
den enskilde fick del av beslutet. I begäran om omprövning
skall den enskilde ange vilket beslut som avses och vilken
ändring i beslutet som han eller hon begär. Lag (2006:432).

77 § Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om
omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit
in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att
myndigheten lämnat den enskilde felaktig underrättelse om hur
man begär omprövning. Lag (2006:432).

78 § Kriminalvårdens beslut enligt 74 § första stycket
överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den
kriminalvårdsanstalt, det häkte eller det frivårdskontor är
beläget där den enskilde var inskriven när det första beslutet
i ärendet fattades. Lag (2009:786).

79 § Övervakningsnämndens beslut enligt 70 och 71 §§ överklagas
hos Kriminalvårdsnämnden.

Kriminalvårdsnämndens beslut får inte överklagas. Lag
(2006:432).

80 § Beslut i fråga om vistelse utanför anstalt för en intagen
för vilken regeringen har meddelat ett förordnande enligt 31 §
överklagas hos regeringen. Lag (2006:432).

6 kap. Övriga bestämmelser

81 § Kriminalvården får förordna en väktare i ett
auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin
anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en
intagen ska vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda
skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter
inom anstalten. I förordnandet ska uppdragets art och
omfattning anges. Förordnandet får återkallas.

Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han
eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en
enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av
betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna
i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:416).

82 § Den som olovligen till intagen överlämnar eller försöker
överlämna vapen eller annat som denne kan skada sig själv eller
annan med, dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om
ej gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.

Lämnar någon åt intagen alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel eller sådan injektionsspruta eller kanyl som
kan användas för insprutning i människokroppen eller hjälper
någon eljest intagen att komma åt sådana berusningsmedel eller
föremål, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader,
om ej gärningen eljest är i lag belagd med strängare straff.
Lag (2006:432).

83 § Alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, sådana
medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa
dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen
(1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor får
omhändertas,

1. om de påträffas hos en intagen,

2. om en intagen får dem sig tillsända,

3. om de medförs av någon som skall tas in i
kriminalvårdsanstalt, eller

4. om de annars påträffas inom anstalt och det inte finns någon
känd ägare till dem.

Kriminalvården skall låta förstöra eller sälja den
omhändertagna egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen
egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande
av alkoholhaltiga drycker m.m.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även i
fråga om injektionssprutor eller kanyler som kan användas för
insprutning i människokroppen eller i fråga om andra föremål
som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan
befattning med narkotika.

Belopp, som erhållits vid försäljning av omhändertagen egendom,
tillfaller staten.

Pengar, som påträffas hos eller ankommer till en intagen i
strid med vad som är särskilt föreskrivet om intagnas rätt att
inneha pengar, skall omhändertas, om det inte är uppenbart
oskäligt. Omhändertagna pengar skall genom Kriminalvårdens
försorg göras räntebärande men får inte disponeras av den
intagne förrän vid anstaltsvistelsens slut, om det inte finns
särskilda skäl. Lag (2006:432).

84 § Anträffas i andra fall än som avses i 83 § inom anstalten
egendom som kan antas bli tagen i beslag, får Kriminalvården
omhänderta egendomen i avvaktan på beslut i frågan.
Omhändertagandet skall så snart som möjligt anmälas till den
som får besluta om beslag. Lag (2006:432).

Övergångsbestämmelser

2006:48

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2006.

2. Äldre bestämmelser i 35 § gäller fortfarande i fråga om en
intagen som avtjänar straff vid lagens ikraftträdande. Har
målsägande tidigare begärt att bli underrättad enligt 35 §
gäller dock bestämmelsen i sin nya lydelse.

2006:432

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om en
verkställighet enligt 33 a § som pågår vid ikraftträdandet,
dels i fråga om en ansökan om en placering enligt 34 § som har
gjorts före ikraftträdandet.

3. En ansökan om att få avtjäna ett fängelsestraff enligt
33 a § som har gjorts före ikraftträdandet skall anses som en
ansökan om utökad frigång enligt den nya 58 §.

4. En placering enligt 34 § som pågår vid ikraftträdandet skall
efter ikraftträdandet anses som en vårdvistelse enligt den nya
56 §.