Postverkets tjänstebrevskungörelse (1979:157)

SFS nr
1979:157
Departement/myndighet
Kommunikationsdepartementet
Utfärdad
1979-03-29
Författningen har upphävts genom
SFS 1993:1711
Upphävd
1994-03-01

1 § En förteckning över de myndigheter m.fl. som har fått
tjänstebrevsrätt finns i en bilaga till publikationen Allmän poststadga
som ges ut av postverket.

Den tjänstebrevsrätt som tidigare beviljats icke statliga organ skall
enligt statsmakternas beslut avvecklas. Icke statliga organs
tjänstebrevsrätt skall omprövas av postverket i samband med
organisatoriska ändringar, när verksamhetens inriktning ändras eller när
det finns andra skäl till en omprövning. Dessa organ skall därför
underrätta postverket om alla sådana förhållanden som kan vara av
betydelse för postverkets prövning. Vad som har sagts nu gäller inte
kyrkliga organ eller sjukvårdsinrättningar som ägs av primärkommuner
eller landsting.

2 § Avsändaren skall anges med den benämning som den
tjänstebrevsberättigade har i förteckningen över de
tjänstebrevsberättigade. Om en kollektiv benämning används i
förteckningen (t.ex. Försvarsmakten), skall förutom den kollektiva
benämningen anges en underrubrik så att någon tvekan inte behöver uppstå
om vem som är avsändare (t.ex. Älvsborgs regemente, Box 852, 50115
Borås). Vissa kollektiva benämningar behöver emellertid inte
kompletteras med underrubrik (t.ex. Skogsvårdsstyrelser,
Fiskeriintendenter). Avsändarbeteckningen bör dock i dessa fall anges på
ett sådant sätt att det är lätt att finna den i förteckningen, t.ex.
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, Box 39, 83121 Östersund resp.
Fiskeriintendenten i Östra distriktet, Box 175, 39122 Kalmar.

Den som är tjänstebrevsberättigad skall anmäla namnändring till
postverket.

Avsändaruppgifterna placeras i övre vänstra hörnet på adressidan. På
inbetalningskort, postanvisningar och adresskort anges de dock på plats
som framgår av blanketten.

3 § Att en försändelse är tjänsteförsändelse skall anges genom en
särskild frankeringsbeteckning. Beteckningen skall innehålla orden
“Tjänste, Taxe per/cue, Sverige” och anges inom en ram, vars area inte
får inte understiga 300 mm. På tjänsteförsändelser som lämnas till
postbefordran i normal omfattning skall ramen ha rektangulär form. På
brev, postkort och trycksaker som ingår i större utsändningar
(storsändningar), skall frankeringsbeteckningen ha triangulär form. Inom
ett särskilt fält i triangelns bas skall anges ordet “Följesedel”.
Frankeringsbeteckningen placeras i övre högra hörnet på adressidan.

Från de allmänna regler som angetts i första stycket gäller följande
undantag.

1. På masskorsband, gruppkorsband, varukorsband, utgivarkorsband och
kommissionärskorsband anges endast ordet ”Tjänste” samt
försändelseslagsbeteckning.

2. På inbetalningskort, inrikes postanvisningar och inrikes adresskort
anges endast ordet “Tjänste”.

4 § Avsändaruppgifterna och frankeringsbeteckningen skall i regel anges
med tryck eller stämpel. På inrikes försändelse kan de dock anges för
hand, t.ex. av tjänsteman som befinner sig på resa.

Om anteckningarna görs skriftligen skall de bestyrkas med avsändarens
namnteckning och tjänsteställning. Anteckning om avsändarens namn och
tjänsteställning skall även göras på myndighetens tryckta tjänstekuvert,
om försändelsen lämnas till postbefordran på annan ort än den där
myndigheten finns.

5 § När tjänsteförsändelser av nedan angivna slag lämnas till
postbefordran, skall de åtföljas av en ifylld följesedel eller en
inlämningsuppgift i två exemplar.

1. Försändelser som är försedda med triangulär frankeringsbeteckning
enligt 3 § första stycket (storsändningar).

2. Försändelser som anges i 3 § andra stycket 1.

3. Rek, ass och paket.

Blankett till följesedel och inlämningsuppgift tillhandahålls av
inlämningspostkontoret, som även lämnar anvisningar om rutiner för
inlämning etc. Postkontoret kan också lämna upplysningar om de villkor
som gäller för att få rabatter.

6 § Den som är tjänstebrevsberättigad skall informera sin personal om
innebörden av tjänstebrevsbestämmelserna och se till att
tjänstebetecknade kuvert förvaras på sådant sätt att obehörig inte kan
komma åt dem. Detsamma gäller om stämpel som används för att ange
frankeringsbeteckning.

Tjänstebrevsrätten får användas endast för försändelser som i
tjänsteärenden lämnas till postbefordran från de myndigheter m.fl., som
erhållit tjänstebrevsrätt. En tjänsteförsändelse får inte innehålla
meddelanden av privat natur o.d. Den som är tjänstebrevsberättigad avgör
i första hand själv med ledning av instruktion o.d. vad som är att anse
som tjänsteärende. I tveksamma fall prövas frågan av postverket, som
enligt 10 § tjänstebrevsförordningen får besluta om hur
tjänstebrevsrätten får utnyttjas.

En person som anlitas av en tjänstebrevsberättigad för ett visst uppdrag
– tillfälligt eller för längre tid – utan att anställas som tjänsteman
får inte självständigt använda tjänstebrevsrätten. Tjänstebrevsrätten
får dock användas för försändelser som sänds på grund av uppdraget under
förutsättning att de expedieras genom myndighetens expedition.

7 § Tjänstebrevsrätten får inte överlåtas. Detta innebär bl.a., att
tjänstebrevsrätten inte får användas för skriftväxling som sker i
samverkan med någon som inte är tjänstebrevsberättigad. Med samverkan
jämställs reklam och annonsering som sker till förmån för privata
företagare, organisationer o.d.

Det är inte medgivet att sända med tjänstebetecknade svarskuvert i
samband med förfrågningar, infordrande av uppgifter eller dylikt.

Tjänstebrevsrätten får inte användas för att sända postförskott. Om en
tjänstebrevsberättigad vill skicka postförskott måste alltså portot
betalas. Portokostnaden kan tas ut genom att postförskottsbeloppet ökas.
Statlig myndighet får dock inkassera rena statsmedel, t.ex.
stämpelavgifter, genom tjänstepostförskott.

De begränsningar som har angetts i denna pragraf gäller inte de
direktbetalande myndigheter som avses i tjänstebrevsförordningen.

8 § För de icke statliga organ som har beviljats tjänstebrevsrätt gäller
i regel – utöver de allmänna inskränkningarna – särskilda begränsningar
i fråga om tjänstebrevsrättens omfattning. I många fall har dessa organs
centrala ledning utfärdat anvisningar härom efter samråd med postverket.
Därför nämns här endast några allmänna riktlinjer.

Den tjänstebrevsrätt som beviljats ett icke statligt organ avser endast
den verksamhet som bedrevs då tjänstebrevsrätten beviljades.
Tjänstebrevsrätten får således inte utvidgas till att omfatta
nytillkommande verksamhetsgrenar.

Kallelser eller inbjudningar till allmänheten att delta i sammankomster
får inte sändas som tjänsteförsändelser. I allmänhet gäller också
inskränkningar i fråga om möjligheten att utnyttja tjänstebrevsrätten
för massändningar av olika slag.