Förordning (1979:569) med hovrättsinstruktion

SFS nr
1979:569
Departement/myndighet
Justitiedepartementet F2
Utfärdad
1979-05-31
Författningen har upphävts genom
SFS 1996:379
Upphävd
1996-07-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1994:1056

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i 4–6 §§, 7 § 1–3 samt 9, 14–16, 28 och 29 §§
verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på hovrätterna.
Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden. Förordning (1988:904).

Organisation m .m.

2 § I varje hovrätt finns en hovrättspresident. I hovrätterna finns
också hovrättslagmän, hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning,
hovrättsråd, vattenrättsråd, fastighetsråd, hovrättsassessorer,
hovrättsfiskaler, hovrättsfiskalsaspiranter och andra anställda i
enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket
samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna instruktion om
hovrättsråd också tillämpas på hovrättsråd, tillika vice ordförande på
avdelning.

3 § Tjänsterna som fastighetsråd är inrättade gemensamt för hovrätterna.
Domstolsverket beslutar vid vilken hovrätt ett fastighetsråd
företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka hovrätter
fastighetsrådet därutöver i första hand skall tjänstgöra.

De hovrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring
skall fördelas mellan hovrätterna.

Om det finns särskilda skäl för det, får domstolsverket besluta att
fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra hovrätter än dem som har
beslutats enligt första stycket.

4 § Hovrättspresidenten är administrativ chef för hovrätten.

5 § Vid var och en av hovrätterna finns det antal avdelningar som
regeringen bestämmer.

6 § Vid var och en av hovrätterna finns det en administrativ enhet. För
den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1979:940).

7 § En avdelning består av ledamöter enligt vad som följer av lag samt,
i den utsträckning som det förordnas, en eller flera hovrättsassessorer
eller andra adjungerade ledamöter.

Vid avdelningarna tjänstgör också hovrättsfiskaler,
hovrättsfiskalsaspiranter och annan personal enligt vad hovrätten
bestämmer.

8 § Hovrätten delar in personalen till tjänstgöring på avdelningarna och
den administrativa enheten.

Indelningen av ledamöterna skall ske för en bestämd tid. Förordning
(1979:940).

9 § Ordförande på en avdelning är en hovrättslagman. I Hovrätten
för Nedre Norrland och i Hovrätten för Övre Norrland är dock
hovrättspresidenten ordförande på en av avdelningarna.
Förordning (1994:915).

10 § När hovrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning, där han
inte är ordförande, för han ordet på avdelningen.

11 § Ordföranden leder och övervakar arbetet på avdelningen samt delar
in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad hovrätten närmare bestämmer.

Ordföranden skall, enligt riktlinjer som hovrätten beslutar, dels se
till att hovrättsfiskalsaspiranterna och hovrättsfiskalerna får en
allsidig och utvecklande utbildning, dels ge vitsord över deras
tjänstgöring. För varje hovrättsfiskalsaspirant skall en ledamot utses
som handledare. Förordning (1990:461).

12 § Den som är vice ordförande på en avdelning är ställföreträdare för
ordföranden och biträder ordföranden i dennes åligganden.

Vice ordföranden skall också, enligt de anvisningar som hovrätten
meddelar, särskilt följa rättskipningen på hovrättens avdelningar och
verka för en enhetlig rättstillämpning.

Fördelningen av målen på rotlar m. m.

13 § Målen fördelas på rotlar. Grunderna för målens fördelning skall
framgå av arbetsordningen.

Mål av viss beskaffenhet (specialmål) tilldelas i första hand en eller
flera bestämda rotlar.

Hovrätten bestämmer vilka mål som är specialmål. Förordning (1988:904).

14 § Varje lagfaren ledamot på en avdelning, med undantag för
ordföranden, skall ha en rotel. Hovrätten får, om det finns särskilda
skäl för det, besluta att en viss ledamot under en bestämd tid inte
skall ha någon rotel.

Hovrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.

15 § Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas att

1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter,

2. ett mål som har samband med ett annat mål tilldelas samma rotel som
det andra målet,

3. målen fördelas på rotlarna efter turordning.

16 § Om det finns särskilda skäl för det får hovrätten besluta att en
viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya
mål eller att ett mål som har tilldelats en viss rotel skall flyttas
över till en annan rotel.

17 § Hovrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om
fördelningen av målen på rotlarna.

Handläggningen av målen m. m.

18 § Rotelinnehavaren skall svara för beredningen av målen på roteln
och, om inte särskilda skäl föranleder annat, i egenskap av referent
delta i handläggningen och avgörandet av målen.

19 § Rotelinnehavaren får ensam vidta åtgärder för
beredningen av målen. Han får dock inte

1. besluta angående handräckning i tvistemål eller användning av
tvångsmedel i brottmål, när fråga därom väcks i hovrätten,

2. hålla muntliga förhör enligt 52 kap. 11 § rättegångsbalken,

3. avvisa utredning,

4. avvisa ombud, biträden eller försvarare,

5. utdöma viten eller andra påföljder för underlåtenhet att iaktta
förelägganden,

6. förordna om annan personutredning än som avses i lagen
(1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m. m.,

7. besluta i fråga om inhämtande av yttrande av en sakkunnig enligt
13 kap. 32 § vattenlagen eller 16 kap. 3 § andra stycket
fastighetsbildningslagen (1970:988),

8. besluta i fråga om undersökning enligt 13 kap. 70 § första stycket
vattenlagen eller 15 § lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål.

Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål efter
återkallelse.

Rotelinnehavaren får till avdelningen hänskjuta en fråga som han
är behörig att pröva. Förordning (1994:1056).

20 § Hovrätten får förordna hovrättsfiskal, hovrättsfiskalsaspirant
eller annan anställd som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att
på eget ansvar vidta sådana åtgärder för beredning av mål som en
rotelinnehavare får vidta enligt 19 § första stycket. Ett förordnande
för ett domstolsbiträde får dock inte avse

1. förordnande av eller byte av offentlig försvarare eller biträde
enligt rättshjälpslagen,

2. beviljande av allmän rättshjälp, eller

3. förordnande om personutredning i brottmål.

En rotelinnehavare får besluta att åtgärder för beredning av ett visst
mål skall vidtas på eget ansvar av hovrättsfiskal,
hovrättsfiskalsaspirant eller annan anställd som har fått
förordnande enligt första stycket. Vad som nu sagts gäller inte
brottmål, där någon är berövad friheten.

Beslut enligt andra stycket får inte avse mål vars beredning är av
svårt slag eller som av någon annan orsak kräver särskild kunskap
och erfarenhet. Uppkommer en fråga av sådant slag eller en fråga
som bör hänskjutas till avdelningen, i ett mål där beslut enligt
andra stycket har fattats, skall den som är ansvarig för beredningen
genast anmäla frågan för rotelinnehavaren. Hovrätten meddelar de
ytterligare anvisningar som behövs när sådan anmälan skall ske.

Hovrättsfiskaler, hovrättsfiskalsaspiranter och andra som
förordnas till det skall i övrigt biträda med beredningen av målen
enligt de anvisningar och i den omfattning som hovrätten
bestämmer. Förordning (1993:648).

21 § Hovrätten får förordna anställda, som har tillräcklig kunskap och
erfarenhet, att på eget ansvar

1. föra dagböcker,

2. föranstalta om sådan skriftväxling, som skall äga rum enligt
föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning som
hovrätten bestämmer,

3. underteckna och expediera

a. kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna
kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m. m.,

b. förordnanden om offentlig försvarare,

c. beslut om personutredning och läkarintyg enligt lagen (1991:2041) om
särskild personutredning i brottmål, m. m. samt begäran om yttrande från
frivårdsmyndighet enligt 25 § frivårdsförordningen (1983:250),

4. vidta sådana åtgärder som ankommer på hovrätten i samband med
delgivningar,

5. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,

6. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,

7. utfärda lagakraft- och diariebevis,

8. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om statliga
myndigheters serviceskyldighet, m. m. och avgiftsförordningen
(1992:191),

9. förvalta hovrättens förskottskassa samt betala ut förskott och
ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m. fl.,

10. ta emot fullföljdsinlagor när talan förs mot hovrättens dom eller
beslut,

11. granska om talan som avses i 10 har fullföljts på föreskrivet sätt
och inom rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som med
anledning därav ankommer på hovrätten,

12. vidta de åtgärder som ankommer på hovrätten enligt kungörelsen
(1973:266) om skyldighet för allmän domstol att underrätta om fullföljd
talan,

13. ombesörja renovationer i målen. Förordning (1992:196).

22 § Ett mål som skall avgöras utan huvudförhandling föredras av en
hovrättsfiskal eller hovrättsfiskalsaspirant eller, i den omfattning som
hovrätten eller avdelningen bestämmer, av rotelinnehavaren eller någon
annan som är lagfaren och som hovrätten har utsett. Förordning
(1988:1166).

23 § Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga
som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller
frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som
är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

24 § Frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 och 12 a §§
rättegångsbalken skall tas upp så snart det kan ske. Förordning
(1993:648).

25 § Dom eller beslut i ett mål eller i en fråga som har kommit upp i
ett mål skall meddelas så snart det kan ske, om målet eller frågan har
avgjorts efter en föredragning.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom sex veckor efter
föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller
beskaffenhet i övrigt eller på grund av något annat särskilt skäl, får
hovrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom
viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen
nödvändigt.

26 § Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall
ordföranden vara ordinarie domare i hovrätten eller, efter
förordnande av regeringen, uppehålla tjänst som hovrättslagman
eller hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning. Minst
ytterligare en ledamot skall inneha eller ha innehaft ordinarie
domartjänst. Härvid jämställs tjänst som rådman i tingsrätt och
tjänst som hyresråd som uppehålls efter förordnande av regeringen
med ordinarie domartjänst.

Om det finns särskilda skäl får hovrätten för ett särskilt mål
förordna den som är eller har varit ordinarie domare i hovrätt att
tjänstgöra som ordförande.

När ett fastighetsråd eller ett vattenrättsråd har förhinder eller om
det finns andra särskilda skäl, får hovrätten för ett särskilt mål
förordna annat fastighetsråd eller vattenrättsråd.

När frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 eller 13 §
rättegångsbalken avgörs skall ordföranden eller vice ordföranden
på avdelningen delta. Förordning (1994:1056).

27 § Hovrättspresidenten bör delta när hovrätten avgör mål som tas upp
av hovrätten som första domstol eller om det finns särskilda skäl för
det med hänsyn till målets beskaffenhet.

28 § En remiss från högsta domstolen, som har samband med en dom eller
ett beslut som hovrätten har meddelat, skall i den utsträckning som det
är möjligt handläggas av de ledamöter som har deltagit i domen eller
beslutet.

Handläggningen av administrativa ärenden m. m.

29 § Administrativa ärenden avgörs av hovrätten i plenum eller i
kollegium, av hovrättspresidenten eller på avdelning.

30 § Plenum består av hovrättspresidenten som ordförande,
hovrättslagmännen, hovrättsråden, vattenrättsråden, fastighetsråden,
hovrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för
minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten.

Ett fastighetsråd ingår i plenum endast i den hovrätt, till vilken hans
tjänstgöring företrädesvis är förlagd.

31 § Kollegium består av hovrättspresidenten som ordförande, en eller
flera hovrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa
enheten.

För varje annan ledamot än hovrättspresidenten och chefen för den
administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som
träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en
hovrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett
hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.

Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i
hovrätten. De utses för högst ett år i sänder.

32 § En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt
ärende bestäms av hovrätten.

33 § Ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem utses i plenum. I
plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.

34 § I kollegium avgörs ärenden som avser

1. viktigare frågor om hovrättens organisation eller arbetsformer,

2. frågor om ändringar av större vikt i den judiciella indelningen,

3. andra organisationsfrågor av större vikt för rättsvården,

4. förslag till domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,

5. förslag om tillsättning av tjänster och långtidsvikariat,

6. förordnanden av hovrättsassessorer och hovrättsfiskaler,

7. förordnande som ledamot i hovrätten för någon som inte har haft ett
sådant förordnande förut och som inte är hovrättsfiskal,

8. annat skiljande från tjänster och uppdrag än avskedande,

9. frågor som hovrättspresidenten hänskjuter till kollegiet.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum
hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 4 och 8. Förordning
(1986:100).

35 § När kollegiet avgör ärenden om förordnande av hovrättsfiskaler till
hovrättsassessorer eller av hovrättsfiskalsaspiranter till
hovrättsfiskaler skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i 31 §
första stycket, om möjligt ingå hovrättslagmännen på de avdelningar på
vilka fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot
eller på vilka aspiranten under längre tid har varit indelad. Förordning
(1986:100).

36 § Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor handläggs på den
avdelning som hovrätten bestämmer.

Hovrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs.
Förordning (1988:904).

37 § Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på
avdelning, avgörs av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd vid
hovrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att de
inte behöver avgöras av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till en
avdelning. Förordning (1988:904).

38 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är hovrätten
beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är
närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt
samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i
hovrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Förordning
(1986:1090).

39 § Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte hovrätten
bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som hovrätten utser.
Förordning (1986:1090).

40 § Hovrättens beslut i ärenden om förordnande av hovrättsassessorer,
hovrättsfiskaler och hovrättsfiskalsaspiranter får överklagas hos
regeringen. Hovrättens beslut i andra administrativa ärenden får
överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande
av tjänster får inte överklagas.

Hovrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som ordinarie domare får
överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens
beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:904).

Tjänstetillsättningar m. m.

41 § Hovrättspresidenten utnämns av regeringen.

Hovrättslagmän utnämns av regeringen efter anmälan av hovrätten.
Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen
(1994:373). Förordning (1994:915).

42 § Hovrättsråd, vattenrättsråd och fastighetsråd utnämns av regeringen
efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen
(1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid
lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets
verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till
Domstolsverket. Förordning (1994:915).

43 § har upphävts genom förordning (1986:100).

44 § har upphävts genom förordning (1986:100).

45 § har upphävts genom förordning (1994:915).

46 § Övriga tjänster tillsätts av hovrätten. Förordning (1988:904).

47 § Vid anställning av hovrättsassessorer, hovrättsfiskaler och
hovrättsfiskalsaspiranter tillämpas inte 6 och 7 §§
anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:915).

48 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänsten
som chef för den administrativa enheten eller en tjänst som
hovrättsfiskal eller hovrättsfiskalsaspirant.

Att samma villkor gäller tjänster som domare följer av 11 kap. 9 §
regeringsformen. Förordning (1988:904).

49 § En ansökan om anställning som hovrättsfiskalsaspirant är förfallen
sex månader efter den dag då den har kommit in till hovrätten.

När en ansökan har förfallit skall sökanden underrättas om det.

50 § Skall en hovrättsfiskalsaspirants anställning upphöra på grund av
omständigheter som hänför sig till aspiranten personligen, gäller inte
30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1982:210).

51 § Till hovrättsassessor får förordnas endast den som har antagits
som hovrättsfiskal och därefter har tjänstgjort

1. under ett år som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt,

2. under nio månader som adjungerad ledamot i hovrätt. Förordning
(1990:461).

52 § Till hovrättsfiskal får förordnas endast den som har förvärvat
notariemeritering och som därefter har tjänstgjort som fiskalsaspirant i
hovrätt under minst nio månader.

Hovrätten får förordna en kammarrättsfiskal att fullgöra göromål som
ankommer på en hovrättsfiskal. Förordning (1990:461).

53 § Hovrätten bör pröva om en hovrättsfiskalsaspirant skall förordnas
till hovrättsfiskal innan aspiranten har tjänstgjort i hovrätten ett år.

54 § Hovrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som
revisionssekreterare, som lagman eller rådman i tingsrätt, som
ledamot i en annan hovrätt än den de hör till under högst ett år
samt som hyresråd under högst sex månader.

Hovrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra
domaruppgifter i en tingsrätt.

Hovrätten får anställa en kammarrättsassessor för att utföra en
hovrättsassessors arbetsuppgifter. Förordning (1994:915).

55 § En hovrättsfiskal är skyldig att tjänstgöra som hovrättsassessor
och som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt. Förordning (1990:461).

56 § Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler får utan särskilt beslut
vara lediga för att tjänstgöra i en tingsrätt eller en hyresnämnd.

Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler som avses i första stycket
är skyldiga att avbryta sin pågående tjänstgöring för att ta emot ett
förordnande i hovrätten eller ett annat förordnande i en tingsrätt
eller en hyresnämnd under hovrätten. Förordning (1994:915).

56 a § Den som är ordinarie domare får — i stället för vad som
anges i 19 § anställningförordningen (1994:373) — endast efter
särskilt beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än
en tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en
sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen
(1982:1177).

Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som
kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b §
tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall
vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning.
Förordning (1994:915).

57 § Hovrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och
obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i
samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår,
annan ledighet. Förordning (1988:904).

58 § Om inte regeringen eller hovrätten skall besluta om ledighet enligt
56 a eller 57 § beslutar domstolsverket om ledigheten. Domstolsverket
får lämna över till hovrätten att besluta i sådana fall. Förordning
(1987:953).

59 § När hovrättspresidenten är förhindrad att utöva sin tjänst eller
när tjänsten är ledig, utövas denna av den främste av hovrättens
tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har förordnat en
annan vikarie.

60 § Till vikarie på en tjänst som hovrättslagman förordnas ett
hovrättsråd.

61 § Till vikarie på en tjänst som hovrättsråd, tillika vice ordförande
på avdelning, förordnas ett hovrättsråd.

I stället för ett annat hovrättsråd tjänstgör en hovrättsassessor.
Förordning (1987:953).

62 § Hovrätten får till adjungerad ledamot förordna

1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den
som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som
lagman eller rådman,

2. den som har förordnats till hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal
och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som
tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,

3. en åklagare,

4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,

5. en som är ledamot av Sveriges advokatsamfund,

6. den som förut har varit adjungerad.

Hovrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till
adjungerad ledamot förordna en hovrättsfiskal som inte uppfyller
föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå.
Förordning (1990:461).

63 § Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för
en hovrättslagman eller ett hovrättsråd, tillika vice ordförande på
avdelning, förordnas en vikarie av hovrätten.

64 § Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen
(1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller den som
utnämnts till hovrättspresident av regeringen och i övriga fall av
Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 §
andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet
är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom
beslut av regeringen. Förordning (1994:915).

65 § I fråga om tjänstetillsättning, anställnings upphörande, partiell
tjänstebefrielse och förordnande av vikarie anses ett fastighetsråd vara
anställt i den hovrätt, till vilken hans tjänstgöring företrädesvis är
förlagd.

Övriga bestämmelser

66 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan och avskedande också när det gäller
hovrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt
hovrättsfiskaler och hovrättsfiskalsaspiranter.

Hovrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av
Domstolsverket. Förordning (1994:915).

67 § Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen
(1994:373) lämnas i fråga om hovrättspresidenten av regeringen
och när det gäller andra arbetstagare som anställs genom beslut av
regeringen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Förordning (1994:915).

Övergångsbestämmelser

1979:569

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Fullmakt som har utfärdats för någon på en tjänst som teknisk ledamot
i hovrätterna skall fr.o.m. nämnda dag avse en tjänst som fastighetsråd.

1983:802

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984. I vattenmål som
avses i 4 § första meningen och 5 § lagen (1983:292) om införande av
vattenlagen (1983:291) tillämpas äldre bestämmelser.

1984:961

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.

2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601)
om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i
fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1
januari 1985.

3. I fråga om den som har antagits som hovrättsfiskal före den 1 januari
1985 gäller 51 § i sin äldre lydelse.

1987:953

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. I fråga om mål som
handläggs enligt lagen (1974:8) om rättegång i tvistemål om mindre
värden tillämpas dock äldre bestämmelser.

1990:461

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.

2. Den som har antagits som hovrättsfiskal före ikraftträdandet får
förordnas till hovrättsassessor efter sex månaders tjänstgöring som
adjungerad ledamot, om han har tjänstgjort under minst två år som
lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt.

1994:915

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 § den 1 januari 1995,
och i övrigt den 1 juli 1994.