Fartygssäkerhetsförordning (2003:438)

SFS nr: 2003:438
Departement/myndighet: Näringsdepartementet
Utfärdad: 2003-06-12
Ändring införd: t.o.m. SFS 2015:410

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning till
fartygssäkerhetslagen (2003:364).

2 § Utöver vad som anges i 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen
(2003:364) får följande fartyg användas till sjöfart endast om
rederiet har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation och
fartyget är försett med ett certifikat om godkänd
säkerhetsorganisation:

1. svenska traditionsfartyg,

2. svenska fartyg på vilka det bedrivs utbildning i
sjömanskap.

Ett rederi får ansöka hos Transportstyrelsen om att få
dokument och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation
utfärdade för rederiet och dess fartyg även om dessa inte
omfattas av 3 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen eller första
stycket. Bestämmelser i fartygssäkerhetslagen, denna
förordning och föreskrifter meddelade med stöd av dessa som
gäller rederiverksamhet, rederiers och fartygs
säkerhetsorganisation samt dokument och certifikat om godkänd
säkerhetsorganisation tillämpas då även på dessa rederier och
fartyg.

Bestämmelserna i 3 kap. 1, 3 och 4 §§ samt 6 kap. 9 § i denna
förordning ska inte tillämpas på fartyg som omfattas av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av
den 15 februari 2006 om genomförande av den Internationella
säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av
rådets förordning (EG) nr 3051/95. Förordning (2009:60).

Fartområden

3 § Följande fartområden skall finnas.

Fartområde A: Annat fartområde än fartområde B, C, D
eller E.

Fartområde B: Ett fartområde som vid medelvattenstånd
sträcker sig högst 20 nautiska mil från en
strandlinje där nödställda kan ta sig i land.

Fartområde C: Ett fartområde där sannolikheten för en
signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är
mindre än 10 procent under en ettårsperiod för
åretrunttrafik eller under en begränsad period
av året för trafik endast under den perioden.
Området får varken sträcka sig längre än 15
nautiska mil från en skyddad plats eller längre
än 5 nautiska mil (vid medelvattenstånd) från
en strandlinje där nödställda kan ta sig i
land.

Fartområde D: Ett fartområde där sannolikheten för en
signifikant våghöjd som överstiger 1,5 meter är
mindre än 10 procent under en ettårsperiod för
åretrunttrafik eller under en begränsad period
av året för trafik endast under den perioden.
Området får varken sträcka sig längre än 6
nautiska mil från en skyddad plats eller längre
än 3 nautiska mil (vid medelvattenstånd) från
en strandlinje där nödställda kan ta sig i
land.

Fartområde E: Ett fartområde som omfattar hamnar, floder,
kanaler, insjöar och de områden i skärgård som
erbjuder sjölä från påverkan av vågor från
öppna havet samt skärgårdar i Vänern och
Vättern. Området omfattar även skyddade fjärdar
där den signifikanta våghöjden inte överstiger
0,5 meter under mer än 10 procent av en
ettårsperiod. Under perioden den 1 juni till
och med den 31 augusti ingår öppna passager i
ett i övrigt skyddat skärgårdsområde. Passagens
oskyddade sträcka får inte vara större än en
distansminut och den signifikanta våghöjden får
inte överstiga 0,5 meter under mer än 10
procent av den perioden.
Förordning (2007:238).

4 § På inrikes resor gäller bestämmelserna i 5 kap. 12-15 §§
fartygssäkerhetslagen (2003:364) inom fartområdena A och B.

5 § Transportstyrelsen får bestämma att ett fartygs fartområde
skall ha en annan omfattning än vad som följer av 3 § om det
finns särskilda skäl för det. Förordning (2008:1144).

6 § Transportstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om
tillämpningen av 3 §. Förordning (2008:1144).

7 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka
zoner som ska finnas och vilka inre vattenvägar som ska ingå
i varje zon enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364).
Zonindelningen ska vara den som anges i FN:s ekonomiska
kommission för Europas resolution nr 61 med rekommendationer
om harmoniserade europeiska tekniska krav för fartyg i
inlandssjöfart.

Innan Transportstyrelsen meddelar sådana föreskrifter ska
myndigheten samråda med Europeiska kommissionen.
Transportstyrelsen ska anmäla föreskrifterna eller ändringar
i dessa till kommissionen senast sex månader innan
föreskrifterna ska träda i kraft. Förordning (2014:1093).

2 kap. Sjövärdighet m.m.

Sjövärdighet

1 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
2 § 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om hur ett fartyg skall
vara konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd.
Förordning (2008:1144).

2 § Transportstyrelsen får efter samråd med Post- och
telestyrelsen meddela föreskrifter om hur fartygs
radiokommunikationsutrustning i tekniskt hänseende skall vara
utformad och installerad. Förordning (2008:1144).

Passagerartrafik

3 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
2 § 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om skyldighet att
registrera uppgifter om ombordvarande på passagerarfartyg.
Förordning (2008:1144).

Lastning och lossning

4 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
2 § 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om lastning, lossning,
minsta tillåtna fribord, fribordsmärken och om säkring av last
som ännu inte har förts ombord. Förordning (2008:1144).

5 § För utländska fartyg skall bestämmelserna i 1966 års
internationella lastlinjekonvention eller motsvarande
bestämmelser tillämpas.

Rederiers och fartygs säkerhetsorganisation

6 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
2 § 4 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om rederiers och
fartygs säkerhetsorganisation. Förordning (2008:1144).

Anmälnings- och uppgiftsskyldighet

7 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 2 § 5 a–d
fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2010:1365).

8 § Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om
uppgiftsskyldighet enligt 7 kap. 2 § 5 e
fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2010:1365).

3 kap. Certifikat och dokument m.m.

1 § Dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat
som utfärdas på grund av föreskrifter i fartygssäkerhetslagen
(2003:364) eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall
avfattas på svenska och utfärdas på formulär som fastställs av
Transportstyrelsen. Om ett dokument om godkänd
säkerhetsorganisation avser ett rederi vars fartyg används i
internationell resa eller om ett certifikat avser ett fartyg i
internationell resa, skall det förses med översättning till
engelska. Transportstyrelsen får medge att ett dokument eller
certifikat som avser ett sådant rederi eller ett sådant fartyg
avfattas endast på engelska. Förordning (2008:1144).

2 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
3 § första stycket 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om att
fartyg, utöver dokument om godkänd säkerhetsorganisation och
certifikat som anges i fartygssäkerhetslagen eller i denna
förordning, ska ha dokument, certifikat eller intyg som avser
något visst förhållande. Förordning (2014:1093).

3 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
giltighetstiden för dokument om godkänd säkerhetsorganisation
och för certifikat. Förordning (2008:1144).

4 § Transportstyrelsen får föreskriva vilka certifikat utfärdade
av en behörig utländsk myndighet eller vilka motsvarande
handlingar som utländska fartyg skall ha vid sjöfart inom
Sveriges sjöterritorium.

Transportstyrelsen får även föreskriva vilka dokument om
godkänd säkerhetsorganisation, utfärdade av en behörig
utländsk myndighet, eller vilka motsvarande handlingar
utländska rederier som bedriver sjöfart med ett svenskt
fartyg eller använder ett annat fartyg till sjöfart inom
Sveriges sjöterritorium skall ha. Förordning (2008:1144).

5 § Föreskrifter eller beslut som avses i 7 kap. 11 § tredje
stycket fartygssäkerhetslagen (2003:364) får meddelas av
Transportstyrelsen. Förordning (2008:1144).

6 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om märkning av
fartyg med IMO-identifikationsnummer och om sådana handlingar
med fartygshistorik som skall finnas ombord på fartyg.
Förordning (2008:1144).

7 § Transportstyrelsen ska föra ett register över utfärdade
gemenskapscertifikat för inlandssjöfart.
Förordning (2014:1093).

8 § Transportstyrelsen ska på begäran av en ägare till ett
svenskt fartyg utfärda ett fartcertifikat enligt artikel 2.2
i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG av den
16 september 2009 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat
för fartyg i inlandssjöfart, i den ursprungliga lydelsen.
Transportstyrelsen får lämna in en begäran till en annan
medlemsstat om att den medlemsstaten ska utfärda
certifikatet. Förordning (2014:1093).

9 § Ett fartcertifikat eller annat intyg som är giltigt
enligt direktiv 2009/100/EG, i den ursprungliga lydelsen, för
fart på inre vattenvägar i en annan medlemsstat är giltigt
för fart på de svenska inre vattenvägar som omfattas av
föreskrifter meddelade med stöd av 1 kap. 7 §.
Förordning (2014:1093).

4 kap. Bemanning

Allmänna bestämmelser

1 § Med fiskefartyg, handelsfartyg, traditionsfartyg,
höghastighetsfartyg, snabba fartyg, inre fart, närfart och
godkänd utbildning förstås detsamma som i förordningen
(2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal.
Förordning (2015:192).

2 § Befälhavaren på ett fiskefartyg med en bruttodräktighet av
minst 20, ett handelsfartyg eller ett traditionsfartyg skall
vara medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) och ha fyllt 20 år.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda
fall besluta om undantag från första stycket.
Förordning (2008:1144).

3 § All sjöpersonal ska före påmönstring ha fullgjort godkänd
förtrogenhetsutbildning. Detta gäller dock inte fiskefartyg.
Den som tjänstgör på ett fiskefartyg ska i stället ha ett
certifikat om genomgången godkänd säkerhetsutbildning för
fiskefartyg.

Sjöpersonal som tjänstgör på fartyg som omfattas av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av
den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i
hamnanläggningar, ska även genomgå en sjöfartsskyddsrelaterad
förtrogenhetsutbildning. Denna utbildning ska ges av
skyddsansvarig ombord eller en person med motsvarande
kvalifikationer.

Förtrogenhetsutbildningarna ska dokumenteras av befälhavaren.
En kopia av dokumentationen ska snarast skickas till fartygets
redare. Förordning (2011:1535).

4 § All sjöpersonal som ingår i fartygets säkerhetsbesättning
eller regleras genom föreskrifter om bemanning för fartyg som
inte skall ha säkerhetsbesättning (bemanningsföreskrifter)
skall ha fullgjort godkänd utbildning i grundläggande säkerhet
(basic safety) och ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna
förstå och vidarebefordra säkerhetsinformation.

Första stycket gäller även för övrig sjöpersonal som har
arbetsuppgifter som kan antas påverka det egna eller omgivande
fartygs säkerhet eller den omgivande miljön.

Första och andra styckena gäller inte fiskefartyg.
Förordning (2007:238).

5 § Redaren skall se till att befälhavaren får sådana
skriftliga instruktioner att all nyanställd personal får de
kunskaper om fartyget, dess utrustning, de rutiner som rör
driften, säkerheten, vakthållningen och miljön som är
nödvändiga för att denna personal på ett korrekt sätt skall
kunna utföra tilldelade arbetsuppgifter. Förordning (2007:238).

6 § Redaren skall se till att befälhavaren får skriftliga
instruktioner om de rutiner som skall följas så att kraven
enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ uppfylls.
Förordning (2007:238).

7 § Redaren eller befälhavaren utfärdar intyg om genomgången
förtrogenhetsutbildning enligt 3 § första stycket.
Förordning (2007:238).

7 a § Sjöpersonal som utsetts att ansvara för sjöfartsskyddet
ombord på fartyg i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning nr. 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat
sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar ska ha
certifikat som skyddsansvarig (Ship Security Officer).
Förordning (2007:963).

7 b § Ett fartygs befälhavare får besluta att fartyget ska
framföras trots att det saknas en certifierad skyddsansvarig
ombord under förutsättning att

1. orsaken till att kravet inte uppfylls är att det har
inträffat ett plötsligt sjukdomsfall,

2. bristen inte kan avhjälpas före fartygets planerade avgång,
och

3. det finns någon i besättningen som har tillräcklig kunskap
för att fullgöra ordinarie skyddsansvariges föreskrivna
förpliktelser tills fartyget anlöper nästa hamn.

Beslutet får gälla i högst 30 dagar. Rederiet ska under sådana
omständigheter snarast informera hamnansvarig i den hamn som
fartyget ska angöra och Transportstyrelsen. Beslutet ska
dokumenteras i skeppsdagboken. Förordning (2008:1144).

7 c § All sjöpersonal som tjänstgör på fartyg som omfattas av
förordning (EG) nr 725/2004 ska ha certifikat för
grundläggande sjöfartsskyddsutbildning. Förordning (2013:777).

7 d § Sjöpersonal som har särskilda sjöfartsskyddsuppgifter
ombord på fartyg i enlighet med förordning (EG) nr 725/2004 ska
ha certifikat för sjöpersonal med särskilda
sjöfartsskyddsuppgifter. Förordning (2011:1535).

8 § Sjöpersonal med ansvar för att leda brandbekämpning ombord
skall inneha certifikat i avancerad brandbekämpning. Detta
gäller inte fiskefartyg. Förordning (2007:238).

9 § Befälhavaren är ansvarig för sjukvården ombord och ska,
beroende på skeppsapotekets omfattning, ha certifikat eller
intyg som sjukvårdare.

Befälhavaren får, med bibehållet ansvar för sjukvården ombord,
delegera uppgiften som sjukvårdare till en annan person i
sjöpersonalen. Den som fått uppgiften ska också ha certifikat
eller intyg som sjukvårdare. Förordning (2011:450).

9 a § /Träder i kraft I:2017-01-01/
Personal som enligt mönstringslistorna ska bistå den
sjukvårdsansvarige ombord ska ha ett certifikat för
grundläggande utbildning i sjukvård.
Förordning (2011:1535).

9 b § Sjöpersonal som arbetar som fartygskock ombord på
fartyg i mer vidsträckt fart än inre fart som har en
besättning om tio eller fler ska ha certifikat som
fartygskock. Förordning (2013:487).

9 c § Sjöpersonal som hanterar livsmedel ombord på fartyg i
mer vidsträckt fart än inre fart som har en besättning om
färre än tio ska ha intyg om utbildning i livsmedelshygien
och personlig hygien samt i handhavande och förvaring av
livsmedel ombord på fartyg. Förordning (2013:487).

10 § Befälhavare och övriga befäl som upprätthåller befattning
ombord på höghastighetsfartyg ska ha den specialbehörighet som
krävs för den aktuella befattningen.

Övrig personal som upprätthåller annan befattning ombord på
höghastighetsfartyg ska kunna uppvisa intyg över fullgjord
godkänd utbildning i säkerhet på höghastighetsfartyg.
Förordning (2011:1535).

11 § På fartyg där det bedrivs utbildning i sjömansskap och som
medför fler än tolv elever i mer vidsträckt fart än inre fart
skall befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste
fartygsingenjör och annan sjöpersonal med direkt ansvar för
eleverna i nödsituationer inneha specialbehörighet för
krishantering.

Personal som skall bistå eleverna i nödsituationer ombord på
sådana fartyg som avses i första stycket och som förs i inre
fart och mer vidsträckt fart skall ha genomgått godkänd
utbildning i kontroll av folkmassor (crowd management
training). Förordning (2007:238).

12 § Befälhavaren och styrmän som upprätthåller befattning
ombord på snabba fartyg skall ha certifikat för att handha
sådana fartyg. Förordning (2007:238).

13 § Befälhavaren på ett fiskefartyg med största längd om minst
12 meter sysselsatt i närfart eller mer vidsträckt fart skall
ha specialbehörighet för fiskefartyg. Förordning (2007:238).

14 § En teknisk chef är skyldig att se till att befälhavaren
har tillgång till sådana uppgifter som rör en teknisk chefs
ansvarsområde och som behövs för att fartyget skall framföras
på ett säkert sätt. Förordning (2007:238).

15 § Befälhavaren och ombordanställda skall se till att de
innehar för tjänsten nödvändiga och giltiga behörighetsbevis,
certifikat och övriga intyg och att dessa inte upphör att gälla
under tjänstgöringen ombord. Förordning (2007:238).

16 § Redaren skall föra ett register över all anställd
sjöpersonals utbildning, behörighet, relevanta arbetserfarenhet
och medicinska status samt hålla registret lättillgängligt för
kontroll. Förordning (2007:238).

Vakthållning

17 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
vakthållningen på fartyg. Förordning (2008:1144).

Syn och hörsel

18 § Besättningsmedlemmarna på handelsfartyg,
traditionsfartyg och fiskefartyg ska uppfylla de krav på syn
och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter som
har meddelats med stöd av förordningen (1979:38) om
läkarintyg för sjöfolk. Att kraven är uppfyllda ska styrkas
med ett läkarintyg som inte får vara äldre än 4 år när det
gäller besättningsmedlemmar på handelsfartyg i inre
fart, traditionsfartyg eller fiskefartyg och inte äldre än 2
år när det gäller besättningsmedlemmar på övriga
handelsfartyg. Förordning (2013:487).

Säkerhetsbesättning

Allmänna bestämmelser om säkerhetsbesättning

19 § När ett fartygs säkerhetsbesättning bestäms skall det
särskilt beaktas hur arbetet på fartyget är organiserat, vad
som enligt lag eller avtal gäller om personalens ordinarie
arbetstid och, när det gäller fartyg med
passagerarfartygscertifikat, om tillräcklig personal finns för
att sköta livbåtar, livflottar och annan
livräddningsutrustning.

Under en resa som vid normala förhållanden kräver mer än tolv
timmars oavbruten gång, skall fartyget ha så stor besättning
att den kan delas in i det antal vakter som behövs. Detsamma
gäller även i andra fall när resan är sådan att arbetet måste
delas in i skift.

Under en resa får fartyget inte ha mindre besättning än att
tillräcklig personal kan avdelas för intendenturtjänsten.

Om fartyget enligt gällande föreskrifter skall vara utrustat
med teleanläggning, skall personal också finnas för att
anläggningen skall kunna användas på behörigt sätt.

När en säkerhetsbesättning bestäms skall det vidare beaktas om
arbetet ombord innebär att en befattningshavare kan utföra
arbetsuppgifter inom flera av de arbetsområden som avses i
20 §, om underhållsarbetet skall utföras av en särskild
landbaserad organisation och om det ständigt måste hållas vakt
i maskinrummet. Förordning (2007:238).

20 § En säkerhetsbesättning skall ha en sådan storlek och
sammansättning att fartyget får tillräcklig personal för
manövrering och navigering, för drift och övervakning av
maskineriet, för sådant nödvändigt underhåll av fartyget och
dess utrustning som har betydelse för säkerheten, för
brandskydds- och livräddningstjänsten, för radiotjänsten samt
för intendenturtjänsten. Förordning (2007:238).

21 § För varje befattning som ingår i säkerhetsbesättningen
ska den behörighet och specialbehörighet anges som fordras
för att utöva befattningen.

Bestämmelser om behörigheter och specialbehörigheter finns i
förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal. Om
det finns särskilda skäl, får det anges att en befattning får
innehas av sjöpersonal med lägre, högre eller annan
behörighet än den som följer av nämnda förordning.
Förordning (2015:192).

22 § Undantag från kraven på viss behörighet eller
specialbehörighet får beslutas i fråga om en viss befattning på
ett visst fartyg om det finns synnerliga skäl för det och det
inte finns anledning att anta att säkerheten äventyras.
Undantag får inte beslutas om det skulle strida mot någon
internationell överenskommelse som Sverige har ingått. Undantag
från behörighetskraven för en viss befattning får beslutas
endast för den som är behörig att inneha den närmast lägre
befattningen. Om någon sådan befattning inte finns eller om det
inte finns några behörighetskrav för den, får undantag beslutas
för en person som är tillräckligt kvalificerad och erfaren.

För en befattning på ett fartyg i mer vidsträckt fart än inre
fart får undantag beslutas endast för en viss tid av högst sex
månader.

Undantag från behörighetskrav får inte beslutas för
befälhavaren och teknisk chef i mer vidsträckt fart än inre
fart eller, i fråga om Kustbevakningen, närfart.
Förordning (2007:238).

23 § Ett beslut om undantag enligt 22 § meddelas av den
myndighet som har fastställt säkerhetsbesättningen. Ett sådant
beslut får förenas med villkor och återkallas när det finns
skäl till det.

Berörda centrala organisationer för redare och ombordanställda
skall få tillfälle att yttra sig innan ett beslut om undantag
fattas, om det inte är fråga om en viss resa eller i övrigt en
tillfällig avvikelse. Förordning (2007:238).

24 § Ett beslut om säkerhetsbesättning för ett fartyg skall
framgå av en särskild handling. Handlingen skall förvaras
ombord i original eller kopia.

Innehållet i ett beslut om säkerhetsbesättning skall
tillkännages genom anslag på en lämplig plats ombord.
Förordning (2007:238).

25 § Av ett beslut om säkerhetsbesättning skall det framgå för
vilket fartområde beslutet gäller. Om fartyget skall användas i
olika fartområden kan säkerhetsbesättning fastställas för varje
sådant område. Förordning (2007:238).

26 § Ett beslut om säkerhetsbesättning gäller tills vidare. Det
får dock meddelas för viss tid om det finns särskilda skäl för
det. Förordning (2007:238).

27 § Ett beslut av en befälhavare enligt 3 kap. 14 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364) skall med angivande av skälen
för beslutet antecknas i skeppsdagboken om en sådan förs, eller
annars antecknas särskilt. Om det vid samråd enligt 3 kap. 15 §
samma lag har framförts en avvikande mening skall också den
antecknas.

Om Transportstyrelsen har meddelat beslutet om säkerhetsbesättning
skall befälhavaren genast underrätta styrelsen om sitt beslut och
skälen för det samt avvikande mening som förts fram vid
samrådet. Förordning (2008:1144).

Farlig last

28 § Om det skall finnas befattningshavare med
specialbehörighet att ha hand om visst slag av farlig last på
fartyget skall det anges i beslutet om säkerhetsbesättning.
Detta gäller också för fartyg som släpar eller skjuter farlig
last. Förordning (2007:238).

29 § /Upphör att gälla U:2017-01-01/
Befälhavaren, teknisk chef, överstyrman, förste
fartygsingenjör och varje annan person med direkt ansvar för
lastning, lossning eller annan lasthantering på ett
oljetankfartyg, kemikalietankfartyg eller gastankfartyg skall
ha specialbehörighet för oljelasthantering,
kemikalielasthantering respektive gaslasthantering.

Annan personal med särskilda arbetsuppgifter och särskilt
ansvar i fråga om last och lastutrustning på tankfartyg skall
ha genomgått godkänd utbildning för dessa arbetsuppgifter.

På ett torrlastfartyg skall det finnas befattningshavare med
specialbehörighet för torrlasthantering, om Transportstyrelsen
med hänsyn till lastens farlighet och mängd föreskriver det.
Förordning (2008:1144).

29 § /Träder i kraft I:2017-01-01/
Befälhavaren, teknisk chef, överstyrman, förste
fartygsingenjör och varje annan person med direkt ansvar för
lastning, lossning eller annan lasthantering på ett
oljetankfartyg, kemikalietankfartyg eller gastankfartyg ska ha
specialbehörighet för oljelasthantering, kemikalielasthantering
respektive gaslasthantering.

Annan personal med särskilda arbetsuppgifter och särskilt
ansvar i fråga om last och lastutrustning på ett
oljetankfartyg, kemikalietankfartyg eller gastankfartyg ska ha
certifikat för respektive fartygstyp.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att det på ett
torrlastfartyg ska, med hänsyn till lastens farlighet och
mängd, finnas befattningshavare med specialbehörighet för
torrlasthantering. Förordning (2011:1535).

Passagerar- och roropassagerarfartyg

30 § På ett passagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt
fart ska det finnas det antal befattningshavare med
certifikat för att handha räddningsfarkoster och
beredskapsbåtar som Transportstyrelsen bestämmer.

Fartygets befälhavare ska utse en befälhavare för varje
livbåt och en ställföreträdare för honom eller henne bland
dem som har certifikat för att handha räddningsfarkoster och
beredskapsbåtar.

På snabba beredskapsbåtar ska det finnas det antal
befattningshavare som Transportstyrelsen bestämmer.
Befattningshavarna ska inneha föreskrivet certifikat och ha
fullgjord godkänd utbildning.

För varje motorlivbåt ska det finnas en person som kan sköta
motorn.

För varje livbåt som har radiotelefonstation eller
strålkastare ska det finnas en person som kan sköta denna
utrustning. Förordning (2013:775).

31 § /Upphör att gälla U:2017-01-01/
Sjöpersonal som tjänstgör på passagerar- och
roropassagerarfartyg skall ha fullgjort godkänd utbildning för
tjänstgöring på sådana fartyg enligt andra och tredje stycket,
samt behärska engelska och, om fartyget trafikerar
Skandinavien, ett skandinaviskt språk.

På sådant fartyg som går i närfart eller mer vidsträckt fart,
och på sådant fartyg med tillåtet passagerarantal överstigande
500 i inre fart, skall

a) personal som enligt mönstringslistorna skall bistå
passagerare i nödsituationer ombord ha genomgått utbildning i
kontroll av folkmassor (crowd management training),

b) befälhavaren, befäl och annan personal som tilldelats
bestämda arbetsuppgifter och särskilt ansvar för säkerheten
ombord ha genomgått förtrogenhetsutbildning (familiarization
training) utöver vad som anges i 3 §,

c) personal som direkt betjänar passagerare i
passagerarutrymmen ombord ha genomgått säkerhetsutbildning,

d) befälhavaren, överstyrman och varje annan person som
tilldelats direkt ansvar för passagerares ombord- och
landstigning ha genomgått godkänd utbildning i
passagerarsäkerhet, och

e) befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste
fartygsingenjör och varje annan person som tilldelats direkt
ansvar för passagerares ombord- och landstigning, lastning,
lossning eller säkring av last eller stängning av
skrovöppningar ha genomgått utbildning i passagerarsäkerhet,
lastsäkerhet och skrovhållfasthet.

På sådant fartyg med ett tillåtet passagerarantal om högst 500
i inre fart skall

a) befälhavaren, befäl och annan personal, som enligt fartygets
säkerhetsplaner skall bistå passagerare i nödsituationer, ha
genomgått en utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner
och kommunikation, och

b) befälhavaren, befäl och annan personal med direkt ansvar för
passagerares ombord- och ilandstigning, lastning, lossning
eller säkring av last ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet
och skrovintegritet. Förordning (2007:238).

31 § /Träder i kraft I:2017-01-01/
Sjöpersonal som tjänstgör på passagerar- och
roropassagerarfartyg ska ha fullgjort godkänd utbildning för
tjänstgöring på sådana fartyg enligt andra och tredje stycket,
samt behärska engelska och, om fartyget trafikerar
Skandinavien, ett skandinaviskt språk.

På sådant fartyg som går i närfart eller mer vidsträckt fart,
och på sådant fartyg med tillåtet passagerarantal överstigande
500 i inre fart, ska

1. personal som enligt mönstringslistorna ska bistå passagerare
i nödsituationer ombord ha giltigt intyg om utbildning i
kontroll av folkmassor (crowd management training),

2. personal som direkt betjänar passagerare i
passagerarutrymmen ombord ha giltigt intyg om
säkerhetsutbildning på passagerar- och roropassagerarfartyg,
och

3. befälhavaren, överstyrman, teknisk chef, förste
fartygsingenjör och varje annan person som tilldelats direkt
ansvar för lastning, lossning eller säkring av last eller
stängning av skrovöppningar ombord på roropassagerarfartyg, ska
ha giltigt intyg om utbildning i passagerarsäkerhet,
lastsäkerhet och skrovhållfasthet.

På ett sådant fartyg med ett tillåtet passagerarantal om högst
500 i inre fart ska

1. befälhavaren, befäl och annan personal, som enligt fartygets
säkerhetsplaner ska bistå passagerare i nödsituationer, ha
genomgått en utbildning i passagerarsäkerhet, mönstringsrutiner
och kommunikation, och

2. befälhavaren, befäl och annan personal med direkt ansvar för
passagerares ombord- och ilandstigning, lastning, lossning
eller säkring av last ha genomgått en utbildning i lastsäkerhet
och skrovintegritet. Förordning (2011:1535).

32 § På alla passagerar- eller roropassagerarfartyg i mer
vidsträckt fart än inre fart, samt på alla sådana fartyg i inre
fart med ett passagerarfartygscertifikat överstigande 100
passagerare, ska befälhavaren, överstyrman, teknisk chef,
förste fartygsingenjör och annan sjöpersonal med direkt ansvar
för passagerare i nödsituationer inneha specialbehörighet för
krishantering.

Första stycket gäller inte maskinbefäl på ångfartyg som
uteslutande går i inre fart. Förordning (2011:1535).

Livflottar

33 § För livflottar som inte finns på en kranflottestation
skall det finnas en person som är väl förtrogen med
handhavandet och skötseln av sådana flottar.
Förordning (2007:238).

Bemanningsföreskrifter

34 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om bemanning
för fartyg som inte skall ha säkerhetsbesättning
(bemanningsföreskrifter).

För fartyg som ägs eller brukas av svenska staten skall vad som
föreskrivs i 3 kap. 12 § andra stycket fartygssäkerhetslagen
(2003:364) om säkerhetsbesättning tillämpas när det gäller
bemanningsföreskrifter. Kustbevakningen behöver dock inte
samråda när den i ett visst fall medger undantag från
bemanningsföreskrifter för dess fartyg. Förordning (2008:1144).

35 § Befattningshavares antal och deras behörighet behöver
anges i bemanningsföreskrifterna bara om det är nödvändigt ur
säkerhetssynpunkt. I sådant fall gäller bestämmelserna i 17-20
och 22 §§. Förordning (2007:238).

Besättningslista

36 § Ombordvarande personal skall antecknas i en
besättningslista. Befälhavaren och redaren skall se till att
listan förvaras ombord på fartyget och i land och sparas ombord
på fartyget eller i land i minst tre år. Befälhavaren och
redaren skall se till att listan är ordnad så att den aktuella
besättningen vid varje tidpunkt lätt kan utläsas och hålla den
tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda
fall besluta om undantag från kraven i första stycket om det
finns särskilda skäl. Förordning (2008:1144).

37 § Befälhavare eller redare som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i 36 § första stycket döms
till böter. Förordning (2007:238).

Övriga bestämmelser

38 § Kravet i 3 kap. 16 § första stycket
fartygssäkerhetslagen (2003:364) gäller inte fartyg som går i
inre fart.

Medgivande enligt 3 kap. 16 § andra stycket
fartygssäkerhetslagen lämnas av Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om

1. fartygs bemanning,

2. att säkerhetsbesättning ska fastställas även för andra
fartyg än sådana som avses i 3 kap. 10 § samma lag,

3. krav i fråga om den bemanning som behövs från
sjösäkerhetssynpunkt (bemanningsföreskrifter) för fartyg som
inte ska ha säkerhetsbesättning enligt 3 kap. 10 § samma lag,
och

4. behörighet att föra fartyg eller att ha befattning på
fartyg samt avgifter till staten för prövning av ansökan om
behörighetsbevis och annan ärendehandläggning som avser rätt
att föra fartyg eller tjänstgöra på fartyg.
Förordning (2013:487).

39 § Transportstyrelsen får i särskilda fall fastställa
säkerhetsbesättning eller meddela bemanningsföreskrifter för
andra fartyg än de som avses i 3 kap. 10 § första stycket
fartygssäkerhetslagen (2003:364). Förordning (2008:1144).

5 kap. Arbetsmiljö

1 § Föreskrifter om fartyg och fartygsarbete som regeringen
utfärdat med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160) finns i
arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Tillgängliga författningar

2 § På varje fartyg ska följande finnas tillgängligt för dem
som utför fartygsarbete:

1. fartygssäkerhetslagen (2003:364) och denna förordning,

2. arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen
(1977:1166),

3. 2006 års sjöarbetskonvention, och

4. det avtal som finns i bilagan till rådets direktiv
2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det
avtal som ingåtts av European Community Shipowners’
Associations (ECSA) och European Transport Workers’
Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss
och om ändring av direktiv 1999/63/EG, i den ursprungliga
lydelsen.

Vad som anges i första stycket gäller även i fråga om andra
författningar som har utfärdats med stöd av dessa lagar eller
förordningar och som rör den verksamhet som bedrivs på
fartyget. Förordning (2015:123).

Skyddsombud och skyddskommitté

3 § Till skyddsombud skall utses en person med insikt i och
intresse för arbetsmiljöfrågor och som har god förtrogenhet med
arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde.

Antalet skyddsombud bestäms efter skyddsområdets omfattning,
arbetets natur och arbetsförhållandena.

Skyddsombud kan skiljas från sitt uppdrag genom beslut av dem
som har utsett ombudet.

4 § Befälhavaren skall underrätta skyddsombudet om till vem
ombord som framställningar i skyddsfrågor skall göras. Redaren
skall meddela de ombordanställda till vem inom rederiet som
framställningar skall göras i frågor om fartygets
skyddsförhållanden.

En begäran om åtgärder av ett skyddsombud enligt 6 kap. 6 a §
arbetsmiljölagen (1977:1160) skall antecknas i fartygets
skeppsdagbok.

5 § Ett beslut enligt 4 kap. 12 eller 13 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364) skall antecknas i fartygets
skeppsdagbok. Befälhavaren skall genast skriftligen underrätta
Transportstyrelsen eller annan berörd tillsynsmyndighet om
beslutet. Förordning (2008:1144).

6 § Antalet ledamöter i en skyddskommitté bestäms med hänsyn
till antalet ombordanställda och arbetsförhållandena på
fartyget. Befälhavaren eller annan ansvarig arbetsledare som
särskilt har utsetts att handlägga skyddsfrågor bör ingå i
kommittén. I kommittén bör det också ingå en ledamot av
styrelse för facklig organisation av ombordanställda som verkar
på fartyget. Vidare skall skyddsombud ingå i kommittén.

Ordförande och sekreterare i skyddskommittén utses av redaren
om inte annat överenskoms.

7 § Redaren skall lämna uppgift till Transportstyrelsen om vem som
har utsetts att ta emot framställningar i frågor om fartygets
skyddsförhållanden.

Befälhavaren skall på lämpligt ställe ombord sätta upp anslag
med uppgift om namn på skyddsombud och ledamöter av
skyddskommitté. Han eller hon skall också snarast möjligt efter
förrättat val underrätta Transportstyrelsen om vem som har
utsetts till skyddsombud, dennes skyddsområde och mandattid.
Förordning (2008:1144).

8 § Vid en tillsynsförrättning på fartyg skall
förrättningsmannen sätta sig i förbindelse med skyddsombud om
en förrättning avser eller motiverar åtgärder inom
skyddsorganisationens verksamhetsområde.

Vid en tillsynsförrättning bör berörda skyddsombud vara
närvarande och beredda att lämna förrättningsmannen
upplysningar.

9 § Om en tillsynsmyndighet till ett skyddsombud har lämnat en
kopia av ett meddelande i en skyddsfråga som gäller fartyget,
skall skyddsombudet förvara kopian under minst två år räknat
från meddelandets datum. Om skyddsombudet avgår skall kopiorna
överlämnas till efterträdaren.

Bemyndiganden

10 § Transportstyrelsen får

1. meddela föreskrifter om sjukvård ombord på fartyg och om
skeppsapotek samt föreskrifter i övrigt enligt 7 kap. 5 §
första stycket 1 och 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364).

2. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om hur fartyg
skall vara utformade, inrättade och utrustade för att erbjuda
en lämplig arbetsmiljö och tillfredsställande förhållanden i
övrigt för de ombordanställda.

I frågor som avser skydd mot ohälsa eller olycksfall i arbetet
meddelas föreskrifterna efter samråd med Arbetsmiljöverket.

Föreskrifter som rör även andra myndigheters verksamhet
meddelar Transportstyrelsen efter samråd med respektive
myndighet. Förordning (2008:1144).

Utländska fartyg

11 § Bestämmelserna i 4 kap. 3, 4 §§ och 5 § första och andra
styckena fartygssäkerhetslagen (2003:364) gäller också
utländska fartyg inom Sveriges sjöterritorium.

6 kap. Tillsyn

Tillsynsmyndigheter

1 § Av 5 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) framgår att
Transportstyrelsen, om något annat inte anges, utövar tillsyn
enligt fartygssäkerhetslagen och föreskrifter meddelade med
stöd av lagen samt att tillsynen över arbetsmiljön utövas av
Transportstyrelsen i samverkan med Arbetsmiljöverket.
Förordning (2008:1144).

1 a § Transportstyrelsen är administration enligt förordning
(EG) nr 336/2006. Förordning (2008:1144).

1 b § Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som enligt
förordning (EG) nr 336/2006 ska fullgöras av Sverige, utom när
det gäller artikel 9 och 10. Förordning (2008:1144).

1 c § Transportstyrelsen är behörig myndighet enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23
april 2009 om hamnstatskontroll samt ska fullgöra de uppgifter
som åligger Sverige enligt artikel 29 i direktivet.
Transportstyrelsen ska också fullgöra de uppgifter som rör
inspektionsdatabasen i direktivet.

Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som åligger
Sverige enligt artikel 6 b.1 och 15.4 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av
ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik inom
gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG,
senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/17/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv
2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och
informationssystem för sjötrafik i gemenskapen.

Transportstyrelsen ska vidare utarbeta planer för att ta emot
fartyg i behov av assistans enligt artikel 20 a i direktiv
2002/59/EG, senast ändrat genom direktiv 2009/17/EG och i
övrigt fullgöra de uppgifter som anges i nämnda artikel.
Utarbetandet av planerna ska ske efter överenskommelse med
Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Förordning (2010:1365).

1 d § /Upphör att gälla U:2015-09-02 genom förordning (2015:410)./
Transportstyrelsen utövar tillsyn över att det ombord på
fartyg medförs ett certifikat enligt artikel 4a.5 eller
artikel 4a.15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om
transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid
passagerarbefordran till sjöss. Förordning (2012:683).

2 § Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över

a) mudderverk och pontonkranar som saknar
framdrivningsmaskineri och nyttjas i hamnar, kanaler, floder
och liknande skyddade farvatten, samt

b) pråmar som används till upplagsplats eller logement och
endast undantagsvis flyttas eller som används till annat än
personbefordran vid lastageplats, i hamn eller på redd.

3 § Transportstyrelsen förordnar om tillsyn över skeppsapotek
efter samråd med Läkemedelsverket. Förordning (2008:1144).

Tillsynsförrättningar

4 § Föreskrifter om tillsynsförrättningar får meddelas av
Transportstyrelsen. Förordning (2008:1144).

5 § Olika tillsynsförrättningar som gäller samma fartyg
ska om möjligt ske samtidigt. Förrättningarna bör
samordnas med undersökningar som görs av en erkänd
organisation.

Om tillsynsmyndigheten har fått en förhandsanmälan från
ett fartyg som kan bli föremål för en periodisk utökad
inspektion enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/16/EG om hamnstatskontroll, ska tillsynsmyndigheten
meddela befälhavaren om en sådan inspektion inte kommer
att äga rum.

Efter avslutad hamnstatskontroll ska tillsynsmyndigheten
sammanställa en inspektionsrapport och lämna en kopia av
rapporten till fartygets befälhavare.
Förordning (2010:1365).

6 § På begäran av ett rederi skall Transportstyrelsen erbjuda
den behöriga myndigheten i en flaggstat, som inte är en
värdstat, att skicka företrädare till en besiktning av ett
fartyg som avses i 5 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen
(2003:364). Förordning (2008:1144).

7 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om sådana undantag
som avses i 7 kap. 6 § 2 fartygssäkerhetslagen (2003:364) vid
tillsyn över utländska fartyg. Förordning (2008:1144)

8 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
6 § 6 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om skyldighet att
lämna uppgifter till tillsynsmyndigheten.
Förordning (2008:1144).

8 a § Transportstyrelsen ska utöver den tillsynsverksamhet som
följer av fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller av
föreskrifter meddelade med stöd av den lagen utföra de
kontroller som styrelsen anser nödvändiga av fartyg som kan
utgöra en risk för sjösäkerheten, människor eller miljön.
Detsamma gäller om en kontroll begärs av en medlemsstat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid en sådan kontroll ska avseende fästas vid om

1. fartyget har varit inblandat i en olycka eller ett tillbud
som har påverkat fartygets säkerhet eller äventyrat
sjösäkerheten,

2. fartyget inte har uppfyllt de anmälnings- och
rapporteringsskyldigheter som följer av föreskrifter som
genomför direktiv 2002/59/EG, senast ändrat genom direktiv
2009/17/EG,

3. fartyget inte har följt tillämpliga bestämmelser om
ruttsystem och sjötrafikinformationstjänst (VTS),

4. en förundersökning har inletts avseende fartyget om brott
mot bestämmelserna i 2 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot
förorening från fartyg,

5. fartyget har vägrats tillträde till hamnar i stater inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. fartyget inte har anmält, eller saknar, intyg om försäkring
eller finansiell säkerhet som det ska ha enligt sjölagen
(1994:1009), eller

7. fartyget, enligt en rapport från lots eller hamninnehavare,
uppvisar uppenbara avvikelser som kan äventyra sjösäkerheten
eller innebära en miljörisk. Förordning (2010:1365).

Skyldighet för redare

9 § Om ett fartyg upphör att inneha klass i en erkänd
organisation skall redaren genast anmäla detta till
Transportstyrelsen. Om fartyget är utomlands kan en sådan
anmälan lämnas även till en svensk utlandsmyndighet i nästa
hamn som fartyget beräknas anlöpa.

Redaren skall genast anmäla till Transportstyrelsen om
rederiets organisation eller ledning ändras, om inte ändringen
är utan betydelse för rederiets godkända säkerhetsorganisation.
En sådan anmälan skall även göras om rederiet övertar
redarfunktionerna för ett fartyg eller om dess fartyg övergår
till ett annat rederi. Förordning (2008:1144).

Tillsynsböcker

10 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
6 § 1 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om tillsynsböcker.
Förordning (2008:1144).

Ritningar

11 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
6 § 3 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om ritningar.
Förordning (2008:1144).

Avgifter

12 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
6 § 4 fartygssäkerhetslagen (2003:364) om avgifter.

För fartyg av kulturhistoriskt värde som används endast i
verksamhet utan vinstsyfte får avgifterna bestämmas upp till
full kostnadstäckning. Förordning (2013:991).

Rapporter från lotsar och hamninnehavare

13 § Rapporter enligt 5 kap. 16 a § fartygssäkerhetslagen
(2003:364) ska lämnas till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka
uppgifter sådana rapporter ska innehålla samt hur
rapporteringen ska ske.

Transportstyrelsen ska följa upp rapporterna samt
registrera vilka åtgärder som har vidtagits.
Förordning (2010:1365).

7 kap. Inskränkningar i rätten att använda fartyg

1 § Transportstyrelsen ska förbjuda ett fartyg att anlöpa
svensk hamn om

1. fartyget lämnar en hamn i strid med ett förbud som har
meddelats med stöd av 6 kap. 1, 2 eller 3 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364),

2. fartyget av tillsynsmyndigheten har tillåtits att gå
till ett reparationsvarv men inte uppfyller villkoren för
resan eller fortsätter den utan att anlöpa varvet,

3. ett förbud mot fartygets resa har hävts av
tillsynsmyndigheten enligt 6 kap. 3 § andra stycket
fartygssäkerhetslagen för att förhindra överbeläggning i
inspektionshamnen, eller

4. fartyget har förelagts att åtgärda en brist i enlighet
med 6 kap. 3 § tredje stycket fartygssäkerhetslagen men
inte följt föreläggandet.

Det som sägs i första stycket gäller i samma utsträckning
om motsvarande beslut har fattats av en behörig myndighet
i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i en stat som undertecknat 1982 års
Parisöverenskommelse om riktlinjer för hamnstatskontroll
(Paris Memorandum of Understanding on Port State Control –
Paris MOU). Förordning (2010:1365).

1 a § Transportstyrelsen får förbjuda ett fartyg att anlöpa
en svensk hamn om det finns skälig anledning att anta att
väder- eller sjöförhållandena är så ogynnsamma att ett anlöp
skulle innebära allvarliga risker för människor eller miljön.
Förordning (2008:1144).

1 b § Transportstyrelsen ska förbjuda ett fartyg att anlöpa
svensk hamn om fartyget är upptaget i ett register som omfattas
av den svarta lista som publiceras i den årliga Paris
MOU-rapporten och det under de senaste 36 månaderna har fattats
beslut om minst tre förbud för fartygets resa eller mot
användning i reguljär trafik enligt 6 kap. 6 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364). Samma sak gäller om fartyget
är upptaget i ett register som omfattas av den grå lista som
publiceras i den årliga Paris MOU-rapporten och minst tre
sådana förbud har fattats under de senaste 24 månaderna.

Förbudet mot tillträde enligt första stycket gäller från och
med den tidpunkt då fartyget lämnar den hamn eller ankarplats
där det hölls kvar för tredje gången och där tillträdesförbudet
utfärdades.

Transportstyrelsen ska också förbjuda ett fartyg att anlöpa
svensk hamn om fartyget har vägrats tillträde till hamn vid två
tillfällen tidigare och det därefter fattas beslut om förbud
för fartygets resa enligt 6 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen.
Förordning (2010:1365).

1 c § Transportstyrelsen får utvisa ett utländskt fartyg från
svensk hamn, om det inte ombord på fartyget medförs ett bevis
om försäkring eller annan betryggande säkerhet enligt 7 kap.
3 § sjölagen (1994:1009). Ett beslut om utvisning får inte
meddelas, om det för fartyget gäller ett förbud mot resa
enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 § fartygssäkerhetslagen
(2003:364).

Ett beslut som har meddelats med stöd av första stycket ska
bestå till dess att redaren har visat Transportstyrelsen att
bristen är avhjälpt. Förordning (2012:356).

1 d § /Upphör att gälla U:2015-09-02/
Transportstyrelsen ska förbjuda ett utländskt fartyg att
anlöpa svensk hamn, om

1. ett beslut om utvisning av fartyget har fattats enligt
1 c §,

2. ett beslut om utvisning av fartyget har fattats i en stat
som är medlem i Europeiska unionen på grund av att fartyget
saknar sådant bevis om försäkring eller annan betryggande
säkerhet som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsägares försäkring
för sjörättsliga skadeståndsanspråk, eller

3. det ombord på fartyget inte medförs ett certifikat enligt
artikel 4a.5 eller artikel 4a.15 i bilaga I till förordning
(EG) nr 392/2009. Förordning (2012:683).

1 d § /Träder i kraft I:2015-09-02/
Transportstyrelsen ska förbjuda ett utländskt fartyg
att anlöpa svensk hamn, om

1. ett beslut om utvisning av fartyget har fattats enligt
1 c §, eller

Förbud som avses i första stycket får också meddelas om ett
utländskt fartyg ombord saknar ett certifikat som det ska ha
enligt

1. artikel 4a.5 eller 4a.15 i bilaga I till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 392/2009 av
den 23 april 2009 om transportörens skadeståndsansvar i
samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss, i den
ursprungliga lydelsen, eller

2. artikel 4a.5 eller 4a.15 i 2002 års Atenkonvention om
befordran till sjöss av passagerare och deras resgods.
Förordning (2015:410).

2 § Ett förbud som har meddelats med stöd av 1 § första
stycket 1, 2, 3 eller 4 eller med stöd av 1 d § ska bestå
till dess att redaren, fartygets ägare eller den som är
ansvarig för fartygstransporten har visat den myndighet som
förbjudit fartygets resa eller anlöp att bristen är avhjälpt.

Ett förbud som har meddelats enligt 1 b § ska bestå till dess
att den myndighet som har utfärdat förbudet häver det i
enlighet med artikel 16.2 och 3 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll.
Förordning (2012:356).

3 § Transportstyrelsen får, trots vad som anges i 1 och
2 §§, tillåta att ett fartyg anlöper en anvisad hamn

1. om force majeure eller säkerhetsskäl gör det nödvändigt,

2. för att minska risken för föroreningar, eller

3. för att fartygets brister skall avhjälpas, förutsatt att
lämpliga åtgärder har vidtagits för att garantera ett säkert
anlöp till hamnen. Förordning (2008:1144).

4 § Utanför Sverige får ett beslut enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 §
fartygssäkerhetslagen (2003:364) meddelas även av en svensk
utlandsmyndighet som har förordnats att utöva tillsyn av
fartyg.

5 § Om underställning av ett beslut enligt 6 kap. 1, 2 eller
3 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) som har meddelats av en
annan myndighet än Transportstyrelsen föreskrivs i 9 kap. 2 §
nämnda lag. Förordning (2008:1144).

6 § Fartygets ägare eller redare skall ersätta kostnader som
uppstår för en tillsynsmyndighet i samband med sådant
kvarhållande av ett fartyg som har skett med stöd av
fartygssäkerhetslagen (2003:364) eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
8 kap. Särskilda föreskrifter för vissa fartyg och undantag
från lagen
1 § Transportstyrelsen får för fiskefartyg och andra fartyg
som är av särskild beskaffenhet meddela särskilda föreskrifter
och i enskilda fall medge undantag i de frågor som behandlas i
2-5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364).
Förordning (2008:1144).

2 § Transportstyrelsen får

1. meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om
undantag från

a) de särskilda kraven för användning av fartyg enligt 3 kap.
1–9 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364), och

b) kravet på särskild anpassning av de ombordanställdas kost
enligt 4 kap. 5 § första stycket andra meningen samma lag, och

2. med avseende på vissa fartyg meddela föreskrifter om eller
besluta om undantag från skyldigheten enligt 5 kap. 26 § samma
lag att ge in ritningar. Förordning (2012:607).

9 kap. Uppdrag till organisationer m.m.

1 § Transportstyrelsen får till Europeiska kommissionen
överlämna en begäran om att en organisation ska erkännas för
att utfärda och förnya certifikat för svenska fartyg samt att
i sådant syfte fastställa minsta tillåtna fribord.
Bestämmelser om förfarandet finns i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om
gemensamma regler och standarder för organisationer som utför
inspektioner och utövar tillsyn av fartyg.
Förordning (2011:552).

1 a § Transporstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som åligger
Sverige enligt artikel 3.1, 3.2, 6.3, 8.1 och 16 i förordning
(EG) nr 391/2009 samt ta emot den information som avses i
artikel 8.3, 10.4 och 11.7 i samma förordning.
Förordning (2011:552).

1 b § Transportstyrelsen ska samråda med Europeiska
kommissionen och i övrigt sköta kontakterna med kommissionen
enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter
för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets
direktiv 82/714/EEG, i lydelsen enligt kommissionens direktiv
2013/49/EU.

Transportstyrelsen ska tilldela farkoster ett unikt
europeiskt identifieringsnummer för fartyg och föra in numret
i kommissionens databas med uppgifter om fartygsskrov enligt
artikel 2.18 i bilaga II till direktiv 2006/87/EG, i lydelsen
enligt kommissionens direktiv 2013/49/EU.

Transportstyrelsen ska informera kommissionen enligt artikel
3.6 och 4.3 i direktiv 2009/100/EG, i den ursprungliga
lydelsen. Förordning (2014:1488).

2 § Transportstyrelsen får överlåta åt en erkänd organisation
eller ett erkänt klassificeringssällskap att utföra de
uppgifter som anges i 1 §.

Transportstyrelsen ska i styrelsens författningssamling
tillkännage med vilka organisationer och
klassificeringssällskap som avtal har träffats.
Transportstyrelsen ska vidare upplysa Europeiska kommissionen
om det fullständiga innehållet i avtalen med
organisationerna. Om en organisations befogenheter
tillfälligt dras in eller återkallas, ska Transportstyrelsen
utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga
medlemsstater i unionen om detta. När det gäller utfärdande
och förnyelse av sjöarbetscertifikat ska Transportstyrelsen
även upplysa Internationella arbetsbyrån om vilka
organisationer styrelsen träffat avtal med.
Transportstyrelsen ska även utöva den tillsyn som anges i
artikel 9 och vidta de åtgärder som avses i artikel 10 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23
april 2009 om gemensamma regler och standarder för
organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av
fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i
förbindelse därmed. Förordning (2014:1093).

3 § Om det finns ett behov av ett sådant avtal som avses i 2 §
första stycket, får Transportstyrelsen inte vägra att träffa
avtal. Detta gäller dock inte om något annat följer av artikel
4.2, 5 eller 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/15/EG. Förordning (2011:552).
4 § Ett sådant avtal som avses i 2 § första stycket ska
uppfylla de krav och innehålla de uppgifter som följer av
artiklarna 5.2 och 5.3 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/15/EG.

Avtalet ska innehålla bestämmelser om tillfälligt indragande
eller återkallande av det uppdrag som lämnas till
organisationen, och om organisationens övriga skyldigheter
enligt förordningen (EG) nr 391/2009.

Avtalet ska också innehålla bestämmelser om att
Transportstyrelsen ska godkänna utfärdandet av
dispenscertifikat om ett fartyg avviker från det regelverk som
ska tillämpas enligt avtalet. Förordning (2011:552).

5 § Transportstyrelsen får uppdra åt någon annan än en erkänd
organisation att utfärda och förnya certifikat som bara avser
utrustning till fartyg och personlig skyddsutrustning, samt
föreskriva eller för särskilda fall besluta att sådana
certifikat skall ha samma giltighet som certifikat som
utfärdas av Transportstyrelsen. Förordning (2008:1144).

10 kap. Övriga bestämmelser

Underställning

1 § Ett beslut som enligt 9 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen
(2003:364) ska underställas Transportstyrelsen, ska prövas av
behörig befattningshavare hos styrelsen.

Ett beslut enligt 6 kap. 1, 2, 3, 5 eller 6 §
fartygssäkerhetslagen eller enligt 7 kap. 1 eller 2 § denna
förordning som har meddelats av en annan befattningshavare än
som sägs i första stycket ska genast underställas denne.
Förordning (2008:1144).

Underrättelser

2 § Transportstyrelsen ska underrätta

1. befälhavaren, fartygets redare eller ägare samt den
behöriga myndigheten i flaggstaten om beslut enligt 6 kap. 1–
3, 6, 11 eller 13 §§ fartygssäkerhetslagen (2003:364),

2. befälhavaren, fartygets redare eller ägare, den behöriga
myndigheten i flaggstaten, berörda svenska myndigheter samt
berörda svenska hamnar om beslut enligt 6 kap. 1, 2 eller 3 §
fartygssäkerhetslagen och förbud enligt 7 kap. 1, 1 a, 1 b
eller 2 §, och när ett sådant förbud har upphört att gälla,

3. de behöriga myndigheterna i övriga stater inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet om

a) ett fartyg har tillåtits att gå till ett svenskt
reparationsvarv men inte uppfyller villkoren för resan eller
fortsätter den utan att anlöpa varvet, eller

b) ett förbud mot ett fartygs resa har hävts för att hindra
överbeläggning av inspektionshamnen,

4. den behöriga myndigheten i en flaggstat och i en
medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vars
hamn omfattas av ett fartygs reguljära trafik, berörda
svenska myndigheter samt Europeiska kommissionen om
resultatet av förrättningar enligt 5 kap. 12 och 13 §§
fartygssäkerhetslagen och om beslut enligt 6 kap. 1–3, 6, 11
eller 13 § samma lag meddelade med anledning av
förrättningarna,

5. Europeiska kommissionen om det råder bestående oenighet
mellan behöriga myndigheter inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet om huruvida ett fartyg uppfyller kraven
avseende inledande kontroller enligt 5 kap. 12 §
fartygssäkerhetslagen,

6. den behöriga myndigheten i en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet som bär antingen flaggstatens
ansvar eller ansvar liknande värdstatens för ett sådant
fartyg som avses i 5 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen och som
går i trafik mellan en hamn inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och en hamn utanför detta område, om de krav
som gäller för ett rederi i rådets direktiv 1999/35/EG av den
29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar
för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och
höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik, senast
ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
219/2009 av den 11 mars 2009 om anpassning till rådets beslut
1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det
förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende
på det föreskrivande förfarandet med kontroll,

7. berörda medlemsstater inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet om resultatet av en kontroll enligt 6 kap.
8 a §.

8. Europeiska kommissionen samt den behöriga myndigheten i
övriga medlemsstater inom Europeiska unionen och i den
berörda flaggstaten om beslut enligt 7 kap. 1 c § och när ett
sådant beslut har upphört att gälla. Förordning (2012:356).

Klagomål

3 § Om Transportstyrelsen tar emot ett klagomål som gäller
efterlevnaden av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän
ombord på ett utländskt fartyg som anlöpt svensk hamn ska
styrelsen, om inte klagomålet är uppenbart ogrundat, sända
en rapport till den stat där fartyget är registrerat.
Detsamma gäller om Transportstyrelsen har bevis för att
samma lag inte efterlevs ombord på fartyget. En
bestämmelse om sekretess för anmälan eller annan utsaga av
enskild finns i 29 kap. 11 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).

Denna paragraf ska tillämpas även om klagomålet föranleder
handläggning enligt 4 §. Förordning (2010:1365).

4 § Transportstyrelsen ska skyndsamt behandla varje klagomål
från en person eller organisation med ett legitimt intresse av

1. fartygets säkerhet, inbegripet säkerhets- och hälsorisker
som kan drabba besättningen,

2. boende- och arbetsförhållanden ombord, eller

3. förhindrande av förorening.

Om klagomålet inte bedöms vara uppenbart ogrundat ska
Transportstyrelsen, om inte klagomålet föranleder åtgärder
enligt andra bestämmelser, vidta lämpliga eller nödvändiga
åtgärder. Transportstyrelsen ska i så fall informera
flaggstatens administration om de åtgärder som har vidtagits. I
lämpliga fall ska även en kopia av informationen tillställas
Internationella arbetsorganisationen.

En bestämmelse om sekretess för uppgift i anmälan eller utsaga
från en enskild finns i 29 kap. 11 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Förordning (2010:1365).

Verkställighetsföreskrifter

5 § Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
verkställigheten av fartygssäkerhetslagen (2003:364) och
denna förordning. Förordning (2014:1093).

Övergångsbestämmelser

2003:438

1. Denna förordning träder i kraft den 21 juli 2003. Genom
förordningen upphävs

– fartygssäkerhetsförordningen (1988:594),

– förordningen (1995:1170) om tillämpning av lagen (1995:927)
om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),

– förordningen (1995:1171) om tillämpning av förordningen
(1995:991) om ändring i fartygssäkerhetsförordningen
(1988:594),

– förordningen (1996:1365) om tillämpning av lagen (1995:927)
om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49), och

– förordningen (1996:1366) om tillämpning av förordningen
(1995:991) om ändring i fartygssäkerhetsförordningen
(1988:594).

2. En föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av
de bestämmelser som upphävs genom denna förordning och som
gäller vid dennas ikraftträdande, skall fortfarande gälla och
vid tillämpningen av den nya förordningen anses ha meddelats
enligt denna.

3. Certifikat och andra handlingar som hänför sig till äldre
fartområde gäller fortfarande i enlighet med sin lydelse.

4. Transportstyrelsen får utfärda certifikat och andra handlingar i
enlighet med äldre bestämmelser om fartområde. Sådana
certifikat och handlingar får dock gälla längst till den 1 juni
2010. Förordning (2008:1144).

2007:963

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Den som har tjänstgjort som skyddsansvarig ombord på fartyg
före den 1 januari 2008 får fortsätta i den funktionen till och
med den 30 juni 2009 utan att kravet i 4 kap. 7 a § är
uppfyllt, under förutsättning att han eller hon kan styrka
genomgången relevant utbildning.

2008:1144

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
Föreskrifter som har meddelats av Sjöfartsverket anses vid
tillämpningen av förordningen vara meddelade av
Transportstyrelsen.

2011:1535

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 i fråga
om 4 kap. 3, 10 och 32 §§, den 1 januari 2014 i fråga om 4 kap.
7 c och 7 d §§ och i övrigt den 1 januari 2017.

2. Transportstyrelsen får efter ansökan utfärda sådana
specialbehörigheter, certifikat och intyg som avses i 4 kap. 7
c, 7 d, 9 a, 29 och 31 §§ redan från och med den 1 januari
2012.

3. Utbildning som avses i 4 kap. 31 § och som har getts före
den 1 januari 2017 ska gälla som om den har getts enligt denna
förordning.