Studiestödslag (1999:1395) | Klevrings Juridik

SFS nr: 1999:1395
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1999-12-16
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:1580

1 kap. Inledande bestämmelser

Studiestödsformer

1 § Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av
studiehjälp och studiemedel.

Det finns bestämmelser om

– studiehjälp i 2 kap.,

– studiemedel i 3 kap.,

– återbetalning av studielån i 4 kap.,

– återkrav av studiestöd i 5 kap.,

– överklagande samt andra bestämmelser om studiestöd i 6 kap.

Myndighet

2 § Studiestödet handhas av Centrala studiestödsnämnden.

Prisbasbelopp

3 § Med prisbasbelopp avses i denna lag prisbasbeloppet
enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Lag (2010:1279).

Utländska medborgare som jämställs med svenska medborgare

4 § När det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag, ska
utländska medborgare jämställas med svenska medborgare om de
på grund av anställning eller etablering som egenföretagare
här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala
förmåner från

1. EU-rätten,

2. avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
eller

3. avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri
rörlighet för personer.

Första stycket gäller även familjemedlemmar som avses i 3 a
kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) till
sådana utländska medborgare. Detsamma gäller sådana
familjemedlemmar till svenska medborgare som avses i 3 a kap.
2 § andra stycket utlänningslagen, om den svenska medborgaren
är anställd eller egenföretagare här i landet. Lag (2014:195).

5 § Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i
Sverige som kan härleda rättigheter i fråga om sociala
förmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt till
studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska
medborgare. Lag (2013:608).

6 § Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga
om sociala förmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt
till studiestöd enligt denna lag, jämställas med svenska
medborgare vid studier i Sverige, om de har

1. ställning som varaktigt bosatt i Sverige,

2. ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat men har
uppehållstillstånd i Sverige, eller

3. ett EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen
(2005:716). Lag (2014:194).

7 § Utländska medborgare som kan härleda rättigheter i fråga
om familjeförmåner från EU-rätten ska, när det gäller rätt
till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg
enligt denna lag, jämställas med svenska medborgare, om de
är

1. gästforskare som avses i lagen (2008:290) om godkännande
för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare med
uppehållstillstånd i Sverige för forskning,

2. familjemedlemmar till en gästforskare som avses i 1 och
har uppehållstillstånd i Sverige, eller

3. familjemedlemmar till en utländsk medborgare som har ett
EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) och
själva har uppehållstillstånd och ska studera i Sverige.
Lag (2013:608).

8 § I 2 kap. 4 § andra–fjärde styckena och 3 kap. 4 §
andra–fjärde styckena finns ytterligare bestämmelser om rätt
till studiestöd för utländska medborgare. Lag (2013:608).

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter i anslutning till 4–7 §§.
Lag (2013:608).

2 kap. Studiehjälp

1 § Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg
och extra tillägg.

Vem som kan få studiehjälp

Utbildning

2 § Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter
och utbildningar som bestäms av regeringen eller av den
myndighet som regeringen bestämmer. Inackorderingstillägg får
dock lämnas bara till den som behöver inackordering och som
studerar vid de läroanstalter och utbildningar som regeringen
bestämmer särskilt.

Ålder

3 § Studiebidrag får lämnas från och med kvartalet närmast
efter det kvartal då den studerande fyller 16 år.
Inackorderingstillägg och extra tillägg kan lämnas även till
studerande som är yngre.

Studiehjälp lämnas längst till och med det första
kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år.

Medborgarskap

4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska
medborgare.

Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är
svenska medborgare, om de studerande

1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd
här, och

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än
att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1
gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning
till Sverige och som är

1. utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3
eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2
och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent
uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det
finns särskilda skäl för det.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska
medborgare ska jämställas med svenska medborgare.
Lag (2013:608).

Studiernas omfattning

5 § Studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier, om inte
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreskriver något annat.

Tid som studiehjälp får lämnas för

6 § Studiehjälp får lämnas för de delar av ett läsår då den
studerande bedriver studier. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva att studiebidrag och extra
tillägg får lämnas även för annan tid. Bestämmelser om
studiehjälp under sjukdom och ledighet finns i 10 §.

Studiehjälp beräknas bara för hela, sammanhängande tidsperioder
under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och
30 dagar för deltidsstuderande, om inte regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.

Det får bestämmas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer hur många dagar ett läsår skall anses
omfatta vid tillämpningen av detta kapitel och hur dessa dagar
skall fördelas på kalenderhalvåren. Lag (2002:1108).

Studiehjälpens storlek

7 § Studiebidrag lämnas med 1 050 kronor i månaden.

Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350
kronor i månaden.

Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden.
Lag (2006:955).

8 § Studiehjälp för en period om 15 dagar skall uppgå till
hälften av månadsbeloppet enligt 7 §.

Studiehjälp för studier utomlands

9 § Studiehjälp får lämnas för studier utanför Sverige, om

1. den studerande är svensk medborgare,

2. studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en
svensk läroanstalt, och

3. studierna svarar mot eller är jämförbara med studier vid en
svensk läroanstalt eller en utbildning som omfattas av ett
förordnande enligt 2 §.

Regeringen får föreskriva att studiehjälp får lämnas för
studier utanför Sverige även om förutsättningarna enligt första
stycket 1 eller 2 inte är uppfyllda.

Studiehjälp under sjukdom och ledighet

10 § Regeringen meddelar föreskrifter om att studiehjälp får
lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar också föreskrifter om studerandes rätt till
studiehjälp vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

2. för närståendevård, eller

3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.
Lag (2012:160).

Minskning av studiehjälp

11 § Om en heltidsstuderande får lärlingslön eller någon annan
sådan ersättning, får regeringen föreskriva att studiehjälpen
får minskas.

Motsvarande gäller, när en studerande helt eller till en
väsentlig del får sitt uppehälle bekostat av staten eller av en
kommun.

Regeringen får meddela föreskrifter om minskning av
studiehjälpen också för andra grupper av studerande.

Nytt studiestöd

12 § En studerande som tidigare har fått studiestöd som krävts
tillbaka enligt 5 kap. kan beviljas studiehjälp bara om högst
ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd ännu inte har betalats
tillbaka.

Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp beviljas trots
bestämmelsen i första stycket.

Ansökan

13 § Studiehjälp beviljas efter ansökan, om inte regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något
annat.

Närmare föreskrifter

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta
kapitel.

3 kap. Studiemedel

1 § Studiemedel består av studiebidrag och studielån.

Vem som kan få studiemedel

Utbildning

2 § Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter
och utbildningar som bestäms av regeringen eller av den
myndighet som regeringen bestämmer.

Studiemedel får lämnas även till studerande vid de
läroanstalter och utbildningar som avses i 2 kap. 2 §. I sådana
fall får dock studiemedel lämnas tidigast från och med det
andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år,
om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Ålder

3 § Studiemedel får lämnas längst till och med det kalenderår
då den studerande fyller 56 år. Regeringen meddelar
föreskrifter om att studiemedel i form av studiebidrag får
lämnas även för tid därefter. Lag (2013:1119).

Medborgarskap

4 § Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska
medborgare.

Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är
svenska medborgare, om de studerande

1. är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd
här, och

2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än
att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1
gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning
till Sverige och som är

1. utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3
eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2. schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3. familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2
och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent
uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om det
finns särskilda skäl för det.

I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska
medborgare ska jämställas med svenska medborgare.
Lag (2013:608).

Studiernas omfattning m.m.

5 § Studiemedel får lämnas för varje vecka då den studerande
bedriver studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå
under en sammanhängande tid om minst tre veckor.

Studiemedel får lämnas bara för sådan del av studietid som
omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för
utbildningen.

Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i
24 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att studiemedel får lämnas för annan
tid än då den studerande bedriver studier. Lag (2011:859).

Prövning av studieresultat

Studiemedel utan prövning av studieresultat

6 § Studiemedel får lämnas utan föregående prövning av den
studerandes tidigare studieresultat. Detta gäller dock bara

1. i fråga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han
eller hon tidigare inte har varit inskriven vid någon
läroanstalt eller utbildning som avses där,

2. i fråga om studerande som avses i 2 § andra stycket, om han
eller hon tidigare inte har varit inskriven vid någon
läroanstalt eller utbildning som avses i 2 § första stycket
eller 2 kap. 2 §; studiemedel får dock alltid lämnas utan
föregående prövning inom ramen för sådan utbildning vid
gymnasieskolan som omfattas av ett förordnande enligt 2 kap.
2 §.

Studiemedel med prövning av studieresultat

7 § I andra fall än som anges i 6 § ska det göras en prövning
av den studerandes tidigare studieresultat. Studiemedel får
lämnas till en studerande som har bedrivit sina tidigare
studier i normal takt.

Studiemedel får lämnas även om den studerande inte har
bedrivit sina tidigare studier i normal takt, om det

1. finns särskilda skäl för det, eller

2. är fråga om äldre studieresultat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om vad som ska anses vara studier i
normal takt och äldre studieresultat. Lag (2013:528).

Tid som studiemedel får lämnas för

Heltidsstudier

8 § För studier i sådan utbildning som avses i 2 § första
stycket får studiemedel lämnas vid studier på heltid under
sammanlagt högst 240 veckor.

För studier i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket
och som inte är grundskoleutbildning får studiemedel lämnas vid
studier på heltid under sammanlagt högst 120 veckor. Till en
studerande som redan har en treårig gymnasieutbildning eller
motsvarande svensk eller utländsk utbildning får dock
studiemedel lämnas under högst 80 veckor.

För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid
studier på heltid under sammanlagt högst 80 veckor till
studerande som helt saknar grundskoleutbildning eller
motsvarande utbildning. Till studerande som behöver
färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får
studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. Till
studerande som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande
svensk eller utländsk utbildning får studiemedel lämnas för
sådana studier under sammanlagt högst 40 veckor.

Från och med det år då den studerande fyller 40 år får
studiemedel lämnas under längre tid än som anges i första-
tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Studiemedel får i
dessa fall lämnas i ytterligare högst 40 veckor.

Studiemedel får lämnas under längre tid än som anges i första-
fjärde stycket, om det finns synnerliga skäl. Lag (2005:613).

9 § Trots vad som anges i 8 § är rätten till studiemedel i
form av studielån begränsad till sammanlagt högst det antal
veckor som anges nedan från och med det kalenderår då den
studerande fyller 47 år.

Det antal veckor som den studerande tidigare har haft
studielån ska räknas in i det sammanlagda antalet veckor.
Detta gäller dock inte studielån som har lämnats för studier
på grundskolenivå. När det gäller studielån som har lämnats
för studier i någon annan sådan utbildning som avses i 2 §
andra stycket ska hälften av antalet veckor räknas in.

En studerande som genom återbetalning eller avskrivning inte
längre har studielån får beviljas nya studielån trots vad som
anges i andra stycket. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
förutsättningarna för att bevilja nya lån enligt detta
stycke.

Om den studerande inte har fått studielån under en
sammanhängande period ska rätten till fortsatta studielån
bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya
studiemedelsperiodens början. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad som ska
anses vara en sammanhängande period.

Ålder som uppnås Antal
under kalenderåret veckor

47 år 220

48 år 200

49 år 180

50 år 160

51 år 140

52 år 120

53 år 100

54 år 80

55 år 60

56 år 40
Lag (2013:1119).

Deltidsstudier

10 § Vid studier på deltid får studiemedel lämnas under högst
det antal veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid
heltidsstudier.

Beräkning av studiemedel

Studiemedlens storlek

11 § Studiemedel får lämnas med ett belopp som för varje
vecka då den studerande har rätt till studiemedel utgör

1. 5,59 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

2. 4,19 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75
procent men mindre än 100 procent av heltid, och

3. 2,80 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50
procent men mindre än 75 procent av heltid.

Första stycket gäller bara om något annat inte följer av 14,
15, 16, 17, 18 eller 20 §. Lag (2014:1580).

Studiebidragets andel av studiemedlen

12 § Om inte något annat följer av 13 § får studiebidrag
lämnas med ett belopp som för varje vecka som den studerande
har rätt till studiemedel utgör

1. 1,59 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

2. 1,19 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst
75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och

3. 0,79 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst
50 procent men mindre än 75 procent av heltid.
Lag (2009:1535).

13 § Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 § andra
stycket får studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka,
nämligen med

1. 3,70 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

2. 2,77 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst
75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och

3. 1,85 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst
50 procent men mindre än 75 procent av heltid.

Det högre bidragsbeloppet får lämnas från och med det kalenderår
då den studerande fyller 25 år. En studerande som tidigare har
fått det högre bidragsbeloppet för en viss utbildning och som
fortsätter denna utbildning har förtur till det högre beloppet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska gälla för
att en studerande ska ha rätt till det högre bidragsbeloppet.

Regeringen meddelar föreskrifter om att det högre
bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning
som avses i 2 § första stycket, om det finns särskilda skäl.
Regeringen meddelar också föreskrifter om att det högre
bidragsbeloppet får lämnas även till studerande som är yngre än
25 år och som har särskilt behov av ett sådant stöd.
Lag (2010:2018).

Tilläggsbidrag

13 a § Utöver det studiemedelsbelopp som följer av 11 § får
studiebidrag lämnas i form av tilläggsbidrag till studerande
som har vårdnad om barn. Sådant bidrag får lämnas till och med
det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. För varje barn kan
högst ett tilläggsbidrag motsvarande bidragsbeloppet vid
heltidsstudier lämnas. Lag (2005:613).

13 b § Regeringen får meddela föreskrifter om tilläggsbidragets
belopp i förhållande till antal barn och studieomfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om fördelningen av tilläggsbidraget om
båda vårdnadshavarna studerar samt de förutsättningar som i
övrigt skall gälla för tilläggsbidraget. Lag (2005:613).

Tilläggslån

14 § Utöver det studiemedelsbelopp som följer av 11 § får
studielån lämnas i form av tilläggslån till vissa studerande
från och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år.
Vid studier på heltid får tilläggslån lämnas med ett belopp
som för varje vecka då den studerande har rätt till
studiemedel utgör 1,98 procent av prisbasbeloppet. Sådana lån
får dock lämnas under högst 120 veckor.

Vid studier på deltid får tilläggslån lämnas under högst det
antal veckor som svarar mot 120 veckor vid heltidsstudier med
ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt
till studiemedel utgör

1. 1,49 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75
procent men mindre än 100 procent av heltid, och

2. 0,99 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50
procent men mindre än 75 procent av heltid.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt ska
gälla för tilläggslån. Lag (2013:1119).

/Rubriken träder i kraft I:2015-07-01/
Merkostnadslån

15 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 och 14 §§
får studielån lämnas i form av tilläggslån för vissa
merkostnader i samband med studierna. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
sådana tilläggslån.

15 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 och 14 §§
får studielån lämnas i form av merkostnadslån.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om merkostnadslån. Lag (2013:780).

Inkomstprövning

16 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Studiemedel med fullt belopp enligt 11 § får lämnas bara
om den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är
högre än ett visst belopp (fribeloppet).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om inkomstprövning för tilläggslån enligt
14 eller 15 §§.

16 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Studiemedel med fullt belopp enligt 11 § får lämnas bara
om den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är
högre än ett visst belopp (fribeloppet).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om inkomstprövning för tilläggslån och
merkostnadslån enligt 14 och 15 §§. Lag (2013:780).

17 § Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalvår ska
fribeloppet svara mot

1. 193,71 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,

2. 242,14 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75
procent men mindre än 100 procent av heltid, och

3. 290,57 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50
procent men mindre än 75 procent av heltid.

I andra fall än som avses i första stycket, ska fribeloppets
andel av prisbasbeloppet ökas eller minskas för varje vecka
som studietiden är kortare eller längre än 20 veckor med

1. 9,69 procentenheter vid studier på heltid,

2. 7,26 procentenheter vid studier på minst 75 procent men
mindre än 100 procent av heltid, och

3. 4,84 procentenheter vid studier på minst 50 procent men
mindre än 75 procent av heltid. Lag (2013:1119).

18 § Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet
beräknat enligt 17 §, ska det belopp som får lämnas enligt
11 § första stycket minskas med 61 procent av den
överskjutande inkomsten. Lag (2009:1535).

19 § Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår
enligt 16 § räknas vad som hänför sig till det halvåret av
den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst,
näringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig skatt
för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om hur inkomsten ska räknas för
studerande som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i
Sverige.

Ett beslut om studiemedel ska grunda sig på den uppgift om
beräknad inkomst som den studerande lämnar i ansökan om
studiemedel. Lag (2011:1401).

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får föreskriva att den studerandes inkomst skall beaktas i
annan utsträckning än som följer av 16-18 §§, om det finns
särskilda skäl.

Regeringen får föreskriva att studiemedlen skall minskas, om
den studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del
bekostas av staten eller en kommun.

21 § Om den studerande inte får studiemedel med fullt belopp
enligt 11 §, skall av minskningen så stor andel avse
studiebidraget som detta bidrag utgör av fullt studiemedel
beräknat enligt 11-13 §§.

22 § Studiemedel får inte lämnas, om beloppet per vecka
motsvarar eller är lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet.

/Rubriken upphör att gälla U:2015-07-01/
Studiemedel för studier utomlands

/Rubriken träder i kraft I:2015-07-01/
Studiemedel för utlandsstudier

23 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige om den
studerande har varit bosatt i Sverige i en sammanhängande
period om minst två år under de senaste fem åren.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. undantag från bosättningskravet i första stycket och

2. övriga förutsättningar för studiemedel vid studier utanför
Sverige och med vilka belopp studiemedel för sådana studier får
lämnas.

Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i
24 §. Lag (2005:613).

23 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige
(utlandsstudier) om den studerande under de senaste fem åren
har varit bosatt i Sverige i en sammanhängande period om
minst två år.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar

1. föreskrifter om undantag från bosättningskravet i första
stycket, och

2. ytterligare föreskrifter om studiemedel vid
utlandsstudier.

Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns
i 24 §. Lag (2013:780).

Studiemedel under sjukdom och ledighet

24 § Regeringen meddelar föreskrifter om att studiemedel får
lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar också föreskrifter om studerandes rätt till
studiemedel vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

2. för närståendevård, eller

3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.
Lag (2012:160).

Samordning med andra förmåner m.m.

25 § Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid
för vilken det lämnas

1. studiehjälp enligt 2 kap.,

2. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta
i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

3. utbildningsbidrag för doktorander,

4. sjukersättning, aktivitetsersättning eller
rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken,

5. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska
skolmyndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är
särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna,

6. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare
studier i alfabetisering i samiska, eller

7. ersättning enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande
tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på
forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd
som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag
för doktorander.

Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande
beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering
från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken
utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta
stycke.

Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från
första stycket. Lag (2010:1280).

Förutsättningar för att få nytt studiestöd

26 § En studerande som tidigare har fått studiestöd enligt
denna lag kan beviljas studiemedel bara om den studerande har

1. betalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 §, som skall
betalas före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, och

2. betalat tillbaka så mycket av återkrävt studiestöd enligt 5
kap. att högst ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd
återstår att betala.

Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel beviljas trots
bestämmelsen i första stycket.

Uppgiftsskyldighet

27 § En studerande som har beviljats studiemedel skall till
Centrala studiestödsnämnden anmäla sådan ändring av sina
förhållanden som har betydelse för rätten till studiemedel
eller för studiemedlens storlek.

Förskott på studiemedel

28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att studerande kan få förskott på
studiemedel.

Ansökan m.m.

29 § Studiemedel beviljas efter ansökan. En studerande får
begränsa sin ansökan till att avse endast studiebidrag.

Utbetalning av studiemedel

30 § Studiemedel får betalas ut endast om det är styrkt att den
studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har
beviljats.

Den som får studiemedel i form av studielån skall betala sådan
avgift som regeringen föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.

Rätten till studiemedel är förverkad, om den studerande inte
före utgången av den tidsperiod som studiemedlen avser har
styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare,
får studiemedlen ändå betalas ut, om det finns särskilda skäl.

Rätten till studiemedel är förverkad om den studerande avlider
innan studiemedlen har betalats ut.

Närmare föreskrifter

31 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta
kapitel.

4 kap. Återbetalning av studielån

Betalning av lån

1 § Den som har fått studielån skall betala tillbaka lånet.

På studielån skall en årlig ränta betalas. Regeringen
fastställer före varje kalenderårs början den ränta som skall
gälla under året. Ränta som inte har betalats under det år då
den har uppkommit skall läggas till skulden vid kalenderårets
slut.

Låntagaren skall också betala sådana avgifter som regeringen
föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.

2 § Regeringen får föreskriva att ränta inte skall beräknas på
studielån för den tid då låntagaren fullgör en längre
grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt.

Återbetalningstid

3 § När det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex
månader efter utgången av den senaste tidsperiod för vilken
låntagaren fått studiestöd enligt denna lag, skall
återbetalningen av studielånen börja.

4 § Återbetalningstiden skall vara 25 år eller det lägre antal
år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60
år.

Återbetalningstiden skall i vissa fall bestämmas till kortare
tid än vad som anges i första stycket. Bestämmelser om detta
finns i 9-11 §§.

5 § Om låntagaren har fått nya studielån under
återbetalningstiden, skall de nya lånen läggas samman med de
tidigare lånen.

Återbetalningen av det sammanlagda lånet börjar året närmast
efter det år under vilket låntagaren tagit emot de nya
studielånen.

Ny återbetalningstid

6 § Om en låntagare under minst tre år har beviljats
nedsättning av årsbelopp enligt 13 § 3, 14 eller 15 § får en ny
återbetalningstid bestämmas. Därvid tillämpas bestämmelserna i
4 §. Detsamma gäller om en låntagare har sammanlagda lån enligt
5 §, dock endast om nya lån uppgår till minst 50 procent av
prisbasbeloppet.

En ny återbetalningstid får bestämmas efter ansökan av
låntagaren, om inte regeringen föreskriver något annat.
Lag (2005:613).

Fastställande av årsbelopp

7 § Lånet och räntan skall betalas med ett visst belopp varje
kalenderår (årsbelopp). Detta belopp fastställs för varje
kalenderår då återbetalning skall göras.

Låntagaren skall underrättas om det årsbelopp och de avgifter
som skall betalas under året.

Beräkning av årsbelopp

8 § Årsbeloppet skall för varje år beräknas med beaktande av

1. skuldens storlek vid ingången av kalenderåret, minskad med
tidigare års obetalda årsbelopp,

2. ränta enligt 1 § andra stycket för kalenderåret,

3. den återstående återbetalningstiden, och

4. den beräkning som anges i andra stycket.

Årsbeloppet skall beräknas så att återbetalningen under
återbetalningstiden ökar med två procent varje år, om full
betalning sker och räntan enligt första stycket är oförändrad
jämförd med föregående år.

9 § Om skulden uppgår till ett belopp som är mindre än femton
procent av prisbasbeloppet, skall årsbeloppet bestämmas så att
lånet är återbetalat under det första återbetalningsåret.

10 § Om 9 § inte skall tillämpas och årsbeloppet beräknat
enligt 8 § uppgår till mindre än femton procent av
prisbasbeloppet det första återbetalningsåret, skall
återbetalningstiden förkortas genom att årsbeloppet för detta
år fastställs till femton procent av prisbasbeloppet. Därefter
skall årsbeloppet beräknas enligt 8 § till dess skulden är
betald.

11 § Om skulden under ett återbetalningsår har minskat med
minst tio procent av prisbasbeloppet på grund av att

1. låntagaren har gjort en förtida återbetalning,

2. studielån har skrivits av enligt 22-25 §§,

3. studielån har krävts tillbaka enligt 5 kap.,

skall återbetalningstiden förkortas enligt 9 §, om skulden det
första återbetalningsåret efter det år då skulden minskat
uppgår till ett belopp som är mindre än femton procent av
prisbasbeloppet. Om minskningen i annat fall innebär att
årsbeloppet beräknat enligt 8 § det första återbetalningsåret
efter det år då skulden minskat uppgår till mindre än femton
procent av prisbasbeloppet, skall återbetalningstiden förkortas
enligt 10 §.

Nedsättning av årsbelopp

12 § Efter ansökan av låntagaren får årsbeloppet sättas ned
enligt bestämmelserna i 13-18 §§. Nedsättning med stöd av 13 §
1 får dock ske utan ansökan av låntagaren. Lag (2002:1108).

Utbildning m.m.

13 § Årsbeloppet får sättas ned

1. om låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller
utbildningsbidrag för doktorander,

2. om låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar
enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör
utbildning till reserv- eller yrkesofficer, eller

3. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.

Inkomst och förmögenhet

14 § Årsbeloppet får sättas ned till fem procent av låntagarens
inkomst. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av
låntagarens överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet
och kapital under betalningsåret. Detta gäller dock endast till
och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år.

Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får
årsbeloppet sättas ned till sju procent av den i första stycket
angivna inkomsten. Tillägg till inkomsten får göras för
förmögenhet enligt grunder som regeringen bestämmer.

Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt
första och andra styckena understiger årsbeloppet beräknat
enligt 8 – 11 §§ med minst tre procent av prisbasbeloppet.

Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat
enligt första och andra styckena understiger fem procent av
prisbasbeloppet. Lag (2001:304).

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt
14 § första och andra styckena ska beräknas för låntagare som
inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige.
Lag (2011:1401).

Preliminärt årsbelopp

16 § Årsbelopp enligt 14 § får sättas ned preliminärt i
avvaktan på att underlaget för att ta ut skatt eller avgift
för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet
ska grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst och från
och med det år då låntagaren fyller 50 år även den uppgift om
förmögenhet som låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning.
Lag (2011:1401).

Slutligt årsbelopp

17 § Efter det att underlaget för att ta ut skatt eller
avgift för betalningsåret har fastställts ska ett slutligt
årsbelopp fastställas, dock högst det belopp som kunnat
fastställas enligt 8–11 §§. Som fastställt underlag gäller
beslut om slutlig skatt i första instans.

Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga
årsbeloppet, ska mellanskillnaden betalas i efterhand.

Regeringen meddelar föreskrifter om att låntagaren dessutom
ska betala en tilläggsavgift.

Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga
årsbeloppet, ska det överskjutande beloppet inte betalas ut
till låntagaren utan i stället räknas av på lånet.
Lag (2011:1401).

Ändring av beslut om nedsättning

18 § Ett beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras

1. om de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som lagts till
grund för beslutet har ändrats väsentligt,

2. om det framkommer att låntagaren har lämnat oriktiga
uppgifter i ärendet om nedsättning, eller

3. om det i något annat hänseende har inträffat en förändring
som väsentligt påverkar rätten till nedsättning.

Betalning av årsbelopp

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om hur det fastställda årsbeloppet och
sådana avgifter som avses i detta kapitel skall betalas samt om
hur det inbetalda beloppet skall räknas av.

Förtida återbetalning

20 § I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån
får regeringen meddela föreskrifter om premier till låntagare
som betalar tillbaka större belopp än det fastställda
årsbeloppet.

Betalning av återstående skuld

21 § När återbetalningstiden är slut skall eventuell resterande
skuld betalas under det följande året. Bestämmelserna om
nedsättning i 13-18 §§ skall tillämpas även vid återbetalning
som sker efter den ordinarie återbetalningstiden.

Om nedsättning sker, skall återstoden av skulden varje år
betalas av med nedsatt belopp tills full återbetalning skett.
Om förutsättningar för nedsättning upphör innan full betalning
skett, skall det då återstående beloppet betalas under det
första kalenderår då nedsättning inte sker.

Betalning skall pågå till dess full återbetalning har skett,
dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.

Avskrivning av lån

Avskrivning av lån för tidigare studier

22 § Studielån som har lämnats för studier i sådan utbildning
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket för att den studerande
skall få grundläggande eller särskild behörighet för
högskoleutbildning på annan nivå än forskarnivå kan skrivas av
till viss del, om låntagaren senare har beviljats studielån för
studier i sådan utbildning som avses i 3 kap. 2 § första
stycket. I sådant fall får en sjättedel av det lånade beloppet
jämte ränta som avser det första lånet skrivas av för varje 60
högskolepoäng som kan ingå i en högskoleexamen och som
låntagaren har genomfört med godkänt resultat. Den sammanlagda
avskrivningen får dock omfatta högst hälften av det först
lånade beloppet jämte ränta.

Avskrivning enligt första stycket får inte ske av lån som har
lämnats under tid då det högre bidraget enligt 3 kap. 13 §
lämnats.

Regeringen får föreskriva att avskrivning enligt första stycket
får ske även efter godkänt resultat i annan eftergymnasial
utbildning än högskoleutbildning. Lag (2006:1457).

Avskrivning av lån som tagits emot under sjukdomstid m.m.

23 § Studielån får skrivas av helt eller delvis om lånet har
tagits emot enligt bestämmelser som har meddelats i anslutning
till 3 kap. 24 §. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om sådan
avskrivning. Lag (2010:441).

24 § Studielån som avser tid då den studerande har tagit emot
aktivitetsstöd, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte
betalas tillbaka i den mån avdrag har skett från
aktivitetsstödet. Lag (2000:1374).

Avskrivning av återstående skuld

25 § Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då
låntagaren fyller 67 år skall skrivas av.
Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbelopp avseende de
tre senaste kalenderåren som har förfallit till betalning. Om
det finns synnerliga skäl, får dock också sådana årsbelopp
skrivas av.

Lån skall också skrivas av om låntagaren avlider eller om det
annars finns synnerliga skäl till det.

Uppgiftsskyldighet

26 § Låntagaren ska lämna de uppgifter som är av betydelse för
tillämpningen av detta kapitel till Centrala
studiestödsnämnden.

En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att
omedelbart underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon
omständighet som föranlett nedsättningen inte längre finns.

En låntagare som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling
av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.
Lag (2011:859).

Utmätning m.m.

27 § Årsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har
betalats inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan
föregående dom eller utslag.

Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt
eller genom utmätning, före utgången av november månad det
tredje året efter betalningsåret, skall inte föranleda vidare
indrivningsåtgärder.

Uppsägning av lån till omedelbar betalning

27 a § Studielån får sägas upp till omedelbar betalning om
låntagaren har fått påminnelser och krav och trots det inte
har betalat förfallna årsbelopp eller avgifter.

Bestämmelserna om nedsättning i 4 kap. 12–18 §§ gäller inte
för studielån som har sagts upp enligt första stycket.
Lag (2010:441).

Närmare föreskrifter

28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta
kapitel.

5 kap. Återkrav av studiestöd

När studiestöd skall krävas tillbaka

1 § Om en studerande har fått studiemedel felaktigt eller med
för högt belopp på grund av att summan av hans eller hennes
överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och
kapital enligt beslut om slutlig skatt överstigit den inkomst
som lagts till grund för beräkningen av studiemedel, ska det
som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Belopp som
understiger en viss gräns enligt föreskrifter som har
meddelats av regeringen, ska dock inte krävas tillbaka.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom
oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin
uppgifts- och anmälningsskyldighet eller på något annat sätt
har orsakat att studiehjälp eller studiemedel lämnats
felaktigt eller med för högt belopp, ska det som betalats ut
för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat
sätt fått studiestöd felaktigt eller med för högt belopp och
insett eller borde ha insett detta.

Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning
enligt första eller andra stycket helt eller delvis efterges.
Lag (2011:1401).

2 § Om någon avbryter sina studier skall 1 § andra och tredje
stycket tilllämpas beträffande studiestöd som har betalats ut
för tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall
studiestödet inte krävas tillbaka, om den studerande har fått
studiestödet enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2
kap. 10 § eller 3 kap. 24 §. Detsamma gäller vid sådan ledighet
som avses i dessa paragrafer.

3 § Om ett återkrav avser studiehjälp till en studerande som
vid utbetalningstillfället var omyndig, är den som då var den
omyndiges förmyndare betalningsskyldig.

Ränta och avgifter

4 § På studiemedel som krävs tillbaka tas ränta ut från den dag
då studiemedlen tagits emot efter en räntesats som vid varje
tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter.

På studiehjälp som krävs tillbaka tas ränta ut enligt den
räntesats som anges i första stycket från den dag som infaller
en månad efter det att beslut om återkrav har fattats.

Om det finns särskilda skäl, kan den återbetalningsskyldige
befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala ränta.

5 § I samband med återkrav skall den återbetalningsskyldige
betala sådana avgifter som regeringen kan ha föreskrivit med
stöd av 6 kap. 4 §.

Avskrivning av återkrav

6 § En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har
krävts tillbaka, skall bevakas fram till utgången av det år då
den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter skall
fordringen skrivas av. Avskrivning skall också ske om den
återbetalningsskyldige avlider.

Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket
skulle leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och
indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får
indrivningsåtgärder underlåtas.

Uppgiftsskyldighet

6 a § En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella
adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till
Centrala studiestödsnämnden. Lag (2011:859).

Närmare föreskrifter

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.

6 kap. Övriga bestämmelser

Särskilda föreskrifter om studiestöd

1 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid
arbetskonflikt skall tillämpas på studiestöd, om detta har
sökts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Lagen
skall dock inte tillämpas på studiestöd till sådana personer
med funktionshinder som av medicinska eller sociala skäl
behöver utbildning på grund av funktionsnedsättningen.

2 § Om någon som har tagit emot studiestöd meddelar att han
eller hon inte önskar utnyttja detta, får det genast betalas
tillbaka utan tillämpning av 4 eller 5 kap. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare
föreskrifter om sådan återbetalning.

3 § En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.

En fordran på studiestöd får inte tas i anspråk genom
utmätning.

3 a § Om det finns sannolika skäl att anta att rätten till
studiestöd har upphört eller att studiestödet kommer att
minskas, får Centrala studiestödsnämnden besluta att
studiestödet ska hållas inne eller lämnas med ett lägre belopp
till dess att slutligt beslut om rätt till studiestöd fattas.
Lag (2010:441).

Avgifter för administrativa kostnader m.m.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att Centrala
studiestödsnämnden får ta ut avgifter för sina administrativa
kostnader i samband med att studielån beviljas, vid
återbetalning av studielån och i samband med återkrav av
studiestöd.

5 § Om ett belopp enligt denna lag slutar på ett öretal, rundas
det av till närmaste lägre krontal.

Uppgiftsskyldighet

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att till
Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av
betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om en läroanstalts
skyldighet att till den överklagandenämnd som avses i 11 §
lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av
denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

7 § Försäkringskassan skall enligt de bestämmelser som
regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den
överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har
betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen.

Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på
begäran lämna domstol, Försäkringskassan och Centrala
studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som
är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap.
och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.
Lag (2004:846).

8 § Regeringen meddelar föreskrifter om hur Centrala
studiestödsnämnden ska hämta in de uppgifter om beskattning
som myndigheten behöver för tilllämpningen av 4 kap. och av
föreskrifter som har meddelats i anslutning till 4 kap.
Lag (2011:1401).

Försöksverksamhet

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd
enligt denna lag. I sådana föreskrifter får avvikelser göras
från bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten får dock inte
innebära försämringar i fråga om förutsättningarna för
studiestöd som har beviljats en studerande enligt lagens
bestämmelser.

Överklagande

10 § Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om
återbetalning av studielån som rör en person som är bosatt i
Sverige överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets
personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i
övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars
domkrets det första beslutet i ärendet fattades.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var
folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet
fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades
här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men
som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år,
avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen
först var bosatt eller stadigvarande vistades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla
omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.
Lag (2009:832).

11 § För prövning av överklaganden av andra beslut om
studiestöd än sådana som avses i 10 § svarar en särskild
överklagandenämnd. Centrala studiestödsnämndens beslut skall
dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.
Om ett beslut överklagas, kan dock överklagandenämnden förordna
att beslutet tills vidare inte skall gälla.

Överklagandenämndens ordförande skall vara eller ha varit
ordinarie domare.

Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande
dit får inte överklagas.

Vad som sägs i 6-8 §§ om att uppgifter skall lämnas till
Centrala studiestödsnämnden eller att Centrala
studiestödsnämnden får hämta in uppgifter skall i överklagade
ärenden gälla även överklagandenämnden.

Preskription

12 § En fordran som avser återbetalning av studielån eller
återkrav av studiestöd enligt denna lag preskriberas tjugofem
år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts
dessförinnan. Lag (2011:859).

Övergångsbestämmelser

1999:1395

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001, då
studiestödslagen (1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa ska upphöra att gälla. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande, förutom vad som anges i
punkterna 13–21, i fråga om studiestöd som avser tid före
ikraftträdandet. Det som sägs om inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital i 4 kap. 21 §, 8 kap. 4 § och
9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) samt i punkten 2 f i
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i
studiestödslagen (1973:349), ska dock från och med
taxeringsåret 2002 i stället avse överskott i inkomstslagen
tjänst, näringsverksamhet och kapital. Lag (2011:859).

2. Till en studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbildningen beviljats särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får
sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas enligt
äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva
för att slutföra studierna, dock längst till och med den 30
juni 2003. Om studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser,
skall dessa även i övrigt tillämpas på studiestödet.
Bestämmelserna om samordning i 3 kap. 25 § i den nya lagen
skall tillämpas på ett motsvarande sätt i fråga om studiemedel
enligt den nya lagen och särskilt vuxenstudiestöd. Detsamma
gäller bestämmelserna om avräkning i 7 kap. 20 § i den gamla
lagen i fråga om studiemedel enligt den nya lagen och särskilt
vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Lag (2001:304).
2 a. Till en studerande som före den 1 juli 2001 påbörjar en
utbildning och för den utbildningen beviljas korttidsstudiestöd
eller internatbidrag enligt studiestödslagen (1973:349) får
sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas enligt
äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva
för att slutföra studierna, dock längst till och med den 31
augusti 2001. Om studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser,
skall dessa även i övrigt tillämpas på studiestödet.
Lag (2001:304).

3. Till en studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel
enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas
enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 § i den gamla lagen för att
den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av
bestämmelserna i 3 kap. 8-10 §§ i den nya lagen. Studiemedel
enligt den gamla lagen får dock inte lämnas för längre tid än
till och med den 30 juni 2003.

3 a. Utan den tidsbegränsning som anges i punkt 3 får
studiemedel lämnas enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 § första
stycket i den gamla lagen för att en studerande skall kunna
slutföra studierna, utan hinder av bestämmelserna i 3 kap. 8-
10 §§ i den nya lagen. Detta gäller dock bara, om den
studerande
– före den 1 juli 2001 har påbörjat en högskoleutbildning och
för den utbildningen beviljats studiemedel enligt
studiestödslagen (1973:349), och

– innan högskoleutbildningen påbörjades har beviljats
studiemedel för andra högskolestudier. Lag (2001:304).

4. Till en studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel
enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas
enligt bestämmelserna i 4 kap. 9 § i den gamla lagen för att
den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av 3
kap. 3 § i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen
får dock inte lämnas för längre tid än till och med den 30 juni
2003.

5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall
den tid som studiestöd har beviljats för räknas in vid
bedömningen av om studiemedel får lämnas enligt 3 kap. 8-10 §§
i den nya lagen. Vid bedömningen av om studielån får lämnas
enligt 3 kap. 9 § i den nya lagen skall de särskilda
bestämmelserna i 5 a tillämpas. Tid enligt den gamla lagen
skall räknas om till motsvarande antal veckor enligt den nya
lagen. Lag (2001:304).

5 a. Vid bedömningen av om studielån får lämnas enligt 3 kap.
9 § i den nya lagen, skall trots vad som sägs i punkten 5 inte
räknas in studielån och återbetalningspliktiga studiemedel som
har beviljats för studier på grundskolenivå. Vad gäller
studielån som har lämnats för studier i någon annan sådan
utbildning som avses i 4 kap. 2 § eller 7 kap. 1 § i den gamla
lagen skall hälften av tiden räknas in. Lag (2002:1108).

6. Till en studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och för den utbildningen beviljats studielån enligt
studiestödslagen (1973:349) får studiemedel i form av studielån
lämnas för att den studerande skall kunna slutföra studierna,
utan hinder av 3 kap. 9 § i den nya lagen. Studielån enligt den
gamla lagen får dock lämnas längst till och med den 30 juni
2003.

7. Om en studerande har tagit emot studiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349) skall som villkor för att få nytt
studiestöd gälla inte enbart 2 kap. 12 § och 3 kap. 26 § i den
nya lagen utan även 9 kap. 2 b § i den gamla lagen.

8. Beträffande sådana studielån som har beviljats enligt 4 kap.
2 § studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den
gamla lagen i stället för 4 kap. 22 § i den nya lagen. Vad som
i 8 kap. 11 § i den gamla lagen sägs om studier enligt 4 kap. 1 §
skall därvid tillämpas även på studier enligt 3 kap. 2 §
första stycket i den nya lagen. Lag (2000:1374).

9. Den som har beviljats studielån eller
återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa kan begära att lånet efter den 1 juli 2001 ska
betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen. De
ändrade betalningsvillkoren ska börja tillämpas vid
kalenderårsskiftet året närmast efter det år då låntagaren har
begärt ändrade betalningsvillkor. Ändrade betalningsvillkor
får dock inte beslutas om lånet har sagts upp till omedelbar
betalning enligt 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349) eller
punkterna 18 eller 19. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur en ansökan
om ändrade betalningsvillkor ska göras samt vid vilken
tidpunkt en sådan ansökan senast ska göras. Lag (2010:441).

10. Den som har beviljats studielån eller
återbetalningspliktiga studiemedel enligt både
studiestödslagen (1973:349) och den nya lagen kan begära att
äldre lån läggs samman med nya lån och att de sammanlagda
lånen betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen.
Sammanläggningen ska börja tillämpas året närmast efter det år
då låntagaren begärt att lånen ska läggas samman.
Sammanläggning får dock inte beslutas i fall där något av
lånen har sagts upp till omedelbar betalning enligt
bestämmelserna i 4 kap. 27 a § denna lag, 8 kap. 52 §
studiestödslagen (1973:349) eller punkterna 18 eller 19.
Sammanläggningen ska ske vid ett kalenderårsskifte enligt
följande. En gemensam återbetalningstid bestäms för det
sammanlagda lånet i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. 4, 9
och 10 §§ i den nya lagen. För återbetalning av det
sammanlagda lånet ska bestämmelserna i 4 kap. i den nya lagen
även i övrigt tillämpas. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får dock föreskriva att årsbeloppet
enligt 4 kap. 14 § första stycket i den nya lagen får sättas
ned till ett belopp som är lägre än fem procent av
låntagarens inkomst eller, från och med det år då låntagaren
fyller 50 år, sju procent. Årsbeloppet ska dock alltid uppgå
till minst fyra procent av låntagarens inkomst. Från och med
det år då låntagaren fyller 50 år får tilllägg till inkomsten
göras för förmögenhet. Avskrivning av lån som har lagts samman
ska i fråga om lån som lämnats enligt den gamla lagen ske
enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i den gamla lagen och i fråga om
lån som lämnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 § i
den nya lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om hur en ansökan om
sammanläggning ska göras samt när en sådan ansökan senast ska
göras. Lag (2010:441).

11. Bestämmelsen i 6 kap. 11 § skall tillämpas på beslut som
har meddelats med stöd av denna lag.

12. Om en studerande har beviljats studiestöd enligt 3, 4 eller
7 kap. studiestödslagen (1973:349) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, och den studerande
beviljas studiestöd enligt den nya lagen innan
återbetalningsskyldighet för studielån har inträtt enligt de
gamla bestämmelserna, skall återbetalningen av dessa studielån
börja samtidigt med återbetalningen enligt den nya lagen.

13. I stället för vad som anges i 8 kap. 25 § studiestödslagen
(1973:349) gäller att Centrala studiestödsnämndens beslut i
ärenden om återbetalning av studielån som rör en person som är
bosatt i Sverige får överklagas till den förvaltningsrätt inom
vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet
fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den
förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i
ärendet fattades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla
omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.
Lag (2009:832).

14. I stället för vad som anges i 8 kap. 4 § första och andra
styckena studiestödslagen (1973:349) ska årsbeloppet för ett
kalenderår vara fyra procent av låntagarens sammanlagda
överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital
enligt det senaste beslutet om slutlig skatt i fråga om
svensk statlig inkomstskatt eller motsvarande om han eller
hon inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst eller
förmögenhet i Sverige. Som beslut om slutlig skatt gäller
beslutet i första instans. I de fall det saknas uppgift om
låntagarens inkomst ska återbetalningen i stället ske med ett
belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarstående
låneskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det
år återbetalningen ska göras. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de
förutsättningar som ska gälla vid fastställande av
årsbeloppet när beskattningen inte huvudsakligen sker i
Sverige eller det finns anledning att anta att den inte
huvudsakligen sker här. Lag (2011:1401).

15. I stället för vad som anges i 8 kap. 44 och 45 §§
studiestödslagen (1973:349) utgår slutlig avgift inte för
avgiftsår under vilket låntagarens avgiftsunderlag inte
överstiger avgiftsgränsen. Slutlig avgift utgår med högst en
femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger
avgiftsgränsen. Lag (2005:613).

16. I stället för vad som anges i 8 kap. 6 § första stycket 2
studiestödslagen (1973:349) får årsbeloppet sättas ned
preliminärt om låntagarens inkomst under betalningsåret kan
beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken
årsbeloppet har beräknats. Nedsättningen gäller i avvaktan på
att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för
betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet ska
grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst som låntagaren
lämnar i ansökan om nedsättning.

Efter det att underlaget för att ta ut skatt eller avgift för
betalningsåret har fastställts ska ett slutligt årsbelopp
fastställas. Beloppet ska motsvara fyra procent av
låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst,
näringsverksamhet och kapital. Det slutliga årsbeloppet kan
dock högst bestämmas till det belopp som fastställts enligt
punkten 14. Som fastställt underlag gäller beslut om slutlig
skatt i första instans.

Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga
årsbeloppet, ska mellanskillnaden betalas i efterhand som ett
resterande slutligt årsbelopp. Regeringen meddelar
föreskrifter om att låntagaren dessutom ska betala en
tilläggsavgift.

Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga
årsbeloppet, ska det överskjutande beloppet inte betalas ut
till låntagaren utan i stället räknas av från lånet.
Lag (2011:1401).

17. Punkten 2 c i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877)
om ändring i studiestödslagen (1973:349) ska inte tillämpas
efter utgången av januari 2009. Beslut som dessförinnan har
fattats med stöd av bestämmelsen ska upphöra att gälla vid
utgången av 2009. Lag (2008:1353).

18. Bestämmelsen i 8 kap. 52 § studiestödslagen (1973:349) i
dess lydelse före den 1 januari 1989 om att det får bestämmas
att återbetalningen genast ska fullgöras om betalningen av en
avgift inte har skett inom föreskriven tid ska tillämpas även
i fråga om en låntagare som är bosatt i Sverige. Punkterna
2–4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring
i studiestödslagen (1973:349), 8 kap. 39 och 40 §§
studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före den 1 januari
1989 och punkterna 9 och 10 ska inte tillämpas vid
återbetalning som sker efter ett beslut enligt 8 kap. 52 §
studiestödslagen (1973:349). Lag (2010:441).

19. Studielån som har beviljats enligt studiestödslagen
(1973:349) i dess lydelse efter den 31 december 1988 får sägas
upp till omedelbar betalning om låntagaren har fått
påminnelser och krav och trots det inte har betalat förfallna
årsbelopp eller avgifter. Bestämmelserna i 8 kap. 6 §
studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse efter den 31
december 1988 och punkterna 9, 10 och 16 ska inte tillämpas i
fråga om återbetalning av lån som har sagts upp enligt denna
bestämmelse. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter om hur studielån som
sagts upp enligt denna bestämmelse och förfallna avgifter som
hör till lånet ska betalas. Lag (2010:441).

20. Den som är återbetalningsskyldig för studielån,
studiemedel eller återkrav enligt studiestödslagen (1973:349)
och som inte har sin aktuella adress registrerad i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling
av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
ska lämna uppgift om adressen till Centrala
studiestödsnämnden. Lag (2011:859).

21. En fordran som avser återbetalning av studielån eller
studiemedel eller återkrav av studiestöd som har lämnats
enligt studiestödslagen (1973:349) preskriberas tjugofem år
efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts
dessförinnan. Detta gäller dock endast om fordran inte har
preskriberats före den 1 juli 2011. Lag (2011:859).

2002:634

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt
utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

2005:613

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 i fråga om 3 kap.
3, 8 och 9 §§ och i övrigt den 1 januari 2006.

2. Vad som anges i 3 kap. 9 § tredje stycket om möjligheten att
beviljas nya studielån gäller också för den som helt
återbetalat eller helt fått avskrivet studielån och
återbetalningspliktiga studiemedel enligt studiestödslagen
(1973:349) samt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som
avser tid före ikraftträdandet.

2006:170

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Bestämmelsen i 4 kap. 22 § skall tillämpas på motsvarande
sätt för studielån som har lämnats för att den studerande skall
få behörighet för grundläggande högskoleutbildning.

3. Om en studerande har genomfört studier vars omfattning
angetts i poäng enligt bestämmelser som skall tillämpas före
den 1 juli 2007, skall vid avskrivning enligt 4 kap. 22 § en
sådan poäng motsvaras av en och en halv högskolepoäng.
Lag (2006:1457).

2006:654

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiestöd som
avser tid före ikraftträdandet.

2006:655

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
Lag (2006:1473).

2006:955

1. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2006 i fråga om 2 kap.
7 § och i övrigt den 1 juli 2006. De nya bestämmelserna
tillämpas på studiestöd som lämnas för tid efter utgången av
juni 2006.

2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 7 § tillämpas fortfarande på
studiehjälp som lämnas för tid före utgången av juni 2006 om
inte annat följer av 3.

3. För månaderna april-juni 2006 lämnas ytterligare studiehjälp
i form av studiebidrag med 100 kronor per månad till studerande
som var berättigade till studiebidrag för minst femton dagars
studier under det andra kvartalet 2006.

2007:1343

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bidrag vid
korttidsstudier som har beslutats före ikraftträdandet.

2008:225

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har
beslutats före ikraftträdandet.

2008:293

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

2. De nya bestämmelserna i 1 kap. 7 § ska tillämpas även på
tredjelandsmedborgare som avses i 2 § lagen (2008:290) om
godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare och
som före den 1 juli 2008 har beviljats uppehållstillstånd i
Sverige för forskning och sådana tredjelandsmedborgares
familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige.

2009:1535

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om
3 kap. 11–13 §§ och i övrigt den 1 januari 2011.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 11–13 §§ i dess nya lydelse
tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och
med januari 2010.

3. Bestämmelsen i 3 kap. 17 och 18 §§ i dess nya lydelse
tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid från och
med januari 2011.

2010:441

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

2. I fråga om ansökningar om studiemedel som kommit in till
Centrala studiestödsnämnden efter ikraftträdandet och som
avser tid därefter tillämpas 3 kap. 7 § i dess nya lydelse.

3. I fråga om avskrivning av studielån vid vård av barn eller
närstående för vårdperioder som inleds efter ikraftträdandet
tillämpas 4 kap. 23 § i dess nya lydelse.

4. I fråga om årsbelopp och avgifter som förfaller till
betalning efter ikraftträdandet tillämpas 4 kap. 27 a § samt
punkterna 18 och 19 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna.

2010:875

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har
beslutats före ikraftträdandet.

2010:2018

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 i fråga om
3 kap. 13 § och i övrigt den 1 juli 2011.

2. Bestämmelsen i 3 kap. 11 § i sin nya lydelse tillämpas i
fråga om studiemedel som lämnas för tid från och med den 1 juli
2011.

2011:859

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

2. Föreskrifter som meddelas i anslutning till 3 kap. 5 §
fjärde stycket får omfatta även studier som har bedrivits före
den 1 juli 2011.

3. Bestämmelsen i 6 kap. 12 § tillämpas även i fråga om en
fordran som har uppkommit före den 1 juli 2011 under
förutsättning att fordran inte har preskriberats före det
datumet.

2011:1401

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för 2013 och
tidigare års taxeringar.

2013:528

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. Bestämmelsen i sin
nya lydelse ska tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas
för tid från och med den 1 juli 2013.

2013:1119

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 i fråga om 3
kap. 14 och 17 §§ och i övrigt den 1 juli 2014.

2. Bestämmelsen i 3 kap. 14 § andra stycket i sin nya lydelse
ska tillämpas för tilläggslån som avser tid från och med den
1 juli 2014.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som
avser tid före ikraftträdandet.

2014:1580

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Lagen tillämpas i fråga om studiemedel som lämnas för tid
från och med den 1 januari 2015.