SFS nr

1974:358

Departement/myndighet

Arbetsmarknadsdepartementet ARM

Utfärdad

1974-05-31

Ändring införd

t.o.m. SFS 2009:417

1 § Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en
arbetstagarorganisation att som facklig förtroendeman företräda de
anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till
arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor.

Med arbetstagarorganisation avses i denna lag organisation som är eller
brukar vara bunden av kollektivavtal för de arbetstagare som berörs av
förtroendemannens verksamhet.

Lagen tillämpas på en facklig förtroendeman då organisationen har
underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. I förhållande till
förtroendemannen bestämmer organisationen när lagen skall gälla för
honom. Lag (1990:1039).

2 § Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller
den bestämmelsen. Även avvikande bestämmelse i annan författning än lag
gäller, om den avser fråga om företrädesrätt till fortsatt arbete eller
förläggning av ledighet för facklig förtroendeman, vars
avlöningsförmåner fastställes under medverkan av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, eller facklig förtroendeman hos
riksdagen eller dess verk.

Avtal som innebär att en facklig förtroendemans rättigheter enligt denna
lag inskränks är ogiltigt i den delen. Avvikelse får dock göras från 1,
5–7, 8 §§ första stycket, och 9 a § första och andra styckena med stöd
av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av
organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (1990:1039).

3 § En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att
fullgöra sitt uppdrag.

Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är
arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få
tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget.
Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets
behöriga gång.

Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat
utrymme på den egna arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag
som utförs där. Lag (1990:1039).

4 § Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges
försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget
har upphört skall arbetstagaren vara tillförsäkrad samma eller
likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och
anställningsvillkor som om han ej haft fackligt uppdrag.

5 § Uppkommer fråga om ändring av facklig förtroendemans
arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, skall arbetsgivaren
minst två veckor i förväg varsla den lokala arbetstagarorganisationen
och underrätta förtroendemannen. Föreligger hinder härför, skall
varsel och underrättelse i stället lämnas så snart det kan ske.
Skyldighet att lämna varsel och underrättelse föreligger ej vid sådan
ändring som utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete och icke
försämrar hans möjligheter att fullgöra det fackliga uppdraget.

Den lokala arbetstagarorganisationen och förtreoendemannen har rätt
till överläggning med arbetsgivaren om åtgärd som avses i första
stycket. Sådan överläggning skall påkallas senast en vecka efter det
att varsel eller underrättelse lämnades. Har överläggning påkallats,
får arbetsgivaren icke vidtaga den tilltänkta åtgärden förrän
tillfälle till överläggning har lämnats.

6 § Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för
det fackliga uppdraget.

Ledigheten får dock icke ha större omfattning än som är skäligt med
hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får icke
förläggas så, att den medför betydande hinder för arbetets behöriga
gång.

Ledighetens omfattning och förläggning bestämmes efter överläggning
mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.

7 § Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på
förtroendemannens egen arbetsplats skall den fackliga förtroendemannen
ha rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Beror det på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser
förtroendemannens egen arbetsplats förläggs till annan tid än
förtroendemannens ordinarie arbetstid, skall ersättning utgå till
förtroendemannen som om han hade utfört arbete för arbetsgivarens
räkning.

Även uppkomna merkostnader skall ersättas, om de beror på arbetsgivaren.

Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med
sådan tid likställas tid som avses i första och andra styckena. Lag
(1990:1039).

8 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall
facklig förtroendeman, utan hinder av 22 § lagen (1982:80) om
anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av
särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan
förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete,
gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har
tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av
förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid skall 34 § andra och tredje
styckena, 37, 39, 40 och 42 §§ samt 43 § andra stycket lagen (1982:80)
om anställningsskydd gälla. Lag (1982:87).

9 § Uppkommer tvist om tillämpning på en facklig förtroendeman av 1,
3, 4, 6 eller 7 § eller 8 § första stycket eller
kollektivavtalsbestämmelse som med stöd av 2 § andra stycket har trätt
i stället för 1, 6 eller 7 § eller 8 § första stycket, gäller den
lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller
kollektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten har slutligt
prövats. I kollektivavtal som har trätt i lagens ställe kan
föreskrivas att arbetstagarpartens bestämmanderätt i stället skall
tillkomma huvudorganisationen.

Utan hinder av första stycket kan arbetsgivaren vägra sådan ledighet
som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner
eller därmed jämförliga intressen.

9 a § En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig
att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats
och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till
förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om
tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas till
förtroendemannen.

I sådana fall tillämpas 21 § andra och tredje styckena lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig
förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som
avses i första stycket får förtroendemannen trots
tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för
arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller
tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra
stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet
tillämpas 10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) i stället för bestämmelserna i
första och andra styckena. Lag (2009:417).

10 § Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag
eller kollektivavtalsbestämmelser som har trätt i lagens ställe skall
han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill facklig
förtroendeman är berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid
bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även
till arbetstagarorganisations intresse av att lagens bestämmelser
iakttages i förhållande till organisationens förtroendemän samt till
övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den
föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som har
trätt i lagens ställe och har insett eller uppenbarligen borde ha
insett felaktigheten. Detsamma gäller om organisationen icke vidtager
skäliga åtgärder för att hindra facklig förtroendeman från ett
motsvarande förfarande eller om organisationen icke söker förebygga
skada av ett falektigt föfaringssätt. Facklig förtroendeman kan icke
åläggas att utge skadestånd eller återbära erhållen lön för facklig
verksamhet som han har bedrivit med organisationens godkännande.

Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndet jämkas.

10 a § Om en facklig förtroendeman eller en ledamot i styrelsen för en
arbetstagarorganisation bryter mot den tystnadsplikt som avses i 9 a §
första och andra styckena eller obehörigen utnyttjar kunskaper som
förtroendemannen eller styrelseledamoten har fått under sådan
tystnadsplikt, svarar arbetstagarorganisationen för den skada som
uppkommer. I ett sådant fall följer inte ansvar enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken.

Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag
(1990:1039).

11 § Den som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta
motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan
inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd
av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att
förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta
månader från skadans uppkomst.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anspråk på lön
och andra anställningsförmåner enligt denna lag eller kollektivavtal
som har trätt i lagens ställe.

Iakttages ej vad som föreskrives i första och andra styckena, är talan
förlorad. Lag (1976:594).

12 § Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Sådant mål skall handläggas
skyndsamt. Detsamma gäller mål om kollektivavtal som har trätt i
lagens ställe.

Utan hinder av 9 § kan arbetsdomstolen meddela förordnande i
tvistefrågan för tiden intill dess tvisten har slutligt prövats.
Yrkande om sådant förordnande får ej bifallas utan att motparten har
beretts tillfälle att yttra sig.

Övergångsbestämmelser

1974:358

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974.

Kollektivavtal enligt 2 § andra stycket kan ingås före
ikraftträdandet.

har en arbetstagares fackliga uppdrag upphört före ikraftträdandet
äger 4 § icke tillämpning.

Föreskrifterna i 5 § gäller icke om de leder till att varsel och
underrättelse skall ha lämnats före ikraftträdandet.