/r1/ Kyrklig indelningslag (1988:185);

SFS nr
1988:185
Departement/myndighet
Civildepartementet
Utfärdad
1988-04-21
Författningen har upphävts genom
SFS1992:301
Upphävd
1993-01-01

/r3/ 1 kap. Kyrkliga indelningsenheter m. m.

/r4/ Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller rikets indelning i territoriella församlingar och
pastorat samt kontrakt och stift. Lagen gäller också förfarandet vid
bildande av kyrkliga samfälligheter.

/r4/ Den lokala indelningen

2 § Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom svenska
kyrkan.

3 § Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat
består av en församling */k/ (enförsamlingspastorat) */-k/ eller flera
församlingar */k/ (flerförsamlingspastorat). */-k/

/r4/ Den regionala indelningen

4 § Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett
kontrakt består av flera pastorat i ett stift.

5 § Stiftet är regional enhet inom kyrkan och tjänstgöringsområde för
biskopen.

6 § I riket finns tretton stift. Dessa är Uppsala stift, Linköpings
stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds
stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift,
Visby stift och Stockholms stift.

7 § Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.

/r4/ Kyrkliga samfälligheter

8 § Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av
gemensamma ekonomiska angelägenheter.

/r3/ 2 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen

/r4/ Beslut om en ändrad församlingsindelning

1 § Ändring i den territoriella församlingsindelningen får göras, om
ändringen kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en
del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid
får de föreskrifter meddelas som behövs för ändringens genomförande. Har
ändringen samband med en ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1
kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner
och landstingskommuner skall den beslutas av regeringen. I andra fall
fattas beslutet av kammarkollegiet.

När frågan om indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en
indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns
synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens
önskemål och synpunkter. Lag (1990:302).

2 § Behöver den territoriella församlingsindelningen ändras på grund av
oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till
fastighetsförhållandena, får kammarkollegiet besluta om det.

Om de församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är
ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län, får
länsstyrelsen besluta om ändringen. Detta gäller dock inte om ändringen
föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna. Lag (1990:302).

3 § Råder det osäkerhet om gränsen för en församlings område, får
kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.

/r4/ Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m. m.

4 § En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en
församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är
folkbokförd i en sådan församling. Ansökan om en sådan ändring skall ges
in till kammarkollegiet.

Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändring
i församlingsindelningen. En sådan fråga får också väckas av
stiftsstyrelsen genom anmälan hos kammarkollegiet. Lag (1991:1780).

5 § Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är
av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får
besluta om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till
kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om
indelningsändring som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra
stycket.

/r4/ Utredning m. m.

6 § I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 §
första stycket skall kammarkollegiet göra den utredning som behövs
eller, när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra
utredningen. Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och
beskaffenhet, får kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att
göra utredningen.

I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket
skall utredningen göras av länsstyrelsen.

7 § En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på
frågan. Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna
och med stiftsstyrelsen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser också bör
föranleda en ändring i någon annan indelning, skall utredningen omfatta
även en sådan ändring.

8 § Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna
upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.

9 § När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild
utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall han anmäla detta
till kammarkollegiet, som beslutar i frågan. Länsstyrelsen beslutar om
sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom
omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.
Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens
verksamhet i övrigt hindras därigenom.

10 § Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall
ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering
och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas
också till en sådan ändring.

11 § Den myndighet som har hand om utredningen får besluta huruvida
kostnaden för utredningen skall förskotteras av sökanden eller av
allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna
att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen
slutligen skall stå för utredningskostnaden helt eller delvis. I den mån
ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten svara för
utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör även kostnaden för valnämndens medverkan i
en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring.

/r4/ Ekonomisk reglering m. m.

12 § När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras. När en del av
en församling överförs till en annan församling, skall en sådan
reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan
hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller
om det finns särskilda skäl till reglering. Regleringen skall ha till
syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens
förmögenhet eller en del av denna.

Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när
beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras
överenskommelse fastställas.

13 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till
en annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till
det.

14 § Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen,
övergår en församlings ansvarighet för borgensförbindelser och liknande
åtaganden, som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett
område som skall skiljas från församlingen, till den församling som
området efter indelningsändringen skall ingå i.

15 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa
grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Den som beslutar
om indelningsändringen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas
på en gång eller fördelas på två eller flera år.

16 § När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och
ansvarigheten för deras förbindelser till den församling som bildas
genom sammanläggningen.

17 § Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en
indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en
annan församling som har fördel av denna skall bidra till den
förstnämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning. Detsamma
gäller om en församling på grund av en indelningsändring får kostnader
för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra
församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.
Bidraget skall utgå på en gång eller under en viss övergångstid.

/r4/ När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m. m.

18 § En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som
bestäms i beslutet om ändringen. Om ändringen är av sådan omfattning att
en församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla
kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det
år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Detta gäller dock
inte om ett förordnande enligt 23 § meddelas.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år
innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får
beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta
månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 §
skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.
Lag (1990:302).

19 § Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts,
kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter.

20 § Under tiden från beslutet om indelningsändring eller, om
indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av delegerade
och till dess att ändringen träder i kraft skall den beslutanderätt som
tillkommer kyrkofullmäktige, kyrkostämma eller direktvalt kyrkoråd
utövas av företrädare för församlingen enligt den nya indelningen, när
det är fråga om beslut som har verkan efter den nya indelningens
ikraftträdande.

Företrädare för församlingen enligt den ändre indelningen får under
samma tid utöva sådan beslutanderätt endast i frågor som uteslutande
avser denna församling och som inte har verkan efter den nya
indelningens ikraftträdande.

21 § I fråga om rätten att företräda de församlingar som berörs av en
indelningsändring skall följande gälla. Till dess ändringen träder i
kraft skall kyrkofullmäktige i varje församling där beslutanderätten
utövas av fullmäktige företräda denna församling enligt såväl den äldre
som den nya indelningen, om inte något annat följer av 22 eller 23 §.

22 § Om en indelningsändring innebär att en ny församling bildas eller
om ändringen annars är av sådan omfattning att församlingen inte bör
företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, får den som beslutar om
ändringen bestämma att församlingen enligt den nya indelningen skall
företrädas av indelningsdelegerade från det att dessa har valts till
dess att indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finns
bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.

23 § Om en ny församling bildas av församlingar som utgör en total
kyrklig samfällighet, får den som beslutar om indelningsändringen
förordna att samfällighetens fullmäktige skall vara fullmäktige i den
nybildade församlingen.

24 § Beslut, som under tiden från beslutet om indelningsändring eller,
om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, från valet av
delegerade och till dess att ändringen träder i kraft fattas av
kyrkofullmäktige, kyrkostämman, kyrkorådet eller en annan nämnd,
överklagas enligt reglerna i 13 kap. 1–3 §§ församlingslagen
(1988:180). Även en annan församling som berörs av indelningsändringen
och den som är folkbokförd i en sådan församling får klaga över
beslutet. Beträffande överklagandet tillämpas i övrigt 13 kap. 4–6 §§
församlingslagen. Ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit
överklagandet eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs,
får likaså överklagas även av en annan församling som berörs av
indelningsändringen och av den som är folkbokförd i en sådan församling.
Lsg (1991:1780).

/r4/ Hur man överklagar beslut om ändrad församlingsindelning

25 § Länsstyrelsens beslut enligt 2 § andra stycket får överklagas hos
kammarkollegiet.

Kammarkollegiets beslut enligt 1–3 §§ får överklagas hos regeringen.
Kollegiets beslut får överklagas även av stiftsstyrelsen. Kollegiets
beslut i ärenden som överklagats dit får dock inte överklagas.

/r3/ 3 kap. Ändringar i den territoriella pastoratsindelningen

/r4/ Hur ändringar i pastoratsindelningen skall ske

1 § Ändring i den territoriella pastoratsindelningen får göras, om
indelningen därmed blir mer ändamålsenlig med hänsyn till pastoratens
förmåga att svara för de angelägenheter som enligt författning eller
annars skall ankomma på dem. Ett pastorat får inte utan särskilda skäl
ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar eller vara beläget i mer än en kommun.

Stiftsstyrelsen beslutar om ändring i den territoriella
pastoratsindelningen. Lag (1990:302).

2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig pastoratsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat, som skulle beröras
av ändringen.

3 § Om en församling som utgör ett enförsamlingspastorat delas, skall de
nybildade församlingarna tillsammans utgöra ett pastorat, om inte
stiftsstyrelsen beslutar något annat.

/r4/ Utredning m. m.

4 § I ett ärende om ändrad pastoratsindelning skall stiftsstyrelsen göra
den utredning som behövs. Om en ändrad pastoratsindelning bör föranleda
bildandet av en total pastoratssamfällighet eller annan ändring av
kyrkliga samfälligheter, skall utredningen omfatta även därmed
sammanhängande frågor.

Ändring får inte göras i pastoratsindelningen utan att varje församling,
kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som berörs av
ändringen getts tillfälle att yttra sig.

/r4/ Ekonomisk reglering m. m.

5 § När ett pastorat delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena
mellan pastoraten enligt den nya indelningen regleras med iakttagande av
vad som föreskrivs i 6 och 7 §§. Fördelningen av tillgångar och
förbindelser i övrigt skall grundas på vad som är ändamålsenligt och
skäligt. De kyrkliga kommuner som berörs får träffa överenskommelse om
hur fördelningen skall göras.

Regleringen fastställs av stiftsstyrelsen i beslutet om
indelningsändringen. Är de kyrkliga kommunerna inte överens om
fördelningen av förmögenheten, skall stiftsstyrelsen göra fördelningen
med förhållandet mellan de berörda församlingarnas skatteunderlag som
grund.

Tvister i anledning av den ekonomiska regleringen skall avgöras enligt
lagen (1929:145) om skiljemän, om inte de kyrkliga kommunerna kommit
överens om något annat förfarande.

6 § När egendom förvaltas enligt särskild författning, övertas
förvaltningen av det pastorat som efter indelningsändringen skall svara
för de angelägenheter som egendomen är avsedd för.

Andel i prästlönefondsfastighet eller prästlönejordsfond övertas av det
pastorat från vars lönetillgångar andelen härrör.

7 § Betalningsansvaret för en skuld som hänför sig till en prästgård
eller ett löneboställe, övertas av den som har övertagit förvaltningen
av fastigheten.

8 § Ansvaret för en förbindelse får överföras från ett pastorat till ett
annat även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

9 § Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa
grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar. Stiftsstyrelsen
får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller
fördelas på två eller flera år.

10 § När pastorat läggs samman övergår deras tillgångar och
ansvarigheten för deras förbindelser till det pastorat som bildas.

11 § I samband med ett beslut om ändring i pastoratsindelningen skall
stiftsstyrelsen fastställa den prästerliga tjänsteorganisationen i varje
nybildat pastorat.

12 § Stiftsstyrelsen får i beslutet om indelningsändring meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för att ändringen skall kunna
genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i
pastoratet skall utövas av indelningsdelegerade enligt lagen (1972:229)
om kyrkliga indelningsdelegerade till dess att indelningsändringen
träder i kraft.

/r4/ När beslut om ändring i pastoratsindelningen träder i kraft m. m.

13 § En ändring i pastoratsindelningen träder i kraft den 1 januari det
år som bestäms i beslutet om ändringen. Om en ändrad pastoratsindelning
berör en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet, skall beslutet dock träda i kraft den 1
januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har
ägt rum.

14 § Ett beslut om ändrad pastoratsindelning skall meddelas senast ett
år innan det skall träda i kraft. Länsstyrelsen skall genast underrättas
om beslutet.

/r4/ Hur man överklagar beslut om ändrad pastoratsindelning.

15 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av de
berörda församlingarna, pastoraten och flerpastoratssamfälligheterna.
Kammarkollegiets beslut får inte överklagas. Om ärendet är av
principiell betydelse eller annars av särskild vikt, får kammarkollegiet
dock med eget yttrande överlämna det till regeringen för avgörande.

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans
centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.

/r3/ 4 kap. Ändringar i kontraktsindelningen

1 § Ändring i kontraktsindelningen får göras om indelningen därmed blir
mer ändamålsenlig.

Om ändringar i kontraktsindelningen beslutar stiftsstyrelsen.

2 § Stiftsstyrelsen skall verka för en ändamålsenlig kontraktsindelning
och får själv ta upp frågor om ändring i indelningen.

En fråga om ändring får också väckas genom en ansökan hos
stiftsstyrelsen av en församling eller en kyrklig samfällighet som
skulle beröras av ändringen.

3 § Ändring i kontraktsindelningen får inte göras utan att varje
församling, kyrklig samfällighet, kyrkoherde och kontraktsprost som
berörs av ändringen getts tillfälle att yttra sig.

4 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av
berörda församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kammarkollegiets
beslut får inte överklagas.

Innan kammarkollegiet avgör ett ärende, skall svenska kyrkans
centralstyrelse ges tillfälle att yttra sig.

/r3/ 5 kap. Bildande av kyrkliga samfälligheter m. m.

1 § Bestämmelser om pastoratssamfälligheter och om vilka
församlingsangelägenheter en sådan samfällighet skall sköta samt om
flerpastoratssamfälligheter finns i 1 kap. 5 § andra stycket och 6 §
församlingslagen (1988:180).

2 § En total pastoratssamfällighet bildas genom samfällda beslut av
församlingarna i pastoratet. Besluten skall anmälas till
stiftsstyrelsen. När de har vunnit laga kraft skall stiftsstyrelsen
fastställa samfällighetsbildningen.

En total pastoratssamfällighet kan också bildas genom beslut av
stiftsstyrelsen, om det är till övervägande och varaktig fördel för
pastoratet som helhet att pastoratssamfälligheten sköter alla ekonomiska
angelägenheter. Ett sådant beslut får inte fattas utan att varje
församling och kyrklig samfällighet i pastoratet getts tillfälle att
yttra sig.

Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en total
pastoratssamfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en ansökan
hos stiftsstyrelsen av någon av församlingarna i pastoratet.

3 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av
stiftsstyrelsen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om
den är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten.

4 § Stiftsstyrelsen får själv ta upp en fråga om att bilda en
flerpastoratssamfällighet. En sådan fråga får också väckas genom en
ansökan hos stiftsstyrelsen av en församling eller ett pastorat som
skulle beröras av samfällighetsbildningen.

Ett beslut om bildande av en flerpastoratssamfällighet får inte fattas
utan att varje församling och kyrklig samfällighet som berörs av
åtgärden getts tillfälle att yttra sig.

5 § Stiftsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs
för att samfällighetsbildningen skall kunna genomföras.

I beslutet får stiftsstyrelsen också bestämma att beslutanderätten i
samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade enligt lagen
(1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade till dess att
indelningsändringen träder i kraft.

6 § Sedan en samfällighetsbildning har beslutats eller, om
indelningsdelegerade skall utses, sedan delegerade har valts, kan
samfälligheten förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

/r4/ Ändring eller upplösning av samfälligheter

7 § En kyrklig samfällighet får ändras eller upplösas om sådana ändrade
förhållanden inträtt att de angelägenheter samfälligheten har hand om
lämpligare sköts på annat sätt.

Vad som anges i 2 och 4 §§ om rätten att besluta om bildande av
samfälligheter och väcka fråga därom samt om skyldighet att bereda
församling eller kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig skall
tillämpas även när det gäller ändring eller upplösning.

/r4/ Ekonomisk reglering

8 § I fråga om den ekonomiska regleringen vid bildande eller ändringar
av kyrkliga samfälligheter skall 3 kap. 5–10 §§ tillämpas.

/r4/ När beslut om samfällighetsbildning träder i kraft m. m.

9 § Beslut om att bilda en total pastoratssamfällighet eller en total
flerpastoratssamfällighet träder i kraft den 1 januari året efter det år
då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Beslut om att bilda en annan flerpastoratssamfällighet träder i kraft
den 1 januari det år som bestäms i beslutet om samfällighetsbildningen.

10 § Ett beslut om att bilda en kyrklig samfällighet skall meddelas
senast ett år innan det skall träda i kraft. Om beslutet gäller en total
samfällighet, skall länsstyrelsen genast underrättas om beslutet.

/r4/ Hur man överklagar beslut om samfällighetsbildning

11 § Stiftsstyrelsens beslut får överklagas hos kammarkollegiet av
berörda församlingar och pastorat. Kammarkollegiets beslut får inte
överklagas. Om ärendet är av principiell betydelse eller annars av
särskild vikt, får kammarkollegiet dock med eget yttrande överlämna det
till regeringen för avgörande.

Övergångsbestämmelser

1988:185

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. Intill utgången av juni 1989 skall domkapitlet vidta de förberedande
åtgärder som behövs för sådan handläggning som enligt denna lag ankommer
på stiftsstyrelsen.