Trafikskadelag (1975:1410)

SFS nr
1975:1410
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1975-12-15
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:609

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning
från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon
(trafikskadeersättning). Lagen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är avsett att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det användes för tävling, träning, övningskörning,
uppvisning eller liknande ändamål inom inhägnat tävlingsområde,

3. motorredskap med en tjänstevikt av högst 2 000 kg som är inrättat huvud-
sakligen som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registrerat i
vägtrafikregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat
slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med
motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet. Lag (2001:562).

Trafikförsäkring

2 § Trafikförsäkring skall finnas för motordrivet fordon som är
registrerat i vägtrafikregistret och inte är avställt samt för
annat motordrivet fordon som brukas i trafik här i landet.

Försäkringsplikten fullgörs av fordonets ägare. Innehas
fordonet på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt
eller innehas det med nyttjanderätt för bestämd tid om minst
ett år, fullgörs dock försäkringsplikten av innehavaren. Om ett
fordon är registrerat i vägtrafikregistret och den som äger
fordonet eller innehar det under sådana omständigheter som
anges i föregående mening inte har fyllt 18 år och saknar
förarbehörighet för fordonet, fullgörs försäkringsplikten av
den förmyndare som har registrerats i vägtrafikregistret.

Trafikförsäkring för ett motordrivet fordon som har
registrerats i vägtrafikregistret kan genom uppsägning av
försäkringstagaren upphöra att gälla endast om

1. fordonet inte längre är registrerat i vägtrafikregistret,

2. fordonet är avställt, eller

3. försäkringstagarens skyldighet att hålla fordonet försäkrat
har upphört av någon annan anledning.

Tredje stycket skall inte tillämpas, om för fordonet gäller
trafikförsäkring hos en annan försäkringsanstalt.
Lag (2006:560).

3 § Staten är ej skyldig att hålla trafikförsäkring. Sådan
skyldighet åvilar ej heller annan beträffande

1. motordrivet fordon under tid då fordonet är taget i anspråk med
nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262) eller då fordonet
brukas för att avlämnas enligt den lagen eller hemföras efter
förfogande eller då det brukas i samband med besiktning för
uttagning för totalförsvarets behov,

2. motordrivet fordon under tid då fordonet innehas av
Försvarsmakten enligt skriftligt avtal som har träffats av
myndigheten eller då fordonet brukas för att avlämnas eller
hemföras enligt sådant avtal. Lag (1994:1731).

4 § Regeringen kan föreskriva undantag från trafikförsäkringsplikt beträffande

1. motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat,

2. annat motordrivet fordon som är registrerat eller hemmahörande i viss
främmande stat.

5 § Trafikförsäkring får meddelas av

1. en försäkringsgivare som har fått tillstånd till det enligt
2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), utom i det fall
som avses i andra stycket,

2. en försäkringsgivare som har fått tillstånd till det enligt
4 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och

3. en EES-försäkringsgivare som är verksam i Sverige enligt
2 kap. 1 § lagen om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, utom i det fall
som avses i andra stycket.

Om ett fordon som är registrerat i vägtrafikregistret köps i
syfte att införas och stadigvarande brukas i ett annat EES-
land, får trafikförsäkring under 30 dagar från det att fordonet
kommit i köparens besittning meddelas av en försäkringsgivare
som enligt 3 kap. försäkringsrörelselagen är verksam i det land
till vilket fordonet ska införas eller en EES-försäkringsgivare
som är verksam i det landet.

En försäkringsgivare som får meddela trafikförsäkring är
skyldig att på begäran meddela trafikförsäkring. I ett
tillstånd enligt 2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen eller
4 kap. 1 § lagen om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige kan dock
skyldigheten begränsas till att gälla försäkring åt personer
som tillhör en viss yrkesgrupp eller intressegrupp eller som är
bosatta inom ett visst område. Finansinspektionen kan efter
ansökan besluta om motsvarande begränsning för
försäkringsgivare som driver verksamhet här enligt 2 kap. 1 §
lagen om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Finansinspektionens beslut får överklagas hos regeringen.

En försäkringsgivare som avser att meddela trafikförsäkring
genom gränsöverskridande verksamhet med stöd av 2 kap. 1 §
lagen om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige men som inte har
fast driftställe i Sverige ska ha en representant här i landet.
Representanten ska vara bosatt i Sverige eller vara en svensk
juridisk person. Försäkringsgivaren ska utfärda en fullmakt för
representanten att gentemot skadelidande företräda
försäkringsgivaren och att själv eller genom någon annan tala
och svara för denne angående försäkringsfall. Representanten
ska även ha behörighet att företräda försäkringsgivaren vid
kontroll av om det finns giltig trafikförsäkring.
Försäkringsgivaren ska informera försäkringstagarna om vem som
är försäkringsgivarens representant och om dennes adress.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om villkor för sådana
representanter. Lag (2010:2050).

6 § Återkallar regeringen tillståndet för en försäkringsanstalt att meddela
trafikförsäkring, skall den som har tagit trafikförsäkring hos anstalten och
som är skyldig att ha sådan försäkring taga ny trafikförsäkring för fordonet
inom en månad efter det att beslutet om återkallelse har kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar.

I fall som avses i första stycket upphör den tidigare trafikförsäkringen
senast vid utgången av den angivna månadsfristen. Lag (1980:40).

7 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare
föreskrifter om försäkringsanstalts verksamhet enligt denna lag.

Trafikskadeersättning

8 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/
För person- eller sakskada som uppkommer i följd av trafik här i landet
med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning i fall som anges i denna
lag. Trafikskadeersättning utgår i motsvarande fall också för skada som i
följd av trafik utomlands med här i landet registrerat eller svenska staten
tillhörigt motordrivet fordon tillfogas svensk medborgare eller den som har
hemvist i Sverige.

Trafikskadeersättning utgår ej för atomskada i fall då rätten att göra
ersättningsanspråk gällande mot annan än innehavare av atomanläggning är
inskränkt enligt 14 § atomansvarighetslagen (1968:45). Lag (1993:1384),
(1993:1646) och (1995:1185).

8 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
För person- eller sakskada som uppkommer i följd av
trafik här i landet med motordrivet fordon utgår
trafikskadeersättning i fall som anges i denna lag.
Trafikskadeersättning utgår i motsvarande fall också för
skada som i följd av trafik utomlands med här i landet
registrerat eller svenska staten tillhörigt motordrivet
fordon tillfogas svensk medborgare eller den som har hemvist
i Sverige.

Trafikskadeersättning utgår inte för radiologisk skada i fall
då rätten att göra ersättningsanspråk gällande mot annan än
innehavare av en kärnteknisk anläggning är inskränkt enligt
26 § lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid
radiologiska olyckor. Lag (2010:972).

8 a § har upphävts genom lag (1993:1381).

9 § I fråga om trafikskadeersättning tillämpas 5 kap. och 6
kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) samt lagen (1973:213) om
ändring av skadeståndslivräntor. Lag (2001:734).

10 § Skadas förare eller passagerare i motordrivet fordon som är i trafik,
utgår trafikskadeersättning från trafikförsäkringen för fordonet.

Skadas motordrivet fordon som är i trafik eller egendom som befordras med
sådant fordon, utgår trafikskadeersättning endast om skadan har uppkommit i
följd av trafik med annat motordrivet fordon och därvid orsakats genom
vållande i samband med förandet av det andra fordonet eller genom
bristfällighet på det fordonet. I sådant fall utgår ersättningen från
trafikförsäkringen för det andra fordonet.

11 § Uppkommer annan person- eller sakskada i följd av trafik med motordrivet
fordon än som anges i 10 §, utgår trafikskadeersättning från trafik-
försäkringen för fordonet.

För sakskada som tillfogas försäkringstagaren genom det egna fordonet utgår
trafikskadeersättning enligt första stycket endast om fordonet brukades
olovligen av annan. Ersättning enligt första stycket utgår ej för sakskada
som genom det egna fordonet tillfogas fordonets brukare eller förare eller,
om fordonet brukades olovligen, den som med vetskap därom följde med
fordonet eller lät egendom befordras med detta.

Skadas ett spårfordon som omfattas av järnvägstrafiklagen (1985:192) och
som är i trafik eller skadas person eller egendom i ett sådan fordon, utgår
trafikskadeersättning enligt första stycket endast om skadan har orsakats
genom vållande i samband med förandet av det motordrivna fordonet eller
genom bristfällighet på det fordonet. Uppkommer därvid också skada på
egendom som ingår i spåranläggningen, gäller vad nu har sagts även i fråga
om denna skada. Lag (1985:194).

12 § Trafikskadeersättning med anledning av personskada kan
jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet har medverkat till skadan. Ersättning till förare
som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt
rattfylleri kan även jämkas, om föraren därvid genom
vårdslöshet har medverkat till skadan. Har personskada lett
till döden, kan ersättning som avses i 5 kap. 2 §
skadeståndslagen (1972:207) också jämkas, om den avlidne
uppsåtligen har medverkat till dödsfallet.

Trafikskadeersättning med anledning av sakskada kan jämkas, om
vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. I
fall som avses i 10 § andra stycket skall sådan medverkan till
sakskada anses föreligga, om vållande i samband med förandet av
det skadade fordonet eller det fordon varmed den skadade
egendomen befordrades eller bristfällighet på fordonet har
medverkat till skadan. Vidare skall i fall som avses i 11 §
tredje stycket sådan medverkan till sakskada anses föreligga,
om vållande i samband med spårdriften eller bristfällighet i
någon anordning för denna har medverkat till skadan.

Jämkning enligt första eller andra stycket sker efter vad som
är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på
ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Lag (2001:734).

13 § Skall trafikskadeersättning för en och samma skada utgå från
trafikförsäkringarna för flera fordon, svarar försäkringarna solidariskt
för ersättningen.

14 § Från ett fordons trafikförsäkring utgår trafikskadeersättning med
anledning av en och samma händelse med högst 300 miljoner kronor, ränta
och ersättning för rättegångskostnader oräknade. Förslår beloppet ej till
gottgörelse åt var och en som har rätt till ersättning ur beloppet, utgår
i första hand ersättning för personskada. Ersättningarna till dem som ej
kan beredas full gottgörelse nedsättes med samma kvotdel för var och en.
Kan efter inträffat skadefall befaras att sådan nedsättning blir nödvändig,
kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna att
ersättning tills vidare skall utgå endast med viss kvotdel.

Om skada uppkommer i följd av trafik här i landet med ett fordon som hör
hemma i något av länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
tillämpas på begäran av den skadelidande i stället för första stycket de
föreskrifter om obligatorisk motorfordonsförsäkring som gäller i det land
där fordonet hör hemma. Lag 1993:1382 (1993:1646).

15 § Beträffande motordrivet fordon som enligt 3 § eller med stöd av
4 § 1 är undantaget från trafikförsäkringsplikt och som saknar
trafikförsäkring svarar staten för den trafikskadeersättning som
skulle ha utgått, om försäkring hade funnits.

I fall som avses i första stycket gäller vad som i denna lag föreskrives om
försäkringsanstalt i tillämpliga delar staten.

16 § Beträffande motordrivet fordon som med stöd av 4 § 2
har undantagits från trafikförsäkringsplikt och som saknar
trafikförsäkring svarar samtliga försäkringsanstalter, som
vid skadetillfället hade tillstånd att meddela
trafikförsäkring eller som hade gjort sådan anmälan som
avses i 5 § tredje stycket, solidariskt för den
trafikskadeersättning som skulle ha utgått, om försäkring
hade funnits.

I fråga om fordon som är försäkringspliktigt men som saknar
trafikförsäkring har de försäkringsanstalter som avses i
första stycket samma ersättningsansvar som anges där. För
sakskada som tillfogas den försäkringspliktige gäller dock
detta ansvar endast i fall då fordonet brukades olovligen
av annan och antingen ej var registrerat i
vägtrafikregistret eller var avställt.

De försäkringsanstalter som avses i första stycket svarar
även solidariskt för den trafikskadeersättning som skulle
ha utgått från trafikförsäkringen för motordrivet fordon
vars identitet ej kan fastställas. Från ersättning för
sakskada ska därvid avräknas ett belopp som svarar mot en
tjugondedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken som gäller för det år då
skadehändelsen inträffar. Vid skador på renar ska någon
avräkning inte ske. Lag (2010:1220).

17 § Skadelidandes rätt till trafikskadeersättning får, utöver
vad som anges i denna lag, inskränkas endast på grund av
omständighet som har inträffat efter skadehändelsen och som
enligt försäkringsavtalslagen (2005:104) kan medföra
begränsning av försäkringsgivarens skyldighet att utge
försäkringsbelopp. Lag (2005:113).

17 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet

1. för försäkringsgivaren, dennes representant enligt 27 § och
den trafikförsäkringsförening som avses i 33 § att till den
skadelidande ge ett motiverat besked om ersättning och

2. för försäkringsgivaren att till försäkringstagaren utfärda
intyg om skadefall. Lag (2007:333).

Skadestånd m. m.

18 § Den som drabbas av en skada i följd av trafik med ett
motordrivet fordon får, trots att han kan få
trafikskadeersättning, i stället kräva skadestånd enligt vad
som gäller om detta. Har den skadelidandes rätt till
trafikskadeersättning helt eller delvis fallit bort på grund av
en omständighet som har inträffat efter skadehändelsen, är han
berättigad till skadestånd i den delen endast om det finns
särskilda skäl.

Skadestånd med anledning av en skada på ett motordrivet fordon
i trafik eller på egendom som transporterats med det får jämkas
efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har
förekommit på ömse sidor, de särskilda risker för skador som
motorfordonstrafiken har inneburit och omständigheterna i
övrigt. Lag (1999:266).

19 § Den som har utgett skadestånd med anledning av skada i följd av trafik
med motordrivet fordon inträder intill det utgivna beloppet i den skade-
lidandes rätt till trafikskadeersättning. Detta gäller dock ej i den mån
trafikskadeersättningen skulle ha kunnat krävas åter från den skadestånds-
skyldige enligt 20 §.

Har försäkringsgivare enligt avtal om annan skadeförsäkring än trafikför-
säkring utgett ersättning för skada i följd av trafik med motordrivet
fordon, inträder försäkringsgivaren intill beloppet av den utgivna
ersättningen i försäkringshavarens rätt till trafikskadeersättning.
Detsamma gäller när enligt förbindelse i avtal om olycksfalls- eller
sjukförsäkring ersättning har utgetts med verkliga beloppet av
sjukvårdskostnader eller andra utgifter och förluster som olycksfallet
eller sjukdomen har medfört.

Trafikförsäkringsanstalts återkravsrätt m. m.

20 § Har skada för vilken trafikskadeersättning utgått vållats uppsåtligen
eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd av skadevållaren.
Detsamma gäller, om skadan har vållats genom vårdslöshet av förare som har
gjort sig skyldig till brott som avses i 4 § eller 4 a § lagen (1951:649)
om straff för vissa trafikbrott.

Om trafikskadeersättning har betalats för en skada som omfattas av produkt-
ansvarslagen (1992:18), inträder försäkringsanstalten intill det utgivna
beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd enligt den lagen.

Är järnväg eller spårväg enligt järnvägstrafiklagen (1985:192) eller annan
författning ansvarig för skada till följd av spårdriften och har trafik-
skadeersättning utgått för skadan, får försäkringsanstalten kräva
ersättningen åter från den ansvarige i den omfattning som är skälig med
hänsyn till den medverkan som har förekommit på ömse sidor och
omständigheterna i övrigt. Lag (1992:1121).

21 § I avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om
rätt för försäkringsanstalten att kräva utgiven
trafikskadeersättning åter från försäkringstagaren intill
belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från fysisk person får för
varje skadehändelse göras gällande med högst en tiondedel
av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringbalken som gäller för det år skadehändelsen
inträffar. Lag (2010:1220).

22 § Skadas förare eller passagerare i motordrivet fordon i följd av
trafik med detta fordon och annat motordrivet fordon och har skadan
orsakats genom vållande i samband med förandet av det andra fordonet
eller genom bristfällighet på detta, får trafikskadeersättning som har
utgått för skadan krävas åter från försäkringen för det andra fordonet.
Har vållande eller bristfällighet förekommit även på det förstnämnda
fordonets sida, fördelas ersättningsansvaret mellan fordonens
försäkringar efter vad som är skäligt med hänsyn till den
medverkan som har förekommit på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.

Kan enligt första stycket ersättning krävas åter från försäkringarna för två
eller flera fordon, svarar försäkringarna solidariskt.

23 § Svarar trafikförsäkringarna för flera fordon solidariskt, skall försäk-
ringarna sinsemellan taga lika del i ersättningsansvaret. Har skadan
orsakats genom vållande i samband med förandet av något av fordonen eller
genom bristfällighet på något av dem, skall dock försäkringen för det
fordonet bära hela ersättningen i förhållande till försäkringen för fordon
på vars sida varken vållande eller bristfällighet har förekommit. Föreligger
vållande eller bristfällighet på flera sidor, fördelas ersättningsansvaret
mellan fordonens försäkringar efter vad som är skäligt med hänsyn till den
medverkan som har förekommit på olika sidor och omständigheterna i övrigt.

24 § I fall som avses i 16 § fördelas försäkringsanstalternas
inbördes ersättningsansvar efter förhållandet mellan beloppen
av de premier för direkt tecknade trafikförsäkringar som härrör
från verksamheten här i landet och som för var och en av dem
belöper på näst föregående kalenderår.

Trafikskadeersättning som har utgetts enligt 16 § andra stycket
får intill en tiondedel av det prisbasbelopp som anges i 21 §
krävas åter från den som var skyldig att ha trafikförsäkring.
Ersättningen får dock ej krävas åter, om fordonet vid
skadetillfället brukades olovligen av annan och antingen ej var
registrerat i vägtrafikregistret eller var avställt.

Har trafikskadeersättning utgetts enligt 16 § tredje stycket
och blir fordonet sedermera känt, får ersättningen krävas åter
från den försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring
för fordonet. Lag (2010:1220).

25 § Den som på grund av ansvarighet för skada enligt 20 § har utgett
ersättning till försäkringsanstalt får efter vad som är skäligt kräva
ersättningen åter från annan som också är ansvarig för skadan enligt 20 §.

Försäkringstagare som har krävts på självriskbelopp enligt 21 § och försäk-
ringspliktig som har krävts på belopp som avses i 24 § andra stycket inträder
intill det utgivna beloppet i den rätt till skadestånd enligt 20 § eller den
rätt till återkrav enligt 22 eller 23 § som tillkommer försäkringsanstalten
respektive försäkringsanstalterna. Är försäkringstagaren eller den
försäkringspliktige ansvarig för skadan enligt 20 §, äger första stycket
motsvarande tillämpning.

26 § Ersättning som har utgetts enligt denna lag får utöver vad som följer
av 20–25 §§ krävas åter endast på grund av åtagande av annan än försäk-
ringstagaren.

Skada under resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) m.m.

27 § Den som enligt 2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen
(2010:2043) eller 4 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i
Sverige meddelar trafikförsäkring ska ha en
skaderegleringsrepresentant i varje annat EES-land.
Representanten ska vara bosatt i det landet eller, om det är en
juridisk person, vara etablerad där.

Försäkringsgivaren ska utfärda fullmakt för
skaderegleringsrepresentanten att reglera skadelidandes anspråk
på ersättning från trafikförsäkringen när

1. den skadelidande är bosatt i det EES-land där representanten
är bosatt eller etablerad,

2. det fordon vars försäkring ska tas i anspråk är försäkrat
och normalt hemmahörande i något annat EES-land än som avses i
1 och

3. skadan har inträffat i något annat EES-land än som avses i 1
eller i ett land som ingår i systemet med grönt kort.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om villkor beträffande
skaderegleringsrepresentanter och föreskrifter om
underrättelseskyldighet. Lag (2010:2050).

28 § Om en skadelidande som är bosatt här i landet har anmält
ett sådant försäkringsfall som avses i 27 § andra stycket till
en försäkringsgivare i ett annat EES-land eller till en
skaderegleringsrepresentant som denne har i Sverige utan att få
ett motiverat besked om ersättning, svarar de försäkringsgivare
som avses i 16 § solidariskt för ersättningen när det har gått
tre månader sedan anmälan gjordes. Samma ersättningsansvar
gäller om den utländske försäkringsgivaren inte har någon
skaderegleringsrepresentant här i landet. Vad som sägs i detta
stycke gäller inte om den skadelidande har vidtagit rättsliga
åtgärder mot den utländske försäkringsgivaren.

Om fordonet är försäkringspliktigt men saknar trafikförsäkring,
har de försäkringsgivare som avses i 16 § samma
ersättningsansvar för skadan som anges i första stycket. Om
fordonets identitet inte kan fastställas, svarar dessa
försäkringsgivare solidariskt för den ersättning som skulle ha
utgått från försäkringen. Vad som sägs i detta stycke gäller
även om fordonet inte är normalt hemmahörande i ett EES-land
men försäkringsfallet har inträffat i ett EES-land.

Skaderegleringen skall påbörjas senast två månader efter det
att ärendet anmäldes till de försäkringsgivare som avses i
16 §. Skaderegleringen skall avbrytas, om försäkringsgivaren
eller skaderegleringsrepresentanten lämnar ett motiverat besked
om ersättning. Vad som sägs om skadereglering i 7 kap. 1 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) skall tillämpas också på
skadereglering enligt denna paragraf.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om skaderegleringen och
föreskrifter om underrättelseskyldighet. Lag (2005:113).

29 § Den trafikförsäkringsförening som avses i 33 § skall på
begäran lämna uppgifter om vem som har meddelat
trafikförsäkring för ett fordon som är normalt hemmahörande i
Sverige, vem som är försäkringsgivarens
skaderegleringsrepresentant och vem som äger fordonet. För
fordon som har undantagits från skyldighet att ha
trafikförsäkring skall uppgift lämnas om vem som ansvarar i
stället för en försäkringsgivare.

Motsvarande uppgifter skall lämnas också om fordon som är
normalt hemmahörande i ett annat EES-land, i den mån
trafikförsäkringsföreningen har tillgång till uppgifterna.
Lag (2002:343).

Övriga bestämmelser

30 § Så snart ägare, brukare eller förare av motordrivet fordon
har fått kännedom om händelse som kan medföra försäkringsfall
enligt denna lag, skall han underrätta den försäkringsanstalt
som har meddelat trafikförsäkring för fordonet om händelsen.
Han är vidare skyldig att på begäran lämna försäkringsanstalten
behövliga upplysningar och handlingar.

Vad som sägs i första stycket om ägaren gäller en förmyndare
som enligt 2 § skall fullgöra försäkringsplikten för ett
fordon. Lag (2006:560).

31 § Den som vill ha ersättning enligt denna lag måste väcka
talan inom tio år från skadehändelsen. Om den skadelidande
begär omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen
(1972:207), får talan dock väckas inom tre år från tidpunkten
när det förhållande som ligger till grund för
omprövningsyrkandet inträdde.

Om den som vill ha ersättning har anmält skadan till
försäkringsgivaren inom den tid som anges i första stycket,
är fristen att väcka talan alltid minst sex månader från det
att försäkringsgivaren har förklarat sig ha tagit slutlig
ställning till anspråket.

Vid återkrav mellan försäkringsgivare är fristen att väcka
talan alltid minst ett år från den betalning som grundar
återkravet.

En talan om ett krav på självriskbelopp enligt 21 § eller om
ett krav på ersättning som avses i 24 § andra stycket måste
väckas inom tre år från den betalning som grundar
återkravet.

I fråga om premiekrav och krav på trafikförsäkringsavgift
tillämpas preskriptionslagen (1981:130). Lag (2013:1089).

31 a § En talan får väckas efter den tid som anges i 31 §
första stycket endast om det finns synnerliga skäl. Vid
bedömningen ska det särskilt beaktas om den skadelidande har
varit förhindrad att framställa anspråket i tid.
Lag (2013:1089).

31 b § Om talan inte väcks enligt 31 eller 31 a §, går rätten
till ersättning förlorad.

Ett avtalsvillkor om preskription som i jämförelse med denna
lag är till nackdel för den som har anspråk på
trafikskadeersättning är ogiltigt. I förhållanden mellan
försäkringsgivare får dock annat avtalas. Lag (2013:1089).

31 c § Det som sägs om försäkringsgivare i 31 § andra och
tredje styckena samt i 31 b § andra stycket ska i ett fall
som avses i 15 § gälla staten och i ett fall som avses i 16
eller 28 § gälla Trafikförsäkringsföreningen.
Lag (2013:1089).

32 § Fordran på trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej
tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan
dock ske enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken. I fråga om
förbud mot utmätning sedan ersättning har betalats ut gäller 5 kap. 7 §
andra stycket utsökningsbalken.

Försäkringsanstalt får kvitta fordran på självriskbelopp enligt 21 § mot
försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran på ersättning som avses
i 24 § andra stycket får kvittas mot fordran som innehas av den försäkrings-
pliktige.

Fordran på trafikskadeersättning med anledning av personskada får ej i vidare
mån än som följer av 19 § överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för
lyftning. Lag (2002:343).

33 § I fall som avses i 16 § företräds försäkringsanstalterna i
ärenden om trafikskadeersättning eller om återkrav av utgiven
sådan ersättning av en trafikförsäkringsförening i vilken
anstalterna är medlemmar. Detta gäller även ärenden enligt
28 §. För ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden kan
föreningen utse en av anstalterna att företräda de övriga.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
fastställer stadgar för trafikförsäkringsföreningen.
Lag (2002:343).

34 § Om föreskriven trafikförsäkring saknas för ett
motordrivet fordon som är registrerat i vägtrafikregistret
och inte är avställt, har Trafikförsäkringsföreningen rätt
till gottgörelse (trafikförsäkringsavgift) av den
försäkringspliktige för den tid denne inte har fullgjort sin
försäkringsplikt.

Trafikförsäkringsavgift bestäms på grundval av de årspremier
för trafikförsäkring som har tillämpats här i landet under
den tid trafikförsäkring har saknats. Avgiften får med tio
procent överstiga högsta försäkringspremie inklusive skatt
enligt lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie
m.m. för fordon av samma fordonsslag och med samma
användningssätt som det oförsäkrade fordonet. Med fordonsslag
avses personbil, lastbil, buss, motorcykel, traktor,
motorredskap, moped och terrängmotorfordon. Förhöjning av
premien på grund av omständigheter som ger anledning att anta
att fordonet med hänsyn till innehavarens person utgör en
särskild risk i trafiken får dock beaktas endast om det finns
sådana omständigheter i det särskilda fallet.

Trots andra stycket får trafikförsäkringsavgift tas ut med
tvåhundra kronor för tiden till dess trafikförsäkring tecknas
eller försäkringsplikten upphör.

En domstol får sätta ned trafikförsäkringsavgiften, om det
finns särskilda skäl. Lag (2013:1089).

35 § Saknas föreskriven trafikförsäkring för motordrivet fordon som är
registrerat i vägtrafikregistret och ej är avställt, kan den
försäkringspliktige föreläggas vid vite att fullgöra sin försäkringsplikt.

Föreläggande som avses i första stycket meddelas av länsstyrelsen i det län
där den försäkringspliktige har sin adress enligt vägtrafikregistret. Mot
sådant föreläggande får talan ej föras. Lag (2002:343).

36 § Saknas föreskriven trafikförsäkring när motordrivet fordon som inte är
registrerat i vägtrafikregistret eller som är avställt brukas i trafik här
i landet av den försäkringspliktige eller av annan med dennes tillstånd,
döms den försäkringspliktige till penningböter.

Fortsätter den försäkringspliktige under tid då han står under åtal för för-
seelse som avses i första stycket att begå sådan förseelse, skall vad han
har gjort sig skyldig till före varje åtal anses som särskilt brott.
Lag (2002:343).

37 § Förare av moped och förare av motorredskap som, utan att
vara registrerat i vägtrafikregistret, omfattas av denna lag
ska under färd här i landet ha med sig bevis om att fordonet
är trafikförsäkrat och på begäran visa upp beviset för en
bilinspektör eller polisman.

Den som bryter mot första stycket döms till penningböter.
Föraren ska dock vara fri från ansvar, om han eller hon
senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos
Polismyndigheten att han eller hon hade bevis om
trafikförsäkring vid tiden för förseelsen och
omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på
tillfälligt förbiseende. Lag (2014:609).

38 § Trafikförsäkring som meddelas enligt denna lag skall i fråga om skada
som uppkommer i följd av trafik med ett motordrivet fordon i något annat
land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Sverige, utöver vad som
gäller om trafikskadeersättning enligt denna lag, täcka ersättning som
enligt lagstiftningen i det land där skadan uppkommit skall omfattas av
en obligatorisk motorfordonsförsäkring. Detta gäller även i fråga om skada
som uppkommer vid direkt färd mellan två länder som ingår i Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, om skadan tillfogas en medborgare i ett sådant
land.

Tillhör fordon som avses i första stycket svenska staten skall svenska
staten i stället bära ersättningsansvaret. Lag (2002:343).

Övergångsbestämmelser

1992:1121

Denna lag träder i kraft i fråga om 20 § den 1 januari 1993 och i övrigt
den dag regeringen bestämmer. (i kraft den 1 januari 1994, 1993:1646)

1993:303

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen
får dock i förhållande till Liechtenstein sätta lagen i kraft vid en
senare tidpunkt än i förhållande till i lagen angivna övriga stater.
(Jfr 1992:1121).

1993:1382

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1
januari 1994, 1993:1646).I förhållande till Liechtenstein får regeringen
sätta lagen i kraft vid en senare tidpunkt än i förhållande till övriga
stater.

1993:1383

Denna lag träder i kraft såvitt avser tredje stycket den 1 januari
1994 och i övrigt den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari
1994, 1993:1646).

1999:266

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2. Bestämmelserna i 28 § andra och tredje styckena tillämpas
även på fordringar som har uppkommit före ikraftträdandet och
som vid ikraftträdandet inte är preskriberade enligt äldre
bestämmelser.

3. Äldre bestämmelser om trafikförsäkringsavgift tillämpas även
efter ikraftträdandet i ärenden som inte är avslutade hos
trafikförsäkringsföreningen när lagen träder i kraft.

2006:560

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om försäkringsplikt som
avser tiden före ikraftträdandet.

2013:1089

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller för en fordran som beror på en
skada, om skadehändelsen har inträffat före ikraftträdandet.
För en fordran som inte beror på en skada gäller äldre
bestämmelser, om avtalet om trafikförsäkring har ingåtts före
ikraftträdandet och inte förnyats därefter.

3. Äldre bestämmelser om preskription gäller för
trafikförsäkringsavgift som avser tiden före ikraftträdandet.
Detsamma gäller trafikförsäkringsavgift som avser tiden efter
ikraftträdandet, om ärendet hos Trafikförsäkringsföreningen
har inletts före ikraftträdandet men avslutas först
därefter.