Förordning (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m.

SFS nr
1981:1265
Departement/myndighet
Finansdepartementet ESA
Utfärdad
1981-12-10
Ändring införd
t.o.m. SFS 2004:925

Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning avses med uppdragstagare den som har
ett uppdrag som lämnats av regeringen eller en myndighet under
regeringen. Förordning (2004:925).

Reseförmåner

2 § En uppdragstagare skall ha rätt till reseförmåner enligt de bestämmelser
om sådana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i
allmänhet. Om uppdragstagaren utför uppdraget åt en myndighet tillämpas i
stället de kollektivavtal som gäller för arbetstagarna vid myndigheten.
Detsamma skall gälla de arbetstagare för vilka rätten till reseförmåner inte
regleras eller brukar regleras av något kollektivavtal.

Första stycket tillämpas dock inte, om annat föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Förordning (1994:52).

3 § Har upphävts genom förordning (1992:153).

4 § Har upphävts genom förordning (1992:153).

5 § Har upphävts genom förordning (1992:153).

Överklagande

6 § Beslut om ersättning till uppdragstagare enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (1998:1091).

Övergångsbestämmelser

1994:52

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1994. De nya bestämmelserna
skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 1994.

1995:225

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1998:1091

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2004:925

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande en ledamot i en
socialförsäkringsnämnd hos en allmän försäkringskassa om han
eller hon omfattas av bestämmelserna i 2 § lagen (2004:274) med
anledning av inrättande av Försäkringskassan.