Förordning (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m.;

SFS nr
1978:345
Departement/myndighet
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1978-05-18
Författningen har upphävts genom
SFS1991:1060
Upphävd
1991-07-01

Inledande föreskrifter

1 § Enligt föreskrifterna i denna förordning har kommuner rätt att få
statsbidrag till sina kostnader för driften av grundskolor, viss
praktisk lärarutbildning vid grundskolor och planeringsråd.

Föreskrifter om statsbidrag till lokal skolutveckling finns i
förordningen (1982:608) i samma ämne. Förordning (1985:538).

2 § Statsbidrag till kostnader för ändamål som avses i 1 § första
stycket lämnas i form av

1. skolledningsresurser,

2. basresurser,

3. förstärkningsresurser,

4. tilläggsbidrag,

5. bidrag till kostnader för viss stödundervisning,

6. bidrag till kostnader för undervisning i hemspråk,

7. bidrag till kostnader för kallortstillägg och finskspråktillägg,

8. bidrag till kostnader för viss praktisk lärarutbildning,

9. bidrag till kostnader för vissa socialavgifter. */k/Förordning
(1987:523).

3 § I denna förordning avses med

kommun kommuner och kommunalförbund,

filialskola en mindre skolenhet med grundskolans högstadium i
icke-glesbygd som är administrativt och pedagogiskt knuten till en annan
skolenhet (huvudskola) och som inte räknas som en självständig skolenhet
vid beräkning av fastställande av antalet basresurser,

skolenhet en med hänsyn till elever, som undervisas antingen i ett
gemensamt eller i flera varandra näraliggande skolhus eller andra
lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom
skolväsendet,

redovisningsår tiden den 1 juli–den 30 juni nästa kalenderår.

Föreskrifterna om filialskola kan också tillämpas på kommuner i
glesbygd. Förordning (1983:74).

4 § har upphävts genom förordning (1983:74).

Statsbidrag till driften av grundskola m.m.

Skolledningsresurser

5 § Till kostnader för följande skolledningsfunktioner lämnas bidrag i
form av skolledningsresurser, nämligen

1. kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, dock inte
kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna,

2. kostnader för uppdragstillägg till tillsynslärare,

3. kostnader för undervisning som har föranletts av att
undervisningsskyldigheten har varit nedsatt för tillsynslärare,

4. kostnader för undervisning som har föranletts av att
undervisningsskyldigheten har varit nedsatt för lärare som fullgjort
specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 a § skolförordningen
(1971:235). Förordning (1985:763).

5 a § För beräkning av omfattningen av en huvudmans grundskola under ett
redovisningsår skall följande poängsystem tillämpas. Enligt detta
beräknas

a) 1,5 poäng för varje basresurs enligt denna förordning,

b) 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar stödundervisning i
svenska, studiehandledning på hemspråk samt hemspråksundervisning, allt
enligt denna förordning,

c) 1 poäng för elevhem som är knutet till grundskolan och står under
samma ledning som denna.

För sådan klass av specialskola för döva och hörselskadade elever eller
klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning
för grundskolan beräknas 1 poäng för varje redovisningsår.
Förordning (1987:523).

6 § Skolledningsresurserna utgörs dels av en bas, dels av tillskott till
basen.

En kommun har rätt att få

1. en bas som består av 2,662 skolledningsresurser,

2. ett tillskott med 0,018 skolledningsresurser för varje poäng i
grundskolan till och med 50 poäng enligt 5 a § för det närmast
föregående redovisningsåret och med 0,054 skolledningsresurser för varje
ytterligare poäng i grundskolan,

3. ett tillskott med 0,044 skolledningsresurser för varje skolenhet med
grundskolans högstadium.

Regeringen bestämmer för varje redovisningsår med vilket belopp en
skolledningsresurs skall lämnas. I bidraget ingår ersättning för
kostnader för semesterlönetillägg. Förordning (1988:735).

6 a § Skolledningsresurserna motsvarar tjänster som rektor och
studierektor samt andra skolledningsfunktioner enligt följande
sammanställning:

Skolledningsfunktioner Antal skollednings-
resurser m. m.
en tjänst som rektor, 0,8890
en tjänst som studierektor, 0,8230
nedsättning en veckotimme
av undervisningsskyldigheten
för tillsynslärare, 0,0266
nedsättning en veckotimme
av undervisningsskyldigheten
för specialfunktioner på
låg- och mellanstadierna, 0,0239
nedsättning en veckotimme
av 0undervisningsskyldigheten
för specialfunktioner på
högstadiet, 0,0293
uppdragstillägg till
tillsynslärare
det belopp inklusive semesterlönetillägg
som har betalats ut under redovisningsåret
Förordning (1985:763).

7 § De skolledningsresurser som en kommun erhåller får kommunen använda
för de skolledningsfunktioner som kommunen finner lämpliga.

Antalet tjänster som rektor och studierektor får inte understiga en viss
nivå. Det lägsta antal tjänster som rektor och studierektor som skall
finnas räknas fram på följande sätt. Ett tal som motsvarar 60 procent av
kommunens skolledningsresurser enligt 6 § delas med talet 0,856. Det tal
som därvid erhålls skall avrundas till närmaste hela tal.

Av de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt 6 § skall vidare
minst 15 procent användas för specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 a
§ skolförordningen (1971:235). */k/Förordning (1985:763 ).

7 a § Om en kommuns skolväsende under skolstyrelsens förvaltning
omfattar ett lägre poängtal än 130 och det inte finns en kommunalt
reglerad heltidstjänst som skolchef i kommunen, får kommunen tillskjuta
kommunala medel till kostnader för skolledningsfunktioner som avses i 5
§ i en omfattning som motsvarar högst 0,445 skolledningsresurser.
Förordning (1986:582).

Basresurser

8 § Till kostnader för lärarlöner utgår bidrag i form av basresurser.

För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet
elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten, om inte något annat
följer av 8 a §.

För varje basresurs utgår bidrag med det belopp som motsvarar produkten
av ett bestämt antal veckotimmar och en beräknad kostnad för en sådan
veckotimme. Förordning (1983:74).

8 a § För en filialskola och dess huvudskola beräknas antalet
basresurser gemensamt med hänsyn till antalet elever i varje årskurs på
högstadiet. Förordning (1983:74).

9 § En basresurs utgår för varje påbörjat

1. 25-tal elever i var och en av årskurserna 1–3,

2. 30-tal elever i var och en av årskurserna 4–9.

10 § Om årskurserna 1 och 2 eller 3–6 omfattar sammanlagt högst 25
elever eller årskurserna 3 och 4 eller 5 och 6 omfattar sammanlagt högst
30 elever, utgår en basresurs för årskurserna gemensamt.

I syfte att begränsa antalet basresurser får länsskolnämnden med
tillämpning av första stycket besluta att en för två eller flera
årskurser gemensam basresurs skall utgå jämsides med basresurs eller
basresurser, som utgår enligt 9 §.

11 § Länsskolnämnden får besluta att en basresurs skall utgå för flera
årskurser gemensamt på låg- och mellanstadierna i annat fall än som
anges i 10 § första stycket.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden besluta att en
basresurs skall utgå för två eller flera årskurser gemensamt på
högstadiet.

12 § Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att flera
basresurser utgår för en skolenhet än som följer av 9–11 §§.

13 § Skolstyrelsen skall senast den 1 mars till länsskolnämnden sända en
plan över det beräknade antalet grundskoleelever vid höstterminens
början samma år. I planen skall anges hur skolstyrelsen avser att
fördela eleverna på skolenheter och årskurser.

Länsskolnämnden skall senast den 1 april fastställa antalet basresurser
för varje skolenhet i en kommun under det kommande redovisningsåret. I
sådana fall som avses i 8 a § skall nämnden i stället fastställa det
gemensamma antalet basresurser för filialskolan och dess huvudskola.
Härvid skall nämnden följa de föreskrifter som regeringen eller, efter
bemyndigande av regeringen, skolöverstyrelsen meddelar.

De i första och andra styckena angivna tidpunkterna får frångås, om
länsskolnämnden och kommunen kommer överens härom. */k/Förordning
(1983:74).

14 § Om antalet elever vid höstterminens början har ökat i sådan
omfattning, att ytterligare basresurser vid beräkning enligt 9–11 §§
kan utgå, skall skolstyrelsen senast en vecka efter terminens början
underrätta länsskolnämnden därom.

Länsskolnämnden får i sådant fall medge att ytterligare basresurser
utgår. Förordning (1979:325).

15 § Om antalet elever vid skolenheten ökar under höstterminen, får
länsskolnämnden besluta att ytterligare basresurser skall utgå för
vårterminen, om villkoren härför är uppfyllda. I sådant fall utgår en
halv basresurs för varje ytterligare basresurs enligt 9–11 §§.

16 § Antalet veckotimmar för varje basresurs beräknas med stöd av vad
som anges i bilagan till denna förordning, om ej annat följer av andra
stycket.

Om en basresurs skall beräknas för två eller flera på varandra följande
årskurser i andra fall än som direkt anges i bilagan, fastställer
länsskolnämnden antalet veckotimmar. Förordning (1985:763).

17 § Om samtliga basresurser för lågstadiet eller mellanstadiet vid en
skolenhet utgår för två eller flera årskurser gemensamt, skall antalet
veckotimmar som beräknas för basresurserna på stadiet ökas med åtta
procent.

Om en basresurs utgår för två eller flera årskurser på lågstadiet och
mellanstadiet gemensamt och om därvid villkoren enligt första stycket är
uppfyllda endast beträffande det ena stadiet, räknas basresursen till
det stadium som uppfyller nämnda villkor.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden besluta att antalet
veckotimmar som beräknas för sådan basresurs som enligt 10 § andra
stycket utgår för två eller flera årskurser gemensamt skall ökas med
åtta procent. Förordning (1982:73).

18 § I länsskolnämndens beslut om antal basresurser skall anges det
sammanlagda antalet veckotimmar som beräknas för basresurserna på varje
stadium.

Länsskolnämnden skall sända en kopia av beslut om basresurser till
skolöverstyrelsen. Förordning (1987:523).

19 § För beräkning av bidraget till veckotimmar som avses i 16–18 §§
delas kommunerna in i följande fem grupper med hänsyn till kommunernas
kostnader för veckotimmar på varje stadium.

Grupp 1: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger kommunernas
genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 3,1 procent eller mera.

Grupp 2: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger kommunernas
genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 1,1–3,0 procent.

Grupp 3: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger eller
överstiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med högst
1,0 procent.

Grupp 4: Kommun, vars kostnader för veckotimmar överstiger kommunernas
genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 1,1–3,0 procent.

Grupp 5: Kommun, vars kostnader för veckotimmar överstiger kommunernas
genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 3,1 procent eller mera.

Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om kommunernas indelning i
grupper.

Bidrag utgår med det belopp för veckotimme, stadium och helt läsår som
regeringen föreskriver särskilt för varje grupp och redovisningsår. I
bidraget ingår ersättning för kostnader för semesterlönetillägg.
*/k/Förordning (1979:325).

19 a § Skolstyrelsen beslutar om fördelning av antalet veckotimmar för
basresurserna mellan filialskola och huvudskola. Förordning (1983:74).

Förstärkningsresurser

20 § Bidrag i form av förstärkningsresurser lämnas dels till kostnader
som avser olika insatser för undervisningen och andra särskilda insatser
under skoldagen i grundskolan, dels till kostnader för planeringsråd
eller motsvarande verksamhet i annan form för att stödja och utveckla
kontakterna mellan skola och arbetsliv. Förordning (1986:582).

21 § Förstärkningsresurs lämnas för varje elev i kommunens grundskola
med

1. 0,5194 veckotimmar till kostnader för insatser för undervisning och

2. 0,1107 veckotimmar till kostnader för andra särskilda insatser under
skoldagen i grundskolan och till kostnader för planeringsråd eller
motsvarande verksamhet.

Bidrag motsvarande minst 0,0223 av veckotimmarna enligt första stycket 2
skall användas dels för studie- och yrkesorientering i grundskolan, dels
för planeringsråd eller motsvarande verksamhet. Förordning (1987:523).

22 § har upphävts genom förordning (1981:450).

23 § Förstärkningsresurs utgår med hänsyn till antalet elever den 15
september.

Om länsskolnämnden har medgivit att basresurs får utgå enligt 15 §, får
nämnden besluta att förstärkningsresurs skall utgå även för elev som har
tillkommit efter den 15 september. För sådan elev utgår därvid en halv
förstärkningsresurs.

24 § Bidrag till veckotimmar som avses i 21 § utgår med det belopp för
veckotimme och helt läsår som regeringen föreskriver särskilt för varje
redovisningsår. I bidraget ingår ersättning för kostnader för
semesterlönetillägg. Förordning (1981:450).

24 a § En kommun får bestämma att en del av det bidrag som lämnas till
kostnader som avses i 21 § första stycket 2 i stället skall användas
till kostnader för insatser för undervisning. Förordning (1986:582).

Tilläggsbidrag

25 § Bidrag i form av tilläggsbidrag utgår för följande kostnader,
nämligen

1. kostnader för avlöning till lärarvikarier som avses i 15 kap. 8 §
skolförordningen (1971:235),

2. kostnader för avlöning till andra vikarier än som avses i punkt 1,

a) när rektor, studierektor eller lärare under läsåret har åtnjutit
tjänstledighet med högst B-avdrag på lönen för sjukdom eller med
tanledning av risk för överförande av smitta eller med anledning av
barns födelse eller tillfällig vård av barn om barnet inte har fyllt tio
år eller med anledning av vård av sådant adoptivbarn eller i
adoptionssyfte mottaget fosterbarn som inte har fyllt tio år,

b) när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet för
offentligt uppdrag med högst B-avdrag på lönen, om tjänstledigheten har
omfattat minst 30 dagar i följd,

c) när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet för
uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens
revisor,

d) när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet som
har bestämts enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning
på arbetsplatsen eller enligt kollektivavtal som har trätt i lagens
ställe,

3. kostnader i andra fall än som avses i 5 § 3 och 4 för undervisning
som har föranletts av att lärares undervisningsskyldighet har varit
nedsatt enligt särskilda föreskrifter eller av att lärare har medgivits
rätt att tillgodoräkna veckotimmar enligt särskilda föreskrifter och som
inte ersätts genom statsbidrag till lokal skolutveckling. Förordning
(1985:763).

26 § Tilläggsbidrag utgår med viss procentsats på bidrag enligt 19 och
24 §§.

Regeringen bestämmer för varje redovisningsår med vilken procentsats
tilläggsbidraget skall utgå under redovisningsåret.

27 § Tilläggsbidraget ökas med en viss procentenhet för en kommun, om

1. ett elevhem är knutet till grundskolan och

2. kommunen under redovisningsåret 1977/78 har fått bidrag enligt
förordningen (1958:665) om statsbidrag till driftkostnader för det
allmänna skolväsendet till kostnader för föreståndare och biträdande
föreståndare vid elevhemmet.

Närmare föreskrifter om sådant tilläggsbidrag meddelas av regeringen.
Förordning (1985:538).

28 § har upphävts genom förordning (1987:523).

29 § har upphävts genom förordning (1987:523).

Bidrag till kostnader för viss stödundervisning

30 § Bidrag lämnas till kostnader för

1. stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har ett annat
språk än svenska som hemspråk,

2. stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har svenska
som hemspråk och som har tagits in från utländska skolor samt

3. stödundervisning i svenska som anordnas för invandrarelever som har
svenska som huvudsakligt hemspråk och som har behov av sådan
stödundervisning.

Bidrag lämnas för högst fyra veckotimmar för varje grupp av elever
enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

Bidrag lämnas för det antal veckotimmar som tas i anspråk för helt
läsår. Om undervisning avser kortare tid än helt läsår, omräknas antalet
fullgjorda lektioner till närmaste antal hela veckotimmar. Härvid skall
37 lektioner anses motsvara en veckotimme. Förordning (1987:523).

31 § Bidrag som avses i 30 § lämnas med det belopp som regeringen
föreskriver för veckotimmar enligt 19 §.

Om undervisning meddelas i grupp, lämnas bidrag för det stadium som
flertalet elever tillhör eller, vid lika antal elever på olika stadier,
för det högsta stadiet. Förordning (1987:523).

Bidrag till kostnader för undervisning i hemspråk

32 § Bidrag lämnas till kostnader för undervisning i hemspråk och för
studiehandledning på hemspråket.

Bidrag lämnas för 1,1 veckotimmar för varje elev som deltar i sådan
verksamhet under läsåret.

Vid tillämpning av andra stycket beaktas elevantalet under de två hela
kalenderveckor under redovisningsåret som omfattar den 15 september och
den 15 januari, varvid medeltalet elever läggs till grund för
beräkningen. Förordning (1987:523).

33 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden besluta att bidrag
skall lämnas för ytterligare högst 0,3 veckotimmar för varje elev som
under läsåret deltar i sådan verksamhet som avses i 32 §. Förordning
(1987:523).

34 § Bidrag som avses i 32 och 33 §§ lämnas med det belopp för
veckotimme, stadium och helt läsår som regeringen föreskriver särskilt
för varje redovisningsår.

Om undervisning meddelas i grupp, lämnas bidrag för det stadium som
flertalet elever tillhör eller, vid lika antal elever på olika stadier,
för det högsta stadiet. Förordning (1982:606).

Bidrag till kostnader för kallortstillägg och finskspråktillägg

35 § Bidrag lämnas med det belopp som under redovisningsåret har
betalats ut till rektor, studierektor och lärare i kallortstillägg och
finskspråktillägg. Förordning (1982:606).

Bidrag till kostnader för viss praktisk lärarutbildning

36 § Bidrag lämnas till kostnader för personligt tillägg till rektor och
studierektor som vid utgången av juni 1978 uppbar avlöningsförstärkning
på grund av medverkan vid försöks- och demonstrationsverksamhet.
Förordning (1982:606).

37 § har upphävts genom förordning (1982:606).

38 § har upphävts genom förordning (1980:710).

39 § har upphävts genom förordning (1980:710).

40 § har upphävts genom förordning (1987:523).

41 § har upphävts genom förordning (1987:523).

Bidrag till kostnader för vissa socialavgifter

42 § Bidrag lämnas till kostnader för sjukförsäkringsavgift och
folkpensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter med ett
belopp som motsvarar sammanlagt 9,6 procent av det bidrag som lämnas
enligt 5–21, 23–27 och 30–36 §§.

Bidrag lämnas vidare till kostnader för tilläggspensionsavgift enligt
samma lag med ett belopp som motsvarar följande procent av det bidrag
som för varje redovisningsår lämnas enligt 5–21, 23–27 och 30–36 §§.

Procent Redovisningsår

10,1 1986/87
10,4 1987/88
10,8 1988/89
12,0 1989/90
13,0 1990/91

Förordning (1990:874).

43 § har upphävts genom förordning (1985:538).

43 a § har upphävts genom förordning (1985:538).

43 b § har upphävts genom förordning (1985:538).

44 § har upphävts genom förordning (1985:538).

Rekvisition och utbetalning

45 § Statsbidrag rekvireras av skolstyrelsen, om inte något annat följer
av 47 § andra stycket. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden
senast den 31 juli närmast efter redovisningsårets utgång.

Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden pröva en rekvisition
som inte har kommit in inom föreskriven tid. Förordning (1986:582).

46 § Länsskolnämnden skall senast den 15 september besluta om
statsbidrag.

Länskolnämnden får förordna att från statsbidraget skall räknas av vad
som enligt en slutligt fastställd anmärkning som gjorts av
skolöverstyrelsen felaktigt har betalats ut till kommunen i sådant
bidrag för tidigare redovisningsår.

Innebär länsskolnämndens beslut avvikelse från rekvisitionen, skall
nämnden underrätta skolstyrelsen om anledningen till avvikelsen.
Förordning (1987:523).

47 § Skolöverstyrelsen skall betala ut statsbidrag till kommunen snarast
möjligt.

Skolöverstyrelsen beslutar om och betalar ut bidrag enligt 42 § utan
rekvisition. Förordning (1986:582).

48 § Skolöverstyrelsen skall utan rekvisition till varje kommun betala
ut förskott på statsbidraget.

Om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt,
skall förskott betalas ut

1. i början av var och en av månaderna juli, augusti och september med
tio procent av det belopp kommunen sammanlagt har uppburit i förskott på
bidrag enligt 5–21, 23 och 25–27 §§ under närmast föregående
redovisningsår,

2. i början av var och en av månaderna oktober, november och december
med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 15 procent av det
beslutade bidraget enligt 5–21, 23 och 25–27 §§ för närmast föregående
redovisningsår och förskottet enligt 1,

3. i början av var och en av månaderna januari, februari och mars med
fem procent av det beslutade bidraget enligt 5–21, 23 och 25–27 §§
samt 15 procent av det beslutade bidraget enligt 30–36 §§, allt för
närmast föregående redovisningsår och

4. i början av var och en av månaderna april, maj och juni med tio
procent av det beslutade bidraget enligt 5–21, 23 och 25–27 §§ samt 15
procent av det beslutade bidraget enligt 30–36 §§, allt för närmast
föregående redovisningsår. Förordning (1987:523).

49 § Förskott avrundas till närmast lägre tusental kronor. Summan av
förskotten skall dragas av när statsbidraget för redovisningsåret
slutligt skall betalas ut.

Särskilda föreskrifter

50 § Länsskolnämnden skall senast den 15 september tillställa
skolöverstyrelsen kopior av nämndens beslut om statsbidrag och av
underrättelser om avvikelse från skolstyrelsernas rekvisitioner.

Kommun är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter
och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning.

Länsskolnämnd och kommun är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen
eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det
verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. Förordning
(1987: 523).

51 § Om en kommun åsidosätter vad som enligt lag eller andra
författningar åligger kommunen i fråga om grundskolan, får
skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst
tio procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas
inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse ändå inte sker, får
skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av
från statsbidraget. Förordning (1987:523).

52 § har upphävts genom förordning (1987:523).

53 § har upphävts genom förordning (1987:523).

53 a § Om minskning med två procent av statsbidrag enligt denna
förordning finns bestämmelser i förordningen (1981:449) om minskning av
vissa statsbidrag till kommunal utbildning. Förordning (1981:450).

54 § Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1987:523).

Överklagande

55 § Länsskolnämndens beslut i fråga om statsbidrag enligt denna
förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen. Förordning (1987:523).

56 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas
hos regeringen, om inte annat föreskrivs i andra stycket.

Beslut som skolöverstyrelsen fattar som andra instans får inte
överklagas i annat fall än då de gäller länsskolnämndens beslut om
basresurser. Förordning (1987:523).

Övergångsbestämmelser

1978:345

1. Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 33 § den 1 juli 1980
och i övrigt den 1 juli 1978. Förordningen tillämpas första gången i
fråga om statsbidrag för redovisningsåret 1978/79.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1958:665) om statsbidrag
till driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

1985:538

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som
avser tid före ikraftträdandet.

3. Om den minskning av tiden för fria aktiviteter med två
stadieveckotimmar som skall ske på högstadiet från och med läsåret
1985/86 inte görs under läsåren 1985/86 och/eller 1986/87, får
basresurser användas för att bekosta fria aktiviteter under tid som
motsvarar de två stadieveckotimmarna redovisningsåren 1985/86 och/eller
1986/87.

1987:523

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som
avser tid före ikraftträdandet.

3. Vid utbetalning av förskott under redovisningsåret 1987/88 enligt 48
§ andra stycket 3 och 4 skall det för redovisningsåret 1986/87 beslutade
bidraget enligt 28–30 §§ inte utgöra underlag för förskotten.

1988:19

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1988. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före
ikraftträdandet.

1988:735

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser
tid före ikraftträdandet.

1989:705

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1989.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som
avser tid före den 1 juli 1989.

3. har upphävts genom förordning (1990:874).

1990:874

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990. Bestämmelserna i
42 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1 juli
1990.

2. För redovisningsåret 1989/90 lämnas bidrag enligt 42 § första stycket
med 10,6 procent.

Bilaga

Antal veckotimmar för olika basresurser

För varje basresurs beräknas följande antal veckotimmar.

Lågstadiet och mellanstadiet

Årskurs eller årskurser Antal veckotimmar

1 20,0
2 24,0
3 31,0
4 35,4
5 36,3
6 36,3
1 och 2 24,0
2 och 3 27,0
1-3 27,0
3 och 4 32,3
5 och 6 35,2
4-6 33,0

Högstadiet

Årskurs 7

Antal basresurser för Antal veckotimmar för
årskursen varje basresurs

1 59,6
2 45,6
3 42,5
4 42,1
5 41,9
6 40,7
7 40,7
8- 40,1

Årskurs 8

Antal basresurser för Antal veckotimmar för
årskursen varje basresurs

1 59,7
2 48,2
3 44,7
4 44,5
5 44,3
6 44,2
7 44,1
8- 44,0

Årskurs 9

Antal basresurser för Antal veckotimmar för
årskursen varje basresurs

1 56,2
2 44,7
3 42,7
4 42,2
5 41,7
6 40,7
7 40,7
8- 40,7

Förordning (1985:538).