Förordning (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller Postgirot

SFS nr
1974:591
Departement/myndighet
Finansdepartementet
Utfärdad
1974-06-07
Författningen har upphävts genom
SFS 1994:14
Upphävd
1994-03-01

1 § Denna förordning gäller i fråga om medel som förvaltas av statlig
myndighet eller annat statligt organ. Förordning (1977:383).

2 § Kontanta medel som inte behövs för omedelbart förestående
utbetalning skall, om något annat inte har föreskrivits, vara insatta på
statsverkets checkräkning i Riksbanken, på postgirokonto eller, efter
beslut av regeringen i varje särskilt fall, på räkning i annan bank än
Riksbanken. Förordning (1992:266).

3 § Om inte annat har föreskrivits, skall betalningar till och från
staten ske över postgiro. Förordning (1992:266).

4 § Riksrevisionsverket får medge undantag från bestämmelserna i 3 §.

Undantag får medges om en kostnadseffektiv lösning uppnås för
statsverket som helhet och hanteringen av statens betalnings- och
redovisningssystem inte försvåras. Undantag får dock inte medges om
detta skulle få stor betydelse för Postgirots ekonomi. Förordning
(1992:266).

5 § Om anlitandet av en annan betalningsförmedlare än Postgirot innebär
att en myndighet får ränteinkomster skall dessa levereras in till
inkomsttitel på statsbudgeten. Förordning (1992:266).

6 § Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av denna förordning. Förordning (1992:266).

1977:383

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1977. Beslut, som före den 1
juli 1977 har meddelats om insättande av medel hos Post- och
Kreditbanken eller Sveriges Kreditbank, skall från och med nämnda dag
avse bank i allmänhet.

1994:14

För tiden fram till utgången av juni månad 1994 gäller dock fortfarande
3 § förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att
anlita Riksbanken eller postgirot.