Förordning (1986:710) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland rörande ömsesidigt administrativt bistånd mellan deras tullmyndigheter

SFS nr
1986:710
Departement/myndighet
Utrikesdepartementet
Utfärdad
1986-10-02
Ändring införd
t.o.m. SFS 1999:503

1 § Den överenskommelse mellan Sverige och Storbritannien och
Nordirland rörande ömsesidigt administrativt bistånd mellan deras
tullmyndigheter som har undertecknats den 2 maj 1985 skall gälla här i
riket.

Överenskommelsen i engelsk och svensk text bifogas denna förordning
som bilaga.

2 § Tullverket fullgör för svensk del de uppgifter som anges
i paragraf 19 punkt 2 i överenskommelsen. Förordning (1999:503).

Bilaga

Överenskommelse

mellan Konungariket Sveriges regering och Det Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirlands regering rörande ömsesidigt
administrativt bistånd mellan deras tullmyndigheter.

Konungariket Sveriges regering och Det Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirlands regering

som beaktar att överträdelser av tullagarna skadar deras respektive
länders ekonomiska, fiskala och sociala intressen;

som beaktar vikten av att säkerställa ett riktigt fastställande av
tullar, skatter och andra avgifter som uppbärs på import eller export
och en korrekt tillämpning av föreskrifter om förbud, restriktioner
och kontroll;

som är övertygade om att bemödanden att förhindra överträdelser av
tullagar och att uppnå större noggrannhet i tulluppbörden skulle bli
effektivare genom samarbete mellan deras tullmyndigheter;

som uppmärksammar tullsamarbetsrådets rekommendation om ömsesidigt
administrativt bistånd av den 5 december 1953;

har kommit överens om följande.

Definitioner

Paragraf 1

I denna överenskommelse avses med

a. termen “stat” en av de stater vars regering undertecknat
överenskommelsen;

b. termen “tullagar” föreskrifter i lagar eller andra författningar
eller tillämpningsföreskrifter rörande import, export eller
transitering av varor vare sig det gäller tullar, skatter eller andra
avgifter eller är fråga om förbud, restriktioner eller kontroll;

c. termen “tullmyndighet” i Konungariket Sverige generaltullstyrelsen,
och i Det Förenade Konungariket Her Majesty’s Customs and Excise.

Tillämpningsområde

Paragraf 2

1. Regeringarna skall, genom sina tullmyndigheter och i enlighet
med bestämmelserna i denna överenskommelse, lämna varandra
ömsesidigt bistånd

a. i syfte att säkerställa att tullagarna vederbörligen efterlevs;

b. i syfte att förhindra, utreda och beivra överträdelser av
tullagarna;

c. i ärenden angående delgivning i samband med tillämpning av
tullagarna.

2. Bistånd enligt denna överenskommelse skall lämnas i enlighet med
den anmodade statens lagar och andra författningar och inom ramen för
tullmyndighetens befogenheter och resurser.

3. Denna överenskommelse avser inte indrivning av tullar, skatter
eller andra avgifter.

Övervakning av personer, varor och transportmedel

Paragraf 3

Tullmyndigheterna skall, självmant eller på begäran, särskilt övervaka
bl. a.

a. personer som är kända för eller misstänkta för att överträda den
andra statens tullagar;

b. transportmedel som har använts eller som misstänks för att användas
vid överträdelser av den andra statens tullagar;

c. varurörelser som av den andra statens tullmyndighet rapporteras ge
upphov till betydande olovlig trafik till eller från dess område.

Utbyte av upplysningar

Paragraf 4

1. Staternas tullmyndigheter skall, på begäran, lämna varandra alla
upplysningar som kan bidra till att säkerställa noggrannhet vid

a. uppbörd av tullar och andra import- och exportavgifter, och
särskilt upplysningar som kan vara till hjälp vid tullvärdebestämning
och klassificering enligt tulltaxan;

b. tillämpning av bestämmelser om import- och exportförbud och
restriktioner;

c. tillämpning av ursprungsregler som inte omfattas av andra
arrangemang.

2. Om den anmodade myndigheten inte har de efterfrågade
upplysningarna, skall den söka inhämta dessa i enlighet med
föreskrifterna i sina tullagar.

Paragraf 5

Den ena statens tullmyndighet skall, på begäran, lämna den andra
statens tullmyndighet upplysningar i följande frågor:

a. huruvida varor som importeras till en stat har exporterats lagligt
från den andra staten;

b. huruvida varor som exporteras från en stat har importerats lagligt
till den andra staten.

Paragraf 6

1. Tullmyndigheten i den ena staten skall, självmant eller på begäran,
lämna den andra statens tullmyndighet alla upplysningar som denna kan
ha nytta av vid beivrande av överträdelser av tullagarna och särskilt
upplysningar om

a. personer som är kända för eller misstänkta för överträdelser av den
andra statens tullagar;

b. nya hjälpmedel eller metoder som används vid överträdelser av
tullagar;

c. varor som är kända för att vara föremål för olovlig trafik;

d. transportmedel som misstänks för att användas vid överträdelser av
tullagar i den andra staten.

2. Tullmyndigheten i den ena staten skall lämna tullmyndigheten i den
andra staten kopior av, eller utdrag ur, rapporter som upprättats av
dess utredningsenheter och som beskriver brottsmetoder som använts.

Paragraf 7

Tullmyndigheten i den ena staten skall, självmant eller på begäran,
lämna tullmyndigheten i den andra staten rapporter, bevisprotokoll
eller bestyrkta kopior av handlingar med alla tillgängliga
upplysningar om planerade eller upptäckta transaktioner som utgör,
eller förefaller utgöra, överträdelse av den senare statens tullagar.

Paragraf 8

De handlingar som avses i denna överenskommelse kan ersättas av
datoriserad information med samma innehåll. Anvisningar för tolkning
och användning av materialet bör samtidigt tillhandahållas.

Paragraf 9

1. Akter och handlingar i original skall efterfrågas enbart då
bestyrkta kopior ej är tillfyllest.

2. Akter och handlingar som har överlämnats skall återlämnas så snart
som möjligt.

Undersökningar

Paragraf 10

1. Om den ena statens tullmyndighet begär det, skall den andra statens
tullmyndighet inleda utredningar av förfaranden som står eller
förefaller stå i strid mot tullagarna. Resultaten av sådana
utredningar skall meddelas den anmodande myndigheten.

2. Utredningarna skall företas i enlighet med den anmodade statens
lagar och andra författningar.

Sakkunniga och vittnen

Paragraf 11

På anmodan av endera statens domstolar eller myndigheter, hos vilka
mål eller ärenden angående överträdelser av tullagarna anhängiggjorts,
kan den andra statens tullmyndighet bemyndiga sina tjänstemän att
inställa sig som vittnen eller sakkunniga inför dessa domstolar eller
myndigheter för att höras om sådana fakta som de inhämtat i tjänsten.
I en framställning om inställelse skall klart anges i vilket ärende
och i vilken egenskap tjänstemannen skall höras.

Paragraf 12

När tjänstemän från en stat är närvarande på den andra statens
territorium i enlighet med bestämmelserna i denna överenskommelse,
skall de kunna styrka sin tjänsteställning. De får inte bära uniform
eller vara beväpnade.

Bruk av upplysningar och handlingar

Paragraf 13

1. Upplysningar, meddelanden och handlingar som erhållits skall
användas enbart för denna överenskommelses syften. De skall inte
spridas eller användas för andra syften, om inte den myndighet som
lämnat uppgifterna uttryckligen samtycker därtill och de föreskrifter
som är tillämpliga på den myndighet som mottar dem tillåter att så
sker.

2. För framställningar, upplysningar, sakkunnigutlåtanden och andra
meddelanden som en stats tullmyndighet förfogar över genom tillämpning
av denna överenskommelse gäller samma sekretesskydd i den mottagande
staten, som enligt denna stats nationella lagstiftning gäller för
handlingar och upplysningar av samma slag.

Paragraf 14

De båda staternas tullmyndigheter får, i enlighet med syftena och inom
ramen för denna överenskommelse, i sina bevisprotokoll, rapporter och
vittnesmål samt vid förhandlingar och åtal inför domstol som bevisning
använda upplysningar och handlingar som erhållits enligt
överenskommelsen.

Rätten att åberopa sådana upplysningar och handlingar som bevisning
inför domstol och den vikt som skall fästas därvid avgörs av den
nationella lagstiftningen.

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

Paragraf 15

1. Om efterkommandet av en begäran om bistånd anses strida mot den
anmodade statens suveränitet, säkerhet, allmänna rättsprinciper,
“public policy” eller andra väsentliga intressen eller av denna stat
skulle anses innebära en kränkning av en industriell, kommersiell
eller yrkesmässig hemlighet, kan denna stats tullmyndighet vägra
bistånd.

2. Om en begäran om bistånd inte efterkoms, skall den anmodande staten
utan dröjsmål skriftligen underrättas om beslutet och skälen till
detta.

3. Om tullmyndigheten i den ena staten begär bistånd som den inte
själv skulle kunna lämna om den blev anmodad därtill, skall den
framhålla detta i sin framställning. I sådant fall skall
den anmodade myndigheten ha handlingsfrihet att bestämma om
framställningen skall efterkommas.

Delgivning

Paragraf 16

1. Tullmyndigheten i den ena staten skall, på begäran av
tullmyndigheten i den andra staten, delge berörda parter, som är
bosatta eller som vistas på dess territorium, handlingar avseende
beslut som fattats och åtgärder som vidtagits av administrativa
myndigheter vid tillämpningen av tullagarna.

2. Delgivning av handlingar enligt denna överenskommelse skall ske i
enlighet med de lagar och andra författningar och den praxis som
gäller i den anmodade staten. Begäran om delgivning skall innehålla en
kortfattad redogörelse för innehållet i handlingen.

3. Om den stat som begär delgivningen så önskar, kan delgivning ske i
särskild form, i den mån det begärda förfarandet står i
överensstämmelse med lagar, andra författningar och praxis som gäller
i den anmodade staten.

4. Såsom bevis om delgivningen skall gälla ett daterat och bestyrkt
erkännande av den med vilken delgivningen skett, eller ett intyg av
vederbörande myndighet i den stat hos vilken delgivningen begärts, som
ger besked om formen och tidpunkten för delgivningen.

Bistånd mellan utredningsenheterna

Paragraf 17

Staternas tullmyndigheter får bemyndiga sina utredningsenheter att stå
i direkt kontakt med varandra för att genom utbyte av upplysningar
underlätta förhindrande, utredning och beivrande av överträdelser av
sina respektive länders tullagar.

Kostnader

Paragraf 18

Tullmyndigheterna skall avstå från att kräva ersättning för kostnader
som föranletts av tillämpningen av denna överenskommelse, utom vad
angår den gottgörelse som utgått till sakkunniga och vittnen.

Giltighetsområde

Genomförande

Paragraf 19

1. Denna överenskommelse skall tillämpas på Konungariket Sveriges
territorium samt på Det Förenade Konungariket Storbritannien och
Nordirlands territorium.

2. Staternas tullmyndigheter skall gemensamt fastställa
tillämpningsbestämmelser för genomförandet av denna överenskommelse.

Ikraftträdande och uppsägning

Paragraf 20

Varje regering skall notifiera den andra regeringen när de
konstitutionella förfaranden som den anser nödvändiga för
ikraftträdandet har uppfyllts. Överenskommelsen träder i kraft dagen
för den sista regeringsnotifikationen och förblir i kraft tills
uppsägning sker skriftligt till den andra regeringen. Överenskommelsen
slutar därmed att gälla efter sex månader.

Undertecknat i Stockholm den 2 maj 1985 i två exemplar på svenska och
engelska språken, vilka båda texter har lika giltighet.

För Konungariket Sveriges regering:

För Det Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands
regering:

Carl Johan Åberg
Angus Fraser