Jaktförordning (1987:905)

SFS nr
1987:905
Departement/myndighet
Näringsdepartementet RS L
Utfärdad
1987-09-24
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1232

Inledande bestämmelse

1 § Beteckningar som används i denna förordning har samma
betydelse som i jaktlagen (1987:259).

Jakten

Allmänna jakttider

2 § Jakt efter vilt av olika slag är tillåten under de tider av
jaktåret (den 1 juli-den 30 juni) som anges i bilaga 1 till
denna förordning (allmänna jakttider). Ingrepp får dock inte
göras i fåglarnas bon. Inte heller får deras ägg tas eller
förstöras.

Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om en begränsning av den
allmänna eller särskilda jakttiden för viss viltart om det
behövs med hänsyn till snö-, is- eller temperaturförhållandena.
Förordning (1995:443).

Jakten efter älg

3 § Om licensjakt efter älg och om älgskötselområden finns
det bestämmelser i 33 § jaktlagen (1987:259).

För ett älgskötselområde ska det finnas en skötselplan.

Trots det som föreskrivs i 33 § tredje stycket jaktlagen
(1987:259) om älgskötselområdes storlek får ett
älgskötselområde registreras även om området endast medger
avskjutning av fem vuxna älgar per år, om det finns
särskilda skäl för en sådan registrering och området i
övrigt är lämpat för älgjakt. Förordning (2012:32).

3 a § Jakt efter älg är tillåten under de tider som anges i
bilaga 2 till denna förordning. Förordning (1991:1770).

3 b § Den som ansöker om registrering av licensområde för
älgjakt eller av älgskötselområde skall betala en avgift enligt
föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket. Förordning
(2000:1216).

3 c § I ett län där det förekommer älg ska länsstyrelsen
besluta om att inrätta älgförvaltningsområden. Ett
älgförvaltningsområde bör omfatta en i huvudsak egen älgstam.

Ett älgförvaltningsområde får inrättas utan hinder av en
länsgräns. Om ett älgförvaltningsområde berör fler än ett län,
fattas beslutet om att inrätta området av länsstyrelsen i det
län där huvuddelen av området ska vara belägen.
Förordning (2011:117).

3 d § För ett älgförvaltningsområde ska länsstyrelsen
inrätta en älgförvaltningsgrupp. Älgförvaltningsgruppen ska
upprätta en älgförvaltningsplan för området. Planen ska
godkännas av länsstyrelsen.

Om ett älgförvaltningsområde berör fler än ett län, ska
älgförvaltningsgruppen för området inrättas av
länsstyrelsen i det län där huvuddelen av området ska vara
belägen.

En älgförvaltningsgrupp ska bestå av sex ledamöter, varav
tre utses på förslag av markägarnas organisationer och tre
på förslag av jägarnas organisationer. Inom
älgförvaltningsområden där medlemmar i en sameby har rätt
till jakt enligt 25 § rennäringslagen (1971:437) ska dock
en av de ledamöter som företräder jaktintresset utses på
förslag av Sametinget. Till ordförande i
älgförvaltningsgruppen ska länsstyrelsen utse en av de
ledamöter som företräder markägarintresset.

Om älgförvaltningsgruppen inte är enig om ett beslut, ska
omröstning ske. Vid omröstning ska den mening gälla som
omfattas av mer än hälften av ledamöternas röster. Vid lika
röstetal har ordföranden utslagsröst. Förordning (2012:32).

Jakten efter kronhjort

4 § Ett område som har sådan storlek och arrondering att det
medger vård av en i huvudsak egen kronhjortsstam får av
länsstyrelsen registreras som kronhjortsskötselområde. Inom ett
sådant område får kronhjort jagas utan licens. För Skåne län
gäller dock att länsstyrelsen beslutar om inrättande av
kronhjortsområden i länet. Inom ett sådant område får kronhjort
jagas endast under särskild jakttid och efter licens av
länsstyrelsen. Förordning (1998:1000).

5 § Jakt efter kronhjort är tillåten under de tider som anges i
bilaga 3 till denna förordning. Förordning (1998:1000).

Skyldighet att anmäla jaktresultat

5 a § För områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt
efter kronhjort ska jakträttshavaren anmäla jaktresultatet till
länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång.

För områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter
älg ska jaktresultatet anmälas inom två veckor efter jakttidens
utgång. Om en älg har fällts ska detta dock anmälas inom två
veckor efter det att djuret fälldes.

Om älg eller kronhjort fälls i andra fall än som avses i första
eller andra stycket, ska jakträttshavaren anmäla detta till
länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång eller, om
djuret fälls under annan tid med stöd av särskilt tillstånd,
inom två veckor efter det att djuret fälldes.
Förordning (2011:117).

5 b § Den som vid tillåten jakt har fällt eller påskjutit
björn, varg, järv eller lo ska anmäla detta till
länsstyrelsen utan dröjsmål och senast samma dag.
Förordning (2009:1265).

5 c § I en anmälan enligt 5 a eller 5 b § ska det anges

1. var och när djuret fälldes eller påsköts,

2. vilket kön djuret har, om det är möjligt att fastställa,

3. namn, adress och telefonnummer till den som har fällt
eller påskjutit djuret, om djuret är en björn, varg, järv
eller lo, och

4. i fråga om älg eller kronhjort, om det fällda djuret var
en årskalv. Förordning (2010:474).

6 § Har upphävts genom förordning (2009:1265).

Föreskrifter om licensjakt efter älg och kronhjort m.m.

7 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om

1. registrering av licensområde för älgjakt och
älgskötselområde,

2. licens för jakt efter älg och kronhjort,

3. älgskötselområde, älgförvaltningsområde, kronhjortsområde
och kronhjortsskötselområde,

4. länsstyrelsens prövning i ärenden som avses i 1–3.
Förordning (2011:117).

Jakt inom vilthägn m.m.

8 § Inom ett vilthägn som uppfyller de krav som
Naturvårdsverket har föreskrivit får djur av den viltart som
hägnet är avsett för jagas trots bestämmelserna om fredning.
För användning av hund gäller dock bestämmelserna i 16 §.

Inom en anläggning för hållande av fåglar i fångenskap får ägg
plockas trots bestämmelserna om fredning. Förordning
(1998:1000).

Inskränkningar i jakten

9 § För jakt med skjutvapen efter älg, björn, varg, järv, lo,
hjort, rådjur och mufflonfår gäller följande begränsningar.

1. Älg får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens
uppgång till solens nedgång.

2. Björn får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före
solens uppgång till två timmar före solens nedgång.

3. Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflonfår får jagas bara
fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter
solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten
endast bedrivas som vaktjakt eller smygjakt.

Länsstyrelsen får i det enskilda fallet medge undantag från
första stycket. Om flera län är berörda, prövas frågan av
länsstyrelsen i det län där huvuddelen av marken är belägen.

Om tillstånd till jakt ges enligt 23 b §, 24 § eller 31 §
första stycket, prövas dock frågan om undantag från första
stycket av den myndighet som beslutar om jakten.
Förordning (2011:188).

9 a § Valar får inte jagas från svenskt fartyg eller luftfartyg
på det fria havet utanför Sveriges ekonomiska zon. Förordning
(1998:1000).

9 b § I föreskrifter eller beslut som avses i 11, 14 och 15 §§,
20 § 2 samt 21, 23 a–23 d, 24, 24 c, 29 och 31 §§ ska det
anges

1. vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas,

2. vilka medel och metoder som får användas,

3. vilken tid och vilket område som avses,

4. de villkor som i övrigt behövs för att så långt som möjligt
undvika skador eller olägenheter av betydelse för den berörda
artens bestånd, och

5. den kontroll som kommer att ske.

Första stycket 1 gäller inte beslut av länsstyrelsen enligt
21 § första stycket i fråga om undantag för rullstolsburen
person med bestående rörelsehinder för jakt efter fågel från
motordrivet fordon. Förordning (2011:188).

Jaktmedel

10 § Vid jakt får endast sådana vapen och andra jaktmedel
användas som uppfyller de krav som Naturvårdsverket
föreskriver.

I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver,
valar och fladdermöss samt i fråga om annat vilt som i bilaga 1
till artskyddsförordningen (2007:845) har markerats med N, n
eller F är det förbjudet att för fångst eller dödande använda
medel eller metoder som anges i bilaga 5 till denna förordning
eller andra medel eller metoder som inte är selektiva och som
lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller
utsätts för en allvarlig störning. Snaror får dock användas för
jakt efter dalripa och fjällripa norr om 58 nordlig bredd.

Vid jakt med skjutvapen får vapnet inte gillras.
Förordning (2007:955).

11 § Fångstredskap ska vara av godkänd typ för att få
användas.

Ett fångstredskap av en typ som har prövats i ett annat
EU-land, Turkiet eller ett EFTA-land som har undertecknat
EES-avtalet får dock användas om produkten uppnår en
djurskydds- och säkerhetsnivå likvärdig den svenska. Ett
sådant redskap ska anmälas till Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket prövar efter samråd med Statens
jordbruksverk frågor om godkännande av fångstredskap.
Naturvårdsverket är när det gäller fångstredskap behörig
myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för
tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter
som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om
upphävande av beslut nr 3052/95/EG.

Den som ansöker om godkännande ska betala en avgift enligt
föreskrifter som meddelas av Naturvårdsverket.
Förordning (2013:205).

12 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om

1. tillstånd, anmälan, kunskapskrav eller andra villkor för
användande av fångstredskap,

2. vittjande av fångstredskap,

3. befogenhet för länsstyrelsen att i det enskilda fallet ge
tillstånd till användande av vissa fångstredskap, och

4. typgodkännande och fångstredskap enligt 11 §.
Förordning (2013:886).

12 a § Vilt som har fångats i fångstredskap skall vid
vittjningstillfället omedelbart avlivas eller återges friheten.

Första stycket gäller inte vid fångst i vilthägn av den viltart
som hägnet är avsett för.

Vid avlivning av djur som har fångats med fångstredskap gäller
inte bestämmelserna om jaktmedel. Förordning (2001:451).

13 § Bekämpningsmedel får användas för att döda mullvadar,
sorkar (utom bisam), lämlar, råttor, skogsmöss och husmöss,
om medlet har godkänts för sådan användning enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av
den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på
marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och
91/414/EEG, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden
och användning av biocidprodukter eller förordningen
(2014:425) om bekämpningsmedel. Förordning (2014:427).

14 § Fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat
syfte än att underlätta jakten får användas vid jakt efter
vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn
eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa
eller annan liknande lampa användas

1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande
hund,

2. för jakt vid gryt eller lya, eller

3. när ett fångstredskap vittjas.

Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten
får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet
anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).
Förordning (2008:1412).

15 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om användning av andra jaktmedel än
vad som följer av denna förordning.

Naturvårdsverket får i föreskrifter eller i beslut i det
enskilda fallet medge undantag från kravet i 12 a § att
fångat vilt omedelbart ska avlivas eller återges friheten.

Naturvårdsverket får i det enskilda fallet medge undantag
från

1. förbudet i 10 § andra stycket att använda vissa jaktmedel
och metoder, och

2. kravet i 11 § att fångstredskap ska vara av godkänd typ.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om de fall då
undantag enligt tredje stycket 2 får beviljas.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om åtling för jakt
efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för
vildsvin (åteljakt).

Naturvårdsverket eller, om beslutet fattas av länsstyrelsen,
länsstyrelsen får i det enskilda fallet medge undantag från
förbudet att vid jakt använda belysning utöver vad som är
tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om skyddsjakt,
licensjakt eller jakt som avses i 31 § första stycket.
Förordning (2013:886).

15 a § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta

1. att ett godkänt bekämpningsmedel som avses i 13 § får
användas för att döda fåglar som orsakar allvarliga skador
eller olägenheter för människors hälsa,

2. om undantag från förbudet att vid jakt använda belysning
utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om
annan jakt än som avses i 31 § första stycket,

3. att elektronisk bildförstärkare får användas vid jakt
efter vildsvin.

Om flera län är berörda, prövas frågan av länsstyrelsen i det
län där huvuddelen av marken är belägen.
Förordning (2010:474).

15 b § I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter,
bäver, mård, iller, skogshare och fladdermöss samt i fråga om
annat vilt som i bilaga 1 till artskyddsförordningen
(2007:845) har markerats med N, n eller F får föreskrifter
eller beslut enligt 15 eller 15 a § denna förordning meddelas
endast om

1. det inte finns någon annan lämplig lösning,

2. upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde inte försvåras,
och

3. föreskriften eller beslutet behövs av något sådant skäl
som anges i 23 a § eller 31 § första stycket denna
förordning. Förordning (2010:474).

Hundar

16 § Trots 16 § första stycket lagen (2007:1150) om tillsyn
över hundar och katter, får jakthundar som är lämpade för
respektive jaktändamål användas av jakträttshavaren eller av
annan person med jakträttshavarens medgivande vid tillåten jakt
och vid jaktträning enligt följande:

Hund som
förföljer vilt efter älg den 21 aug.–den 31 dec.
eller den senare tidpunkt
då jakten ska vara avslutad

björn den 21 aug.–den 30 sep.
eller den senare tidpunkt
då jakten ska vara avslutad

hjort och
rådjur den 1 okt.–den 31 jan.
eller den tidigare tidpunkt
då jakten ska vara avslutad

vildsvin den 1 aug. –den 31 jan.

rödräv den 21 aug.–den 15 mars

lo den 1 feb. –den 31 mars
eller den senare tidpunkt
då jakten ska vara avslutad

grävling
mårdhund
tvättbjörn den 1 aug.–den 31 jan.

annat vilt den 21 aug.–den 28 (29)
feb. eller den tidigare
tidpunkt då jakten ska
vara avslutad

Hund som inte
förföljer vilt efter fågel den 16 aug.–den 15 apr.,
i Värmlands, Dalarnas,
Gävleborgs,
Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län dock
t.o.m. den 30 apr.

annat vilt den 21 aug.–den 28 (29)
feb. eller den senare
tidpunkt då jakten ska
vara avslutad

Hund som används
vid jakt under
jord efter vildkanin
mårdhund den 1 juli–den 30 juni

rödräv
mink
mård
grävling allmän jakttid samt jakt
enligt bil. 4 till denna
förordning
Förordning (2011:188).

16 a § Trots 16 § första stycket lagen (2007:1150) om tillsyn
över hundar och katter, får hundar som är lämpade för ändamålet
användas för jaktträning och prov under hela året i gryt som är
särskilt iordningställda för ändamålet.

Jordbruksverket får i samråd med Naturvårdsverket meddela
föreskrifter om hur sådana gryt ska vara utformade.
Förordning (2011:188).

17 § Vid all jakt får hund användas för spårning eller
apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under
förarens kontroll. Trots 16 § första stycket lagen (2007:1150)
om tillsyn över hundar och katter, får en hund som står under
sådan kontroll också användas för att söka efter vilt för att
hindra att viltet kommer till skada, exempelvis vid slåtter,
eller för annat viltvårdsändamål.

Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur,
mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i
att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom
högst två timmar från påskjutningen.

Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan
apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt
efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera
nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och
en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund
gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i
öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.
Förordning (2011:188).

18 § En hund som vid jakt eller jaktträning under
tiden den 21 augusti–30 september driver eller förföljer
hjort eller rådjur eller annars jagar på ett olämpligt
sätt ska snarast kopplas.

Jakt eller jaktträning med hund ska bedrivas på ett sådant
sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller
snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för
onödiga påfrestningar.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om ytterligare
undantag från 16 § första stycket lagen (2007:1150) om
tillsyn över hundar och katter. Naturvårdsverket får även
besluta om sådana undantag i beslut om delegering enligt
24 a §. Om Naturvårdsverket inte har meddelat föreskrifter
eller beslut om sådana undantag, får länsstyrelsen i det
enskilda fallet besluta om undantag om detta inte strider
mot Naturvårdsverkets föreskrifter eller beslut.
Förordning (2013:1097).

19 § Om det behövs till skydd för viltet eller av annat
särskilt skäl, får länsstyrelsen trots 16 § första stycket
lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter och 16 §
denna förordning meddela föreskrifter om

1. att hundar som förföljer vilt inte får användas vid jakt
efter älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin,

2. att hundar, i marker där det finns vilt, ska hållas under
sådan tillsyn att de hindras från att löpa lösa också under
annan tid än den 1 mars–den 20 augusti,

3. att hundar ska hållas kopplade.

Har länsstyrelsen meddelat föreskrifter som avses i första
stycket 2 till skydd för visst vilt, får dock hundar som inte
driver eller förföljer sådant vilt användas för jakt enligt
föreskrifter som meddelas av länsstyrelsen.
Förordning (2011:188).

Jakt från motordrivna fordon m.m.

20 § Trots bestämmelsen i 31 § första stycket jaktlagen
(1987:259) gäller följande.

1. Jakt får bedrivas från båt försedd med motor under
förutsättning att motorn är avstängd och minst en minut
förflutit sedan motorn stängts av.

2. Den som jagar för att förebygga skada av vilt får använda
ett motordrivet fordon vid jakt som bedrivs på särskilt uppdrag
av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom
miljö- och hälsoskyddsområdet.

3. Motordrivna fordon får användas vid jakt i vilthägn efter
den art som hägnet är avsett för.

4. En rullstolsburen person med bestående rörelsehinder får
bedriva jakt på däggdjur från motordrivet fordon under
förutsättning att motorn är avstängd.

Första stycket 2-4 gäller inte vid jakt som avser vilda fåglar,
björn, varg, järv, lo, utter, mård, iller, bäver, skogshare,
sälar, valar, fladdermöss eller som avser annat vilt som i
bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) har markerats
med N, n eller F. Förordning (2007:955).

21 § Utöver vad som följer av 20 § får den myndighet som
beslutar om jakten i det enskilda fallet medge undantag från
förbudet i 31 § första stycket jaktlagen (1987:259) i fråga
om jakt efter björn, varg, järv, lo, utter, valar och
fladdermöss samt när det är fråga om jakt som avses i 24 §
eller 31 § första stycket 1 denna förordning. I övriga fall
får länsstyrelsen besluta om sådant undantag. Om flera län är
berörda och det är länsstyrelsen som beslutar om undantag,
prövas frågan av länsstyrelsen i det län där huvuddelen av
marken är belägen.

I fråga om vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, utter, bäver,
mård, iller, skogshare, vikare, valar och fladdermöss samt i
fråga om andra vilt levande djurarter som i bilagan till
artskyddsförordningen (2007:845) har markerats med N, n eller
F får undantag medges endast om

1. det inte finns någon annan lämplig lösning,

2. upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde inte försvåras,
och

3. undantaget behövs för att en sådan begränsad jakt som
avses i 23 c § ska kunna genomföras eller behövs av något
sådant skäl som anges i 23 a § eller 31 § första stycket
denna förordning. Förordning (2010:474).

22 § Skjutvapen får inte medföras vid färd med motordrivet
fordon i terräng. Förvaras ett skjutvapen i ett motordrivet
fortskaffningsmedel får det inte finnas ammunition i vapnets
patronläge eller magasin.

Första stycket gäller inte

1. bevakningspersonal, militär personal eller en polisman
under tjänsteutövning,

2. vid sådan jakt som bedrivs med stöd av bestämmelserna i 20
§, eller

3. när undantag medgetts med stöd av 21 §.

Första stycket första meningen gäller inte heller vid sådan
transport av fällt vilt som sker med stöd av 1 § andra
stycket 5 terrängkörningsförordningen (1978:594).
Förordning (2014:1232).

23 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet eller genom
föreskrifter medge undantag från 22 § första stycket, om det
behövs för renskötseln eller om det annars finns särskilda
skäl. Förordning (2002:551).

Skyddsjakt och licensjakt

Förutsättningar för skyddsjakt

23 a § Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om
det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24,
25 och 29 §§ meddelas

1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra
tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och
betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,

2. av hänsyn till flygsäkerheten,

3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda,
boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller

4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara
livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att
göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
Förordning (2009:1265).

23 b § Om det finns förutsättningar enligt 23 a § får
Naturvårdsverket efter ansökan av den som riskerar att
drabbas av skada eller på eget initiativ besluta om
skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller örn. Om det
finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att
uppstå, får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada
inte har inträffat.

Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första
stycket ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om
beslutet gäller skyddsjakt efter säl. Förordning (2013:1097).

Förutsättningar för licensjakt efter vissa rovdjur

23 c § Förutsättningen för att licensjakt efter björn, varg,
järv och lo ska kunna tillåtas är att det inte finns någon
annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste
dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och
sammansättning samt ske selektivt och under strängt
kontrollerade förhållanden. Förordning (2009:1265).

23 d § Om det finns förutsättningar enligt 23 c § och något
annat inte följer av 24 a §, får Naturvårdsverket besluta om
licensjakt efter björn, varg, järv och lo.

Ett beslut om jakt enligt första stycket får utformas och
förenas med villkor som är ändamålsenliga med hänsyn till de
olägenheter som förekomsten av täta rovdjurspopulationer
orsakar. Förordning (2011:1571).

23 e § Har upphävts genom förordning (2011:963).

Skyddsjakt enligt 7 § jaktlagen

24 § Frågor om jakt enligt 7 § jaktlagen (1987:259) prövas av

1. Naturvårdsverket när det gäller jakt efter björn, varg,
järv, lo eller säl samt efter rovfåglar och ugglor, och

2. länsstyrelsen i andra fall.

Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket
ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet
gäller jakt efter säl.

Om länsstyrelsens beslut rör arter som annars är fredade, är
länsstyrelsen skyldig att årligen till Naturvårdsverket eller
Havs- och vattenmyndigheten lämna de uppgifter om jakten som
verket eller myndigheten begär. Förordning (2011:645).

Delegering av beslut om skyddsjakt och licensjakt

24 a § Naturvårdsverket får överlämna till länsstyrelsen att
besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo och
kungsörn med stöd av 23 b §.

Naturvårdsverket får överlämna till länsstyrelserna i ett
rovdjursförvaltningsområde enligt 2 § förordningen
(2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och
kungsörn att besluta om licensjakt efter björn, varg, järv
och lo med stöd av 23 d §, under förutsättning att antalet
föryngringar för arten i rovdjursförvaltningsområdet
överstiger de fastställda miniminivåerna enligt 5 § samma
förordning. Förordning (2013:1097).

24 b § Har upphävts genom förordning (2013:1097).

24 c § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om beslut
enligt 24 a §.

Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om möjligheten att
jaga rovdjur med stöd av beslut enligt 24 a § försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens
bestånd i dess naturliga utbredningsområde, eller möjligheten
annars utnyttjas i stor omfattning. Om Naturvårdsverket
bedömer att så är fallet, får verket ändra eller återkalla
ett sådant beslut. Förordning (2013:1097).

24 d § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om eller i
det enskilda fallet besluta hur man ska förfara med dödade
djur.

I ett beslut om jakt enligt 23 b eller 23 d § får den
beslutande myndigheten bestämma hur man ska förfara med ett
dödat djur. Om inte myndigheten beslutat något annat får
djuret behållas av jakträttshavaren. När beslut om jakt
meddelas enligt 23 b eller 23 d § får myndigheten även medge
undantag från 31 § första stycket jaktlagen (1987:259) och,
när det gäller skyddsjakt, också medge att jakten bedrivs på
annans jaktområde.

Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter eller
fattar ett sådant beslut som avses i första eller andra
stycket, ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om
föreskrifterna eller beslutet gäller jakt efter vilt som lever
i hav eller vatten. Förordning (2011:645).

24 e § Har upphävts genom förordning (2011:963).

25 § Frågor om jakt enligt 8 § jaktlagen (1987:259) prövas av
Naturvårdsverket. Ett sådant beslut får avse däggdjur och
fåglar av sådan art eller ras som inte genom naturlig
utbredning tillhörde landets viltbestånd vid utgången av år
1987, dock inte vildsvin och mufflonfår.

Innan Naturvårdsverket meddelar ett beslut som avses i första
stycket ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om
beslutet gäller jakt efter vilt som lever i hav eller vatten.
Förordning (2011:645).

Skyddsjakt på enskilds initiativ

26 § För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare
bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i
bilaga 4 till denna förordning. Vidare får sådan jakt bedrivas
av personer som avses i 23 § första stycket jaktlagen
(1987:259) under de tider som anges i punkterna 2-4 samt, när
det gäller vildkanin, punkten 1 i bilaga 4.

Vid jakt som avses i första stycket får ingrepp även göras i
fåglars bon och fåglars ägg förstöras.

Den som jagar med stöd av första eller andra stycket är skyldig
att till länsstyrelsen lämna de uppgifter om jakten som
Naturvårdsverket föreskriver. Länsstyrelsen är skyldig att
årligen till Naturvårdsverket överlämna dessa uppgifter.
Förordning (1995:443).

27 § Har upphävts genom förordning (2009:1265).

28 § Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo
angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att
befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att
skrämma bort rovdjuret.

Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs
ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret

1. när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det
är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart
förestående,

2. om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på
tamdjuret och dödandet sker i omedelbar anslutning till att
rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur, eller

3. om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för
skötsel av tamdjuret och det finns skälig anledning att
befara ett angrepp där.

Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort
rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller
avvärja angreppet.

Åtgärder enligt andra stycket 3 får, när det gäller lo,
vidtas även för att skydda vilt som hålls i vilthägn eller
liknande anläggning enligt 41 a §. Förordning (2009:310).

28 a § Åtgärder enligt 28 § andra–fjärde styckena får även
vidtas av annan som handlar på uppdrag av ägaren eller
vårdaren för att skydda jakthund som används i jaktlag,
tamdjur som befinner sig inom inhägnat område avsett för
skötsel av tamdjuret eller vilt som hålls i vilthägn eller
liknande anläggning enligt
41 a §.

Detsamma gäller när uppdrag saknas men den som vidtar
åtgärden har skälig anledning att anta att ett sådant skulle
ha lämnats om det funnits möjlighet till det.
Förordning (2009:310).

28 b § Åtgärder enligt 28 och 28 a §§ får vidtas på annans
jaktområde och trots bestämmelserna i 9 §. Sådan jakt är dock
inte tillåten inom nationalparker. Förordning (2009:310).

28 c § Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om möjligheten
att döda rovdjur med stöd av 28 § andra–fjärde styckena och
28 a § försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde eller annars används i stor omfattning. Om
Naturvårdsverket bedömer att så är fallet ska verket genast
anmäla detta till regeringen. Förordning (2009:310).

28 d § Den som i fall som avses i 28–28 b §§ har dödat ett
djur ska snarast möjligt anmäla händelsen till länsstyrelsen.
Djuret får inte flyttas utan medgivande från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ska anmäla händelsen till Polismyndigheten,
om det finns misstanke om brott. Förordning (2014:1232).

29 § Om förutsättningarna enligt 23 a § är uppfyllda för
andra djur än björn, varg, järv, lo, säl eller örn, får
länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt.

Länsstyrelsen ska i beslutet om tillstånd bestämma hur man
ska förfara med fångat eller dödat djur av art som avses i
33 § första stycket.

Länsstyrelsen får med stöd av första stycket ge tillstånd
till att bävrars boplats och dammbyggnad förstörs. Tillstånd
till sådan förstörelse under tiden den 1 september–den 30
april får dock bara lämnas om det är absolut nödvändigt för
att förhindra allvarliga skador.

Utan sådant tillstånd som avses i tredje stycket första
meningen och trots att jakt med andra medel inte är tillåten
får bävrars dammbyggnad, men däremot inte boplats, förstöras
under tiden den 1 maj–den 31 augusti inom områden med allmän
jakttid för bäver.

Tillstånd till jakt på duvhök i syfte att skydda fåglar som
är uppfödda för att sättas ut för jakt får endast avse fångst
av duvhök för förflyttning till en annan plats för att åter
släppas fri.

Om beslutet rör arter som annars är fredade, är länsstyrelsen
skyldig att årligen till Naturvårdsverket lämna de uppgifter
om jakten som verket begär. Förordning (2009:1265).

29 a § Har upphävts genom förordning (2001:451).

30 § Polismyndigheten får låta avliva eller fånga moderlös
årsunge av älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin.

31 § Även om jakt annars inte är tillåten får genom
föreskrifter eller beslut i det enskilda fallet

1. Naturvårdsverket ge tillstånd till jakt om det behövs för
forsknings- eller utbildningsändamål, för återinplantering
eller återinförande av en art eller för den uppfödning som
krävs för detta, och

2. länsstyrelsen ge tillstånd till en selektiv jakt efter ett
litet antal djur under strängt kontrollerade förhållanden, om
det behövs för att tillgodose viltförvaltningen.

En förutsättning för att jakt enligt första stycket ska kunna
tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och
att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde. Tillstånd enligt första stycket 2 får inte
avse arter som i bilaga 1 till artskyddsförordningen
(2007:845) har markerats med N eller n.

Innan Naturvårdsverket ger ett tillstånd enligt första stycket
1 ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, om tillståndet
gäller jakt efter vilt som lever i hav eller vatten.

Länsstyrelsen ska årligen till Naturvårdsverket lämna de
uppgifter om medgivna tillstånd som verket begär.
Förordning (2011:645).

31 a § Naturvårdsverket eller den till vilken myndigheten
uppdrar detta får i syfte att åstadkomma en ökad genetisk
variation i vargstammen fånga en varg på någon annans
jaktområde för att flytta den till en annan plats och efter
medgivande enligt 41 § tredje stycket släppa den fri där.
Ägaren och jakträttshavaren till det jaktområde där djuret
fångas ska underrättas om åtgärden.

En förutsättning för att en åtgärd enligt första stycket ska få
vidtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och
att det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde. Förordning (2011:188).

Ringmärkning m.m.

32 § Den som har Naturhistoriska riksmuseets uppdrag att
ringmärka fåglar får för sådant ändamål fånga fåglar på annans
jaktområde. Om ett fångstredskap kan komma att lämnas utan
omedelbar tillsyn, skall jakträttshavaren underrättas innan
redskapet sätts ut. Ringmärkningen får ske utan hinder av att
fåglarna är fredade.

För att i andra fall få fånga eller fälla djur eller ta fåglars
ägg på någon annans jaktmark i syfte att märka eller undersöka
djuren eller äggen fordras tillstånd av Naturvårdsverket. Den
som har fått ett sådant tillstånd skall underrätta
jakträttshavaren om sin verksamhet. Förordning (1995:443).

32 a § Naturvårdsverket eller den till vilken myndigheten
uppdrar detta får för forskningsändamål fånga en varg på någon
annans jaktområde i syfte att märka och undersöka djuret.
Ägaren och jakträttshavaren till det jaktområde där djuret
fångas ska underrättas om åtgärden.

En förutsättning för att en åtgärd enligt första stycket ska få
vidtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och
att det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde. Förordning (2011:188).

Vilt som tillfaller staten

33 § Vilt av arterna björn, varg, järv, lo, myskoxe, fjällräv,
utter, valar, fiskgjuse, bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv,
fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom, lunnefågel,
salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig
hackspett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel,
sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar,
örnar, glador, falkar och kärrhökar som omhändertas, påträffas
dött eller dödas när sådant djur är fredat, tillfaller staten.

Älg eller hjort som påträffas död eller dödas när sådant djur
är fredat tillfaller staten med de undantag som följer av 34 §.
Vidare gäller att älg för vilken det betalas avgift enligt
52 c § får behållas av jakträttshavaren. Förordning
(1998:1000).

34 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om eftersök av
annat statens vilt än sådant som har varit inblandat i en
sammanstötning med ett motorfordon eller med ett spårbundet
fordon och om tillvaratagande av sådant vilt som tillfaller
staten och som har skadats eller dödats av annan orsak än
påskjutning under legal jakt.

Om en älg eller hjort har skadats av någon annan orsak än
påskjutning och till följd av detta dött eller avlivats under
fredningstid, får djuret behållas av jakträttshavaren, om denne
har hjälpt till med att vid behov spåra och avliva djuret eller
ta hand om det.

Inom ett viltvårdsområde där jakt efter älg eller hjort sker
gemensamt får dock viltvårdsområdesföreningen behålla sådant
vilt på villkor som anges i andra stycket.

Andra och tredje styckena gäller även i fråga om älg eller
hjort som under fredningstid har avlivats eller fångats enligt
30 eller 40 §. Förordning (2012:154).

35 § Har upphävts genom förordning (1992:82).

36 § Den som har påträffat ett dött djur av sådan art som
avses i 33 § första stycket eller har omhändertagit eller vid
annat än tillåten jakt har dödat ett sådant djur ska, utom i
fall som avses i 28 d §, snarast möjligt anmäla händelsen
till Polismyndigheten, oberoende av vem djuret tillfaller.
Detsamma gäller i fråga om älg eller hjort när djuret är
fredat.

Får en markägare veta att ett djur som avses i 33 § har
omhändertagits eller påträffats på hans eller hennes marker,
är markägaren skyldig att förvissa sig om att en anmälan har
gjorts eller själv göra en anmälan. En arrendator och en
jakträttshavare har samma skyldighet. Förordning (2014:1232).

36 a § Har upphävts genom förordning (2009:1265).

37 § En anmälan enligt 28 d eller 36 § ska innehålla
uppgifter om var och när djuret har dödats, omhändertagits
eller påträffats. Förordning (2009:1265).

38 § När Polismyndigheten har tagit emot en anmälan enligt 36 §
ska den se till att djuret tas om hand. Detsamma gäller
länsstyrelsen när den har tagit emot en anmälan enligt 28 d §.
Naturvårdsverket ska genom föreskrifter eller beslut i det
enskilda fallet bestämma hur omhändertagna djur ska hanteras.
Förordning (2014:1232).

39 § Har upphävts genom förordning (2009:1265).

Viltolyckor och skadat vilt m.m.

40 § Har ett djur av arterna björn, varg, järv, lo, älg,
hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn varit
inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon, är
fordonets förare skyldig att snarast möjligt märka ut
olycksplatsen och underrätta Polismyndigheten. Har ett sådant
djur varit inblandat i en sammanstötning med ett spårbundet
fordon, ska dock infrastrukturförvaltaren, i stället för att
märka ut olycksplatsen, i samband med underrättelse till
Polismyndigheten ange var olycksplatsen är belägen.

Har Polismyndigheten underrättats om att det har inträffat en
sammanstötning med ett djur av en art som anges i första
stycket eller i 33 § första stycket, får myndigheten uppdra
åt någon annan att eftersöka djuret. Berörd jakträttshavare
eller markägare ska om möjligt underrättas om beslutet.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter som rör annat än
Polismyndighetens medverkan vid eftersök av djur av sådan art
som avses i första stycket och i 33 § första stycket. Innan
sådana föreskrifter meddelas ska Naturvårdsverket höra
Polismyndigheten. Förordning (2014:1232).

Ersättning för kostnader

40 a § Ur viltvårdsfonden får ersättning lämnas för

1. Polismyndighetens kostnader för att eftersöka eller på
annat sätt spåra, döda eller omhänderta djur av sådan art som
avses i 33 § och kostnader för eftersök enligt 40 § andra
stycket, och

2. kostnader med anledning av en anmälan enligt 36 §.

Ersättning ur fonden får även lämnas till den som har hjälpt
Polismyndigheten vid eftersök, dock inte till den som har
skadskjutit det djur som eftersöktes eller till deltagarna i
det jaktlag som han eller hon tillhör.

Beslut om ersättning enligt första stycket meddelas av
Polismyndigheten. Naturvårdsverket får efter att ha hört
Polismyndigheten meddela föreskrifter om ersättning.

Om ett djur överlämnas till Naturhistoriska riksmuseet, en
institution för forskning eller undervisning, Statens
veterinärmedicinska anstalt eller annan mottagare, ersätts
kostnaderna för överlämnandet av mottagaren.
Förordning (2014:1232).

40 b § Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan
belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får
djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen
sker på annans mark. Förordning (2009:1265).

Utsättning av vilt m.m.

41 § Vilt får inte sättas ut i frihet om inte annat följer av
12 a §.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller i det enskilda
fallet besluta om undantag från första stycket.

Efter medgivande av markägaren och jakträttshavaren får
Naturvårdsverket eller den till vilken myndigheten uppdrar
detta sätta ut varg i syfte att åstadkomma en ökad genetisk
variation i vargstammen. Förordning (2011:188).

41 a § Vilt får hållas i ett vilthägn eller liknande anläggning
endast efter tillstånd av länsstyrelsen. Tillstånd får inte ges
om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar.
Tillståndet får återkallas om viltet eller hägnet inte sköts på
rätt sätt eller om anläggningen ger upphov till allvarliga
hälsorisker.

Länsstyrelsen får besluta om närmare villkor för tillstånd
enligt första stycket.

Vilt i vilthägn eller liknande anläggning skall hållas
betryggande instängt i enlighet med föreskrifter som meddelas
av Naturvårdsverket. Förordning (1998:1000).

42 § Naturvårdsverket får efter samråd med Jordbruksverket
meddela föreskrifter om

1. vilka viltarter som får hållas i vilthägn,

2. hur hägn för olika viltarter skall vara beskaffade,

3. registrering av vilthägn,

4. registrering och märkning av vilt som hålls i vilthägn,

5. länsstyrelsens prövning i ärende som avses i 41 a §.
Förordning (1994:108).

43 § har upphävts genom förordning (1998:183).

44 § har upphävts genom förordning (1998:183).

45 § har upphävts genom förordning (1998:183).

46 § Har upphävts genom förordning (2009:1265).

Jakt på allmänt vatten

47 § Genom beslut i det enskilda fallet eller genom
föreskrifter får länsstyrelsen meddela tillstånd till jakt på
sådant allmänt vatten och sådana holmar, klippor och skär som
avses i 12 § andra stycket jaktlagen (1987:259).

När enskilda jakttillstånd meddelas, bör företräde ges åt
personer som är fast bosatta i skärgården eller vid kusten och
som har erfarenhet av jakt och goda kunskaper om djurlivet och
naturförhållandena i dessa områden. Förordning (2000:1216).

48 § Jakttillstånd enligt 47 § bör avse en viss tid som inte
överstiger tre år. Tillståndet får begränsas till att avse
visst område eller vissa djurarter.

Avgift tas ut för prövning av en ansökan enligt 47 § första
stycket enligt bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen
(1992:191), varvid avgiftsklass tre skall tillämpas. Förordning
(1992:238).

Avgifter m.m.

49 § Den som jagar är skyldig att betala viltvårdsavgift.
Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår. Skyldigheten
gäller inte sådan jakt som avses i 28 § eller i punkterna 2–5
i bilaga 4 (skyddsjakt i vissa fall) och inte heller sådan
jakt som avses i 31 § första stycket (jakt för bl.a.
vetenskapliga behov) eller 32 § (ringmärkning m.m.). Avgift
behöver inte heller betalas av den som vid jaktårets början
är under arton år, om han eller hon då inte har tillstånd att
inneha skjutvapen för jaktändamål.

Den som avser att bedriva sådan licensjakt efter varg, järv
eller lo som avses i 23 c § ska anmäla det till
jaktkortsregistret. Naturvårdsverket får medge undantag från
anmälningsskyldigheten.

Viltvårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet.
Förordning (2009:1265).

50 § Viltvårdsavgiften betalas in till ett postgirokonto som
disponeras av Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall bokföra influtna viltvårdsavgifter på
viltvårdsfonden. Efter bokföringen skall kollegiet lämna
Naturvårdsverket uppgift om vilka som har betalat avgiften.
(Förordning 2000:1216).

51 § Jaktkort tillhandahålls av Naturvårdsverket. Ett
jaktkort gäller som bevis för att viltvårdsavgift har
betalats. Ett jaktkort ska innehålla uppgifter om den
betalandes namn, personnummer och adress. För den som saknar
personnummer ska födelsedatum anges. Förordning (2009:655).

52 § Den som jagar ska ha med sig sitt jaktkort. Kortet ska
på uppmaning visas för en polisman, jakttillsynsman,
naturvårdsvakt, tillsynsman i nationalpark eller
naturreservat, kustbevakningstjänsteman, tulltjänsteman eller
för den som äger eller innehar marken eller har jakträtten
där. Förordning (2014:1232).

Älgavgift m.m.

52 a § För varje län finns en älgvårdsfond som bildas av de
älgavgifter som skall betalas enligt 52 b och 52 c §§.
Förordning (1994:1454).

52 b § För en älg som fälls ska jakträttshavaren betala en
avgift som fastställs av länsstyrelsen enligt föreskrifter som
meddelas av Naturvårdsverket. Förordning (2011:117).

52 c § Har fler älgar fällts än vad som följer av en licens,
skall en särskild avgift betalas till länsstyrelsen utöver
avgiften enligt 52 b §.

Avgiften uppgår till 7 000 kr för en vuxen älg och 3 000 kr för
en kalv.

Avgift enligt första stycket skall inte betalas om djuret eller
dess värde förklaras förverkat, eller om det är uppenbart
oskäligt att kräva ut en avgift. Förordning (1994:1454).

52 d § Ur älgvårdsfonden får länsstyrelsen enligt föreskrifter
som meddelas av Naturvårdsverket lämna bidrag till kostnaderna
för administration av älgjakten, däribland

1. registerhållning som avser områden som registrerats för jakt
efter älg,

2. tilldelning av djur inom områden som registrerats för jakt
efter älg, samt

3. viltvård, information och utbildning i jaktliga frågor.
Förordning (2011:117).

52 e § Har upphävts genom förordning (2011:117).
Jaktkorts- och jägarexamensregistren

52 f § Naturvårdsverket skall med hjälp av automatiserad
databehandling föra register över vilka personer som

1. betalat viltvårdsavgift och

2. avlagt prov som ingår i jägarexamen. Förordning (2000:1216).

Jaktkorts- och jägarexamensregistrens ändamål

52 g § Jaktkortsregistret skall ha till ändamål att redovisa
vilka personer som betalat viltvårdsavgift.
Jägarexamensregistret skall ha till ändamål att underlätta
handläggningen av ansökningar om att inneha skjutvapen eller
ammunition.

Jaktkorts- och jägarexamensregistren får användas för att
underlätta utsändning av information från statliga myndigheter
till jägarna. Förordning (2000:1216).

52 h § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om
rättelse och skadestånd gäller vid behandling av
personuppgifter enligt 52 f och g §§. Förordning (2000:1216).

52 i § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om jaktkorts-
och jägarexamensregistren. Förordning (2001:846).

Jakttillsynsmän

53 § Jakttillsynsman förordnas av länsstyrelsen i det län där
han eller hon har sin hemvist. Förordnandet får omfatta ett
eller flera län.

Föreskrifter om förordnande och utbildning av jakttillsynsmän
och om deras utrustning meddelas av Polismyndigheten.
Förordning (2014:1232).

Förverkat vilt

54 § Om beslag av vilt och om försäljning av sådant vilt finns
bestämmelser i 47 § jaktlagen (1987:259).

55 § Förverkat vilt tillfaller jakträttshavaren, om jakten har
skett med tilllåtna jaktmedel och under den tid då jakt efter
viltet var tillåten.

56 § Förverkat vilt som inte tillfaller jakträttshavaren får
efter beslut av Naturvårdsverket och i samråd med mottagaren
överlämnas till Naturhistoriska riksmuseet, institution för
forskning eller undervisning eller någon annan mottagare som
verket bestämmer.

Domstol som har beslutat om förverkande av vilt skall skicka en
kopia av domen eller beslutet till Naturvårdsverket. Förordning
(1994:108).

57 § Vad som sägs om vilt i 55 och 56 §§ gäller även i fråga om
delar av däggdjur och fåglar samt ägg och bon. Förordning
(1998:1000).

Bestämmelser om överklagande

58 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. I fråga om
följande beslut enligt denna förordning gäller dock

1. att beslut enligt 3 § fjärde stycket, 4 §, om beslutet
avser annat än registrering av kronhjortsområde, 9 § andra
och tredje styckena, 12 a § tredje stycket, 15 §, 21 § andra
stycket, 24 a §, 30 §, 38 §, 40 a § tredje stycket, 47 §
första stycket och 52 d § samt Naturvårdsverkets beslut i ett
överklagat ärende inte får överklagas,

2. att andra beslut av Polismyndigheten än sådana beslut som
avses under 1 får överklagas hos länsstyrelsen, och

3. att andra beslut av länsstyrelsen än sådana beslut som
avses under 1 eller som avser avgift enligt 52 b och 52 c §§
får överklagas hos Naturvårdsverket. Förordning (2014:1232).

59 § Polismyndigheten, länsstyrelsen och Naturvårdsverket får
förordna att beslut enligt denna förordning skall gälla utan
hinder av att det har överklagats. Förordning (1994:108).

Bilaga 1

Definitioner

I denna bilaga förstås med

gränsälvsområdet: Torne, Muonio och Könkämä älvar, där dessa
utgör gräns mot Finland samt längs dessa älvsträckor ett område
på 200 meters bredd räknat från älv- respektive sjöstrand,

inlandsområde: allt område på större avstånd från salt eller
bräckt vatten än 500 meter,

kustområde: allt salt eller bräckt vatten samt allt område inom
500 meter från sådant vatten.

Allmänna jakttider

Slag av vilt Område Jakttid

1)
Hare Gotlands län den 1 sept.–den 15 feb.

Jönköpings län den 1 sept.-den 15 feb.

Kronobergs län
Kalmar län: länet utom
Öland (fälthare), den 1 sept.-
den 28 (29) feb.
(skogshare)
Västra Götalands län

Kalmar län: Öland den 1 sept.-den 31 jan.

Blekinge län den 1 sept.-den 15 feb.
Skåne län
Hallands län

Övriga delar av landet den 1 sept.-den 28 (29) feb.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 3 och 4.

2)
Bäver Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län den 1 okt.-den 15 maj

Övriga delar av landet den 1 okt.-den 10 maj

3)
Rödräv Blekinge län den 1 aug.–den 28 (29) feb.
Skåne län
Hallands län

Värmlands län den 1 aug.–den 31 mars
Örebro län
Dalarnas län: länet
utom Älvdalens kommun
Gävleborgs län

Dalarnas län: Älvdalens den 1 aug.–den 15 april
kommun

Västernorrlands län den 1 aug.–den 15 april
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Övriga delar av landet den 1 aug.–den 15 mars

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 2, 8, 9, 10 och 18.

4)
Iller Hela landet den 1 sept.-28 (29) feb.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 2 och 18.

5)
Mård Värmlands län den 1 sept.-den 31 mars
Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Övriga delar av landet
utom Gotlands län den 1 nov.-den 28 (29) feb.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 2 och 18.

6)
Grävling Hela landet den 1 aug.-den 15 feb.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 2, 8, 11 och 18.

7)
Vildsvin Hela landet den 16 april-den 15 feb.
utom sugga
som åtföljs
av smågrisar

Vildsvin
– årsunge Hela landet den 1 juli-den 30 juni

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 2.

8)
Dovhjort Hela landet den 1 okt.–den 20 okt.
och den 16 nov.–den 28
(29) feb. (alla djur)

Dovhjort – Hela landet den 1 sept.–den 30 sept.
hornbärande djur,
endast smyg- och
vaktjakt

Dovhjort – hind Södermanlands län den 21 okt.–den 15 nov.
och kalv Östergötlands län
Kalmar län
Skåne län
Västra Götalands län
Örebro län

9)
Kronhjort Skåne län andra måndagen i okt.–den
31 jan.

Kronhjort, årskalv Hela landet utom den 16 aug.–den 30 sept.
Skåne län (enbart smyg- eller
vaktjakt), den 1 okt.–fram
till den andra måndagen i
okt. och den 1 jan.–den
31 jan.

Jakt i kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde, se bilaga 3.

10)
Rådjur Hela landet utom den 1 okt.–den 31 jan.
Västernorrlands,
Jämtlands,
Västerbottens och
Norrbottens län

Övriga delar av landet den 1 okt.–den 31 dec

Rådjur – hornbärande Uppsala län den 1 maj–den 15 juni
djur, endast smyg- Västmanlands län
och vaktjakt Gävleborgs län
Västernorrlands län
Västerbottens län

Hela landet den 16 aug.–den 30 sept.

Rådjur – kid, endast
smyg och vaktjakt Hela landet utom
Västernorrlands, Jämt-
lands, Västerbottens
och Norrbottens län den 1 sept.-den 30 sept.

11)
Sädgås Blekinge län
Skåne län dagligen före kl. 11.00
under tiden den 1 okt.-
den 31 dec.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 13 och 14.

12)
Bläsgås Skåne län dagligen före kl. 11.00
under tiden den 1 okt.
-den 31 dec.

13)
Grågås Gotlands län:
huvudön och Fårö den 20 juli–den 31 dec.

Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län den 21 aug.–den 31 dec.

Norrbottens län:
gränsälvsområdet den 20 aug. kl 11.00–den 30
sept.

Norrbottens län:
länet utom
gränsälvsområdet den 21 aug.–den 30 sept.

Övriga delar av landet den 11 aug.–den 31 dec.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 15.

14)
Kanadagås Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län:
länet utom
gränsälvsområdet den 21 aug.–den 31 dec.

Norrbottens län:
gränsälvsområdet den 20 aug. kl. 11.00–den 31
dec.

Övriga delar av landet den 11 aug.–den 31 dec.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 17.

15)
Gräsand, kricka,
och bläsand Gotlands län
Blekinge län
Skåne län den 21 aug.-den 31 dec.

Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län: länet
utom gränsälvsområdet den 25 aug.-den 30 nov.

Norrbottens län:
gränsälvsområdet den 20 aug. kl. 11.00-den 30
nov.

Övriga delar av landet den 21 aug.-den 30 nov.

Kricka och bläsand Övriga delar av landet den 21 aug.–den 30 nov.

Gräsand Övriga delar av landet den 21 aug.–den 31 dec.

16)
Knipa och storskrake Gävleborgs län och den 25 aug.–den 31 jan.
Västernorrlands län:
Inlandsområdena
Västerbottens län:
inlandsområdet
nedanför
odlingsgränsen
Dalarnas län
Jämtlands län:
utanför
renbetesfjällen
Norrbottens län:
inlandsområdet
nedanför
odlingsgränsen utom
gränsälvsområdet

Norrbottens län: den 20 aug. kl. 11.00–
gränsälvsområdet den 31 jan.

Gävleborgs, den 25 aug.–den 31 jan.
Västernorrlands och
Västerbottens län
samt Norrbottens län
utom gränsälvsområdet:
kustområdena

Övriga län: den 21 aug.–den 31 jan.
inlandsområdena

Övriga delar av den 21 aug.–den 31 jan.
landet: kustområdena

17)
Alfågel och sjöorre Gävleborgs län och den 25 aug.–den 30 nov.
Västernorrlands län:
inlandsområdena
Västerbottens län:
inlandsområdet
nedanför
odlingsgränsen
Dalarnas län
Jämtlands län:
utanför
renbetesfjällen
Norrbottens län:
inlandsområdet
nedanför
odlingsgränsen utom
gränsälvsområdet

Norrbottens län: den 20 aug. kl. 11.00–
gränsälvsområdet den 30 nov.

Gävleborgs, den 25 aug.–den 31 jan.
Västernorrlands och
Västerbottens län
samt Norrbottens län
utom gränsälvsområdet:
kustområdena

Övriga län: den 21 aug.–den 30 nov.
inlandsområdena

Övriga delar av den 21 aug.–den 31 jan.
landet: kustområdena

18)
Vigg Gävleborgs, den 25 aug.–den 31 jan.
Västernorrlands och
Västerbottens län:
inlandsområdena
Dalarnas län
Jämtlands län
Norrbottens län:
inlandsområdet utom
gränsälvsområdet

Norrbottens län: den 20 aug. kl. 11.00-
gränsälvsområdet den 31 jan.

Övriga delar av den 21 aug.–den 31 jan.
landet:
inlandsområdena

Hela landet: den 1 sept.–den 31 jan.
kustområdena utom
gränsälvsområdet

19)
Ejder Gävleborgs, den 25 aug.–den 31 jan.
Västernorrlands och
Västerbottens län:
inlandsområdena
Dalarnas län
Jämtlands län
Norrbottens län:
inlandsområdet utom
gränsälvsområdet

Norrbottens län: den 20 aug. kl. 11.00–
gränsälvsområdet den 31 jan.

Övriga delar av den 21 aug.–den 31 jan.
landet:
inlandsområdena

Hela landet: den 1 sept.–den 31 jan.
kustområdena utom
gränsälvsområdet

20)
Småskrake Gävleborgs, den 25 aug.–den 30 nov.
Västernorrlands och
Västerbottens län:
inlandsområdena
Dalarnas län
Jämtlands län
Norrbottens län:
inlandsområdet utom
gränsälvsområdet

Norrbottens län: den 20 aug. kl. 11.00–
gränsälvsområdet den 30 nov.

Övriga delar av den 21 aug.–den 30 nov.
landet:
inlandsområdena

Hela landet: den 1 okt.–den 31 dec.
kustområdena utom
gränsälvsområdet

21)
Dalripa och fjällripa Dalarnas län: den 25 aug.–den 28
Älvdalens kommun (29) feb.
Jämtlands län

Dalarnas län: övriga den 25 aug.–den 15 nov.
delar av länet
Värmlands län
Gävleborgs län
Västernorrlands län

Västerbottens och den 25 aug.–den 15 mars
Norrbottens län:
ovanför
lappmarksgränsen

Västerbottens och den 25 aug.–den 31 jan.
Norrbottens län:
nedanför
lappmarksgränsen

22)
Järpe, orre och tjäder Östergötlands län den 25 aug.–den 30 sept.
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Blekinge län
Hallands län
Västra Götalands län

Övriga delar av den 25 aug.–den 15 nov.
landet utom Gotlands
och Skåne län

23)
Orrtupp och Östergötlands län den 1 jan.–den 31 jan.
tjädertupp Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Blekinge län
Hallands län
Västra Götalands län

Skåne län den 1 sept.–den 15 sept.
och den 1 jan.–den 31
jan.

Övriga delar av den 16 nov.–den 31 jan.
landet utom Gotlands
län

24)
Rapphöna Hela landet utom den 16 sept.–den 31 okt.
Västernorrlands,
Jämtlands,
Västerbottens och
Norrbottens län

25)
Fasan Hela landet den 1 okt.–den 31 jan.

26)
Morkulla Dalarnas län den 21 aug.–den 31 okt.
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Övriga delar av
landet den 21 aug.-den 30 nov.

27)
Havstrut, gråtrut Hela landet den 1 aug.–den 31 mars
och fiskmås

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 6.

28)
Ringduva Värmlands län den 1 aug.–den 31 okt.
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Blekinge län den 16 aug.–den 28
Skåne län (29) feb.
Hallands län

Övriga delar av den 16 aug.–den 31 dec.
landet

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 20.

29)
Björktrast (snöskata) Hela landet den 1 aug.–den 31 mars

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 2.

30)
Nötskrika Hela landet den 16 juli–den 31 mars

31)
Kråka, kaja och skata Västernorrlands län den 16 juli–den 30 april
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Övriga delar av den 1 juli–den 15 april
landet

Skyddsjakt se bilaga 4, punkt 2.

32)
Råka Skåne län den 1 aug.–den 28
Hallands län (29) feb.

Skyddsjakt se bilaga 4, punkterna 2 och 7.
Förordning (2012:466).

Bilaga 2

Tider för jakt efter älg

Licensjakt efter älg och jakt efter älg inom älgskötselområde:
Den särskilda jakttiden ska, i fråga om licensområden och
älgskötselområden som avses i 33 § första stycket jaktlagen
(1987:259), av länsstyrelsen bestämmas till en eller flera
perioder som tillsammans omfattar minst 70 dagar. Om ett
älgförvaltningsområde är beläget inom flera län ska jakttiden
vara gemensam för hela området. I ett älgförvaltningsområde i
ett län där skilda tider gäller för jakttidens början enligt
vad som sägs i tredje stycket ska länsstyrelsen besluta att
jakttiden ska ta sin början samma dag i hela området. Om det
finns särskilda skäl får länsstyrelsen inom licensområden
besluta att under viss del av jakttiden jakt endast får
bedrivas efter vuxen älg av visst kön eller efter kalv.

För områden som är belägna i Jämtlands län på renbetesfjällen,
i Västerbottens län ovanför odlingsgränsen och i Malå sameby
samt i Norrbottens län ovanför lappmarksgränsen får
länsstyrelsen i respektive län besluta om en jakttid som
understiger 70 dagar om det behövs med hänsyn till renskötseln
eller snöförhållandena. Områden som allmänheten brukar använda
för friluftsändamål kan undantas från jakt under sön- och
helgdag samt dag före sön- och helgdag.

Jakttiden ska ta sin början i:

Värmlands län: första måndagen i september

Torsby kommun

Dalarnas län:

Malung-Sälens kommun, Orsa
kommun, Rättviks kommun,
Älvdalens kommun och de
delar av Mora kommun som
ligger norr om sjön Siljan
och de delar av kommunen
som ligger norr om väg 45
väster om tätorten Mora

Gävleborgs län:

Ljusdals kommun,
Ovanåkers kommun,
Hudiksvalls kommun och
Nordanstigs kommun
Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

Övriga delar av landet andra måndagen i oktober

Jakten efter älg får inte pågå efter den 28 (29) februari.

Jakten efter älgkalv: För jakt som sker utan licens och som
endast avser älgkalv ska jakttiden vara 5 dagar eller den
kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början
ska vara densamma som den som gäller i det
älgförvaltningsområde i vilket jakten ska ske.

Skyddsjakt se bilaga 4 punkt 11.
Förordning (2012:466).

Bilaga 3

Tider för jakt efter kronhjort

Skåne län

Inom kronhjortsområden ska länsstyrelsen bestämma jakttiden
till en eller flera perioder under tiden den andra måndagen i
oktober–den 31 januari.

Övriga delar av landet

Inom kronhjortsskötselområden får jakten bedrivas under tiden
den 16 augusti–den 31 januari. Under tiden den 16 augusti fram
till den andra måndagen i oktober får jakten enbart avse hind
och kalv. Till och med den 30 september ska jakten efter hind
och kalv ske som smyg- eller vaktjakt. Förordning (2012:590).

Bilaga 4

Jakt för att förebygga skador av vilt

1) Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn,
wapitihjort, sikahjort,
vitsvanshjort, mufflonfår, frett,
vildkanin, mink, mullvad, sorkar
(även bisam), lämlar, råttor,
skogsmöss, näbbmöss, husmus och
amerikansk kopparand får jagas den 1 juli-den 30 juni.

2) Vildsvin, räv, mårdhund, grävling,
mård, iller, mink, hermelin,
vessla, ekorre, vildkanin,
mullvad, sorkar (även bisam),
lämlar, råttor, skogsmöss, husmus,
kråka, råka, kaja, skata, tamduva
(stadsduva), björktrast (snöskata),
gråsparv och pilfink som kommer in
på gård eller i en trädgård och där
kan orsaka skada eller annan
olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni.

Jakträttshavare får under samma
tid bedriva jakt efter sådana
djur samt korp, havstrut, gråtrut,
fiskmås och skrattmås

1. i en anläggning för att där
förhindra skada eller annan
olägenhet

2. på mark med jordbruksgrödor
eller som används till
yrkesmässig trädgårdsodling om
djuren där orsakar skada på
grödor och odling

3. om jakten sker på särskilt
uppdrag av den eller de kommunala
nämnder som fullgör uppgifter
inom miljö- och
hälsoskyddsområdet.

3)
Hare och vildkanin får jagas i
handelsträdgård, anläggning för
yrkesmässig fruktodling eller
plantskola, om det behövs för att
förhindra skador på träd eller
trädplantor den 1 jan.-den 15 april (hare)
den 1 juli-den 30 juni (vildkanin)

4)
Är anläggningen inhägnad i
enlighet med de föreskrifter som
Naturvårdsverket meddelar är
jakt efter hare tillåten den 1 juli-den 30 juni.

5)
Gråsparv och pilfink som orsakar
sanitär olägenhet i ladugårdar,
livsmedelslager eller andra
motsvarande anläggningar får jagas den 1 juli-den 30 juni.

6)
Korp, havstrut, gråtrut, fiskmås
och skrattmås som uppträder
vid flygplatser får jagas den 1 juli-den 30 juni.

7)
Årsunge av råka får jagas i Skåne
län om det behövs för att
förhindra sanitär olägenhet den 10 maj-den 10 juni.

8) Grävling som förekommer i vilthägn
samt rödräv och grävling som
förekommer tillfälligt på ö,
holme eller skär, får jagas om det
behövs med hänsyn till viltvården den 1 juli-den 30 juni.

9)
Rödräv och korp får jagas, om det
behövs för att skydda ungar
av tamdjur inom område för upp-
födning av tamdjur och i
renskötselområdets kalvningsland den 1 juli-den 30 juni.

10)
Årsunge av rödräv får jagas,
om det behövs för att
tillgodose viltvården den 1 juli–den 30 juni.

11)
Årsunge av grävling får jagas,
om det behövs för att
tillgodose lantbruket eller
viltvården den 1 juni–den 31 juli.

12)
Om länsstyrelsen inte
föreskrivit annat får älg
som uppträder vid fält med
oskördad gröda inom
registrerat älgskötselområde
jagas, om det behövs för att
förebygga skada den 16 aug.–den särskilda
älgjaktstidens början.

13)
Sädgås som uppträder vid
fält med oskördad gröda i
Östergötlands och Örebro
län samt i Falköpings,
Grästorps, Lidköpings,
Mariestads, Skara, Skövde
och Töreboda kommuner i
Västra Götalands län får
jagas, om det behövs för
att förebygga skada den 1 sept.–den 31 okt.

14)
Sädgås som uppträder vid
fält besådda med
höstgrödor i Blekinge
och Skåne län får jagas
om det behövs för att
förebygga skada den 1 jan.–den 15 mars.

15)
Om det behövs för att
förebygga skada, får grågås
som uppträder vid fält med
oskördad gröda eller som
orsakar sanitär olägenhet
jagas den 1 juli–den 30 juni.

16)
Vitkindad gås som uppträder
vid fält med oskördad gröda
får jagas om det behövs för
att förebygga skada i Stockholms,
Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Gotlands,
Blekinge och Skåne län den 21 aug.–den 15 nov.

17)
Om det behövs för att
förebygga skada, får
kanadagås som uppträder
vid fält med oskördad
gröda eller som orsakar
sanitär olägenhet jagas den 1 juli–den 30 juni.

18)
Rödräv, grävling,
hermelin, vessla, iller,
mård och korp får
jagas inom område för
viltuppfödning, hönsgård
eller liknande
anläggning samt inom ett
avstånd av 200 meter
från sådana anläggningar,
om det behövs för att
förhindra skada inom
anläggningarna den 1 juli–den 30 juni.

19)
Koltrast och stare får
jagas inom trädgård
eller annan anläggning
för yrkesmässig bär-
eller fruktodling samt
inom ett avstånd av
200 meter från sådana
anläggningar, om det
behövs för att förhindra
skada inom anläggningarna den 1 juli–den 30 sept.

20)
Ringduva som uppträder i
flock och som orsakar
skada i yrkesmässiga
odlingar får jagas i
sådana odlingar i:

Blekinge, Skåne och
Hallands län den 1 mars–den 31 aug.

Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Dalarnas,
Gävleborgs,
Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län den 1 maj–den 31 juli.

Övriga delar av landet den 1 maj– den 15 aug.

21)
Orsakas allvarlig skada
eller olägenhet av att
en fågel byggt bo i ett
hus eller en gård, får
boet samt ägg eller ungar
avlägsnas trots
bestämmelserna om
fredning.
Förordning (2012:466).

Bilaga 5

Förbjudna medel och metoder för fångst och dödande

Icke-selektiva medel

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av
fåglar

– Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska
eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller
förlama.

– Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som
lockfåglar.

– Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar
för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte
vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår.

– Användning av sprängämnen.

– Användning av nät eller fällor eller användning av beten som
innehåller gift eller bedövningsmedel.

– Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin
som rymmer mer än två patroner.

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av
däggdjur

– Användning av blinda eller lemlästade djur som levande
lockbete.

– Användning av bandspelare.

– Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med
förmåga att döda eller förlama.

– Användning av artificiella ljuskällor.

– Användning av speglar eller andra bländande anordningar.

– Användning av anordningar för belysning av målet.

– Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare
eller bildomvandlare.

– Användning av sprängämnen.

– Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-
selektiv användning av nät.

– Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller
icke-selektiv användning av fällor.

– Användning av gift eller beten som innehåller gift eller
bedövningsmedel.

– Gasning eller utrökning.

– Användning av halv- eller helautomatiska vapen med
magasinskapacitet som överstiger två patroner.

Transportmedel

Transportmedel från vilka fångst eller dödande av fåglar inte
får ske

– Flygplan och motordrivna fordon.

– Båtar som framförs med högre hastighet än fem kilometer i
timmen.

Transportmedel från vilka fångst eller dödande av andra djur än
fåglar inte får ske

– Flygplan.

– Motorfordon i rörelse.
Förordning (2007:682).

Övergångsbestämmelser

1987:905

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

Genom förordningen upphävs jaktstadgan (1938:279),
jakttidsförordningen (1976:432) och förordningen (1981:175) om
frilevande vildsvin samt breven den 8 juni 1951 och den 8
december 1967 ang. tillämpningen av 2 § 3 mom. jaktlagen
(om jakt å allmänt vatten).

2000:1216

1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 5 a och 5 b §§
samt bilaga 1 och 2 den 1 juli 2001, i fråga om bilaga 3 den 1
mars 2001, i fråga om 50 och 52 f-52 h §§ den 1 januari 2002
och i övrigt den 1 januari 2001. Förordning (2001:450).

2. Erlagd jaktvårdsavgift för jaktåret 2000/2001 gäller som
viltvårdsavgift för samma tid.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för beslut som
meddelats före ikraftträdandet.

2011:117

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2011 i fråga om 7 §
och i övrigt den 1 januari 2012. Älgjakt får dock bedrivas
enligt äldre föreskrifter till och med den 29 februari 2012.

2012:32

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012. Licenser
som beviljats enligt 3 § fjärde stycket i dess lydelse före
ikraftträdandet gäller fortfarande.

2014:297

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har fattats före
ikraftträdandet.

2014:427

1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2014.

2. Vid tillämpningen av 13 § ska ett godkännande som enligt
förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel eller
förordningen (2000:338) om biocidprodukter har getts före den
15 juli 2014 anses som ett godkännande enligt förordningen
(2014:425) om bekämpningsmedel.