Förordning (1982:249) om tillämpning av en konvention den 4 januari 1980 mellan Sverige och Marocko om social trygghet;

SFS nr
1982:249
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1982-05-06

Den konvention mellan Sverige och Marocko om social trygghet som har
undertecknats den 4 januari 1980 jämte en den 16 februari 1982
undertecknad överenskommelse om tillämpning av konventionen skall
lända till efterrättelse här i riket från och med den 1 juni 1982.

Konventionen och tillämpningsöverenskommelsen bifogas denna förordning
i svensk och fransk text som bilagor 1-2.

Med behörig myndighet i artiklarna 9, 24 och 25 avses
riksförsäkringsverket.
Bilaga 1

Konvention mellan Konungariket Sverige och Konungariket Marocko om
social trygghet

Konungariket Sverige och Konungariket Marocko som önskar reglera
de båda staternas förbindelser på den sociala trygghetens område
har överenskommit att sluta följande konvention:

AVDELNING 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

I denna konvention avses med uttrycken

1. “Marocko” Konungariket Marocko, “Sverige” Konungariket Sverige;

2. “lagstiftning” artikel 2 angivna lagar och förordningar;

3. “behörig myndighet”
med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer,
med avseende på Marocko ministern för arbetsmarknadsfrågor och
yrkesutbildning;

4. “försäkringsorgan” det organ eller den myndighet som svarar för
tillämpningen av den i artikel 2 angivna lagstiftningen eller del
av denna;

5. “behörigt försäkringsorgan” det försäkringsorgan som är behörigt
enligt den tillämpliga lagstiftningen;

6. “förbindelseorgan” organ för förbindelse och information mellan
de båda fördragsslutande staternas försäkringsorgan för underlättande
av konventionens tillämpning samt för information till berörda
personer beträffande rättigheter och skyldigheter enligt
konventionen;

7. “familjemedlem” en familjemedlem enligt den lagstiftning som gäller
i den fördragsslutande stat där det organ är beläget på vars bekostnad
förmånerna utbetalas;

8. “försäkringsperioder” avgiftsperioder, anställningsperioder eller
andra perioder som, i den lagstiftning enligt vilken de fullgjorts,
betraktas som försäkringsperioder eller därmed jämställda perioder,
däribland kalenderår, för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats
inom den svenska försäkringen på grund av anställning eller annan
förvärvsverksamhet under det ifrågavarande året eller en del därav;

9. “kontantförmån”, “pension”, “livränta” eller “ersättning” en
kontantförmån, pension, livränta eller ersättning enligt den
tillämpliga lagstiftningen, inberäknat alla däri ingående delar som
utgår av allmänna medel och alla höjningar och tillägg.

Andra uttryck som används i denna konvention har den betydelse som
tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.

Artikel 2

1. Denna konvention är tillämplig på:

A. i Marocko

a) lagstiftning om socialförsäkring;

b) lagstiftningen om ersättning vid olycksfall i arbetet och
yrkessjukdom;

c) bestämmelser i lagstiftning, förordningar eller föreskrifter
utfärdade av offentlig myndighet, som rör särskilda
socialförsäkringssystem, i den mån de avser arbetstagare eller
personer som jämställs med arbetstagare och rör riskfall och förmåner
som vanligen täcks av socialförsäkringssystem.

B. i Sverige
lagstiftningen om

a) sjukförsäkring med föräldraförsäkring;

b) folkpension;

c) tilläggspension;

d) allmänna barnbidrag;

e) arbetsskadeförsäkring;

f) arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd.

2. Där ej annat följer av bestämmelsen i punkt 4. skall konventionen
jämväl tillämpas på lagstiftning som kodifierar, ändrar eller
kompletterar den lagstiftning som anges i första stycket av denna
artikel.

3. Konventionen skall tillämpas på lagstiftning om ett nytt system
eller en ny gren av social trygghet utöver den som angetts i första
stycket endast om särskild överenskommelse härom träffas.

4. Konventionen skall tillämpas på lagstiftning som utvidgar
tillämpningsområdet för den i första stycket nämnda lagstiftningen
till nya grupper av förmånstagare, om behörig myndighet i den berörda
staten inte inom tre månader efter lagens offentliggörande meddelar
den andra statens behöriga myndighet, att en sådan utvidgning av
konventionen inte är avsedd.

Artikel 3

I den mån ej annat föreskrivs i denna konvention likställs vid
tillämpningen av en fördragsslutande stats lagstiftning med denna
stats medborgare följande inom statens territorium bosatta personer:

a) medborgare i den andra fördragsslutande staten,

b) flyktingar och statslösa som avses i konventionen den 28 juli
1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari
1967 till nämnda konvention respektive konvention den 28 september
1954 om statslösa personers rättsliga ställning,

c) andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från
en medborgare i fördragsslutande stat eller från en i denna artikel
avsedd flykting eller statslös person.

Artikel 4

Pensioner och andra kontantförmåner får med undantag av förmåner
vid arbetslöshet, i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention,
icke minskas, ändras, innehållas eller återkallas på grund av att
förmånstagaren uppehåller sig inom den andra statens territorium.

Artikel 5

Förmåner som en av de fördragsslutande staterna har att utge skall,
i den mån ej annat föreskrivs i denna konvention, utbetalas till
medborgare i den andra staten som är bosatta i en tredje stat under
samma villkor och i samma omfattning som till den första statens
där bosatta medborgare.

AVDELNING II

Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Artikel 6

I den mån ej annat föreskrivs i artiklarna 7 och 8 skall de personer
som omfattas av konventionen vara underkastade:

1) marockansk lagstiftning om de är bosatta eller sysselsatta i
Marocko,

2) svensk lagstiftning om de är bosatta i Sverige eller, med avseende
på arbetsskadeförsäkring, om de är sysselsatta i Sverige.

Artikel 7

1. Utsänds en arbetstagare, som sysselsätts i en fördragsslutande
stat, av sin arbetsgivare till den andra fördragsslutande staten för
att där utföra ett arbete för denne arbetsgivare, skall med avseende
på arbetstagarens försäkringstillhörighet den förstnämnda statens
lagstiftning fortsätta att gälla till utgången av den trettiosjätte
månaden efter utsändandet, som om denne fortfarande sysselsattes inom
dess territorium.

2. Vid järnvägs- eller vägtrafikföretag eller flyglinjer anställd
resande personal med arbete i båda fördragsslutande staterna, skall
omfattas av lagstiftningen i den stat, där företaget har sitt säte.
Är arbetstagaren bosatt i den andra staten, skall dock lagstiftningen
i den staten tillämpas.

3. Ett fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt på ett fartyg
sysselsatta personer skall omfattas av lagstiftningen i den stat vars
flagga fartyget för. Har arbetstagare anställts för lastning,
lossning, reparationsarbete eller vakttjänst ombord på ett fartyg som
för den ena statens flagga under dess uppehåll i den andra staten,
skall i fråga om sådan arbetstagare gälla lagstiftningen i sistnämnda
stat.

4. Arbetstagare, som med tillämpning av bestämmelserna i denna artikel
skall omfattas av svensk lagstiftning, skall därvid betraktas som
bosatt i Sverige.

Artikel 8

1. För diplomatiska företrädare och karriärkonsuler samt för den
administrativa och tekniska personalen hos beskickning och hos
konsulat, som förestås av karriärkonsul, liksom även för medlemmar
av beskickningens respektive konsulatets tjänsteperonal och för
personer som uteslutande är anställda i privat tjänst i hushållet
hos diplomatiska företrädare, karriärkonsuler och medlemmar av
konsulat, som förestås av karriärkonsul, skall, i den mån denna
personkrets omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser
respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser, bestämmelserna
i denna konvention ej äga tillämpning.

2. För andra statligt anställda än dem som avses i första stycket
äger vid arbete inom den andra statens territorium bestämmelserna
i artikel 7 första stycket tillämpning.

Artikel 9

1. På gemensam framställning av arbetstagare och arbetsgivare eller
på framställning av självständigt förvärvsverksam person kan de
behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna
överenskomma om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6-8 för
vissa personer eller persongrupper. De behöriga myndigheterna kan
också utan att sådan framställning föreligger överenskomma om sådant
undantag efter hörande av berörda personer.

2. Bestämmelserna i artikel 7 fjärde stycket äger motsvarande
tillämpning i fall som här avses.

AVDELNING III

Särskilda bestämmelser

Kapitel 1. Sjukdom, moderskap och barns födelse

Artikel 10

Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt båda de
fördragsslutande staternas lagstiftningar, skall dessa perioder för
förvärv av rätt till en förmån sammanräknas i den mån de icke
sammanfaller.

Kapitel 2. Ålderdom, invaliditet och efterlevande

Tillämpning av marockansk lagstiftning

Artikel 11

För förvärv av rätt till ålderspension enligt marockansk lagstiftning
tas endast hänsyn till försäkringsperioder som fullgjorts i Marocko.

Artikel 12

Om en pensionssökande inte har rätt till ålderspension enligt
marockansk lagstiftning endast på grundval av försäkringsperioder
som fullgjorts i Marocko skall dessa perioder sammanräknas med
bosättningsperioder som fullgjorts i Sverige i den mån perioderna
ej sammanfaller.

Artikel 13

Om en pensionssökande har rätt till ålderspension enligt marockansk
lagstiftning efter sammanräkning enligt artikel 12 bestäms först
denna pensions storlek. Den pension som skall utges beräknas därefter
i förhållande till de försäkringsperioder som fullgjorts i Marocko.

Artikel 14

Ingen förmån utges om de försäkringsperioder som fullgjorts i Marocko
inte överstiger 312 dagar.

Artikel 15

Bestämmelserna i artiklarna 11-14 äger motsvarande tillämpning för
invalid- och efterlevandepension.

Tillämpning av svensk lagstiftning

Folkpension

Artikel 16

1. Marockanska medborgare liksom i artikel 3 b) och c) nämnda
personer, vilka inte uppfyller tillämplig svensk lagstiftnings villkor
för rätt till folkpension enligt svensk lagstiftning, äger, vare sig
de är bosatta i Sverige eller ej, rätt till folkpension beräknad
enligt de regler som gäller för utomlands bosatta svenska medborgare.

2. Handikappersättning som ej utgår som tillägg till folkpension,
vårdbidrag för handikappat barn, pensionstillskott och inkomstprövade
pensionsförmåner utges till i första stycket nämnda personer under
förutsättning att de är bosatta i Sverige och med motsvarande
tillämpning av reglerna i första stycket.

Artikel 17

För att uppfylla treårskravet i 5 kap. 3 §, andra stycket, lagen
om allmän försäkring skall, när så erfordras, hänsyn även tas till
försäkringsperioder som fullgjorts enligt marockansk lagstiftning.

Tilläggspension

Artikel 18

1. Har någon fullgjort försäkringsperioder inom både den svenska
försäkringen för tilläggspension och marockansk pensionsförsäkring,
skall dessa för förvärv av rätt till tilläggspension i erforderlig
omfattning sammanräknas i den mån de ej sammanfaller. Härvid
likställes 312 inom marockansk pensionsförsäkring fullgjorda
försäkringsdagar med ett kalenderår, för vilket pensionspoäng
tillgodoräknas.

2. För beräkning av storleken av tilläggspension beaktas endast
försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen.

Kapitel 3. Arbetsskador

Artikel 19

1. Rätten till förmåner vid olycksfall i arbetet bestäms av den
lagstiftning som gällde för den försäkrade vid tidpunkten för olyckan
enligt bestämmelserna i artiklarna 6-9.

2. Ersättning för nytt olycksfall i arbetet skall fastställas med
beaktande av den nedsättning i arbetsförmågan som förorsakats av
det nya olycksfallet enligt den lagstiftning som är tillämplig.

Artikel 20

1. Förmåner vid arbetssjukdom bestäms enligt lagstiftningen i den
fördragsslutande stat, vars lagstiftning var tillämplig då den
försäkrade innehade anställning som medfört risk för arbetssjukdom,
även om sjukdomen konstaterats först i den andra staten.

2. Skulle den försäkrade ha innehaft sådan anställning först inom
den ena och därefter inom den andra fördragsslutande statens
territorium skall livränta utges med tillämpning av båda de
fördragsslutande staternas lagstiftning. Därvid skall
försäkringsorganen utge en dellivränta i förhållande till de
anställningstider som fullgjorts inom var och en av de
fördragsslutande staternas territorium.

3. Om arbetssjukdom föranlett beviljande av förmån enligt en
fördragsslutande stats lagstiftning, skall även ersättning för
försämring av sjukdomen som inträffar inom den andra fördragsslutande
statens territorium, utgå enligt förstnämnda stats lagstiftning.
Detta gäller dock ej om försämringen är att hänföra till arbete inom
den andra statens territorium i verksaamhet, vari fara för sjukdomen
föreligger.

Kapitel 4. Familjeförmåner

Artikel 21

1. Svenska medborgare äger rätt till familjeförmåner enligt marockansk
lagstiftning under förutsättning att deras familjemedlemmar är bosatta
inom marockanskt territorium.

2. För rätt till familjeförmåner enligt marockansk lagstiftning skall
bosättningsperioder som fullgjorts i Sverige, när så erfordras,
sammanräknas med försäkringsperioder som fullgjorts enligt marockansk
lagstiftning under förutsättning att perioderna ej sammanfaller.

3. Allmänna barnbidrag utges enligt svensk lagstiftning för barn med
marockanskt medborgarskap bosatta i Sverige enligt samma villkor som
för barn med svenskt medborgarskap.

AVDELNING IV

Övriga bestämmelser

Artikel 22

De behöriga myndigheterna kan komma överens om
tillämpningsbestämmelser till denna konvention. De skall vidare
tillse att erforderliga förbindelseorgan utses i vardera staten för
att underlätta tillämpningen av konventionen.

Artikel 23

1. Vid tillämpningen av denna konvention skall myndigheter och organ
i de båda staterna lämna varandra bistånd i samma utsträckning som
vid tillämpningen av den egna statens lagstiftning. Bistånd som här
avses lämnas utan vederlag, i den mån ej annat föreskrives.

2. Myndigheters och organs skriftväxling liksom enskilda personers
framställningar kan avfattas på arabiska, svenska, franska eller
engelska.

3. De diplomatiska och konsulära representationerna får begära
upplysningar direkt hos myndigheter och organ i den andra staten
för att kunna tillvarata egna medborgares intressen.

Artikel 24

De behöriga myndigheterna i de båda staterna skall snarast möjligt
underrätta varandra om alla ändringar i den lagstiftning, som anges
i artikel 2.

Artikel 25

De högsta förvaltningsmyndigheterna i de båda staterna skall hålla
varandra underrättade om de åtgärder, som vidtas inom den egna staten
för tillämpningen av konventionen.

Artikel 26

I den ena staten medgiven befrielse från stämpel-, notariats- eller
andra avgifter på handlingar och bevis, som skall företes för
myndigheter och organ i nämnda stat, skall gälla även för handlingar
och bevis, som vid tillämpningen av denna konvention skall företes för
myndigheter och organ i den andra staten. Handlingar och intyg, som
skall företes i ärenden enligt denna konvention, behöver ej
legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet.

Artikel 27

1. Ansökningar, besvär och andra handlingar, som enligt den ena
statens lagstiftning inom en viss tid skall inges till behörig
myndighet eller behörigt försäkringsorgan, skall anses ha inkommit
i rätt tid, om de inom fastställd tid ingivits till motsvarande
myndighet eller organ i den andra staten.

2. Ansökan om förmån, som inges enligt den ena statens lagstiftning,
skall bedömas som ansökan om motsvarande förmån enligt den andra
statens lagstiftning. I ålderpensionsfall gäller detta gock ej om
sökanden anger att ansökan avser pension endast enligt den förstnämnda
statens lagstiftning.

Artikel 28

Om någon enligt sitt civilstånd vid sin död efterlämnar mer än en
änka skall änkepension som utges med tillämpning av denna konvention
fördelas lika och en gång för alla mellan förmånstagarna.

Artikel 29

1. Denna konvention berör ej den svenska lagstiftningens
övergångsbestämmelse rörande beräkning av folkpension för personer
födda senast under år 1929 och beräkning av tilläggspension för
personer födda senast under år 1923.

2. Denna konvention berör ej möjligheten enligt svensk lagstiftning
för svensk juridisk person att ansluta anställda som är anställda
utanför Sverige till den svenska försäkringen för tilläggspension
genom en särskilt angiven förbindelse.

Artikel 30

Försäkringsorganen i en stat som skall utge en kontantförmån till
en förmånstagare i den andra staten kan med befriande verkan göra
detta i den sistnämnda statens valuta.

Artikel 31

1. Tvist, som uppkommer vid tillämpningen av denna konvention, skall
lösas i samförstånd av myndigheterna.

2. Om uppgörelse ej kommer till stånd, skall tvisten slutligt avgöras
genom skiljedomsförfarande, som regleras genom överenskommelse mellan
de behöriga i de båda staterna. Skiljedomen skall grundas på denna
konventions anda och mening.

Artikel 32

1. Denna konvention äger tillämpning även för försäkringsfall som
inträffat före dess ikraftträdande. Konventionen grundar likväl ingen
rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande.
För fastställande av rätt till förmåner beaktas dock försäkrings-
eller bosättningsperioder som fullgjorts före konventionens
ikraftträdande.

2. Förmån som på grund av den försäkrades nationalitet icke beviljats
eller som på grund av dennes bosättning inom den andra statens
territorium indragits skall när konventionen träder i kraft på därom
gjord ansökan beviljas eller åter utbetalas.

3. På därom gjord ansökan skall förmån som beviljats före denna
konventions ikraftträdande omräknas, varvid konventionens bestämmelser
skall tillämpas. Sådan förmån kan också omräknas utan ansökan.
Omräkning som nu sagts får ej medföra minskning av utgående förmån.

4. Bestämmelser i de bägge staternas lagstiftning som avser
preskription och upphörande av rätten till förmåner skall icke
tillämpas på rätt enligt bestämmelserna i styckena 1-3 ovan under
förutsättning att den försäkrade inkommer med ansökan om förmånen
inom en tidrymd av två år från konventionens ikraftträdande.

Artikel 33

1. Denna konvention slutes för obegränsad tid. Den kan uppsägas
vardera av de bägge staterna. Uppsägningen skall meddelas senast
tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varvid
konventionen upphör att gälla vid kalenderårets slut.

2. Uppsägs konventionen skall dess bestämmelser äga fortsatt giltighet
på redan förvärvad förmån utan hinder av vad som kan ha stadgats i de
båda ländernas lagstiftning rörande begränsningarna i rätten till
förmån vid bosättning eller medborgarskap i annat land. Den rätt till
blivande förmåner, som kan ha förvärvats på grund av konventionens
bestämmelser, skall regleras genom särskild överenskommelse.

Artikel 34

Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skall
utväxlas i Stockholm.

Konventionen skall träda i kraft första dagen i den andra månaden
efter den då ratifikationsinstrumenten utväxlats.

Till bevis härom har de båda fördragsslutande staternas
befullmäktigade ombud undertecknat denna konvention.

som skedde i Rabat den 4 januari 1980

i två exemplar på arabiska, svenska och franska språken, vilka texter
äger lika vitsord.

För Konungariket Sveriges regering
Pour le Gouvernement du Royaume de Suéde

Karin Söder

För Konungariket Marockos regering
Pour le Gouvernement du Royaume du Maroc

Mohamed Arsalane el Jadidi
Bilaga 2

Överenskommelse om tillämpningen av konventionen mellan Konungariket
Sverige och Konungariket Marocko om social trygghet

Med stöd av artikel 22 i konventionen mellan Konungariket Sverige
och Konungariket Marocko om social trygghet har de behöriga svenska
och marockanska myndigheterna kommit överens om följande
tillämpningsbestämmelser till konventionen.

AVDELNING I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Vid tillämpningen av denna tillämpningsöverenskommelse avses med
uttrycken

1. “Konventionen” konventionen mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Marocko om social trygghet

2. “Överenskommelsen” denna överenskommelse

De uttryck och termer som definierats i konventionens artikel 1 har
i denna överenskommelse samma betydelse.

Artikel 2

1. För tillämpning av konventionen har följande förbindelseorgan
utsetts:

I Sverige:

riksförsäkringserket
arbetsmarknadsstyrelsen, vad avser arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd.

I Marocko:

Den nationella socialförsäkringskassan (Caisse Nationale de Sècurité
Sociale).

2. De förbindelseorgan som avses i första stycket ges med stöd av
konventionen i uppgift att svara för information och kontakt mellan
de två fördragsslutande staternas försäkringsorgan och för information
till berörda personer om deras rättigheter och skyldigheter.

3. Den behöriga myndigheten i var och en av de fördragsslutande
staterna kan utse andra förbindelseorgan eller förändra deras
uppgifter. När så sker skall myndigheten skyndsamt underrätta den
behöriga myndigheten i den andra staten om de skedda förändringarna.

Artikel 3

1. Kontantförmåner utbetalas direkt till förmånstagaren på hans
bosättningsort eller på den ort där han tillfälligt vistas av det
organ som har att utge förmånerna genom bank eller post enligt
förmånstagarens val.

2. Om lagstiftningen i en av de fördragsslutande staterna föreskriver
att en förmån skall minskas, dras in eller innehållas när en annan
socialförsäkringsförmån samtidigt utgår eller förmånstagaren samtidigt
har förvärvsinkomst, skall en förmån som utgår enligt den andra
fördragsslutande statens lagstiftning även beaktas liksom en
förvärvsinkomst som erhållits inom den andra fördragsslutande statens
territorium.

Denna bestämmelse skall dock inte gälla när förmånerna utgår med
tillämpning av principen om sammanläggning av försäkrings- eller
bosättningsperioder eller när förmånerna utgår till följd av en
arbetsskada.

AVDELNING II

Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Artikel 4

1. Personer som utsänds av en arbetsgivare, som utövar sin verksamhet
inom den ena fördragsslutande statens territorium, för att utföra
arbete inom den andra fördragsslutande statens territorium skall
vara försedda med ett dokument som intygar att de fortsatt tillhör
den första fördragsslutande partens socialförsäkringssystem. Formulär
för detta intyg skall gemensamt fastställas av förbindelseorganen.

2. Såvitt gäller statstjänstemän som utsänds med tillämpning av
artikel 8 andra stycket i konventionen kan det i första stycket av
denna artikel nämnda intyget ersättas av en samlad förteckning över
dessa anställda.

AVDELNING III

Särskilda bestämmelser

Artikel 5

En person som med stöd av artikel 10 i konventionen ansöker om
förmåner hos det behöriga försäkringsorganet i en fördragsslutande
stat skall till ansökan foga ett intyg om försäkring- eller
bosättningsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i den andra
fördragsslutande staten. Detta intyg utfärdas av de behöriga
marockanska eller svenska försäkringsorganen.

Artikel 6

För rätt till pension eller för beräkning av pensionens belopp skall
hänsyn tas till försäkringsperioder eller därmed jämställda perioder
såsom dessa föreligger enligt den lagstiftning inom vilken de
fullgjorts.

Om enligt ett lands lagstiftning hänsyn skall tas till vissa
försäkringsperioder eller därmed jämställda perioder endast om de
fullgjorts inom en viss tidsrymd, skall samma villkor gälla för
perioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i det andra landet.

När en försäkringsperiod som fullgjorts enligt lagstiftningen i ett
land sammanfaller med en period som enligt lagstiftningen i det andra
landet anses likvärdig med en försäkringsperiod, skall hänsyn endast
tas till den förstnämnda perioden.

Artikel 7

Om rätt till en förmån föreligger utan behov att åberopa
sammanläggning av försäkringsperioder fullgjorda i bägge de
fördragsslutande staterna skall det behöriga försäkringsorganet
utge förmånen med tillämpning av sina egna regler.

Artikel 8

1. Om det förefaller nödvändigt att åberopa sammanläggning av
försäkringsperioder skall de behöriga marockanska och svenska
försäkringsorganen använda en blankett som gemensamt fastställts.

Denna blankett skall särskilt innehålla nödvändiga uppgifter om
civilstånd och försäkrings- och därmed jämställda perioder.

2. Det behöriga försäkringsorganet i en fördragsslutande stat skall
informera det behöriga organet i den andra fördragsslutande staten
om alla ansökningar om förmåner på vilka bestämmelserna i artikel
27 andra stycket i konventionen kan vara tillämpliga.

Artikel 9

För att fastställa graden av en invaliditet förorsakad av en
arbetsskada enligt marockansk eller svensk lagstiftning skall hänsyn
tas till arbetsskador som inträffat tidigare enligt det andra landets
lagstiftning som om de hade inträffat enligt det första landets
lagstiftning.

Artikel 10

För att hänsyn skall kunna tas till den nedsättning av arbetsförmågan
som tidigare fastställts för en försäkrad vid ett nytt olycksfall i
arbetet eller vid en försämring av en arbetssjukdom skall
förbindelseorganen ömsesidigt lämna varandra uppgifter.

De skall särskilt meddela graden eller procenttalet för den
nedsättning av arbetsförmågan som fastställts av det behöriga
försäkringsorganet som haft att fastställa denna nedsättning liksom
vilka organiska skador som legat till grund för detta beslut.

Artikel 11

Vid tillämpning av bestämmelserna i konventionen rörande
arbetssjukdomar skall förbindelseorganet i en fördragsslutande stat
på begäran av den andra fördragsslutande staten utfärda ett intyg
som upprättas på grundval av uppgifter från de arbetsgivare i vilkas
tjänst den försäkrade kan ha varit utsatt för risk för
arbetssjukdomar.

Artikel 12

Vid tillämpning av artikel 20 andra stycket i konventionen skall
varje behörigt försäkringsorgan först fastställa storleken på
livräntan som om den försäkrade hade fullgjort samtliga
sysselsättningsperioder under vilka han varit utsatt för risk för
arbetssjukdomen inom det egna landets territorium. Livräntan skall
därefter utgöra den del av detta belopp, som motsvarar förhållandet
mellan de sysselsättningsperioder som fullgjorts inom nämnda
territorium och de sammanlagda sysselsättningsperioderna.

Artikel 13

Vid tillämpning av artikel 21 andra stycket i konventionen skall en
arbetstagare, som varit bosatt i Sverige och som i Marocko inlämnar en
första ansökan om familjebidrag, till sin ansökan foga ett intyg om
bosättningsperioder utfärdat av det behöriga svenska
försäkringsorganet.

AVDELNING IV

Övriga bestämmelser

Artikel 14

De förbindelseorgan som angivits i artikel 2 i denna överenskommelse
skall ex officio informera varandra om alla omständigheter de får
kännedom om, som skulle kunna påverka rätten till, storleken eller
utbetalningen av en pension eller förmån eller som enligt deras egen
lagstiftning skulle kunna medföra ändring, innehållande eller
förverkande av rätten till förmåner. De skall vidta alla erforderliga
åtgärder för konventionens och tillämpningsöverenskommelsens
tillämpning och skall bistå varandra på samma sätt som vid
tillämpningen av de egna systemen och skall söka bilägga alla tvister
för att undvika att skiljedomsförfarande behöver tillgripas.

Artikel 15

På det behöriga försäkringsorganets begäran skall försäkringsorganet
på bosättningsorten i det andra landet utföra kontroller av
förmånstagarna på det sätt som dess egen lagstiftning förutser,
särskilt vad avser läkarundersökningar, administrativa eller
medicinska utredningar och expertutlåtanden som är nödvändiga för
denna kontroll.

Kostnaderna för dessa kontroller skall bäras av det försäkringsorgan
som har att utge förmånen och betalas i den mån de styrks.

Artikel 16

För tillämpning av artikel 27 i konventionen skall ansökningar, besvär
och andra handlingar som ingetts till en behörig myndighet utan
dröjsmål översändas till den andra fördragsslutande staten. Sökanden
skall underrättas om översändandet.

Artikel 17

När förmåner utgår från båda staterna skall rapporter om
administrativa och medicinska kontroller som utförts av ett
försäkringsorgan i en av de fördragsslutande staterna översändas
till försäkringsorganet i den andra fördragsslutande staten.

Artikel 18

Förbindelseorganet i en fördragsslutande stat skall till
förbindelseorganet i den andra fördragsslutande staten överlämna årlig
statistik över betalningar som dess behöriga försäkringsorgan gjort i
det andra landet.

Artikel 19

Alla problem som uppstår i tillämpningen av denna
tillämpningsöverenskommelse skall lösas av en kommission med
representanter för de behöriga myndigheterna, som även kan åtföljas
av experter. Kommissionen sammanträder alternerande i de bägge
länderna.

Artikel 20

Förbindelseorganen fastställer gemensamt de formulär och andra
handlingar som fordras för tillämpningen av konventionen.

Artikel 21

1. De två staternas förbindelseorgan skriftväxlar direkt sins emellan
på engelska eller franska.

2. Förbindelseorganen bistår vid behov varandra med översättning
till engelska eller franska av ansökningar om förmåner eller andra
handlingar avfattade på sina respektive länders officiella språk.

Artikel 22

Denna tillämpningsöverenskommelse träder i kraft samma dag som
konventionen. Den har samma giltighetstid som konventionen.

Upprättad i två exemplar på svenska, arabiska och franska språken
i Rabat den 16 februari 1982.

Den behöriga svenska myndigheten
L’autorité compétente suédoise

Knut Bernström

Den behöriga marockanska myndigheten
L’autorité compétente marocaine

Mohamed Arsalane el Jadidi