Förordning (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868)

SFS nr
1984:614
Departement/myndighet
Bostadsdepartementet
Utfärdad
1984-06-14
Författningen har upphävts genom
SFS 1992:411
Upphävd
1992-07-01

Inledande bestämmelser

1 § Enligt denna förordning får lån lämnas för förvärv av fastigheter på
vilka finns en- eller tvåbostadshus och som har förköpts med stöd av 1 §
första stycket 5 förköpslagen (1967:868).

Vad som i denna förordning föreskrivs om fastigheter skall också
tillämpas på tomträtter.

Lån och bidrag enligt denna förordning lämnas tills vidare endast i
fråga om förvärv för vilka beslut om lån och bidrag har meddelats före
den 1 januari 1992. Förordning (1992:13).

2 § Lån kan lämnas till den kommun som har förköpt fastigheten eller
till enskild person som förvärvar fastigheten av kommunen och som avser
att själv bebo den permanent.

3 § Låneverksamheten handhas av plan- och bostadsverket,
länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Bestämmelser om kommunernas skyldighet att medverka vid låneverksamheten
finns i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m.m.

Organ för kommunens låneförmedling och därmed sammanhängande verksamhet
(förmedlingsorgan) är kommunstyrelsen, om inte kommunen har beslutat att
någon annan kommunal nämnd skall ha hand om verksamheten. Förordning
(1988:307).

Förutsättningar för lån

4 § Lån lämnas endast om de årliga kostnaderna för fastigheten inte
beräknas bli så höga att det finns en påtaglig risk för förlust.

För lån till enskilda personer gäller dessutom

1. att låntagaren kan antas ha förutsättningar att fullgöra de
skyldigheter som följer med lånet och att förvalta fastigheten
tillfredsställande,

2. att kommunen har åtagit sig att svara för förlust på lånet intill ett
belopp som motsvarar 40 procent av låneskulden vid förlusttillfället.
Förordning (1985:460).

Lånets storlek

5 § Lånets storlek bestäms på grundval av ett låneunderlag som skall
motsvara summan av de belopp för markkostnader enligt 2 § förordningen
(1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån som
skulle ha beräknats för en motsvarande nybyggnad. Förordning (1988:307).

6 § Lånet lämnas med 25 procent av låneunderlaget.

Säkerhet för lånet

7 § Lån till kommuner lämnas utan säkerhet. För lån till enskilda
personer skall ställas betryggande säkerhet i form av panträtt i
fastigheten.

Ränta, räntebidrag och amortering

8 § Lån löper med bunden ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen samt
tidpunkt och villkor för ändring av räntesatsen under lånetiden
fastställs med ledning av räntevillkoren för obligationslån utgivna av
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. Förordning (1987:1271).

9 § Från och med dagen för utbetalning av lånet lämnas räntebidrag till
kostnaden för ränta på lånet och den underliggande kredit som belöper på
låneunderlaget. Bidraget skall motsvara skillnaden mellan räntekostnaden
för lånen och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet
av lånen enligt den räntesats som anges i 10 §.

Kostnaden för ränta på underliggande kredit skall — oberoende av de
avtalade amorteringsvillkoren — beräknas i enlighet med en
amorteringsplan som bostadsstyrelsen föreskriver. Återbetalning utöver
vad som följer av de avtalade amorteringsvillkoren skall dock beaktas.
Amorteringsplanen skall bestämmas med utgångspunkt från
amorteringsvillkoren på den allmänna lånemarknaden för ett lån som
amorteras årligen under samma tid som enligt 11 § bestäms för
förvärvslånet. Förordning (1987:1271).

10 § För det första året av lånetiden, räknat från dagen för
utbetalningen, är den garanterade räntesatsen 5,5 procent. Den
garanterade räntesatsen skall för varje följande år av lånetiden höjas
med 0,50 procentenheter.

11 § Amorteringstiden för lånet skall bestämmas med hänsyn till husets
återstående användningstid. Den får dock inte överstiga 30 år.

Amorteringstiden räknas från utbetalningsdagen. Förordning (1988:307).

12 § Ränta och amortering betalas i form av annuiteter, som beräknas
efter 8 procent ränta och amoteringstiden för lånet.

Om den räntesats som fastställs enligt 8 § är högre än 8 procent,
betalas jämte annuiteten en tilläggsränta som svarar mot skillnaden. Om
den fastställda räntesatsen är lägre än 8 procent, minskas annuiteten
med ett belopp som svarar mot ränteskillnaden.

13 § Ränta och amortering skall betalas i efterskott högst fyra gånger
per år. Närmare föreskrifter meddelas av plan- och bostadsverket.
Förordning (1989:575).

14 § har upphävts genom förordning (1988:307).

15 § Låntagaren är skyldig att godta de ändringar i fråga om räntebidrag
som regeringen bestämmer. Förordning (1985:460).

Uppsägning och övertagande av lån

16 § Länsbostadsnämnden kan säga upp lånet till betalning helt eller
delvis om

1. något lånevillkor eller någon föreskrift beträffande lånet
åsidosätts,

2. huset genom vanvård eller av annan anledning minskar i värde eller
inte längre används för det ändamål som förutsattes när lånet
beviljades, eller

3. betryggande brandförsäkring inte finns.

Om huset inte längre används för permanent bruk och om det finns
särskilda skäl, kan länsbostadsnämnden i stället för att säga upp lånet
bestämma kortare amorteringstid. I sådana fall skall räntebidrag inte
längre lämnas.

Låntagaren får när som helst säga upp lånet till omedelbar betalning
eller göra inbetalningar utöver föreskriven amortering. I fråga om lån
som har betalats ut efter den 30 juni 1988 krävs dock att låntagaren
betalar en ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts
för lånet överstiger upplåningsräntan för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag. Närmare föreskrifter om
ränteskillnadsersättning meddelas av plan- och bostadsverket. Förordning
(1988:307).

17 § Om fastigheten övergår till en ny ägare, kan han efter ansökan få
överta lånet på oförändrade villkor, om det kan antas att han har
förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som följer med lånet och
kommunen har åtagit sig ansvar enligt 4 § andra stycket. Ansökan om att
få överta lånet skall göras inom tre månader från den dag då fastigheten
övergick till honom.

Om medgivande att överta lånet inte söks eller lämnas, skall
länsbostadsnämnden säga upp lånet till betalning om inte särskilda skäl
talar mot detta. Sägs lånet inte upp, kan nämnden förkorta
amorteringstiden och bestämma att räntebidrag inte längre skall lämnas.
Förordning (1988:307).

17 a § Bestämmelserna i 17 § gäller inte i fråga om lån som har betalats
ut före den 1 juli 1985. Sådana lån skall sägas upp till betalning, om
fastigheten övergår till ny ägare.

Innan länsbostadsnämnden beslutar om uppsägning av lån enligt första
stycket, skall nämnden upplysa den nya ägaren om möjligheten att få lån
enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål och
ge denne skälig tid för att ansöka om ett sådant lån. Förordning
(1989:867).

Förfarande i låneärenden m.m.

18 § Ansökan om lån skall ställas till länsbostadsnämnden och ges in
till förmedlingsorganet.

19 § Förmedlingsorganet skall vid behov lämna sökanden tillfälle att
komplettera ansökningshandlingarna och därefter sända handlingarna med
eget yttrande till länsbostadsnämnden.

20 § Länsbostadsnämnden beslutar om lån och om utbetalning av lån.

I beslut om lån skall anges lånebelopp och villkor för lånet. Förordning
(1989:575).

Låneförvaltning

21 § Under lånetiden skall förmedlingsorganet besikta huset i den
omfattning och den ordning som plan- och bostadsverket bestämmer. Om det
finns risk för att huset genom vanvård eller av annan anledning minskar
i värde så att säkerheten för lånet försämras, skall förmedlingsorganet
anmäla det till länsbostadsnämnden. Får förmedlingsorganet kännedom om
att fastigheten har övergått till ny ägare skall förmedlingsorganet
anmäla även detta till nämnden. Förordning (1988:307).

22 § Lån enligt denna förordning förvaltas av länsbostadsnämnden på
uppdrag av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Förordning
(1989:575).

Övriga bestämmelser

23 § Länsbostadsnämndens beslut i frågor enligt denna förordning får
överklagas hos plan- och bostadsverket genom besvär.

Plan- och bostadsverkets beslut får inte överklagas. Förordning
(1988:307).

Övergångsbestämmelser

1984:614

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984.

Räntesatsen enligt 8 § skall till och med den 31 december 1984 vara
11,75 procent.

1985:460

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985. Förordningen gäller
även i fråga om lån som har beviljats men inte betalats ut före
ikraftträdandet.

1987:1271

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

2. I ärenden i vilka lånebeslutet meddelas före den 1 januari 1991 får
vid beräkning av låneunderlaget lägestillägg enligt 5 § i sin äldre
lydelse göras på sätt som anges i punkt 2 övergångsbestämmelserna till
förordningen (1987:1270) om ändring i förordningen (1978:384) om
beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån.

3. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 9 § andra stycket på sådan
underliggande kredit som har betalats ut före ikraftträdandet, skall
amorteringsplanen bestämmas med utgångspunkt från amorteringstiden för
ett motsvarande nytt lån, med avdrag för den tid som vid ikraftträdandet
förflutit från förvärvslånets utbetalning.

1988:307

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.

Bestämmelserna i 11 och 13 §§ i sin nya lydelse tillämpas även i ärenden
i vilka lån har beviljats men inte betalats ut före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 17 § i sin äldre lydelse tillämpas fortfarande om
fastigheten har förvärvats före ikraftträdandet.

1989:575

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Dock skall
bestämmelserna i 13 § i sin nya lydelse träda i kraft den dag plan- och
bostadsverket bestämmer.

1989:867

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om fastigheten har övergått
till ny ägare före ikraftträdandet. I sådana ärenden skall dock de nya
bestämmelserna tillämpas, om den nya ägaren begär det och frågan om
ersättningslån ännu inte prövats av länsbostadsnämnden.

1992:411

Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om lån och
bidrag som beviljats före utgången av år 1991.

Räntebidrag enligt den upphävda förordningen får dessutom beviljas efter
utgången av år 1991, varvid följande skall iakttas:

1. För rätt till räntebidrag krävs att kommunen före utgången av år 1992
har utövat sin förköpsrätt på det sätt som anges i 7 § förköpslagen
(1967:868) och att ansökan om statligt stöd har kommit in till
förmedlingsorganet inom samma tid.

2. För räntebidraget krävs inte att förvärvet har finansierats med lån
som avses i den upphävda förordningen.

3. Den räntekostnad som räntebidraget lämnas för skall beräknas

a) på grundval av summan av de belopp för markkostnader som enligt 2 §
förordningen (1991:1931) om särskild beräkning av bidragsunderlag för
statligt stöd vid nybyggnad av bostäder skulle ha använts om det hade
varit fråga om en motsvarande nybyggnad av huset och

b) efter den räntesats (subventionsräntesatsen) som enligt föreskrifter
av Boverket skall användas vid beräkning av räntebidrag för ny- eller
ombyggnad av bostäder.

4. Den enligt 3 a beräknade summan av belopp för markkostnader skall
under bidragstiden minskas med belopp motsvarande amorteringar enligt en
plan som Boverket föreskriver med utgångspunkt från amorteringsvillkoren
på den allmänna lånemarknaden för ett lån som amorteras årligen under en
tid av 30 år.

5. Räntebidragsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt från

a) 95 procent av den enligt 3 och 4 beräknade räntekostnaden och

b) en garanterad räntekostnad beräknad på 95 procent av den enligt 3 a
ursprungligen beräknade summan av belopp för markkostnader.

6. Boverket får meddela ytterligare föreskrifter för beräkning och
utbetalning av räntebidrag enligt 3–5.