Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

SFS nr
1990:661
Departement/myndighet
Finansdepartementet S1
Utfärdad
1990-06-14
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:283

Allmän bestämmelse

1 § Till staten skall betalas avkastningsskatt enligt denna lag.

Skattskyldiga

2 § Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver
försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och
utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med
försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet
från fast driftställe i Sverige,

3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut
som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om
tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan
likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,

4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar
pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner
enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i
sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,

5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,

6. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som
innehar pensionsförsäkring som är meddelad i
försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i
Sverige, eller försäkring som anses som pensionsförsäkring
enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),

7. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som
under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är
meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast
driftställe i Sverige,

8. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som
innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt
tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från
fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet
är jämförbart med en pensionsförsäkring,

9. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som
under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension
med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som
inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under
förutsättning att avtalet är jämförbart med en
kapitalförsäkring,

10. obegränsat skattskyldiga och svenska handelsbolag som
ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt
tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från
ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor
som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med
en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7
inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig eller
ett svenskt handelsbolag, ska den som har panträtt i
försäkringen anses inneha den.

Bestämmelserna i första stycket 6 och 7 omfattar inte
försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller
dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar.
Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.

Vad som sägs i denna paragraf om svenska handelsbolag gäller
också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
med säte i Sverige. Lag (2014:283).

3 § För skattskyldiga som avses i 2 § ska ett kapitalunderlag
beräknas. Kapitalunderlaget ligger till grund för
skatteunderlaget som avkastningsskatten beräknas på.
Bestämmelser om kapitalunderlag finns i 3 a–3 c §§ samt om
skatteunderlag i 3 d §. Lag (2011:1280).

Kapitalunderlag

3 a § För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1–3
utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges
tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för
finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som
avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska
tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3
medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är
hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen
eller tjänstepensionsverksamheten.

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det
bortses från den del av tillgångar och skulder som

1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,

2. är hänförlig till avgångsbidragsförsäkringar meddelade
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer,

3. är hänförlig till försäkringar som i redovisningshänseende
tas upp som grupplivförsäkringar, eller

4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till
försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första
stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Andra stycket gäller också i tjänstepensionsverksamhet i fråga
om avtal som är jämförbara med personförsäkring.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av
beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas
tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomstbeskattningen.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av
kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får
ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till
kontot.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 6 och 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång
av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas
enligt sjunde och åttonde styckena.

Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska
beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för
beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott.

I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997
ska endast den del av försäkringens värde tas upp som
överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som
undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig
värdestegring beräknad enligt 3 d § första och fjärde styckena.
Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått
till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än
genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller
försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan
arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.

Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 8–10 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av
de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension.

Vid tillämpning av andra stycket 1 ska tillgångar som svarar
mot konsolideringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller
13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för
försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt
bolagsordningen får användas för återbäring till
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar. Lag (2011:1278).

3 b § För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7
och 9 ska även värdet av de sammanlagda premier som har
betalats under beskattningsåret till kapitalförsäkring eller
till sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med
kapitalförsäkring ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av
detta värde ska premier som har betalats under den andra halvan
av beskattningsåret beräknas till halva värdet.

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det,
för skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 och 2,
bortses från premiebetalningar som

1. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer,

2. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende
tas upp som grupplivförsäkringar, eller

3. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till
försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första
stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Lag (2011:1278).

3 c § Vid överlåtelse under beskattningsåret av en
kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som är
jämförbart med en kapitalförsäkring som avses i 2 § första
stycket 7 och 9 ska kapitalunderlaget som beräknas enligt 3 a
och 3 b §§ fördelas mellan överlåtare och förvärvare enligt
andra och tredje styckena.

Den överlåtare som vid beskattningsårets ingång innehade en
kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension ska ta med
det värde som avses i 3 a § sjätte–nionde styckena i
kapitalunderlaget.

Överlåtare och förvärvare ska i kapitalunderlaget ta med
premiebetalningar enligt 3 b § som görs till försäkringen
respektive avtalet om tjänstepension under den tid då
överlåtare respektive förvärvare innehaft försäkringen
respektive avtalet om tjänstepension. Lag (2011:1278).

Skatteunderlag

3 d § Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt 3 a §,
multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under
kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte
annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som
avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av
kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av
skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket.

Skatteunderlag som avser kapitalförsäkring är kapitalunderlaget
enligt 3 a §, som är hänförligt till kapitalförsäkring, samt
enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid
utgången av november kalenderåret närmast före
beskattningsåret.

Andra stycket gäller även för skatteunderlag som avser sådant
avtal om tjänstepension som är jämförbart med
kapitalförsäkring.

Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Lag (2011:1278).

4 § Som tillgång hos återförsäkringstagare räknas inte värdet av
återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av försäkringar som
denne har övertagit i form av återförsäkring. Om återförsäkring
skett hos en utländsk återförsäkringsgivare skall dock ett belopp
motsvarande dennes ansvarighet räknas som tillgång, i den mån
ansvarigheten överstiger värdet av reservdeposition som ställts av
återförsäkringsgivaren hos återförsäkringstagaren.

Återförsäkringsgivares fordran hos återförsäkringstagare på grund
av reservdepositionen upptas inte som tillgång. Den skuld som
redovisas av återförsäkringstagaren på grund av depositionen är
inte avdragsgill för denne. Lag (1993:947).

5 § Om inte annat följer av 6–8 §§ tas tillgångar och skulder
upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 §
första stycket 5 ska tillgångarna dock tas upp till sitt
marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. Lag (2011:74).

6 § Fastighet tas upp till marknadsvärdet. Lag (1993:947).

7 § Värdepapper, som är upptaget till handel på en reglerad
marknad, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller som annars är föremål för regelbunden
handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för
allmänheten, tas upp till det noterade värdet.

Finns det i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera
är upptagna till handel på en reglerad marknad eller föremål
för sådan handel som avses i första stycket, skall de aktier i
bolaget som inte är upptagna till eller föremål för handel tas
upp till samma värde som de aktier som är upptagna till eller
föremål för handel. Är flera aktieslag upptagna till eller
föremål för handel, skall de aktier som inte är upptagna till
eller föremål för handel tas upp till samma värde som de aktier
som är upptagna till eller föremål för handel som har den
lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns
synnerliga skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad
som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala
förhållanden, får i stället det beräknade priset vid en sådan
försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har
till ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall
värderas med ledning av marknadsvärdena på fastigheterna.
Lag (2007:534).

8 § Fordran som inte omfattas av 7 § skall tas upp till sitt
anskaffningsvärde jämte upplupen ränta. Avdrag för skuld får göras
med belopp som beräknas på motsvarande sätt.

Osäker fordran får tas upp till det belopp som kan beräknas bli
betalat. Värdelös fordran tas inte upp. Lag (1993:947).

Skattesats

9 § Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt
3 d § första och fjärde styckena om inte annat följer av
andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena.

Skatten uppgår till 30 procent av skatteunderlaget enligt 3 d §
andra–fjärde styckena som avser kapitalförsäkring eller sådant
tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring.

Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal
om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a §
första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229).

I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än
12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan
jämkning ska också göras om

1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt
58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i
3 a § fjärde stycket helt upplöses under beskattningsåret,

2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring
avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen
eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller

3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58
kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen.

Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett
livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag
till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana
företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande
företagets skattemässiga situation.

Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett
livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag
till ett företag som inte är det, ska det överlåtande
livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av
året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen
ska då jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid
överlåtelse genom fusion.

För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig
beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela
året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som
skattskyldighet förelegat. Lag (2012:269).

Beskattningsförfarandet

10 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av
avkastningsskatt finns i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Avkastningsskatt som ska tas ut av sådan skattskyldig som avses
i 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning
betalas av det pensionssparinstitut med vilket den
skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande.
Vid tillämpningen av skatteförfarandelagen ska vad som sägs om
skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla
pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets
beskattningsår. Pensionssparinstitutet ska vara registrerat hos
beskattningsmyndigheten.

Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses
i 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens
beslut om skatt enligt bestämmelserna i 67 kap.
skatteförfarandelagen.

Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett
pensionssparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt
65 kap. 16 § skatteförfarandelagen tillgodoföras kontot. Har
kontot avslutats ska institutet ombesörja att beloppet i
stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de
tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har
överförts. Finns inte sådant konto ska institutet betala ut
beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande. Lag (2011:1279).

10 a § Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 och 7 har
rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som
motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt
kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen
och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat.
Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till
avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som
anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och
förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad
får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser
samma försäkring.

Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för
prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår
att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den
skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är
nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får
nedsättning ske med skäligt belopp. Lag (2011:1278).

Övriga bestämmelser

11 § Har upphävts genom lag (1999:1264).

12 § Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och
tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 6–10 ska dock alltid vara kalenderåret.

Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första
stycket 4 och som är svenska handelsbolag eller europeiska
ekonomiska intressegrupperingar ska vara räkenskapsåret.
Lag (2014:283).

13 § Skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6–10 som
har ett beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1
skatteförfarandelagen (2011:1244) som inte är ett kalenderår,
ska ta upp skatteunderlag för avkastningsskatt det
beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1
skatteförfarandelagen som går ut närmast efter
kalenderåret.

Om beskattningsåret enligt 3 kap. 4 § första
stycket 1 skatteförfarandelagen går ut efter den 30 juni
under kalenderåret, ska dock skatteunderlag för
avkastningsskatt tas upp det beskattningsåret.

Om en skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6–10
upplöses genom likvidation, konkurs eller ett liknande
förfarande, ska skatteunderlag för avkastningsskatt avseende
det kalenderår då den skattskyldige upplöses tas upp det
beskattningsår enligt 3 kap. 4 § första stycket 1
skatteförfarandelagen som går ut när den skattskyldige
upplöses. Lag (2014:283).

Övergångsbestämmelser

1990:661

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. Lagen tillämpas dock inte om
beskattningsåret har påbörjats före ikraftträdandet. Omfattar
beskattningsåret vid 1992 års taxering del av kalenderåret 1990
nedsätts skatten med belopp motsvarande den andel av
beskattningsåret som infallit under kalenderåret 1990.

För skattskyldiga som bedriver försäkringsrörelse och för
pensionsstiftelser skall innehavet av värdepapper värderas till
det högsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid
övergångstillfället. Innehavet av andra fastigheter än
anläggningsfastigheter skall värderas till det högsta av
anskaffningsvärdet och det uppskattade värdet vid
övergångstillfället.

Om ett ömsesidigt livförsäkringsföretag överlåter hela sitt
försäkringsbestånd till ett för ändamålet bildat
försäkringsaktiebolag, inträder det övertagande företaget i det
överlåtande företagets skattemässiga situation vid tilllämpning
av andra stycket. Lag (1999:1264).

1991:1847

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

1991:1915

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med
1992 års taxering.

1993:947

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om
skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1–5 tillämpas lagen
första gången vid 1995 års taxering, dock att äldre bestämmelser
gäller för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Har uppskovsbelopp fastställts enligt 2 § lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver för skattskyldig som avses i 2 §
första stycket 1–3 gäller följande. Återföring av den del av
uppskovsbeloppet som inte återförts senast vid 1994 års taxering
till statlig inkomstskatt skall ske vid 1995 års taxering till
avkastningsskatt eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1996 års
taxering. Därvid skall det vid taxeringen beräknade
skatteunderlaget enligt 3 § som är hänförligt till andra
personförsäkringar än pensionsförsäkring ökas med det återstående

3. De nya bestämmelserna i 7 § andra stycket tillämpas första
gången för beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 1994.
Lag (1993:1568).

4. Pensionssparinstitut som skall redovisa avkastningskatt enligt
10 § andra och tredje styckena skall lämna deklaration första gången
för den redovisningsperiod som innefattar tidpunkten den 1 januari
1995. Lag (1993:1568).

1994:1878

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet.

1994:1879

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock
för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

1996:1236

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § sista stycket
i dess lydelse intill den 31 december 1996 tillämpas dock i fråga om
ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk intressegruppering för
räkenskapsår som har påbörjats före ikraftträdandet. I fråga om
försäkringar som meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs
från fast driftställe i Sverige tillämpas lagen dock inte tidigare än
fr.o.m. det första beskattningsår efter ikraftträdandet under vilket
premie eller liknande ersättning för försäkringen betalas.
Nedsättning enligt de nya bestämmelserna i 10 a § medges endast för
utländsk skatt som betalas efter ikraftträdandet.

1997:538

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

1998:332

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1998 och tillämpas vad
gäller 2 § första gången vid 1999 års taxering, 3 § första
gången vid 2001 års taxering samt 9 och 11 §§ första gången vid
1998 års taxering. De nya bestämmelserna i 3 § skall dock
tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den
skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen
(1998:328) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall
tillämpas vid dessa taxeringar.

1999:1264

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången vid 2002 års taxering.

2002:412

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2003:1195

Denna lag träder i kraft den 31 december 2003 och tillämpas
första gången vid 2005 års taxering. Äldre bestämmelser
tillämpas dock för beskattningsår som påbörjats före
ikraftträdandet.

2004:1304

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas
första gången vid 2006 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i 9 § tredje stycket 1 tillämpas
endast på försäkringsavtal som ingåtts efter ikraftträdandet.

2005:1172

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas
första gången vid 2007 års taxering.

2007:534

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid fastställande av
kapitalunderlag som avser tid före ikraftträdandet.

2008:136

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008 och tillämpas på
avtal som ingåtts den 2 februari 2007 eller senare med undantag
för den nya bestämmelsen i 2 § första stycket 9 som tillämpas
på avtal som ingåtts den 1 maj 2008 eller senare.

2. Livförsäkringsavtal som avses i 9 § tredje stycket i dess
äldre lydelse och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska
även efter ikraftträdandet av denna lag likställas med
pensionsförsäkring vid tillämpning av 3 b–3 d samt 9 §§.

Om en premie betalas efter den 1 februari 2007 ska dock ett
särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens
värde som är hänförligt till premiebetalningen om,

a) premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför
ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen
tidigareläggs, eller

b) en större premie betalas än den som lägst ska betalas för
betalningsperioden enligt avtalet.

Första stycket gäller inte vid beräkning och beskattning av ett
sådant särskilt skatteunderlag som avses i andra stycket.
Lag (2011:1278).

3. Vid en överlåtelse av försäkringsavtal som tecknats före den
2 februari 2007 till en ny försäkringsgivare eller en
överföring av sådana försäkringsavtal från en enhet till en
annan hos försäkringsgivaren ska 2 § första stycket 7 a och 9 §
sjätte och sjunde styckena tillämpas på det överlåtna eller
överförda avtalet om transaktionen sker efter den 31 december
2008. I sådana fall ska försäkringsavtalet anses ha ingåtts vid
den tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår på den nya
försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över.

2008:1349

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas
första gången vid 2010 års taxering.

2011:74

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas
första gången vid 2012 års taxering.

2. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter
att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:2044) om
införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) och som
bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet
ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen
av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena.

2011:1278

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas
första gången vid 2013 års taxering.

2. I fråga om skattskyldiga som avses i 2 § 1 och 2 gäller
äldre bestämmelser för beskattningsår som har påbörjats före
ikraftträdandet.

2011:1279

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

2. Den nya lydelsen av 10 § andra och tredje styckena tillämpas
på avkastningsskatt som avser beskattningsår och
redovisningsperioder som börjar efter den 31 januari 2012. Den
nya lydelsen tillämpas även på förlängda räkenskapsår som
avslutas efter utgången av 2012 och på förkortade räkenskapsår
som både påbörjas och avslutas under 2012.

3. För ränta som tillgodoräknas enligt skattebetalningslagen
(1997:483) gäller 10 § fjärde stycket i sin äldre lydelse.

2012:269

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Bestämmelserna ska
dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2012.

2014:283

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.

2. Bestämmelserna i 2 § i sina nya lydelser tillämpas vid
beräkning av skatteunderlag hänförligt till kapitalförsäkring
som avser tid efter den 31 maj 2014 och vid beräkning av
skatteunderlag hänförligt till pensionsförsäkring som avser
tid efter den 31 december 2014. Vid beräkning av
skatteunderlag för avkastningsskatt avseende
kapitalförsäkring för 2014 ska endast premier som betalats
efter den 31 maj beaktas.

3. Vad som anges i punkt 2 beträffande kapitalförsäkring och
pensionsförsäkring gäller i tillämpliga delar också avtal om
tjänstepension.

4. Bestämmelsen i 12 § tredje stycket tillämpas första gången
på beskattningsår som börjar efter den 31 maj 2014.

5. Bestämmelserna i 13 § tillämpas första gången

a) på skatteunderlag för avkastningsskatt som är hänförligt
till kalenderår 2013, och

b) då den skattskyldige enligt 3 kap. 4 § första stycket 1
skatteförfarandelagen (2011:1244) har ett beskattningsår som
går ut efter den 31 augusti 2013.