Lag (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet

SFS nr
1978:801
Departement/myndighet
Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad
1978-11-30
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:619

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag äger enligt förordnande av regeringen tillämpning vid
samarbete rörande kriminalvård i frihet med stat, som har tillträtt den
europeiska konventionen den 30 november 1964 rörande övervakning av
villkorligt dömda eller villkorligt frigivna personer, eller annan stat,
med vilken Sverige har ingått överenskommelse om sådant samarbete.

Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen för visst fall förordna
att samarbete enligt lagen skall äga rum även om förordnande som avses i
första stycket ej har meddelats.

2 § Samarbete enligt denna lag avser

1. verkställighet i Sverige av

a) utländsk brottsmålsdom, varigenom den dömde har erhållit villkorligt
anstånd med ådömande av straff eller verkställighet av frihetsstraff
eller på annat liknande sätt ålagts att under en prövotid undergå
kriminalvård i frihet,

b) utländsk brottsmålsdom avseende frihetsberövande påföljd, sedan den
dömde enligt beslut i den främmande staten har frigivits villkorligt
eller annars överförts till kriminalvård utom anstalt,

2. verkställighet i främmande stat av

a) svensk dom på skyddstillsyn,

b) svensk dom på fängelse, sedan den dömde enligt beslut här i landet
har frigivits villkorligt.

Vad som föreskrivs i denna lag om utländsk brottmålsdom gäller även i
fråga om annat avgörande i främmande stat som har meddelats efter
rättegång i brottmål. Lag (1981:222).

3 § Vid samarbete som anges i 2 § överlämnar den stat i vilken domen har
meddelats åt den andra staten att antingen anordna kriminalvård i frihet
enligt domen (begränsad verkställighet) eller helt övertaga
verkställigheten av denna (fullständig verkställighet).
Verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom

Allmänna bestämmelser

4 § Verkställighet i Sverige av utländsk brottmålsdom får ske endast
efter framställning av den främmande staten.

Framställningen får ej bifallas

1. om domen ej har vunnit laga kraft eller om påföljden ej får
verkställas i den främmande staten,

2. om gärning som påföljden avser ej motsvarar brott enligt svensk lag
eller gärningsmannen, om gärningen begåtts här i landet, på annan grund
än som avses i 5 § 3 ej skulle ha kunnat ådömas påföLjd för brottet,

3. om den dömde ej har eller tar hemvist i Sverige,

4. om verkställighet i Sverige skulle vara oförenlig med grunderna för
rättsordningen här i landet eller annat väsentligt svenskt intresse,

5. om dom i mål om ansvar för gärning som påföljden avser har meddelats
här i landet eller här utfärdat strafföreläggande eller föreläggande av
ordningsbot för samma gärning har godkänts,

6. om fråga om ansvar för gärning som påföljden avser har prövats genom
lagakraftägande dom i annan stat än den som har gjort framställningen
och hinder mot lagföring för gärningen här i landet till följd härav
skulle ha förelegat enligt 2 kap. 5 a § brottsbalken,

7. om gärning som påföljden avser utgör eller har samband med politiskt
brott eller utgör militärt brott,

8. om gärning som påföljden avser utgör fiskaliskt brott, såvida ej
annat föranleds av överenskommelse mellan Sverige och den främmande
staten,

9. om en tillämpning av 35 kap. 8-10 §§ brottsbalken skulle innebära att
påföljden bortfallit,

10. om verkställighet i Sverige i annat hänseende än som förut har
nämnts skulle strida mot den överenskommelse mellan Sverige och
främmande stat som ligger till grund för framställningen.

5 § Framställningen kan avslås

1. om gärning som påföljden avser omfattas av här i landet väckt åtal,
utfärdat strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot eller
meddelat beslut att åtal ej skall väckas eller fullföljas,

2. om domen har meddelats utan att den dömde har varit personligen
närvarande vid förhandling i saken inför domstol,

3. om den dömde vid tiden för brottet ej hade fyllt femton år,

4. om domen av annat skäl än som förut har angivits måste anses
oförenlig med principerna för tillämpning av svensk strafflag,

5. om det med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är
lämpligast att verkställighet här i landet anordnas enligt annan i 3 §
angiven samarbetsform än som avses i framställningen.

6 § Avser den utländska domen två eller flera brott och föreligger
hinder mot verkställighet såvitt avser något eller några av dem, får
framställningen bifallas såvitt avser övriga brott endast om

1. i domen eller framställningen har angivits vilken del av påföljden
som avser detta eller dessa brott, eller

2. det är uppenbart att det eller de brott, beträffande vilka hinder mot
verkställighet föreligger, har varit utan nämnvärd betydelse för
påföljdsbestämningen i den främmande staten.

7 § Framställning om verkställighet inges till Justitiedepartementet.

Finner regeringen uppenbart att framställningen ej gäller utländsk
brottmålsdom som avses i 2 § 1 eller att hinder mot verkställighet möter
enligt 4 § andra stycket 1-6 eller 9, skall framställningen omedelbart
avslås.

Regeringen prövar om framställningen skall avslås på grund av
förhållande som avses i 4 § andra stycket 7, 8 eller 10 eller 5 § 5.
Regeringen kan avslå framställningen, om det är uppenbart att
förhållande som avses i 5 § 1-4 föreligger. Lag (2000:572).

Begränsad verkställighet

8 § Framställning om begränsad verkställighet här i landet av
utländsk brottmålsdom skall, om regeringen inte avslår
framställningen, överlämnas till Kriminalvården för handläggning.
Lag (2005:975).

9 § Kriminalvården prövar om annat hinder mot verkställighet
föreligger än som avses i 4 § andra stycket 7, 8 eller 10 eller
5 § 5. Lag (2005:975).

10 § Finner Kriminalvården att det inte finns något som hindrar
verkställighet, beslutar myndigheten att kriminalvård i frihet
skall anordnas här i landet. I beslutet skall det anges var
verkställigheten skall handläggas. Lag (2005:975).

11 § Föreskrift om prövotid för den dömde och om hans åligganden under
denna tid, som följer av domen eller av särskilt beslut som under
prövotiden har meddelats i den främmande staten, gäller här i landet, om
motsvarande föreskrift skulle ha kunnat meddelas eller eljest skulle ha
kunnat gälla enligt svensk lag. I den mån så ej är fallet, skall
föreskriften jämkas av övervakningsnämnden. Sådan jämkning får dock ej
innebära att föreskriften skärps.

12 § I den mån annat ej följer av domen eller särskilt beslut som har
meddelats i den främmande staten, skall den dömde under prövotiden stå
under övervakning. Bedöms övervakning ej längre vara erforderlig, skall
förordnas om dess upphörande. Så länge prövotiden varar, får den dömde,
när det finns skäl till det, ånyo ställas under övervakning. Beslut som
nu avses meddelas av övervakningsnämnden.

Meddelas i den främmande staten beslut som innebär att kriminalvården i
frihet skall upphöra, äger beslutet giltighet här.

13 § I fråga om kriminalvården under prövotiden tillämpas i övrigt 26
kap. 12–18 §§ brottsbalken.

Föreskrift enligt 26 kap. 15 § brottsbalken får dock ej innebära
skärpning i förhållande till vad som bestämts i den främmande staten.
Lag (1983:247).

14 § Om den främmande staten begär upplysning om hur den dömde
har förhållit sig under prövotiden, skall Kriminalvården lämna
upplysning om detta.

Begår den dömde nytt brott och döms han under prövotiden av
svensk domstol för brottet till påföljd som avses i 3 § första
stycket 1 eller 2 lagen (1998:620) om belastningsregister,
skall Kriminalvården sörja för att den främmande staten
underrättas om domen.

Har den dömde i annat fall än som avses i andra stycket
allvarligt åsidosatt sina åligganden och finner
övervakningsnämnden på grund av detta påkallat att åtgärd i
fråga om den ådömda påföljden beslutas av myndighet i den
främmande staten, skall nämnden anmäla detta till
Kriminalvården. Kriminalvården skall sörja för att den
främmande staten underrättas om en sådan anmälan.
Lag (2005:975).

Fullständig verkställighet

15 § Framställning om fullständig verkställighet här i landet av
utländsk brottmålsdom skall, om regeringen inte avslår framställningen,
överlämnas till riksåklagaren för handläggning.

16 § Sedan framställningen om verkställighet har överlämnats till
riksåklagaren, gör denne hos rätten ansökan om dess prövning av
framställningen. Rörande sakens handläggning gäller i tillämpliga delar
vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet, om annat ej följer av
denna lag. Rättens avgörande av saken sker genom dom.

Vid förhandling i målet skall den dömde höras personligen, om han begär
det. Är den dömde berövad friheten i den stat där domen har meddelats,
får dock förhandling äga rum i hans frånvaro, även om han har begärt att
bli hörd personligen.

17 § I mål som avses i 16 § prövar rätten om annat hinder mot
verkställighet möter än som avses i 4 § andra stycket 7, 8 eller 10
eller 5 § 5.

Ny prövning av frågan huruvida den dömde är skyldig till brottet får ej
ske i målet.

18 § Finner rätten hinder ej möta mot verkställighet här i landet, skall
rätten bestämma ny påföljd enligt svensk lag för brott som avses i
framställningen. Den nya påföljden får dock ej innebära att den dömde
berövas friheten. Ej heller får påföljden bestämmas till enbart böter.
Detta gäller även om annan påföljd än böter ej enligt svensk lag kan
följa på motsvarande brott.

Har förhandling i saken enligt 16 § andra stycket andra meningen ägt rum
i den dömdes frånvaro, får ny påföljd ej bestämmas förrän den dömde har
varit i tillfälle att bli personligen hörd.

19 § Laga domstol i mål som avses i 16 § är Stockholms tingsrätt.
Ansökan får dock upptagas även av den rätt, där den dömde skall svara i
tvistemål i allmänhet, eller rätten i den ort, där den dömde mera
varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt
kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.

20 § Undanröjs villkorlig dom eller skyddstillsyn, som har ådömts enligt
18 §, och döms i stället till fängelse på viss tid, skall den dömde, i
den mån det med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, räknas till
godo dels vad han kan ha utstått av frihetsberövande påföljd som ådömts
genom den utländska domen för brott som omfattades av framställningen om
verkställighet, dels tid varunder han med anledning av sådant brott
varit anhållen eller häktad i den främmande staten. Därvid får bestämmas
lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen.

Verkställighet utomlands av svensk dom

Allmänna bestämmelser

21 § Fråga om verkställighet i främmande stat av svensk dom
enligt denna lag upptas i fall som avses i 1 § första stycket av
Kriminalvården. Framställning om verkställighet får göras endast
om den dömde har eller tar hemvist i den främmande staten och det
ej med motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket eller 5 § 1-4
kan antagas föreligga hinder mot verkställighet i den staten.

Har regeringen med stöd av 1 § andra stycket förordnat att
verkställighet av påföljd i visst fall får anförtros åt myndighet
i främmande stat, ombesörjer Kriminalvården att framställning om
verkställighet görs i den främmande staten. Lag (2005:975).

22 § Framställning som avses i 21 § jämte den dom varigenom påföljden
har ådömts och övriga handlingar i ärendet överlämnas till
Justitiedepartementet, som vidarebefordrar framställningen till behörig
myndighet i den främmande staten. Lag (2000:572).

Begränsad verkställighet

23 § Bifalls framställning om begränsad verkställighet utomlands,
skall Kriminalvården, om övervakning har anordnats här i landet,
entlediga övervakaren för den dömde. Lag (2005:975).

24 § Beslutas i den främmande staten ändrade föreskrifter om
vad den dömde har att iaktta under prövotiden eller tiden för
vård utom anstalt, har beslutet giltighet här i den mån
motsvarande beslut skulle ha kunnat meddelas enligt svensk lag
och beslutet ej innebär skärpning för den dömde i förhållande
till vad som har bestämts här i landet.

Sedan kriminalvården överflyttats, får åtgärd i fråga om den
ådömda påföljden beslutas här i landet endast om den dömde här
övertygas om annat brott eller behörig myndighet i den
främmande staten hit hänskjuter ärende om sådan åtgärd.
Hänskjutet ärende upptas av den övervakningsnämnd inom vars
verksamhetsområde kriminalvården bedrevs vid tiden för
överflyttningen.

Upphör den dömde att ha hemvist i den främmade staten, kan
Kriminalvården förordna att verkställighet i den staten inte
längre skall äga rum. Görs inte framställning om verkställighet
av domen i annan främmande stat i samband med detta, skall
Kriminalvården förordna att verkställigheten skall återupptas
här i landet. Lag (2005:975).

Fullständig verkställighet

25 § Bifalls framställning om fullständig verkställighet
utomlands, skall Kriminalvården förklara verkställigheten
överförd till den främmande staten. Sedan sådan förklaring har
meddelats, får verkställighet av påföljden inte längre ske här i
landet. Ej heller får här beslutas annan åtgärd enligt
brottsbalken i fråga om påföljden.

Frånträder den främmande staten sitt åtagande beträffande
verkställigheten, får Kriminalvården förordna om
verkställighetens återupptagande här i landet. Lag (2005:975).

Fullföljd av talan

26 § Kriminalvårdens beslut i frågor som avses i 10 §, 21 §
första stycket, 24 § tredje stycket eller 25 § andra stycket
överklagas till regeringen. Mot annat beslut av Kriminalvården
enligt denna lag får talan inte föras.

Om den dömde, i fall då begränsad verkställighet har anordnats
här i landet, inte är nöjd med en övervakningsnämnds beslut om
prövotid, övervakning, föreskrift, varning eller anmälan
enligt 14 § tredje stycket, får han eller hon överklaga
beslutet till tingsrätten i den ort där övervakningsnämnden är
belägen. Överklagandet ska ges in till övervakningsnämnden.
Klagotiden räknas från den dag då den klagande fick del av
beslutet. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om
domstolsärenden. Övervakningsnämnden ska dock inte vara part i
domstolen.

Övervakningsnämndens beslut enligt andra stycket gäller
omedelbart, om inte annat förordnas.

I fråga om beslut som avses i 26 kap. 12 § andra meningen
eller 13 § andra meningen brottsbalken tillämpas 37 kap. 7 §
samma balk. En övervakningsnämnds beslut i en sådan fråga får
inte överklagas. Lag (2010:619).

Särskilda bestämmelser

27 § Riksåklagaren får i den omfattning regeringen bestämmer förordna
annan åklagare att fullgöra vad som enligt denna lag åligger
riksåklagaren.

28 § Skall påföljd, som har ådömts någon i främmande stat, enligt denna
lag verkställas i Sverige, får åtal för gärning, som påföljden avser, ej
i något fall väckas här i landet. Har åtalet redan väckts när
framställningen om verkställighet bifalls, skall detta förhållande anses
utgöra rättegångshinder i brottmålet.

29 § Av allmänna medel utgiven ersättning till offentlig försvarare
skall stanna på staten om det inte finns särskilda skäl för att den
dömde skall återbetala ersättningen. Lag (1996:1641).

30 § Denna lag gäller ej i fråga om verkställighet eller annan åtgärd
som regleras genom lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland,
Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.