Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktion

SFS nr
1979:572
Departement/myndighet
Justitiedepartementet F2
Utfärdad
1979-05-31
Författningen har upphävts genom
SFS 1996:381
Upphävd
1996-07-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1995:1435

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i 4–6 §§ , 7 § 1–3 samt 9, 14, 15, 28 och 29 §§
verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på tingsrätterna.
Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden.

Med hovrätten avses i denna förordning den hovrätt under vilken
tingsrätten hör.

Om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor
finns särskilda bestämmelser. Förordning (1988:906).

Organisation m.m.

2 § I varje tingsrätt finns en lagman. Lagmannen är administrativ chef
för tingsrätten.

I tingsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, fastighetsråd,
tingsfiskaler, tingsnotarier och andra anställda.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om
rådman också tillämpas på chefsrådman. Förordning (1990:463).

3 § Regeringen beslutar om indelning av en tingsrätt i avdelningar.

Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Förordning
(1990:463).

4 § Den som är chef för en avdelning leder och övervakar arbetet på
denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på
avdelningen. Förordning (1990:463).

5 § har upphävts genom förordning (1990:463).

6 § Vid var och en av Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter finns
en administrativ enhet, som förestås av en chef. Förordning (1990:463).

7 § Ordförande i fastighetsdomstol leder och övervakar verksamheten i
fastighetsdomstolen. Förordning (1990:463).

8 § Lagmannen skall se till att tingsfiskalerna i sin tjänstgöring får
en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras
tjänstgöring. Förordning (1990:463).

9 § Lagmannen skall, med beaktande av notarienämndens föreskrifter om
notarietjänstgöring, se till att tingsnotarierna i sin tjänstgöring får
en allsidig och utvecklande utbildning. Förordning (1990:463).

Arbetsordning m. m.

10 § Grunderna för fördelningen av göromålen och de övriga bestämmelser
som behövs för verksamheten i tingsrätten skall framgå av
arbetsordningen.

Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av
arbetsordningarna. Förordning (1990:463).

11 § Domargöromålen fördelas på rotlar. Vid fördelningen av mål på
rotlarna tilldelas mål av viss beskaffenhet (specialmål) i första hand
en eller flera bestämda rotlar. Vilka mål som är specialmål bestäms i
arbetsordningen.

Bestämmelserna om mål i första stycket skall också tillämpas på ärenden.

12 § Varje lagman, rådman och tingsfiskal skall ha en rotel. Om det
finns särskilda skäl, får tingsrätten bestämma att en viss domare inte
skall ha någon rotel. Förordning (1990:463).

13 § Vid fördelningen av målen och ärendena på rotlarna skall det
iakttas att

1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla domare,

2. ett mål eller ärende som har samband med ett annat mål eller ärende
tilldelas samma rotel som det andra målet eller ärendet.

Fördelningen av domargöromålen skall ske på ett sådant sätt att
arbetsuppgifter inte tilldelas en tingsfiskal i större omfattning än som
är lämplig med hänsyn till fiskalens erfarenhet av tjänstgöring i
domstol. Sådana arbetsuppgifter, som kräver särskild erfarenhet, får
inte tilldelas en fiskal. Förordning (1990:463).

14 § Lagmannen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av arbetsordningen. Förordning (1990:463).

15 § Lagmannen delar in domarna och fastighetsråden till tjänstgöring
inom tingsrätten.

Vid indelningen skall det tillses att domarna vinner erfarenhet av olika
slag av mål och ärenden.

Vid Stockholms tingsrätt skall två av chefsrådmännen, vid sidan av
dömande uppgifter, biträda lagmannen med administrativa göromål. Dessa
chefsrådmän skall inte vara chef för en avdelning.

Indelning skall ske för en bestämd tid. Förordning (1991:810).

16 § Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga
avvikelser från vad som har föreskrivits med stöd av 10 eller 15 §.
Förordning (1990:463).

Handläggningen av målen m. m.

17 § Rotelinnehavaren svarar för handläggningen av de mål och ärenden
som har tilldelats roteln.

18 § Lagmannen får förordna tingsnotarier och andra anställda, som har
tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar utföra följande
göromål.

_____________________________________________________________________
Göromål Särskilda föreskrifter
____________________________________________________________________

1. utfärda stämning sedan en lag-
faren domare beslutat om stämning,

2. vidta de åtgärder som ankommer
på rätten eller domaren i samband
med delgivningar,

3. underteckna och expediera Förordnanden för andra an-
kallelser, förelägganden, förord- ställda än tingsnotarier
nanden och andra meddelanden, får inte innefatta rätt att
underteckna kallelser enligt
lagen (1974:752) om nordisk
vittnesplikt m. m.

4. underteckna och expediera Förordnanden för andra an-
skrivelser, underrättelser, ställda än tingsnotarier
kungörelser och uppgifter som får inte innefatta göro-
rätten eller domaren skall utfärda mål som enligt särskilda
eller avge i samband med domar bestämmelser ankommer på
eller beslut, någon som är lagfaren.

5. vidta de åtgärder som ankommer
på rätten eller domaren sedan det
har avgjorts att talan mot en dom
eller ett beslut har fullföljts på
föreskrivet sätt och inom rätt tid,

6. ta emot häktningsframställningar,
anmälningar enligt 24 kap. 17 och
19 §§ rättegångsbalken och framställ-
ningar om åtgärd enligt 24 kap. 20 §
rättegångsbalken,

7. utföra andra arbetsuppgifter som
inte enligt lag eller annan författ-
ning måste utföras av någon som är
lagfaren, i den utsträckning
lagmannen bestämmer.
Förordning (1990:463).

18 a § Lagmannen får förordna domstolsbiträden, som har vunnit
tillräcklig kunskap och erfarenhet och som har genomgått av
domstolsverket föreskriven utbildning, att på eget ansvar handlägga mål
och ärenden enligt följande.

_______________________________________________________________________
Göromål Särskilda föreskrifter
_______________________________________________________________________

1. inskrivningsärenden, Förordnandet får inte avse
handläggning av
inskrivningsärenden
som rör lagfartssammanträden,
lagfarter på grundval av
protokoll från sådana
sammanträden, rättelser enligt
19 kap. 17 § jordabalken eller
utdömande av vite. Förordnandet
innefattar behörighet att göra
upplägg i fastighetsboken för
nybildade fastigheter eller
nödvändiga ändringar i
inskrivningsregistret med
anledning av uppgifter från
lantmäterimyndighet
om ändringar i
fastighetsregistret, lämna
dagsgodkännande enligt 38 §
inskrivningsregisterkungörelsen
(1974:1061) och vidta
de åtgärder som enligt lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter ankommer
på inskrivningsmyndighet.

2. avträdande av egendom till Förordnanden enligt 7–9 får
förvaltning av boutredningsman endast avse ärenden som kan
samt förordnande av boutredningsman, avgöras av en lagfaren domare.
dock inte om ansökan har gjorts av De får inte avse ärenden med
annan än dödsbodelägare eller internationell anknytning.
testamentsexekutor eller om Domstolsbiträden får till
ansökan avser flera boutredningsmän, boutredningsman, bodelnings-
förrättare eller skiftesman
3. entledigande av boutredningsman förordna endast den som är
sedan denne slutfört sitt advokat eller den som genom
uppdrag, tidigare förordnanden har
vunnit erfarenhet av och
4. förordnande av bodelnings- visat lämplighet för sådana
förrättare eller skiftesman vid uppdrag.
arvskifte, dock inte om ansökan
avser flera bodelningsförrättare
eller skiftesmän,

5. dödande enligt 1 § lagen
(1927:85) om dödande av förkommen
handling av pantbrev eller
vilandebevis som avser inteckning
i fast egendom eller tomträtt
eller av företagshypoteksbrev
eller av aktiebrev,

6. dödande enligt 13 § lagen
om dödande av förkommen handling
av inteckning i fast egendom
eller tomträtt eller av
företagsinteckning,

7. inregistrera dödsboanmälan.

Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att avvisa
mål eller ärenden, ompröva ärenden enligt 9 a § lagen (1946:807) om
handläggning av domstolsärenden eller att meddela interimistiska beslut.
Förordnanden för domstolsbiträden får inte avse mål eller ärenden som är
vidlyftiga eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild
erfarenhet. Förordning (1995:1435).

18 b § har upphävts genom förordning (1990:463).

18 c § har upphävts genom förordning (1990:463).

18 d § har upphävts genom förordning (1990:463).

18 e § har upphävts genom förordning (1990:463).

19 § Lagmannen får förordna en tingsnotarie, som har tillräcklig
erfarenhet och i övrigt bedöms vara lämplig, att på eget ansvar utföra
domargöromål enligt följande.

________________________________________________________________________
Minsta tjänstgöringstid för Göromål
förordnande
————————————————————————

Sex månader 1. handlägga
inskrivningsärenden, göra
upplägg i fastighetsboken
för nybildade fastigheter eller
erforderliga ändringar i
inskrivningsregistret med
anledning av uppgifter från
lantmäterimyndighet
beträffande ändringar i
fastighetsregistret, lämna
dagsgodkännande enligt 38 §
inskrivningsregisterkungörelsen
(1974:1061) och vidta de
åtgärder som enligt lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter ankommer
på inskrivningsmyndighet.
Tingsnotarien får dock inte
handlägga inskrivningsärenden
som rör lagfartssammanträden,
lagfarter på grundval av
protokoll från sådana
sammanträden, rättelser enligt
19 kap. 17 § jordabalken
eller utdömande av vite,

2. handlägga ärenden som hör
till bouppteckningsprotokollet,

3. handlägga ärenden som hör
till avhandlingsprotokollet,

4. handlägga ärenden som
rör förmynderskap eller
godmanskap och som kan
avgöras av en lagfaren domare,

5. handlägga ärenden som rör
vittnesförhör om tillkomsten av
skriftliga testamenten,

Ett år 6. avge sådana yttranden som
avses i 12 kap. 10 §
fastighetsbildningslagen
(1970:988),

7. handlägga mål som endast rör
brott för vilket inte är stadgat
svårare straff än böter, dock
inte mål om något annat i
brottsbalken upptaget brott än
förargelseväckande beteende och
inte heller mål om vårdslöshet
i trafik och mål om förvandling
av böter,

8. handlägga konkursärenden
enligt konkurslagen (1987:672)
och pröva frågor om förordnande
av god man enligt ackordslagen
(1970:847). Tingsnotarien får
dock pröva en fråga om
försättande i konkurs endast om
gäldenären själv har gjort
ansökan eller medgett
en ansökan. Tingsnotarien får
inte handlägga konkurser där
beslut om bevakning har
meddelats och i övrigt inte
heller pröva frågor
om häktning, utdelning eller, om
konkursen avslutas med
utdelning, förvaltares
arvodesanspråk,

9. handlägga sådana mål om
äktenskapsskillnad och därmed
sammanhängande frågor samt
sådana mål rörande vårdnad om
barn som har anhängiggjorts
genom gemensam ansökan, dock
inte sådana mål som har blivit
tvistiga sedan ansökan gavs in,

10. handlägga ärenden enligt
lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,

11. även i andra fall än som har
nämnts förut handlägga sådana
ärenden som enligt lagen
(1946:807) om handläggning av
domstolsärenden kan avgöras av
en lagfaren domare,

12. handlägga mål om
penningfordran vid förberedelse
och vid huvudförhandling som
hålls i förenklad form.
Tingsnotarien får
dock inte handlägga mål, där 1
kap. 3 d § rättegångsbalken
tillämpas, vid sammanträde för
förberedelse eller vid
huvudförhandling som hålls i
förenklad form,

13. handlägga mål om avhysning
på grund av dröjsmål med
betalning av hyra eller
årsavgift vid förberedelse och
vid huvudförhandling som hålls i
förenklad form,

14. besluta om avskrivning av
tvistemål.

Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att ompröva
ärenden enligt 9 a § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden
och får inte avse mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller
som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet.

När en tingsnotarie handlägger brottmål vid huvudförhandling skall
nämndemän alltid delta i avgörandet.

Förordnanden enligt första stycket 7 medför inte behörighet att
handlägga mål vid vars avgörande nämndemän skall delta enligt 38 kap.
6 § brottsbalken.

I fråga om göromål som avses i första stycket 12 och 13 skall
rotelinnehavaren efter prövning i varje särskilt fall avgöra om målet är
av sådan beskaffenhet att det kan handläggas av en tingsnotarie.
Förordning (1995:1435).

20 § Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande
av 19 § första stycket första meningen samt andra och tredje
styckena, förordna en tingsnotarie

1. som inte uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att
utföra sådana domargöromål som avses i 19 § första stycket 1–5,

2. som har tjänstgjort i tingsrätt i minst sex månader och inte
uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att utföra sådana
domargöromål som avses i 19 § första stycket 6–9 och 11,

3. som har tjänstgjort minst ett år att utföra domargöromål i vidare
omfattning än som anges i 19 §. Förordning (1993:174).

21 § När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller följande.

Ordföranden skall vara ordinarie domare i tingsrätten eller, efter ett
förordnande av regeringen, uppehålla en tjänst som lagman eller
chefsrådman. Om det behövs får hovrätten förordna en ordinarie domare i
hovrätten eller i en annan tingsrätt att tjänstgöra som ordförande.

Minst en ytterligare ledamot skall inneha eller ha innehaft en ordinarie
domartjänst eller, efter ett förordnande av regeringen, uppehålla eller
ha uppehållit en tjänst som lagman eller rådman. Denna ledamot kan också
vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor eller ha tjänstgjort som
adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt minst nio månader och
bedömts vara lämplig att förordnas till assessor.

En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om handläggning
av sådana mål och ärenden som avses i 13 § andra stycket andra meningen.

Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 19 § första
stycket första meningen samt andra stycket, förordna en tingsnotarie som
har tjänstgjort minst ett år att delta i rätten vid enstaka tillfällen.
Förordnande för en tingsnotarie skall företrädesvis avse mål om
penningfordran eller domstolsärenden. Förordning (1990:463).

21 a § betecknas 22 § genom förordning (1990:463).

22 § Om det behövs för att kunskaper om ett särskilt rättsområde skall
finnas i rätten får, utöver vad som gäller på grund av andra
bestämmelser i denna förordning, för tjänstgöring vid en
huvudförhandling där flera lagfarna domare deltar förordnas

1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den
som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som
lagman eller rådman,

2. den som har förordnats till hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal
och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som
tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,

3. en åklagare,

4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,

5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,

6. den som förut har varit adjungerad.

En ledamot som förordnats enligt första stycket får inte tjänstgöra som
ordförande. Förordning (1990:463).

23 § Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller ärende
avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller
ärendets beskaffenhet.

Tillkännagivanden om domstolssammanträden m. m.

24 § För varje dag då det hålls sammanträde för huvudförhandling eller
andra sammanträden skall tingsrätten upprätta en förteckning över de mål
och ärenden som har utsatts till förhandling (uppropslista).

På uppropslistan skall det för varje mål och ärende eller grupp av mål
eller ärenden anges när förhandlingen beräknas börja.

Under rättegångsdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens
kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal
där rätten sammanträder. Uppropslistan för en huvudförhandling skall
vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria
dagen närmast före rättegångsdagen.

25 § Om det behövs, skall tingsrätten i förväg ge tillkänna när
sammanträden för huvudförhandling skall hållas utanför kansliorten.

26 § Tingsrätten får begränsa den tid då inskrivningsmyndigheten lämnar
muntliga upplysningar om innehållet i inskrivningsregister,
fastighetsböcker eller andra handlingar som förvaras hos
inskrivningsmyndigheten till lägst tre timmar varje arbetsdag.
Förordning (1990:463).

Handläggningen av administrativa ärenden m. m.

27 § Administrativa ärenden avgörs av tingsrätten i plenum eller
kollegium, av lagmannen eller på avdelning.

Plenum skall finnas i samtliga tingsrätter utom Stockholms tingsrätt.

Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätter. Förordning
(1991:810).

28 § Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller
innehar förordnande att vara rådman, fastighetsråd eller tingsfiskal.

29 § Kollegium består av lagmannen som ordförande, tre av chefsrådmännen
samt chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa
enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid
förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman.

Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos
och tjänstgöra i tingsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder.
Förordning (1981:560).

30 § I tingsrätter som har plenum men inte kollegium avgörs i plenum
ärenden som avser

1. viktigare frågor om tingsrättens organisation eller arbetsformer,

2. arbetsordningen,

3. yttranden i lagstiftningsfrågor,

4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställning,

5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum. Förordning (1991:810).

31 § I tingsrätter där det finns kollegium avgörs de ärenden som avses i
30 § 1–4 i kollegium.

32 § Innan tingsrätten beslutar om arbetsordning skall den samråda med
den eller de åklagarmyndigheter som berörs. Förordning (1990:463).

33 § I de tingsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen
besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor skall
avgöras på avdelning i den sammansättning som lagmannen bestämmer.

34 § Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium
eller på avdelning, avgörs av lagmannen.

Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid
tingsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag
att de bör avgöras av lagmannen. Sådana ärenden som avses i 18 §
och 19–21 §§ får lagmannen uppdra åt chefsrådman att avgöra i
enlighet med av lagmannen meddelade riktlinjer.

Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en
tingsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum.
Förordning (1993:174).

35 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är tingsrätten
beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är
närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det
inte tål uppskov. Förordning (1986:1092).

36 § Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte
tingsrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som
tingsrätten utser. Förordning (1986:1092).

37 § Tingsrättens beslut i administrativa ärenden får överklagas hos
domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets
beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får
inte överklagas.

Tingsrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som lagman,
chefsrådman eller rådman får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för
domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.
Förordning (1988:906).

Tjänstetillsättning m. m.

38 § Lagmännen i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter
utnämns av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta
förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).
Förordning (1994:917).

39 § Andra lagmän än de som anges i 38 § samt rådmän och
fastighetsråd utnämns av regeringen efter förslag av
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen
(1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid
lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets
verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till
Domstolsverket. Förordning (1994:917).

39 a § Tjänsterna som fastighetsråd är inrättade gemensamt för de
tingsrätter som är fastighetsdomstol eller vattendomstol. Domstolsverket
beslutar vid vilken tingsrätt ett fastighetsråd företrädesvis skall ha
sin tjänstgöring förlagd och vid vilka tingsrätter fastighetsrådet
därutöver i första hand skall tjänstgöra.

De tingsrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring
skall fördelas mellan tingsrätterna. Om tingsrätterna inte kan enas,
avgörs frågan av den hovrätt under vilken den tingsrätt hör vid vilken
fastighetsrådet företrädesvis skall tjänstgöra.

Om det finns särskilda skäl, får domstolsverket besluta att ett
fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra tingsrätter.
Förordning (1990:463).

40 § I Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter utses ordföranden i
fastighetsdomstolen av tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses
ordföranden i fastighetsdomstolen av hovrätten.

I Stockholms tingsrätt utses ordförande i vattendomstolen av
tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses ordförande i
vattendomstolen av hovrätten. Förordning (1985:770).

40 a § Chef för den administrativa enheten vid Stockholms tingsrätt är
en kanslichef. Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen efter
anmälan av tingsrätten. Förordning (1990:3).

41 § Tingsfiskal förordnas av hovrätten. Ett sådant förordnande får
meddelas en hovrättsfiskal.

Ett förordnande som tingsfiskal får också meddelas den som under
minst sex månader har utfört en hovrättsfiskals arbetsuppgifter och
som har vunnit tillräcklig erfarenhet av tjänstgöring i allmän
domstol.

Domstolsverket bestämmer hur många tingsfiskaler som skall
finnas anställda vid en tingsrätt. Domstolsverket får överlämna till
hovrätten eller tingsrätten att besluta detta.

Vid förordnande av tingsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§
anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:917).

41 a § Förordnande för en hovrättsassessor att utföra domargöromål i en
tingsrätt enligt 54 § andra stycket förordningen (1979:569) med
hovrättsinstruktion meddelas av hovrätten. Förordning (1986:102).

42 § Tjänster som tingsnotarie tillsätts av domstolsverket enligt
föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som
tingsnotarie. Förordning (1990:463).

42 a § Att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en
tjänst som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen.
Förordning (1988:906).

43 § En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra som tingsnotarie vid
andra tingsrätter än den han hör till. I fråga om förordnanden vid
tingsrätter på annan ort är skyldigheten begränsad till en tid av
sammanlagt tre månader.

Sådana förordnanden meddelas av domstolsverket. Innan ett förordnande
meddelas skall domstolsverket samråda med tingsnotarien och de domstolar
som berörs.

44 § har upphävts genom förordning (1990:463).

45 § Chef för en annan administrativ enhet än den vid Stockholms
tingsrätt anställs genom beslut av Domstolsverket efter förslag av
tingsrätten. Domstolsverket får överlämna till tingsrätten att
besluta om sådana anställningar.

Ansökningshandlingarna ges in till tingsrätten. Förordning (1994:917).

46 § Övriga tjänster tillsätts av tingsrätten. Förordnanden på
arvodestjänster meddelas av tingsrätten. Förordning (1990:463).

47 § Ett förordnande enligt 14 § lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning för en ordinarie domare att tjänstgöra i en
annan tingsrätt än den han hör till meddelas av hovrätten. Ett
sådant förordnande får inte avse tjänstgöring i större utsträckning
än som är lämpligt med hänsyn till domarens arbetsuppgifter och
arbetsbelastningen vid den tingsrätt han hör till. Tjänstgöringen
skall företrädesvis förläggas till en tingsrätt i eller nära kansliorten
för den tingsrätt som domaren hör till.

Innan ett sådant förordnande meddelas skall hovrätten samråda
med domaren och de tingsrätter som berörs.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även på förordnande
enligt 21 § andra stycket andra meningen. Förordning (1994:917).

48 § Vid tillämpningen av 19, 20 eller 21 § eller 52 § andra stycket
skall notarietjänstgöring enligt notarieförordningen (1990:469) räknas
som tjänstgöring som tingsnotarie även om den inte har fullgjorts vid en
tingsrätt. En tingsnotarie får dock inte förordnas enligt någon av dessa
paragrafer innan han genom tjänstgöring vid en tingsrätt har vunnit
tillräcklig erfarenhet av det område som förordnandet avser.
Förordning (1990:463).

49 § En polischefsaspirant som fullgör praktiktjänstgöring vid en
tingsrätt anses därvid fullgöra tjänst som tingsnotarie och kallas
tingsnotarie. Han skall få en utbildning som är anpassad till
tjänstgöringens ändamål.

Vid tillämpningen av 19 eller 20 § på polischefsaspirant skall
tjänstgöring som polischefsaspirant räknas som tjänstgöring som
tingsnotarie. I sådana fall skall vidare 48 § andra meningen tillämpas.
Förordning (1990:3).

Tjänstledighet m. m.

49 a § Den som är ordinarie domare får — i stället för vad som anges
i 19 § anställningsförordningen (1994:373) — endast efter särskilt
beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en
tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en
sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen
(1982:1177).

Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som
kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b §
tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall
vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning.
Förordning (1994:917).

50 § Tingsrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och
obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i
samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår,
annan ledighet. Förordning (1988:906).

50 a § Om inte regeringen eller tingsrätten skall besluta om ledighet
enligt 49 a eller 50 § beslutar domstolsverket om ledigheten.
Domstolsverket får lämna över till tingsrätten att besluta i sådana
fall. Förordning (1987:955).

51 § har upphävts genom förordning (1994:917).

52 § Ett förordnande som vikarie på en tjänst som lagman, rådman eller
tingsfiskal får meddelas den som är eller har varit innehavare av
ordinarie domartjänst eller som är eller har varit ledamot eller fiskal
i hovrätt eller som under minst sex månader har fullgjort sådana göromål
som ankommer på en hovrättsfiskal.

Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som vikarie för
en lagman, får hovrätten förordna en tingsnotarie som har tjänstgjort
sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft
förordnanden enligt 19 § i sådan utsträckning att han kan antas ha fått
tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta
handläggningen av mål eller ärenden som är vidlyftiga eller svåra eller
som kräver särskild erfarenhet.

53 § Om regeringen har beslutat om ledighet för kortare tid än sex
månader för en lagman eller rådman förordnas en vikarie av tingsrätten.

Om en lagman är förhindrad att utöva sin tjänst och någon vikarie inte
har förordnats, skall hovrätten förordna en vikarie.

54 § Domstolsverket beslutar vilka tingsrätter som skall ha ersättare
för ordföranden i fastighetsdomstolen. Sådan ersättare utses av
tingsrätten.

Om det behövs förordnar tingsrätten vikarie eller tillfällig ersättare
för ordföranden i fastighetsdomstolen. Förordning (1985:770).

55 § Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen
(1994:261) om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När
det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om
anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också
myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80)
om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till
arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.
Förordning (1994:917).

56 § När det gäller frågor om anställning anses ett fastighetsråd vara
anställd i den tingsrätt, till vilken hans tjänstgöring företrädesvis
är förlagd. Förordning (1994:917).

Övriga bestämmelser

57 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan och avskedande också när det gäller icke ordinarie
domare i tingsrätt.

Tingsrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av
Domstolsverket. Notarienämnden beslutar dock när det gäller
tingsnotarier.

Andra stycket gäller inte polischefsaspiranter som avses i 49 §.
Förordning (1994:917).

58 § Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen
(1994:373) lämnas av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet
när det gäller arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.
Förordning (1994:917).

Övergångsbestämmelser

1979:572

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979, då förordningen
(1975:511) med tingsrättsinstruktion skall upphöra att gälla.

2. En fullmakt eller ett förordnande som har utfärdats för någon på en
tjänst som rådman, tillika avdelningsordförande skall från och med den 1
juli 1979 avse en tjänst som chefsrådman.

3. En fullmakt som har utfärdats för någon på en tjänst som teknisk
ledamot i tingsrätterna skall från och med den 1 juli 1979 avse en
tjänst som fastighetsråd.

1984:963

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.

2. Bestämmelserna i 29 och 31 a §§ anställningsförordningen (1965:601)
om tjänstledighet utan särskilt beslut därom skall alltjämt tillämpas i
fråga om tjänsteföreningar till följd av anställningsbeslut före den 1
januari 1985.

1987:955

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om konkurser, där konkursbeslutet har
meddelats före ikraftträdandet, i fråga om mål som även efter
ikraftträdandet handläggs enligt lagen (1974: 8) om rättegången i
tvistemål om mindre värden och i fråga om vadeanmälan som görs efter
ikraftträdandet.

Genom förordningen upphävs

1. förordningen (1984:184) om försöksverksamhet med handläggningen av
mål om betalningsföreläggande.

2. förordningen (1985:35) om försöksverksamhet med handläggningen av
förmynderskapsärenden.

1989:739

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1989.

Genom förordningen upphävs förordningen (1987:1110) om försöksverksamhet
med handläggningen av vissa domstolsärenden.

1991:1344

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om mål om betalningsföreläggande, lagsökning
och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.

1995:1435

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.