Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

SFS nr: 1984:3
Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1984-01-12
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:141

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller kärnteknisk verksamhet, m.m.

Med sådan verksamhet avses

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning,

2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport
av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall,

3. införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall, och

4. utförsel ur riket av kärnavfall. Lag (1994:720).

2 § I denna lag avses med

1. kärnteknisk anläggning:

a. anläggning för utvinning av kärnenergi
(kärnkraftsreaktor),

b. annan anläggning i vilken en självunderhållande
kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor,

c. anläggning för utvinning, framställning, hantering,
bearbetning, förvaring som avses bli bestående
(slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne,
och

d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller
slutförvaring av kärnavfall,

2. kärnämne:

a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan
användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller
förening i vilken sådant ämne ingår,

b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till
kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och

c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,

3. kärnavfall:

a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,

b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk
anläggning och som inte har framställts eller tagits ur
anläggningen för att användas i undervisnings- eller
forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller
kommersiella ändamål,

c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk
anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre
ska användas i en sådan anläggning, och

d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som
avvecklas,

4. permanent avstängd kärnkraftsreaktor: en kärnkraftsreaktor
där verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer
att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el
till elnätet de senaste fem åren,

5. kärnteknisk utrustning:

a. utrustning eller material som särskilt har konstruerats
eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller
framställning av kärnämne, och

b. utrustning eller material som kan användas för
framställning av kärnladdningar. Lag (2010:948).

2 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
fråga om kärnämne eller kärnavfall föreskriva om undantag från denna lag
eller vissa bestämmelser i lagen, i den utsträckning det kan ske utan
att syftet med lagen åsidosätts. Lag (1992:1536).

Grundläggande bestämmelser

3 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/
Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att kraven på
säker het tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen
och obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av
använt kärnbränsle.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser skall uppfyllas som
ingår i överenskommelser som avses i första stycket.

Bestämmelser om strålskydd finns i strålskyddslagen (1988:220). Lag
(1992:1536).

3 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att
kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls
som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra
kärnsprängningar, spridning av kärnvapen och obehörig
befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av
använt kärnbränsle.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser
skall uppfyllas som ingår i överenskommelser som avses i första
stycket.

Bestämmelser om strålskydd finns i strålskyddslagen (1988:220).
Lag (1998:1706).

4 § Säkerheten vid kärnteknisk verksamhet skall upprätthållas
genom att de åtgärder vidtas som krävs för att

1. förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos
utrustning, felaktigt handlande, sabotage eller annat som kan
leda till en radiologisk olycka, och

2. förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om åtgärder som avses i första
stycket. Lag (2006:339).

Tillståndsplikt m.m.

5 § För kärnteknisk verksamhet krävs tillstånd enligt denna
lag. Frågor om tillstånd prövas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Endast om det har godkänts av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får

1. en tillståndshavare uppdra åt någon annan att vidta åtgärder
som enligt denna lag skall utföras av tillståndshavaren, och

2. en uppdragstagare som avses i 1 uppdra åt någon annan att
vidta åtgärder som uppdraget omfattar.

Om ett uppdrag har godkänts enligt andra stycket, skall även
uppdragstagaren anses som tillståndshavare vid tillämpning av
10 och 17-29 §§ såvitt avser de åtgärder som godkännandet
omfattar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge
dispens från kravet på godkännande som avses i andra stycket 1.
Lag (2006:339).

5 a § Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

1. i Sverige slutförvara eller i avvaktan på slutförvaring
mellanlagra kärnavfall eller kärnämne som inte är avsett
användas på nytt, om avfallet eller ämnet kommer från en
kärnteknisk anläggning eller annan kärnteknisk verksamhet i
ett annat land, eller

2. utomlands slutförvara kärnavfall eller kärnämne som inte
är avsett att användas på nytt, om avfallet eller ämnet
kommer från en kärnteknisk anläggning eller annan kärnteknisk
verksamhet i Sverige.

Tillståndsplikten enligt första stycket 2 gäller inte

1. kärnavfall eller kärnämne som efter behandling eller
upparbetning i Sverige ska slutförvaras i det land där
avfallet har uppkommit eller ämnet har sitt ursprung, eller

2. sådant använt kärnbränsle från forskningsreaktorer som i
enlighet med tillämpliga internationella avtal sänds till ett
land som tar emot bränsle för forskningsreaktorer eller
tillverkar sådant bränsle. Lag (2014:141).

5 b § Vid prövning av ärenden enligt denna lag ska 2 kap. och
5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas. Vid prövning av tillstånd
att uppföra, inneha och driva en ny kärnkraftsreaktor ska
även 17 kap. 6 a § miljöbalken tillämpas.

Ett tillstånd enligt denna lag får inte avse transporter av
använt kärnbränsle eller kärnavfall till platser eller länder
som anges i 20 a § strålskyddslagen (1988:220).

Ett tillstånd enligt 5 a § första stycket 1 får ges endast om
det finns synnerliga skäl och genomförandet av det program
som avses i 12 § inte försvåras. Ett tillstånd enligt 5 a §
första stycket 2 får ges endast om det mellan Sverige och det
andra landet finns ett avtal om slutförvaring och fördelarna
med slutförvaring i det andra landet från
kärnsäkerhetssynpunkt tydligt överväger fördelarna med
slutförvaring i Sverige. Lag (2014:141).

5 c § En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om
tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk
anläggning. I fråga om förfarandet för att upprätta
miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer
och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.
Lag (2014:141).

5 d § Regeringen får meddela föreskrifter om vad som krävs
för att ett sådant avtal om slutförvaring som avses i 5 b §
tredje stycket ska kunna godtas som grund för ett
tillstånd. Lag (2014:141).

5 e § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att det ska upprättas en
miljökonsekvensbeskrivning även i andra ärenden om tillstånd
enligt denna lag än sådana som avses i 5 c §. Lag (2014:141).

5 f § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om innehållet i och
utformningen av en ansökan om tillstånd enligt denna lag.
Lag (2014:141).

6 § Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa
verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a–29 b §§
miljöbalken. Lag (2014:141).

7 § Ett tillstånd får begränsas till att avse en viss tid. Om
tillståndet avser transport av använt kärnbränsle eller
kärnavfall till eller från Sverige, får tillståndet inte
gälla för längre tid än tre år. Lag (2009:328).

Anmälningsskyldighet

7 a § Den som bedriver en forsknings- eller
utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om
kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall, är
skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen
bestämmer.

Första stycket gäller inte teoretisk eller grundläggande
forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som
rör

1. industriell användning av radioisotoper,

2. tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk,

3. hälso- och miljöeffekter,

4. förbättrat underhåll.
Lag (2000:169).

7 b § Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt
framställer kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta
till den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2000:169).

7 c § Den som till Sverige för in eller från Sverige för ut
kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta till den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2000:169).

7 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undantag från
anmälningsskyldigheten i 7 a-7 c §§. Lag (2000:169).

Tillståndsvillkor m.m.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
när ett tillstånd meddelas eller under dess giltighetstid
besluta om de villkor som behövs med hänsyn till säkerheten.
Lag (2006:339).

8 a § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/
Regeringen får meddela föreskrifter om att tillstånd
till en kärnteknisk verksamhet ska förenas med de villkor som
behövs för att säkerställa

1. det ansvar och de skyldigheter som följer av
atomansvarighetslagen (1968:45), och

2. tillämpningen av de krav i fråga om försörjning med
malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som följer
av bestämmelserna i fördraget den 25 mars 1957 om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
Lag (2010:948).

8 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
Regeringen får meddela föreskrifter om att tillstånd
till en kärnteknisk verksamhet ska förenas med de villkor som
behövs för att säkerställa

1. det ansvar och de skyldigheter som följer av lagen
(2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor,
och

9 § I fråga om anordningar för kärnteknisk verksamhet som är av
betydelse från säkerhetssynpunkt får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddela föreskrifter om provning, kontroll eller
besiktning. Lag (1990:238).

Allmänna skyldigheter för tillståndshavare

10 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska
svara för att de åtgärder vidtas som behövs för

1. att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden
under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten,

2. att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i
verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet
kärnämne som inte används på nytt, och

3. att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i
vilka verksamheten inte längre ska bedrivas till dess att all
verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärnämne
och kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt
förslutits.

Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska i
samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande
omständighet snarast till den myndighet som avses i 16 §
lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen
av säkerheten. Lag (2010:948).

10 a § Den som har tillstånd att inneha eller driva en
kärnteknisk anläggning ska minst vart tionde år göra en
helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd.
Bedömningen ska göras med hänsyn till utvecklingen inom
vetenskap och teknik. Den ska innehålla analyser och
redogörelser av

1. på vilket sätt anläggningens konstruktion, funktion,
organisation och verksamhet uppfyller kraven i denna lag,
miljöbalken och strålskyddslagen (1988:220) samt föreskrifter
och villkor som har beslutats med stöd av dessa lagar, och

2. förutsättningarna för att dessa föreskrifter och villkor
ska kunna uppfyllas fram till nästa helhetsbedömning.

Helhetsbedömningen och de åtgärder som denna föranleder ska
redovisas till den myndighet som avses i 16 §.
Lag (2010:948).

10 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

1. innehållet i en bedömning enligt 10 a §, och

2. att en bedömning enligt 10 a § av säkerhetsskäl ska göras
oftare än vart tionde år. Lag (2010:948).

10 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om undantag eller i det
enskilda fallet ge dispens från kraven i 10 a §. Sådana
undantag och dispenser får endast avse kärntekniska
anläggingar där den risk som är förenad med anläggningarna är
liten. Lag (2010:948).

11 § Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor
skall, utöver vad som sägs i 10 §, svara för att den allsidiga
forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs som behövs för att vad som
föreskrivs i 10 § 2 och 3 skall kunna fullgöras.

12 § Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor
skall i samråd med övriga reaktorinnehavare upprätta eller låta upprätta
ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet och
de övriga åtgärder som anges i 10 § 2 och 3 och 11 §. Programmet skall
dels innehålla en översikt över samtliga åtgärder som kan bli behövliga,
dels närmare ange de åtgärder som avses bli vidtagna inom en tidrymd om
minst sex år. Programmet skall vart tredje år insändas till regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer för att granskas och
utvärderas. I samband med granskningen och utvärderingen får sådana
villkor ställas upp som behövs avseende den fortsatta forsknings- och
utvecklingsverksamheten. Lag ( 1992:1536).

13 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet är
skyldig att

1. svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i
10–12 §§, och

2. ha en organisation för verksamheten med ekonomiska,
administrativa och personella resurser som är tillräckliga
för att kunna fullgöra

a) de åtgärder som avses i 10–12 §§,

b) åtgärder som följer av villkor eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna lag, och

c) skyddsåtgärder i händelse av driftstörningar eller
haverier i anläggningen.

I fråga om skyldighet för tillståndshavare att svara för
vissa kostnader som staten har och säkerställa finansieringen
av de kostnader som avses i första stycket finns bestämmelser
i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av
restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Lag (2010:948).

14 § Skyldigheterna enligt 10 § kvarstår till dess att de har
fullgjorts, även om

1. ett tillstånd återkallas,

2. ett tillstånds giltighetstid går ut,

3. rätten att driva en kärnkraftsreaktor har upphört att
gälla enligt den upphävda lagen (1997:1320) om kärnkraftens
avveckling, eller

4. en kärnkraftsreaktor är permanent avstängd.

Trots första stycket får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer ge dispens från skyldigheterna enligt
10 §. Lag (2010:948).

14 a § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
En försäkring som syftar till att ersätta skada på
byggnader, anläggningar, system, komponenter och anordningar
av betydelse för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet får
inte ha någon annan som förmånstagare än den som är
tillståndshavare för verksamheten enligt denna lag.
Lag (2010:973).

Återkallelse av tillstånd

15 § Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet kan
återkallas av den som har meddelat tillståndet om

1. villkor eller föreskrifter som uppställts med stöd av 8
eller 9 § i något väsentligt avseende inte iakttas,

2. vad som föreskrivs i 11 eller 12 § inte iakttas och det
föreligger synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt,

3. det i annat fall föreligger synnerliga skäl från
säkerhetssynpunkt, eller

4. de skyldigheter som avses i 13 § i väsentlig mån åsidosätts.
Lag (2006:648).

Förbud att ta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor i
kommersiell drift

15 a § En permanent avstängd kärnkraftsreaktor får inte åter
tas i kommersiell drift. Lag (2010:948).

Tillsyn

16 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av villkor eller
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt övervakning och
kontroll av slutförvar utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.
Lag (1992:1536).

17 § Den som bedriver eller har tillstånd att bedriva en
kärnteknisk verksamhet, den som är anmälningsskyldig enligt 7
a-7 c §§ och den som tar befattning med utrustning som omfattas
av anmälningsskyldighet enligt 7 c §, skall på begäran av
tillsynsmyndigheten

1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsynen, och

2. ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats, där
han bedriver verksamhet, för undersökningar och provtagningar,
i den omfattning som behövs för tillsynen.

En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att
de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges
överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.

Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för
tillsynen. Lag (2000:169).

18 § Tillsynsmyndigheten får besluta om de åtgärder som behövs samt
meddela tillståndshavaren de förelägganden och förbud som behövs i
enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter eller villkor som
har meddelats med stöd av lagen skall följas.

Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner
enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen.

Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt denna lag
eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av
lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten
låta vidta åtgärden på hans bekostnad. Lag (1995:875).

Offentlig insyn

19 § Den som har tillstånd att driva en sådan kärnteknisk anläggning som
avses i 2 § 1 a eller 1 b eller en anläggning för framställning,
hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnämne e ller
kärnavfall är skyldig att ge lokal säkerhetsnämnd, som regeringen
bestämmer, insyn i säkerhets- och strålskyddsarbetet vid anläggni ngen.
Lag (1992:1536).

20 § Insynen skall göra det möjligt för nämnden att inhämta information
om det säkerhets- och strålskyddsarbete som har utförts eller planeras
vid en anläggning som avses i 19 § och ställa samman material för att
informera allmänheten om detta arbete.

21 § Tillståndshavaren skall på begäran av nämnden

1. lämna nämnden upplysningar om tillgängliga fakta och låta nämnden ta
del av tillgängliga handlingar, allt i den mån det behövs för att
nämnden skall kunna fullgöra vad som anges i 20 §, och

2. ge nämnden tillträde till och förevisa anläggningar eller platser, om
det behövs för att nämnden skall få innebörden av upplysningar eller
handlingar som utlämnas enligt 1 belyst och tillträdet är förenligt med
gällande säkerhetsföreskrifter.

Ansvarsbestämmelser m. m.

22 § Den som inte följer vad som föreskrivs i 10–12 § eller med stöd av
denna lag uppställda villkor eller föreskrifter eller som inte
efterkommer vad tillsynsmyndigheten har begärt eller beslutat med stöd
av 17 eller 18 §, får av myndigheten föreläggas vite.

23 § Beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos
regeringen genom besvär.

Beslut av tillsynsmyndigheten skall gälla omedelbart, om inte annat
bestäms.

24 § Beslut av en lokal säkerhetsnämnd om begäran enligt 21 §
får överklagas hos förvaltningsrätten genom besvär.

Besvärshandlingen tillställs förvaltningsrätten och skall ha
kommit in inom tre veckor från den dag klaganden fick del av
beslutet. Om handlingen kommit in för sent skall rätten avvisa
den. Besvärshandlingen skall dock inte avvisas, om förseningen
beror på att nämnden har lämnat klaganden en felaktig
underrättelse om hur man klagar. Inte heller skall handlingen
avvisas, om den inom besvärstiden har kommit in till nämnden.
Lag (2009:796).

25 § /Upphör att gälla U:den dag regeringen bestämmer/
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd enligt 5 §
första stycket eller 5 a § första stycket,

2. åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt 7 a–7 c §§,
eller

3. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med
stöd av denna lag.

Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter
mot 10 § första stycket döms till böter eller fängelse i
högst två år.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för
gärningen kan dömas ut enligt 40 § atomansvarighetslagen
(1968:45). Lag (2010:948).

25 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd enligt 5 §
första stycket eller 5 a § första stycket,

2. åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt 7 a–7 c §§,
eller

3. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med
stöd av denna lag.

Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter
mot 10 § första stycket döms till böter eller fängelse i
högst två år.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för
gärningen kan dömas ut enligt 57 § lagen (2010:950) om ansvar
och ersättning vid radiologiska olyckor. Lag (2010:973).

25 a § Har någon med uppsåt begått brott enligt 25 § och är brottet att
anse som grovt skall han dömas till fängelse i lägst sex månader och
högst fyra år.

Vid bedömning av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det
avsett en verksamhet, ett ämne eller en produkt av särskilt farligt slag
eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art. Lag
(1992:1536).

26 § Kärnämne eller kärnavfall som någon utan tillstånd enligt 5 §
förvärvat, in nehaft, överlåtit, hanterat, bearbetat, transporterat
eller annars tagit befattning med kan förklaras helt eller delvis
förverkat, om det inte är uppenbart obilligt. Innehar han inte längre
ämnet, får i stället värdet förklaras förverkat.

27 § Den som inte fullgör vad tillsynsmyndigheten begär eller
beslutar med stöd av 17 eller 18 § eller vad den lokala
säkerhetsnämnden begär med stöd av 21 § eller som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet lämnar myndigheten eller nämnden
oriktiga uppgifter, döms till böter eller fängelse i högst
sex månader. Lag (2009:328).

27 a § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov
oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr
2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investeringsprojekt
som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i
fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen
genom att inte underrätta kommissionen om investeringsprojekt
enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom
att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga
uppgifter. Lag (2009:328).

27 b § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov
oaktsamhet bryter mot kommissionens förordning (Euratom) nr
302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms
kärnämneskontroll genom att

1. uppföra eller driva en kärnteknisk anläggning utan att
fullgöra sin skyldighet att

a) redovisa en grundläggande teknisk beskrivning av
anläggningen och eventuell malmbrytning i verksamheten enligt
det som följer av artiklarna 3, 4 och 24.1,

b) lämna uppgifter om verksamhetsprogram enligt det som
följer av artiklarna 5 och 24.1,

c) följa de särskilda kontrollbestämmelser som kommissionen
har beslutat enligt artikel 6.1 och 6.2,

d) upprätthålla ett system för bokföring och kontroll av
kärnämne eller ge kommissionen eller kommissionens
inspektörer tillgång till dokumentation och driftrapporter
enligt det som följer av artiklarna 7–9, 24.2 och 30.2,

e) lämna bokföringsrapporter enligt det som följer av
artiklarna 10, 25 och 30.2,

f) sända rapporter om inventarieförändringar enligt det som
följer av artiklarna 12, 25 och 30.2 eller i en sådan rapport
rapportera om nukleära transformationer enligt artikel 16
eller identifiera kärnämne enligt artikel 17,

g) sända rapporter om materialbalans och förteckningar över
fysiskt inventarium enligt det som följer av artiklarna 13,
25 och 30.2 eller i en sådan rapport eller förteckning
identifiera kärnämne enligt artikel 17,

h) lämna särskilda rapporter enligt det som följer av
artiklarna 14, 15, 22 och 25,

i) efter ett beviljat undantag från rapporteringskrav lämna
rapporter enligt det som följer av artikel 19.3 eller 19.4
eller lämna en begäran enligt det som följer av artikel 19.5,

j) lämna in förhandsanmälan enligt det som följer av
artiklarna 20, 21 eller 31 eller i en sådan anmälan
identifiera kärnämne enligt artikel 17,

k) lämna meddelande om ändrat datum enligt artikel 23, eller

l) lämna årsrapporter om avfall enligt det som följer av
artikel 32,

2. lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter till
kommissionen i underrättelser som avses i 1,

3. transportera eller tillfälligt lagra kärnämne utan att
fullgöra sin skyldighet att dokumentera detta enligt artikel
26, eller

4. i sin egenskap av mellanhand underlåta att bevara
dokumentation om leverans av kärnämne enligt artikel 28.
Lag (2009:328).

28 § Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett
vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som
omfattas av föreläggandet eller förbudet. Lag (1992:1536).

29 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är ringa. Till
ansvar döms inte heller om strängare straff för gärningen kan dömas ut
enligt brottsbalken eller om ansvar kan dömas ut enligt lagen (2000:1225)
om straff för smuggling. Lag (2000:1240).

Avgifter

30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet enligt denna lag. Lag
(1990:238).

Övergångsbestämmelser

1984:3

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1984.

2. Genom denna lag upphävs lagen (1956:306) om rätt att utvinna
atomenergi m. m. (atomenergilag), lagen (1977:140) om särskilt tillstånd
att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m., lagen (1979:335) om förbud
mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle och lagen
(1980:1123) om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärn kraftverken.

Bestämmelserna i 4 § lagen om särskilt tillstånd att tillföra
kärnreaktor kärnbränsle, m. m. och 2 § lagen om förbud mot att under
viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle skall fortfarande gälla
intill utgången av år 1989.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

4. Tillstånd samt villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av
atomenergilagen skall anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelse
i den nya lagen. Lag (1992:1536)

5. I mål eller ärenden som har anhängiggjorts före ikraftträdandet av
denna lag tillämpas äldre bestämmelser. Ansökan om tillstånd enligt
lagen om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle,
m.m., som har getts in men inte avgjorts före den nya lagens
ikraftträdande, skall dock prövas enligt den nya lagen.

6. Bestämmelserna i 11 § vad gäller kravet på allsidighet i forsknings-
och utvecklingsverksamheten och i 12 § gäller inte innehavare av sådant
tillstånd som före lagens ikraftträdande har begränsats till att avse
viss tid så länge begränsningen gäller. Tillståndshavaren kan dock under
tillståndets giltighetstid hos regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer anmäla att han åtar sig att fullgöra vad som
föreskrivs i 12 §. Den bestämmelsen gäller i så fall från och med dagen
för anmälan.

1992:1536

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Har den som har tillstånd till innehav eller drift av en kärnteknisk
anläggning före ikraftträdandet uppdragit åt annan att svara för driften
eller delar av driften, skall sådant godkännande som avses i 5 § anses
föreligga.

1998:827

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2. Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt
äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags
ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i
miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.