Förordning (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

SFS nr
1986:1081
Departement/myndighet
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1986-11-27

Inledande bestämmelser

1 § Regeringen meddelar i denna förordning provisoriska bestämmelser
om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m. m. för tiden
från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen skall tillämpa förordningen
vid sin planering för nämnda tid.

Förordningen innehåller föreskrifter om

1. skolenheter m. m.,

2. rektorer och studierektorer,

3. specialfunktioner och

4. skolledningsbidrag.

2 § I förordningen avses med

huvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola,

styrelsen för skolan kommuns skolstyrelse eller landstingskommuns
utbildningsnämnd,

redovisningsår tiden den 1 juli–den 30 juni följande år,

vuxenutbildning grundutbildning för vuxna (grundvux) och kommunal
vuxenutbildning (komvux).

3 § Förordningen skall tillämpas i stället för följande föreskrifter
vid planeringen enligt 1 §:

Skolförordningen (1971:235)

1 kap. 7 §, 7 kap. 11 §, 13 kap. 1–6 och 9 a–39 §§, 14 kap. 12 §
andra stycket, 16 kap. 41 a och 45–49 §§ samt 17 kap. 14 § första och
tredje styckena och 23 § första och tredje styckena;

Förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för
viss kommunal utbildning

4, 5, 20 och 20 a §§.

Vad som i övrigt sägs i skolförordningen om biträdande rektor,
arvodestjänster som rektor eller studierektor eller om huvudlärare
eller institutionsföreståndare skall inte tillämpas, om inte något
annat följer av denna förordning.

Föreskrifter i skolförordningen eller andra författningar om rektor
eller studierektor vid skolenhet med gymnasieskola skall i stället
avse rektor eller studierektor vid gymnasieskolan i kommunen eller
landstingskommunen.

Skolenheter m. m.

Allmän bestämmelse

4 § En huvudmans gymnasieskola skall organiseras på en eller flera
skolenheter enligt föreskrifterna i 6–10 §§.

Poängsystem

5 § För beräkning av omfattningen av en huvudmans gymnasieskola under
ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas

a) 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet
elever inom varje årskurs i en skolenhet på följande linjer, nämligen
tvåårig distributions- och kontorslinje, tvåårig drift- och
underhållsteknisk linje, tvåårig ekonomisk linje, tvåårig estetisk-
praktisk linje, tvåårig handels- och kontorslinje, tvåårig
konsumtionslinje, tvåårig musiklinje, tvåårig social linje, tvåårig
social servicelinje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje,
treårig humanistisk linje, treårig naturvetenskaplig linje, treårig
samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje,

b) 1,5 poäng för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet
elever på annan linje i en skolenhet,

c) 1,5 poäng för varje klass av specialkurs som omfattar läsår,

d) 1 poäng för varje klass av specialkurs som under redovisningsåret
omfattar mindre än läsår men minst en termin,

e) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana
specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre
än en termin,

f) 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i fråga om skolenhet
till vilken sådan praktik i skolverkstad på fyraårig teknisk linje är
förlagd som avses i bestämmelser i timplanen,

g) 0,5 poäng för varje påbörjat femtal elever i gymnasial
lärlingsutbildning,

h) 1 poäng för elevhem som är knutet till gymnasieskolan och står
under samma ledning som denna.

Omfattar en årskurs delar av två på varandra följande redovisningsår,
beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det
poängtal som följer av första stycket a) eller b) och i fråga om
specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår.

För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i
skolanläggning för gymnasieskola beräknas 1 poäng för varje
redovisningsår.

Vid beräkningen av poäng enligt denna paragraf skall linjer med
samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje
påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör.

Filialutbildning ingår i beräkningen av omfattningen av
gymnasiekommunens gymnasieskola enligt denna paragraf. Därvid anses
filialutbildningen höra till den gymnasieenhet till vilken
filialutbildningen är organisatoriskt knuten.

Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de
förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret.

Organisationen på skolenheter

6 § Utbildning i en huvudmans gymnasieskola kan bedrivas vid

1. skolenhet som har endast gymnasieskola eller både gymnasieskola och
en eller flera andra skolformer under ledning av en rektor i
gymnasieskolan (gymnasieenhet),

2. skolenhet som har vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning
av en rektor i vuxenutbildningen,

3. skolenhet som har grundskola och gymnasieskola under ledning av en
rektor i grundskolan.

7 § En gymnasieenhet skall omfatta minst 10,5 poäng för gymnasieskola,
om inte annat följer av 8 eller 9 §.

8 § En gymnasieenhet kan omfatta 6–10 poäng för gymnasieskola och
1,5–9 poäng för vuxenutbildning, om poängtalet för gymnasieskolan är
minst lika stort som
poängtalet för vuxenutbildningen och det sammanlagda poängtalet är
10,5–19 poäng.

I fråga om vuxenutbildning beräknas för ett redovisningsår dels 1,5
poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i grundvux, dels 1,5 poäng
för varje påbörjat 900-tal lektioner i komvux, varvid en lektion i
yrkesämne räknas som 1,5 lektion. Med lektioner likställs timmar för
studiehandledning samt studie- och yrkesorientering. Beräkningen av
poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är
kända den 15 maj före redovisningsåret.

9 § Skolöverstyrelsen beslutar om gymnasieenheter enligt 7 och 8 §§.
Därvid får skolöverstyrelsen medge undantag från kravet på 10,5 poäng
i 7 § för en kommuns skolenhet som har studievägar inom något av
områdena jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt för en
landstingskommuns skolenhet. Gymnasieenhet enligt 8 § får beslutas
endast efter framställning från huvudmannen.

Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

10 § Om en huvudmans gymnasieskola inte har tillräckligt underlag för
en gymnasieenhet, får gymnasieskolan ingå i en skolenhet som har både
vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i
vuxenutbildningen under de förutsättningar som gäller enligt
bestämmelserna om vuxenutbildning eller i en skolenhet som har både
grundskola och gymnasieskola under ledning av en rektor i
grundskolan.

11 § Av 24 kap. högskoleförordningen (1977:263) framgår att en
huvudmans kommunala högskoleutbildning utanför vårdområdet skall
anordnas vid en eller flera skolenheter med gymnasieskola, om inte
regeringen för visst fall bestämmer annat, samt att den
högskoleutbildning som är förlagd till en sådan skolenhet skall ledas
av rektor för skolenheten.

Som skolenhet med gymnasieskola skall vid tillämpningen av dessa
bestämmelser räknas endast skolenhet som leds av en rektor i
gymnasieskolan.

12 § Omfattningen av högskoleutbildning som avses i 11 § skall för ett
redovisningsår beräknas enligt ett poängsystem som ger

a) 1,5 poäng för varje studerandegrupp som avses i 24 kap. 4 §
högskoleförordningen (1977:263) och vars utbildning omfattar ett läsår
enligt 2 kap. 1–5 §§ samma förordning,

b) 1 poäng för varje studerandegrupp vars utbildning under
redovisningsåret omfattar mindre än ett läsår men minst en termin,

c) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana kurser som
under redovisningsåret omfattar mindre än en termin.

Gymnasieenheter av typ A och typ B

13 § En gymnasieenhet är av typ A eller typ B.

Om en kommun har endast en gymnasieenhet räknas denna alltid som typ
A. För landstingskommuner räknas alla gymnasieenheter som typ A. För
kommuner som inte hör till någon landstingskommun räknas som typ A
alla gymnasieenheter som har tvåårig jordbrukslinje, tvåårig
skogsbrukslinje eller tvåårig trädgårdslinje eller specialkurs på
samma nivå och inom samma område.

Som typ A räknas också en kommuns gymnasieenhet som omfattar
sammanlagt minst 15 poäng för en eller flera av följande utbildningar,
nämligen

1. följande tvååriga linjer, nämligen bygg- och anläggningsteknisk
linje, beklädnadsteknisk linje, distributions- och kontorslinje,
drift- och underhållsteknisk linje, el-teleteknisk linje,
fordonsteknisk linje, handels- och kontorslinje, konsumtionslinje,
livsmedelsteknisk linje, processteknisk linje, social servicelinje,
träteknisk linje, verkstadsteknisk linje och vårdlinje samt
specialkurser på samma nivå och inom samma områden som de nämnda
linjerna,

2. gymnasial lärlingsutbildning,

3. årskurs 4 av fyraårig teknisk linje samt

4. påbyggnadsutbildningar som bygger på sådana utbildningar som avses
i 1–3.

I andra fall är gymnasieenheten av typ B.

14 § När filialutbildning är organisatoriskt knuten till en
gymnasieenhet (huvudenhet), bestäms huvudenhetens karaktär av typ A
eller typ B med beaktande även av filialutbildningen.

Huvudenheten och filialenheten skall ha gemensam skolledning.

Elevernas fördelning på skolenheter

15 § Om det för en huvudmans gymnasieskola finns två eller flera
skolenheter med samma studieväg, skall eleverna på studievägen
fördelas på skolenheterna med hänsyn till vad som är ändamålsenligt
från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att effektivt
utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers
önskemål.

Styrelsen för skolan fördelar eleverna på skolenheter, om inte annat
är särskilt föreskrivet. Styrelsens beslut får inte överklagas.

Rektorer och studierektorer

Organiserande av tjänster

16 § För ledningen av varje gymnasieenhet av typ A eller typ B skall
det finnas en tjänst som rektor.

Om det finns särskilda skäl, får det efter medgivande av
länsskolnämnden finnas en gemensam tjänst som rektor vid en
landstingskommuns gymnasieskola för ledningen av två eller flera
gymnasieenheter.

17 § Tjänst som rektor vid en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola inrättas av styrelsen för skolan som en ordinarie
tjänst.

Arbetsområdet för rektor bestäms av styrelsen för skolan.

Styrelsen för skolan får besluta att arbetsområdet för rektor skall
omfatta även kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet.

18 § Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng,
får skolstyrelsen ålägga rektor att även vara skolchef.

19 § För att biträda en eller flera rektorer får styrelsen för skolan
inrätta ordinarie tjänster som studierektor.

Sådana tjänster får inrättas inom ramen för de skolledningsresurser
som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt
42 §.

20 § För att biträda rektor vid en gymnasieenhet skall det finnas
minst så många tjänster som studierektor som anges vid olika poängtal
i följande sammanställning:

Poängtal för en gymnasie- Minsta antal
enhet enligt 5 och 12 §§ tjänster

– 25,5 –
26- 49,5 1
50- 69,5 2
70- 89,5 3
90-109,5 4
110-129,5 5
130-149,5 6
150-169,5 7
170-189,5 8
190- 9

Åligganden

21 § Föreskrifterna om åligganden i 13 kap. 7–9 §§ skolförordningen
(1971:235) gäller för rektorer vid gymnasieskolan.

Rektor för en gymnasieenhet som har utbildning för jordbruk, skogsbruk
eller trädgårdsnäring skall även

1. handha förvaltningen av skoljordbruk, övningsskog eller
skolträdgård, om styrelsen för skolan bestämmer det,

2. handha planering och ledning av försöksverksamhet vid skoljordbruk,
övningsskog eller skolträdgård, om inte skolstyrelsen befriar rektor
från dessa åligganden.

Rektor för en gymnasieenhet som har både gymnasieskola och
vuxenutbildning skall även lämna de studerande i vuxenutbildningen
upplysningar och råd om studieformen vid kurserna.

22 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen
av verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter
av pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors uppgifter
meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av berörda rektorer och
av studierektor själv.

Behörighet

23 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är
behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid
någon skolform som ingår i gymnasieenheten eller till extra ordinarie
tjänst som syofunktionär.

Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet
förordnas.

Undervisningsskyldighet

24 § Styrelsen för skolan skall besluta i fråga om rektors och
studierektors undervisningsskyldighet.

Rektors undervisningsskyldighet får överstiga tio veckotimmar endast
om det följer av tredje stycket eller det finns synnerliga skäl.
Studierektors undervisningsskyldighet får inte överstiga 15
veckotimmar.

Rektor vid en landstingskommunal gymnasieskola där studievägarna
omfattar mindre än 10,5 poäng enligt 5 § får fullgöra en högre
undervisningsskyldighet än tio veckotimmar, om styrelsen för skolan
beslutar det.

25 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligtvis och i den
mån det är oundgängligen nödvändigt åta sig mer undervisning vid sådan
skolform som ingår i arbetsområdet än som följer av beslut om
undervisningsskyldigheten enligt 24 §.

Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller
studierektor ersätter lärare vid förfall för denne.

26 § Bestämmelser om lärares skyldigheter skall tillämpas på rektor
och studierektor, när de fullgör undervisning.

Tillsättning

27 § En ordinarie tjänst som rektor tillsätts med förordnande tills
vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan.

Om skolväsendet i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall
omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en ordinarie tjänst som
rektor skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning
av skolledningsresurserna att tjänsten inte ryms inom ramen för den
del av dessa som får användas till tjänster som rektor och
studierektor enligt 42 §, får vikarie förordnas på tjänsten för
bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt.

28 § En ordinarie tjänst som studierektor tillsätts med förordnande
tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan.
Därvid skall 27 § andra stycket denna förordning samt 17 kap. 15, 17
och 19 §§ skolförordningen (1971:235) tillämpas.

Specialfunktioner

29 § En lärare i gymnasieskolan är skyldig att fullgöra
specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne.

Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art
för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid
gymnasieskolan för att verksamheten där skall fungera enligt
läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall också
omfatta ansvar för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall
läggas vid skötseln av dels ämnesinstitutioner i sådana
naturvetenskapliga och tekniska ämnen som finns på tre- och fyraåriga
linjer, dels datasalar.

30 § Styrelsen för skolan beslutar om en lärare skall fullgöra
specialfunktioner.

Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda
arbetstagare i gymnasieskolan.

31 § Om en lärare fullgör specialfunktioner, får styrelsen för skolan
sätta ned lärarens undervisningsskyldighet.

Skolledningsbidrag

32 § Kommuner och landstingskommuner har rätt att få statsbidrag till
sina kostnader för rektorer och studierektorer samt för
specialfunktioner i gymnasieskolan. Statsbidrag lämnas i form av
skolledningsresurser enligt de grunder som anges i 33–42 §§.

Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om

1. särskilda lönekostnadsbidrag och

2. socialavgiftsbidrag.

Skolledningsresurser

33 § Statsbidrag i form av skolledningsresurser lämnas till

1. kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, dock inte till
kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna eller till kostnader
för övertidstillägg,

2. kostnader som föranleds av att undervisningsskyldigheten är nedsatt
för lärare som fullgör specialfunktioner.

34 § Skolledningsresurserna beräknas på det sätt som anges i 35–38
§§.

35 § För varje gymnasieenhet i en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola framräknas poängtalet för redovisningsåret enligt 5 och
12 §§.

36 § Poängtalet enligt 35 § skall multipliceras med faktorer enligt
följande sammanställning:

Poängtal Faktor

Kommunala gymnasieskolor

Gymnasieenheter typ A:
1 – 50 0,062
50,5 – 0,057
Gymnasieenheter typ B:
1 – 0,034

Landstingskommunala gym-
nasieskolor

1 – 100 0,059
100,5 – 0,046

Om det finns flera gymnasieenheter av samma typ, skall poängtalet för
dem läggas ihop före multipliceringen med faktorer.

Den sammanlagda produkten skall avrundas till ett tal med två
decimaler. Om den tredje decimalen är någon av siffrorna 5–9,
avrundas den andra decimalen uppåt.

37 § Bidraget till skolledningsresurser beräknas på grundval av

1. den sammanlagda produkten enligt 36 § tredje stycket och

2. det belopp som regeringen för varje redovisningsår bestämmer för en
skolledningsresurs.

38 § När en kommuns gymnasieskola i fall som avses i 6 § 2 eller 3
ingår i arbetsområdet för rektor vid någon annan skolform beräknas
skolledningsresurser på samma sätt som anges för gymnasieenheter i 35-
-37 §§.

39 § Regeringen bestämmer för varje redovisningsår ett preliminärt och
ett slutligt belopp för en skolledningsresurs.

40 § En tjänst som rektor eller studierektor utan
undervisningsskyldighet motsvaras av en hel skolledningsresurs.

Skolledningsresurser skall inte tas i anspråk för kostnader för
undervisningsskyldighet som ingår i sådana tjänster. Statsbidrag till
kostnader för rektors och studierektors undervisningsskyldighet lämnas
i stället i form av allmänt undervisningsbidrag. Regeringen meddelar
särskilda föreskrifter om allmänt undervisningsbidrag.

För varje veckotimme undervisningsskyldighet som ingår i tjänster som
rektor och studierektor skall 0,048 skolledningsresurser inte tas i
anspråk.

41 § Vid nedsättning för lärare av undervisningsskyldigheten en
veckotimme för specialfunktioner tas följande del av en
skolledningsresurs i anspråk:

Lärare vars undervisnings- Del av en skolled-
skyldighet i medeltal om- ningsresurs
fattar följande antal vecko-
timmar

21 0,048
24 0,042
27 0,037
29 0,034

42 § Med de begränsningar som följer av denna paragraf bestämmer
styrelsen för skolan om fördelning och användning av
skolledningsresurserna. Samtliga skolledningsresurser som framräknas
enligt 36 § skall utnyttjas för skolledning och specialfunktioner.

Om utbildningarna vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieenhet
omfattar minst 26 poäng enligt 5 och 12 §§, skall för gymnasieenheten
räknas fram de minimiresurser som skall användas till tjänster som
rektor och studierektor samt till specialfunktioner. Minimiresurserna
skall räknas fram på följande sätt.

Gymnasieenhetens andel av skolledningsresurserna beräknas på grundval
av enhetens poängtal i förhållande till det sammanlagda poängtalet för
kommunens eller landstingskommunens gymnasieenheter av samma typ. Av
denna andel skall minst 65 procent användas till tjänster som rektor
och studierektor samt minst 20 procent användas till
specialfunktioner. Den återstående delen får fördelas fritt inom
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola till skolledning och
specialfunktioner.

43 § När en innehavare av en sådan arvodestjänst som huvudlärare eller
institutionsföreståndare som övergångsvis finns kvar fullgör
specialfunktioner inom ramen för arvodestjänsten, skall kostnaden för
uppdragstillägg ersättas ur den del av skolledningsresurserna som tas
i anspråk för specialfunktioner.

Särskilda bestämmelser

44 § Förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till
kommunal utbildning skall tillämpas på skolledningsbidrag som avses i
denna förordning.

Övergångsbestämmelser

1986:1081

1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling. Förordningen gäller till utgången av juni
1987.

2. Arvodestjänster som rektor och studierektor, extra tjänster
som biträdande rektor samt arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare i gymnasieskolan får finnas kvar så
lång tid efter utgången av juni 1987 som kan fordras för att få
innehavarnas anställning på tjänsterna att upphöra, om inte
något annat följer av punkt 8.

3. För den som vid utgången av juni 1987 innehar en ordinarie tjänst
som rektor eller studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en
kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1
juli 1987 avse ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. Styrelsen för
skolan skall bestämma rektors eller studierektors arbetsområde.

4. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare
utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som rektor vid särskild
skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun
skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst
som rektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om

a. tjänsten som rektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som
får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 42 §,

b. rektorn uppfyller villkoren för behörighet till sådan tjänst enligt
23 § och

c. rektorn önskar få ett sådant förordnande.

Styrelsen för skolan skall bestämma rektors arbetsområde.

5. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare
utan tidsbegränsning på en extra tjänst som biträdande rektor vid
särskild skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller
landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse
ordinarie tjänst som studierektor vid kommunens eller
landstingskommunens gymnasieskola, om den biträdande rektorn önskar få
ett sådant förordnande.

6. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare
utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som studierektor vid en
skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall
förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som
studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola,
om

a. tjänsten som studierektor ryms inom ramen för de
skolledningsresurser som får användas till tjänster som rektor och
studierektor enligt 42 § och

b. studierektorn önskar få ett sådant förordnande.

7. Den som önskar få en tjänst enligt punkterna 4–6 skall anmäla det.
Anmälan ställs till länsskolnämnden och ges in till styrelsen för
skolan.

8. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare
eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills
vidare får behålla arvodestjänsten om

a. villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 16 kap. 45, 46
och 49 §§ skolförordningen (1971:235) är uppfyllda och

b. högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre
gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för honom eller
henne.

9. Den som med stöd av punkt 8 innehar en arvodestjänst som
huvudlärare eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra
sådana specialfunktioner i 29 § som motsvarar de uppgifter som ingår i
arvodestjänsten i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer.

Föreskrifterna i 18 kap. 11 § skolförordningen (1971:235) skall
tillämpas på sådana huvudlärare och institutionsföreståndare.

10. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie
inte förordnas på tjänsten.