- SFS nr
- 2003:148
- Departement/myndighet
- Justitiedepartementet L5
- Utfärdad
- 2003-04-24
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2014:896
1 § Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av
Europeiska unionens rambeslut om bekämpande av terrorism av den
13 juni 2002 (2002/475/RIF)2.
2 § För terroristbrott döms den som begår en gärning som
anges i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller
en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är
att
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en
befolkningsgrupp,
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en
mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att
vidta en åtgärd, eller
3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande
politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala
strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst
arton år, eller på livstid.
Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år
och högst sex år.
Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i
brottsbalken, gäller vad som sägs där i fråga om lägsta
straff. Lag (2009:399).
3 § Följande gärningar utgör terroristbrott under de
förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:
1. mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,
2. dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,
3. grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,
4. människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,
5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,
6. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,
7. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§
brottsbalken,
8. allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,
9. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§
brottsbalken,
10. kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a §
brottsbalken,
11. flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,
12. spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 §
brottsbalken,
13. olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a §
brottsbalken,
14. vapenbrott, grovt vapenbrott och synnerligen grovt
vapenbrott, 9 kap. 1 § första stycket och 1 a § vapenlagen
(1996:67),
15. brott enligt 29 § tredje stycket lagen (2010:1011) om
brandfarliga och explosiva varor,
16. uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska,
biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra
anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller
kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till
sådant material,
17. brott enligt 18, 18 a och 20 §§ lagen (2000:1064) om
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant
tekniskt bistånd som kan användas för att framställa
kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen,
18. smuggling och grov smuggling, 3 och 5 §§ lagen
(2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana
varor som omfattas av 14–17,
19. olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om
att begå någon av de gärningar som avses i 1–18.
Lag (2014:896).
4 § För försök, förberedelse eller stämpling till samt
underlåtenhet att avslöja terroristbrott döms till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken.
5 § Om någon begår ett brott enligt 8 kap. 1, 4-6 §§, 9 kap.
4 § eller 14 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken eller försök till
sådana brott, med uppsåt att främja terroristbrott skall detta,
om gärningen inte omfattas av ansvar enligt 2 eller 4 § eller
medverkan till sådana brott, vid sidan av vad som gäller för
varje särskild brottstyp och enligt bestämmelserna i 29 kap.
2 § brottsbalken, beaktas som en försvårande omständighet vid
bedömningen av straffvärdet.
6 § Utbyte av brott enligt denna lag skall förklaras förverkat,
om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon
tagit emot som ersättning för kostnader i samband med sådant
brott, om mottagandet utgör brott enligt denna lag. I stället
för det mottagna får dess värde förklaras förverkat.
7 § Egendom som använts som hjälpmedel vid brott enligt denna
lag eller som frambringats genom sådant brott får förklaras
förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det
finns andra särskilda skäl. Detsamma gäller
1. egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid
brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats eller om
förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en
straffbar förberedelse eller stämpling,
2. egendom vars användande utgör brott enligt denna lag, eller
3. egendom som annars någon tagit befattning med på ett sätt
som utgör sådant brott.
I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
Lag (2005:319).