- SFS nr
- 1999:381
- Departement/myndighet
- Justitiedepartementet L4
- Utfärdad
- 1999-05-27
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2015:233
Syftet med lagen
1 § Syftet med denna lag är att förebygga allvarliga
kemikalieolyckor och att begränsa följderna av sådana olyckor
för människors hälsa och miljön.
/Rubriken upphör att gälla U:2015-06-01/
Definitioner
/Rubriken träder i kraft I:2015-06-01/
Uttryck i lagen
2 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
I denna lag används följande uttryck med nedan angiven
betydelse.
Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga
ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som
orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp i samband med
driften av en verksamhet som omfattas av denna lag, och som
medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors
hälsa, inom eller utanför verksamheten, eller för miljön.
Farliga ämnen: de ämnen, blandningar och beredningar som
regeringen föreskriver och som förekommer som råvara eller som
produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter,
inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.
Verksamhet: hela det område som står under en verksamhets-
utövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares
gemensamma ledning eller kontroll och där det finns farliga
ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det
geografiska området som gemensamma eller därtill hörande
infrastrukturer eller aktiviteter.
Anläggning: en teknisk enhet inom en verksamhet där farliga
ämnen tillverkas, används, hanteras eller förvaras. Detta
inbegriper all utrustning, alla konstruktioner, ledningar,
maskiner, verktyg, särskilda industrijärnvägsspår, lastkajer,
bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande
eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.
Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som
driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som
på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om
verksamhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera
verksamheter med en gemensam ägare är samlokaliserade, skall
dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren
som verksamhetsutövare.
Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för lagring,
förvaring eller magasinering.
2 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
I denna lag används följande uttryck med nedan angiven
betydelse.
Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga
ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion,
som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med
driften vid en verksamhet som omfattas av denna lag, och som
medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för
människors hälsa eller miljön, inom eller utanför
verksamheten.
Farliga ämnen: ämnen och blandningar som regeringen har
meddelat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller
som produkter, biprodukter, restprodukter och
mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan
bildas vid en olycka.
Verksamhet: hela det område som står under en
verksamhetsutövares ledning eller kontroll eller flera
verksamhetsutövares gemensamma ledning eller kontroll och där
det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar,
inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller
därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.
Anläggning: teknisk enhet inom en verksamhet, antingen
ovanför eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas,
används, hanteras eller förvaras. Detta inbegriper all
utrustning, alla konstruktioner, ledningar, maskiner,
verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor,
pirar, magasin eller liknande anordningar, flytande eller
fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.
Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som
driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som
på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller
andra beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska
drift. Om flera verksamheter med en gemensam ägare är
samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och
den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.
Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för
magasinering, förvaring eller lagerhållning. Lag (2015:233).
Lagens tillämpningsområde
3 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Denna lag tillämpas på verksamheter där farliga ämnen
förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder
som regeringen föreskriver.
Med förekomst av farliga ämnen avses den faktiska eller möjliga
förekomsten av sådana ämnen i en verksamhet eller den förekomst
av sådana ämnen som skulle kunna uppstå vid en okontrollerad
industriell kemisk process.
3 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Denna lag tillämpas på verksamheter där vissa farliga
ämnen förekommer. Verksamheterna tillhör en lägre eller högre
kravnivå, beroende på vilka farliga ämnen som avses och i
vilken mängd de förekommer. Regeringen får meddela
föreskrifter om vilka farliga ämnen som avses och vilka
mängder av dessa som krävs för att en verksamhet ska tillhöra
den lägre eller högre kravnivån.
Med förekomst av farliga ämnen avses den faktiska eller
förväntade förekomsten av sådana ämnen i en verksamhet eller
den förekomst av sådana ämnen som rimligtvis kan förväntas
uppstå vid en okontrollerad process eller vid en
okontrollerad reaktion i ett lager. Lag (2015:233).
4 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Lagen tillämpas inte på
1. faror som har samband med joniserande strålning,
2. sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen
(2006:263) om transport av farligt gods,
3. transport av farliga ämnen i rörledningar utanför de
verksamheter som omfattas av denna lag, eller
4. militär verksamhet. Lag (2006:266).
4 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Lagen tillämpas inte på
1. faror som har samband med joniserande strålning som utgår
från ämnen,
2. sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen
(2006:263) om transport av farligt gods och som sker utanför
verksamheten,
3. transport av farliga ämnen som sker som bulklast i fartyg
när transporten sker i fartygets fasta tankar, eller farliga
ämnen som används som drivmedel i fartyg, utanför de
verksamheter som omfattas av denna lag,
4. transport av farliga ämnen i rörledningar utanför de
verksamheter som omfattas av denna lag, eller
5. militär verksamhet.
Lag (2015:233).
5 § I fråga om verksamhet som kan ge upphov till allvarliga
kemikalieolyckor tillämpas utöver denna lag även bestämmelser i
annan lag.
När det gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i
sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön
tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160).
Verksamhetsutövarnas skyldigheter
6 § En verksamhetsutövare skall förebygga riskerna för
allvarliga kemikalieolyckor. I de fall en allvarlig
kemikalieolycka har inträffat är en verksamhetsutövare skyldig
att begränsa följderna för människors hälsa och miljön.
Allmänna hänsynsregler, som gäller för verksamhetsutövaren,
finns i 2 kap. miljöbalken.
7 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Verksamhetsutövaren skall för sådan verksamhet som omfattas
av denna lag göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten
innan byggnadsarbetena påbörjas eller verksamheten tas i drift.
En anmälan skall innehålla
1. uppgifter om de farliga ämnen som förekommer eller kan
förekomma inom en anläggning eller ett lager,
2. en redogörelse för driften vid anläggningen eller lagret,
samt
3. en beskrivning av verksamhetens omgivning.
Om verksamheten omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken
får regeringen föreskriva begränsningar av anmälningsskyldig-
heten. Även i övrigt får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om vad
anmälan skall innehålla.
Om väsentliga förändringar sker i verksamheten, skall
verksamhetsutövaren anmäla detta till tillsynsmyndigheten.
7 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
För verksamhet som omfattas av denna lag ska
verksamhetsutövaren ge in en skriftlig anmälan till
länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger.
En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex
veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte
länsstyrelsen beslutar något annat.
Om verksamheten omfattas av tillståndsplikt enligt
miljöbalken får regeringen meddela föreskrifter om
begränsningar av anmälningsskyldigheten. Lag (2015:233).
8 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Verksamhetsutövaren skall utarbeta ett handlingsprogram för
hur allvarliga kemikalieolyckor skall förebyggas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om vad handlingsprogrammet skall
innehålla.
8 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Verksamhetsutövaren ska utarbeta ett handlingsprogram för
hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas.
Handlingsprogrammet ska genomföras genom ett
säkerhetsledningssystem.
Handlingsprogrammet ska ges in till länsstyrelsen i det län
där verksamheten ligger. Lag (2015:233).
9 § Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att
utan tillstånd anlägga eller ändra en verksamhet som omfattas
av denna lag, även om tillstånd inte krävs enligt miljöbalken.
Ansökan om tillstånd enligt första stycket prövas av
mark- och miljödomstol. Ett mål om sådant tillstånd är
ansökningsmål enligt miljöbalken. Regeringen får föreskriva att
ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter skall
prövas av länsstyrelsen. Lag (2010:939).
10 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Regeringen får meddela föreskrifter om att för vissa
verksamheter skall en säkerhetsrapport upprättas.
En säkerhetsrapport skall innehålla
1. information om hur verksamhetens driftsystem och
organisation har utformats för att förebygga allvarliga
kemikalieolyckor,
2. en beskrivning av verksamhetens omgivning,
3. en beskrivning av anläggningen och de farliga ämnen som
förekommer eller kan förekomma där,
4. en identifiering och analys av olycksrisker, samt
5. uppgifter om förebyggande åtgärder för att förhindra och
åtgärder för att begränsa följderna av en allvarlig
kemikalieolycka.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om vad säkerhetsrapporten skall
innehålla samt föreskrifter om undantag från bestämmelserna i
andra stycket.
10 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
För verksamheter som tillhör den högre kravnivån ska en
säkerhetsrapport upprättas.
Säkerhetsrapporten ska ges in till länsstyrelsen i det län
där verksamheten ligger. Lag (2015:233).
11 § /Upphör att gälla U:2015-06-01 genom lag (2015:233)./
Säkerhetsrapporten skall förnyas vart femte år eller
tidigare, om det finns särskilda skäl. Säkerhetsrapporten skall
lämnas till tillsynsmyndigheten.
/Rubriken upphör att gälla U:2015-06-01/
Planer för interna räddningsinsatser
/Rubriken träder i kraft I:2015-06-01/
Plan för interna räddningsinsatser
12 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Verksamhetsutövare vars verksamhet omfattas av kravet på
säkerhetsrapport skall i samråd med kommunen och de anställda
samt annan personal som kan påverka säkerheten, upprätta en
intern plan för räddningsinsatser. Denna plan skall fogas till
säkerhetsrapporten.
Den interna planen skall förnyas vart tredje år eller när det
annars finns anledning till det. Planen skall lämnas till
tillsynsmyndigheten som skall granska den.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om planens innehåll.
Lag (2005:349).
12 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Verksamhetsutövare vars verksamhet tillhör den högre
kravnivån ska i samråd med kommunen och de anställda samt
annan personal som kan påverka säkerheten upprätta en intern
plan för räddningsinsatser. Planen ska ges in till
länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger.
Lag (2015:233).
/Rubriken träder i kraft I:2015-06-01/
Vissa bemyndiganden
12 a § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om vad de dokument som
anges i 7, 8, 10 och 12 §§ ska innehålla, när de ska
uppdateras samt när och på vilket sätt de ska ges in till
länsstyrelsen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
också meddela föreskrifter om vilka åtgärder en
verksamhetsutövare ska vidta i anslutning till den interna
planen för räddningsinsatser. Lag (2015:233).
/Rubriken upphör att gälla U:2015-06-01/
Påverkan på omgivningen
/Rubriken träder i kraft I:2015-06-01/
Påverkan från omgivningen
13 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
I säkerhetsarbetet skall verksamhetsutövarna, utöver
förhållandena vid den egna verksamheten, även ta hänsyn till
andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten.
Närheten till annan verksamhet som omfattas av lagen skall
särskilt beaktas.
Vid utredningen av om det finns sådana faktorer som sägs i
första stycket skall verksamhetsutövaren samråda med statliga
och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan
ha intresse i saken. Om det behövs för utredningen, får
verksamhetsutövaren begära hjälp från tillsynsmyndigheten
enligt 21 §.
Förekomsten av nämnda faktorer samt åtgärder som av den
anledningen vidtagits eller planerats skall redovisas i anmälan
enligt 7 § och i säkerhetsrapporten.
13 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
I säkerhetsarbetet ska verksamhetsutövaren, utöver
förhållandena vid den egna verksamheten, även ta hänsyn till
andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten.
Närheten till annan verksamhet som omfattas av lagen ska
särskilt beaktas.
Vid utredningen av om det finns faktorer som avses i första
stycket ska verksamhetsutövaren samråda med statliga och
kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha
intresse i saken. Om det behövs för utredningen, får
verksamhetsutövaren begära hjälp från tillsynsmyndigheten
enligt 21 §.
Dessa faktorer och åtgärder ska redovisas i anmälan och i
säkerhetsrapporten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur samråd enligt andra stycket ska
ske och om undantag från samrådsskyldigheten. Lag (2015:233).
13 a § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Om utredningen enligt 13 § visar att två eller flera
verksamheter kan påverka varandra ska de berörda
verksamhetsutövarna utbyta lämplig information för att kunna
beakta arten och omfattningen av den sammanlagda faran för en
allvarlig kemikalieolycka i sina handlingsprogram,
säkerhetsledningssystem, säkerhetsrapporter och interna
planer för räddningsinsatser.
De verksamhetsutövare som omfattas av första stycket ska
gemensamt ta fram informationen och lämna den till den kommun
eller de kommuner där verksamheterna ligger. Lag (2015:233).
Information
14 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Kommunen skall se till att personer som löper risk att
påverkas av en allvarlig kemikalieolycka vid en verksamhet som
omfattas av kravet på säkerhetsrapport informeras om vilka
säkerhetsåtgärder som skall vidtas och hur man skall förfara
vid en olycka. Detta gäller även i förhållande till personer i
en annan kommun eller utomlands.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad informationen skall innehålla.
Verksamhetsutövaren skall svara för kostnaderna för den
information som skall lämnas enligt första stycket.
14 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Den kommun där en verksamhet ligger ska se till att
allmänheten får tillgång till aktuell information om de
verksamheter som omfattas av denna lag.
För verksamheter som tillhör den högre kravnivån ska
informationen också innehålla uppgift om vilka
säkerhetsåtgärder som ska vidtas och hur de personer som
löper risk att påverkas ska handla vid en olycka. Detta
gäller även i förhållande till personer i en annan kommun.
Verksamhetsutövaren ska svara för kostnaderna för den
information som ska lämnas. Lag (2015:233).
14 a § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om den information som ska
lämnas enligt 13 a och 14 §§ och om hur den ska spridas.
Lag (2015:233).
Tillsyn
Allmänt om tillsynen
15 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen
och kommunerna (tillsynsmyndigheterna) ska, i enlighet med vad
regeringen bestämmer, ha tillsyn över att denna lag och
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.
Länsstyrelsen och kommunerna ska ha tillsyn över verksamhet som
omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken i enlighet med
den ansvarsfördelning för tillsynen av miljöfarlig verksamhet
som följer av miljöbalken. Tillsynsmyndigheterna ska samordna
tillsynen med den tillsyn som sker enligt miljöbalken.
För verksamhet som inte omfattas av andra stycket ska
länsstyrelsen vara tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen får
överlåta åt en kommun att ha tillsynen om kommunen gjort
framställning om det. Lag (2008:1404).
15 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och
länsstyrelsen (tillsynsmyndigheterna) ska ha tillsyn över att
denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen följs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillsyn enligt denna lag.
Lag (2015:233).
16 § /Upphör att gälla U:2015-06-01 genom lag (2015:233)./
Om en kommun gjort framställning om att tillsynen skall
överlåtas enligt 15 § tredje stycket och länsstyrelsen finner
att tillsynen inte bör överlåtas, skall länsstyrelsen med eget
yttrande överlämna ärendet till regeringen för avgörande, om
kommunen begär det.
Länsstyrelsen får återkalla överlåtelsen av tillsynen till en
kommun. Om regeringen har beslutat om överlåtelse, skall
regeringen besluta om återkallelse.
17 § /Upphör att gälla U:2015-06-01 genom lag (2015:233)./
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheterna skall
lämna sådana uppgifter som behövs för att en central
tillsynsmyndighet skall kunna fullgöra sitt samordnande,
kontrollerande och uppföljande ansvar.
18 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Tillsynsmyndigheterna skall utarbeta ett tillsynsprogram
för varje verksamhet. För verksamheter som omfattas av kravet
på säkerhetsrapport skall tillsynsprogrammet grunda sig på en
analys och en planmässig bedömning av riskerna för allvarliga
kemikalieolyckor i samband med verksamheten.
18 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Länsstyrelsen ska besluta om en tillsynsplan för de
verksamheter som omfattas av denna lag. Utifrån
tillsynsplanen ska länsstyrelsen utarbeta ett tillsynsprogram
för varje verksamhet. Lag (2015:233).
/Rubriken träder i kraft I:2015-06-01/
Avgifter för tillsyn
18 a § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för myndigheters
kostnader för tillsyn enligt denna lag.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet får
besluta att dess beslut om att ta ut avgifter enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
denna lag ska gälla omedelbart. Lag (2015:233).
Tillträde för tillsyn
19 § För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få
tillträde till en verksamhet. Tillsynsmyndigheten har också
rätt att få de upplysningar och tillgång till de handlingar som
behövs för tillsynen.
Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att
tillsynsmyndigheten skall få tillträde till en verksamhet.
Föreläggande och förbud
20 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och
förbud som behövs i ett enskilt fall för att säkerställa att
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen följs. Detsamma gäller för domar och beslut enligt
miljöbalken.
Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en
dom om tillstånd i ett ansökningsmål enligt miljöbalken som har
rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken.
Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet
får inte tillgripas.
21 § Tillsynsmyndigheten får vid sådan utredning av effekter
som sägs i 13 § förelägga en verksamhetsutövare eller någon
annan att lämna de uppgifter som behövs för utredningen.
Vite
22 § Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite.
Frågor om att döma ut vite prövas av mark- och miljödomstol.
Lag (2010:939).
Verkställighet på den felandes bekostnad
23 § Om en verksamhetsutövare inte gör det som han eller hon är
skyldig till enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får
myndigheten vidta åtgärden på hans eller hennes bekostnad.
Övriga bestämmelser
24 § Om det finns särskilda skäl, får en tillsynsmyndighet
bestämma att dess beslut skall gälla även om det överklagas.
Överklagande
25 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
En kommuns beslut enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos länsstyrelsen. Beslut som fattats av länsstyrelsen eller
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får överklagas hos
mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 § andra stycket
miljöbalken.
Beslut om tillsynsprogram får inte överklagas. Lag (2010:939).
25 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps eller
länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får
överklagas till mark- och miljödomstol enligt 21 kap. 1 §
andra stycket miljöbalken.
Beslut om tillsynsplan och tillsynsprogram får inte
överklagas. Lag (2015:233).
Övergångsbestämmelser
1999:381
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. För befintlig verksamhet som omfattas av lagen skall anmälan
enligt 7 § ges in till tillsynsmyndigheten senast den 1 januari
2000 samt säkerhetsrapporten och den interna planen för
räddningsinsatser senast den 1 januari 2001. För befintlig
verksamhet som inte omfattades av rådets direktiv om risker för
storolyckor i vissa industriella verksamheter, 82/501/EEG,
skall dock säkerhetsrapporten och den interna planen för
räddningsinsatser ges in till tillsynsmyndigheten senast den 1
februari 2002.