- SFS nr
- 1999:658
- Departement/myndighet
- Näringsdepartementet RS L
- Utfärdad
- 1999-06-10
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2014:702
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag gäller sjukdomar och smittämnen hos djur som
kan spridas naturligt från djur till människa (zoonoser) och
som inte är sådana epizootiska sjukdomar som omfattas av
epizootilagen (1999:657). Lagen gäller dock endast sådana
zoonoser som det finns tillräckliga kunskaper om för effektiv
kontroll och bekämpning.
Zoonoserna anges i verkställighetsföreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
I fråga om andra zoonoser än sådana som omfattas av denna lag
finns bestämmelser om kontroll och förebyggande åtgärder i
lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. Lag (2014:517).
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen
1 a § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar
(EG-bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområde.
Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna
vilka grundförordningar som avses.
I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars
tillämpningsområde tillkännager regeringen på samma sätt som i
första stycket vilka bestämmelser som kompletteras av denna
lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut
som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna.
Lag (2006:811).
Förebyggande åtgärder och bekämpning
2 § Den som yrkesmässigt håller djur skall, enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, för att zoonoser skall kunna förebyggas och bekämpas
1. låta utföra och bekosta undersökningar av djur,
2. föra anteckningar och lämna uppgifter om verksamheten.
3 § Om en veterinär har anledning misstänka att ett fall av
zoonos har inträffat, ska han eller hon omedelbart göra en
undersökning för att fastställa sjukdomens eller smittämnets
art och i övrigt göra vad som är nödvändigt för att förhindra
att smitta sprids. Den som har djuren i sin vård är skyldig
att tåla det intrång och underkasta sig de åtgärder samt
lämna den hjälp som behövs för undersökningen.
Veterinären ska skyndsamt underrätta Statens jordbruksverk
och länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska utan dröjsmål underrätta
smittskyddsläkaren.
Om ett fall av zoonos konstateras, ska länsstyrelsen
skyndsamt underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt,
Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkaren,
den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom
miljö- och hälsoskyddsområdet samt distriktsveterinären.
Det som sägs om veterinär i andra stycket gäller också den
som är ansvarig för det laboratorium där ett fall av zoonos
konstateras. Lag (2013:632).
4 § För att fastställa förekomst av eller frihet från en zoonos
får Jordbruksverket besluta om provtagning eller undersökning
av djur och av djurprodukter eller andra föremål som kan bära
på smitta.
Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.
Lag (2006:811).
5 § För att förebygga eller bekämpa zoonoser får regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket meddela
föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om
1. slakt eller annan avlivning av djur,
2. oskadliggörande av döda djur och produkter av djur samt
avfall och annat material som kan sprida smitta,
3. smittrening,
4. skyddsympning eller annan förebyggande behandling av djur,
5. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,
6. djurhållning,
7. begränsningar eller andra villkor vad gäller hanteringen av
djur eller produkter av djur och andra varor eller såvitt avser
kontakter mellan djur och människor,
8. transporter av djur och varor,
9. journalföring i fråga om djur, produkter av djur och
djurtransporter,
10. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,
11. metoder för provtagning och analys samt vad den som är
ansvarig för ett laboratorium skall iaktta i fråga om
rapportering med anledning av genomförda analyser,
12. andra åtgärder som är nödvändiga.
Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket.
Lag (2006:811).
6 § Ett beslut i ett enskilt fall skall upphävas så snart det
har konstaterats att det inte längre finns förutsättningar för
beslutet.
7 § Jordbruksverket eller, i den utsträckning som
Jordbruksverket bestämmer, länsstyrelsen får överlåta åt en
veterinär att besluta i enskilda ärenden enligt 4 och 5 §§.
Lag (2006:811).
Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll
8 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av
Jordbruksverket och länsstyrelsen i enlighet med vad regeringen
bestämmer.
Offentlig kontroll av efterlevnaden av beslut i enskilda fall
enligt 4 eller 5 § får också utövas av en veterinär som utses
av Jordbruksverket eller länsstyrelsen. Lag (2006:811).
Kontrollmyndigheternas övriga åligganden
8 a § Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters
verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.
Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom
rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den
enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna. Lag (2006:811).
Rätt till upplysningar och tillträde
9 § En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan som anlitas i
den offentliga kontrollen har i den utsträckning som behövs för
kontrollen rätt att
1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och
2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler
och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra
undersökningar och ta prover.
Det som sägs i första stycket gäller också den som vidtar
åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med
stöd av EG-bestämmelserna.
Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s
institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av
institutionerna. Lag (2006:811).
Skyldighet att tillhandahålla hjälp
9 a § Den som är föremål för offentlig kontroll eller åtgärder
enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med
stöd av EG-bestämmelserna skall tillhandahålla den hjälp som
behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna
genomföras. Lag (2006:811).
Förelägganden och förbud
10 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de
förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.
Förelägganden och förbud enligt denna lag eller enligt de EG-
bestämmelser som kompletteras av lagen får förenas med vite.
Lag (2006:811).
Rättelse
10 a § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som
har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna, får
kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes
bekostnad. Lag (2006:811).
Hjälp av Polismyndigheten
11 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för
utövande av offentlig kontroll eller verkställighet av beslut
enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EU-bestämmelser som
kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med
stöd av EU-bestämmelserna.
Hjälp enligt första stycket får begäras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2014:702).
Ersättning
11 a § För kostnader eller förluster som uppkommit på grund
av beslut enligt denna lag eller på grund av föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen kan ersättning lämnas av
statsmedel. Frågor om ersättning prövas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om förutsättningarna för att ersättning
ska kunna lämnas och om de kostnader eller förluster som ska
kunna ersättas. Lag (2014:517).
Straffbestämmelser m.m.
12 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §,
2. bryter mot ett beslut eller en föreskrift som har meddelats
med stöd av 5 §,
3. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 2 § 2 lämnar
oriktiga uppgifter om något förhållande av betydelse, om inte
gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud
enligt 10 § döms inte till ansvar enligt denna lag för en
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
Innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig
transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras
förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för
egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
12 a § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätter skyldigheter,
villkor eller förbud som finns i de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen. Detta gäller dock inte, om överträdelsen
avser bestämmelser om myndighetsutövning.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud
enligt 10 § döms inte till ansvar enligt första stycket för en
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
Lag (2006:811).
Överklagande m.m.
13 § Beslut av en enskild veterinär får överklagas hos
Jordbruksverket.
Andra beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2006:811).
14 § Beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något
annat beslutas. Lag (2006:811).
Övergångsbestämmelser
1999:658
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 då lagen
(1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur upphör att
gälla.
2. Den äldre lagen gäller dock fortfarande i de fall där sådant
beslut om bekämpning som avses i 1 § i den lagen har fattats
före den 1 oktober 1999.