- SFS nr
- 2004:1205
- Departement/myndighet
- Miljö- och energidepartementet
- Utfärdad
- 2004-12-02
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2015:48
Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen
av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
Förordningen kompletterar EU-förordningar om handel med
utsläppsrätter. Förordning (2012:464).
2 § Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet enligt 2 kap. 3 §
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
Förordning (2012:464).
2 a § Naturvårdsverket ska
1. planera, utreda och pröva frågor om tilldelning av
utsläppsrätter enligt 3 kap. 8 § lagen (2004:1199) om handel
med utsläppsrätter, och
2. utöva tillsyn enligt 7 kap. samma lag i den mån tillsynen
inte utövas av Finansinspektionen.
I frågor om flygverksamhet ska Naturvårdsverket höra
Transportstyrelsen. Förordning (2012:464).
2 b § Statens energimyndighet är
1. projektmyndighet enligt 1 kap. 3 § andra stycket lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter, och
2. kontoföringsmyndighet enligt 4 kap. 1 § andra stycket samma
lag. Förordning (2012:508).
2 c § Finansinspektionen ska i fråga om utsläppsrätter som
inte utgör finansiella instrument
1. utöva tillsyn över att artiklarna 37-42 i kommissionens
förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om
tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering
av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett
system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom
gemenskapen följs, och
2. i tillsynsverksamheten samarbeta och utbyta information
med utländska behöriga myndigheter på samma sätt som enligt
17 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid
handel med finansiella instrument.
Bestämmelser om tillsyn över utsläppsrätter som utgör
finansiella instrument finns i lagen om straff för
marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Förordning (2012:464).
2 d § Riksgäldskontoret ska vara auktionsförrättare enligt
förordning (EU) nr 1031/2010. Förordning (2012:464).
Definitioner
3 § Vid tillämpningen av denna förordning har termer och
uttryck den betydelse som anges i 4-9 h §§. I övrigt har
termer och uttryck i denna förordning samma betydelse som i
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
Förordning (2011:844).
4 § Med kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter
utan betalning avses kommissionens beslut 2011/278/EU av den
27 april 2011 om fastställande av unionstäckande
övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av
utsläppsrätter enligt artikel 10 a i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/87/EG. Förordning (2011:844).
5 § I denna förordning avses med
förbränning: varje oxidation av ett bränsle, oavsett hur den
värme, el eller mekaniska energi som produceras genom denna
process används, och all annan verksamhet som är direkt
förknippad med processen, inklusive rening av rökgaser,
mätbar värme: ett nettovärmeflöde som transporteras genom
identifierbara rör eller kanaler med hjälp av ett
värmetransportmedium som ånga, varmluft, vatten, olja,
metallsmälta och salter och för vilket en värmemätare är
installerad eller kan installeras,
värmemätare: en värmemätare enligt bilaga M1-004 till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG om
mätinstrument eller en annan enhet för mätning och
registrering av den mängd värmeenergi som produceras baserat
på flödesvolymer och temperaturer, och
värme som inte är mätbar: all annan värme än mätbar värme.
Förordning (2011:844).
6 § Med befintlig anläggning under handelsperioden 2008-2012
avses en anläggning som tagits i drift senast den 30 juni
2006. Förordning (2011:844).
6 a § Med befintlig anläggning under handelsperioden 2013-2020
avses en anläggning där det bedrivs någon sådan verksamhet som
beskrivs i bilaga 2 och som
1. omfattas av ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser som
har getts senast den 30 juni 2011, eller
2. har tagits i drift senast den 30 juni 2011, och då
a) uppfyllde samtliga förutsättningar för ett tillstånd till
utsläpp av växthusgaser med undantag för kravet på
övervakningsprogram, och
b) omfattades av ett tillstånd enligt miljöbalken eller, om
verksamheten inte var tillståndspliktig enligt miljöbalken, av
en sådan anmälan för miljöfarlig verksamhet som avses i 9 kap.
miljöbalken. Förordning (2011:844).
7 § Med ny deltagare under handelsperioden 2008-2012 avses en
ny anläggning som inte var i drift före den 1 juli 2006. Med
en sådan ny deltagare avses också en ändring i en befintlig
anläggning i fråga om anläggningens art eller funktion eller
en utvidgning av en befintlig anläggning, om ändringen eller
utvidgningen inte var i drift före den 1 juli 2006.
Med ändring av anläggningens art avses att en ny kategori av
produkter tillverkas och med ändring av funktion avses att en
ny typ av produktionsprocess används. Med utvidgning av
anläggningen avses ökning av installerad produktionskapacitet
till följd av teknisk förändring eller utbyggnad av
anläggningen eller därmed direkt förknippad verksamhet som är
tekniskt sett knuten till verksamheten i anläggningen och som
kan leda till ökade utsläpp av koldioxid.
En ändring i eller en utvidgning av en befintlig anläggning
under handelsperioden 2008-2012 ska anses vara en ny deltagare
enligt denna paragraf endast om
1. ändringen av anläggningens art eller funktion eller
utvidgningen föranleds av rättsakter inom Europeiska unionen,
eller
2. ändringen eller utvidgningen är av sådan natur att ett nytt
tillstånd, eller för anmälningspliktiga verksamheter en ny
anmälan, krävs enligt miljöbalken eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av balken.
Tredje stycket 1 och 2 gäller inte för anläggningar som inte
omfattas av sådan tillstånds- eller anmälningsplikt som anges
där, men som med tillämpning av 2 kap. 1 § lagen (2004:1199)
om handel med utsläppsrätter omfattas av tillståndsplikt
enligt den lagen. Förordning (2011:844).
7 a § Med ny deltagare under handelsperioden 2013-2020 avses
en anläggning som
1. omfattas av ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser som
har getts efter den 30 juni 2011 och inte är en befintlig
anläggning under handelsperioden 2013-2020, eller
2. är en befintlig anläggning under handelsperioden 2013-2020
med en betydande kapacitetsökning efter den 30 juni 2011.
Förordning (2011:844).
8 § Med anläggning inom el- och fjärrvärmesektorn avses en
anläggning vars huvudsakliga aktivitet är att producera el
eller fjärrvärme. Med anläggning inom el- och fjärrvärmesektorn
avses inte en förbränningsanläggning, oavsett
verksamhetsutövare, inom sådan industri som anges i 2 kap. 1 §
första stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter eller inom övrig tillverkningsindustri eller
inom jord-, skogs- eller vattenbruk eller inom sjukhus.
Förordning (2011:844).
8 a § Med kraftvärmeanläggning avses en enhet inom vilken det
i en process sker en integrerad och samtidig produktion av
termisk energi och elektrisk eller mekanisk energi och som
uppfyller kraven på högeffektiv kraftvärme enligt bilaga III
till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den
11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av
efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för
energi och om ändring av direktiv 92/42/EG.
Förordning (2011:844).
8 b § Med delanläggning med produktriktmärke avses en
anläggning med tillverkning av en produkt för vilken ett
riktmärke anges i bilaga I punkt 1 och 2 till kommissionens
beslut om tilldelning av utsläppsrätter utan betalning.
Förordning (2011:844).
8 c § Med delanläggning med värmeriktmärke avses en anläggning
med produktion av mätbar värme eller överföring av mätbar
värme från en anläggning eller annan enhet där det bedrivs
verksamhet som ger upphov till utsläpp som kräver tillstånd
enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, om
värmen
1. förbrukas inom anläggningen i samband med
a) tillverkning av produkter,
b) produktion av mekanisk energi som inte används för
elproduktion, eller
c) uppvärmning eller kylning med undantag av förbrukning för
elproduktion, eller
2. överförs till en anläggning eller annan enhet som inte
omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter med
undantag av överföring för elproduktion.
Första stycket gäller inte delanläggningar med
produktriktmärke. Förordning (2011:844).
8 d § Med delanläggning med bränsleriktmärke avses en
anläggning med produktion av värme som inte är mätbar, om
värmeproduktionen sker genom förbränning av bränsle i samband
med
1. tillverkning av produkter,
2. produktion av mekanisk energi som inte används för
elproduktion,
3. uppvärmning eller kylning med undantag av elproduktion,
eller
4. förbränning av bränsle till pilotlåga och starkt varierande
mängder process- eller restgaser i en enhet öppen för
atmosfäriska störningar och som uttryckligen krävs av
säkerhetsskäl för att få nödvändiga tillstånd till
anläggningen (säkerhetsfackling).
Första stycket gäller inte delanläggningar med
produktriktmärke. Förordning (2011:844).
8 e § Med delanläggning med processutsläpp avses en anläggning
med utsläpp av växthusgaser som omfattas av krav på tillstånd
enligt bilaga 2, om utsläppen sker utanför systemgränserna för
ett produktriktmärke som anges i bilaga I till kommissionens
beslut om tilldelning av utsläppsrätter utan betalning.
I fråga om utsläpp av koldioxid ska en anläggning anses vara
en delanläggning med processutsläpp endast om utsläppen sker
genom
1. kemisk eller elektrolytisk reduktion av metallföreningar i
metallmalmer, koncentrat eller sekundärmaterial,
2. avskiljning av orenheter från metaller eller
metallföreningar,
3. sönderfall av karbonater, utom sådana som används för
rökgastvätt,
4. kemiska synteser där det kolhaltiga materialet ingår i
reaktionen, om det primära syftet med de kemiska synteserna
inte är värmegenerering,
5. användning av kol som innehåller tillsatser eller
råmaterial, om det primära syftet med användningen inte är
värmegenerering,
6. kemisk eller elektrolytisk reduktion av oxider av
halvmetaller eller av kiseloxider, fosfater eller andra icke-
metaller, eller
7. förbränning av ofullständigt oxiderat kol producerat av en
verksamhet som anges i 1, 2, 3, 4, 5 eller 6, om syftet med
förbränningen är att producera el, mätbar värme eller värme
som inte är mätbar.
Andra stycket 7 gäller inte i den mån motsvarande utsläpp
skulle ha inträffat vid förbränning av en mängd naturgas som
motsvarar energiinnehållet i det förbrända kolet.
Förordning (2011:844).
9 § Med råvarurelaterade utsläpp avses utsläpp av koldioxid som
frigörs
1. från fossila karbonathaltiga mineral och kolhaltiga fossila
additiv vid tillverkning av cementklinker, kalk, glas,
mineralull, keramiska produkter, pappersmassa, järnmalmpellets
eller stål,
2. från kolhaltiga legeringsämnen och kolhaltigt järn- och
stålskrot som används vid tillverkning av stål,
3. från koks eller antracit som används för reduktion av
järnmalm till metalliskt järn eller skumning av slagg vid
tillverkning av stål i elektrostålverk,
4. vid förbrukning av kolelektroder och injektionskol vid
ståltillverkning,
5. vid förbränning av koks vid regenerering av katalysatorer
vid mineraloljeraffinaderier,
6. vid förbrukning av lättbensin eller naturgas för
vätgasframställning vid mineraloljeraffinaderier,
7. vid förbränning av masugnsgas eller LD-gas i järn- eller
stålverk eller förbränningsanläggningar som är anslutna till
järn- eller stålverk, och
8. vid förbränning av processgaser eller ventilationsgaser från
tillverkningsprocesser i kemisk industri, verkstadsindustri
eller annan industri än de som nämns i 2 kap. 1 § första
stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
Med bränslerelaterade utsläpp avses alla utsläpp av koldioxid
med fossilt ursprung som inte utgör råvarurelaterade utsläpp.
Förordning (2006:1109).
9 a § I denna förordning avses med
projektverksamhet för gemensamt genomförande: projekt enligt
artikel 6 i Kyotoprotokollet i ett land som har gjort ett
kvantitativt åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser
enligt Kyotoprotokollet,
projektverksamhet enligt mekanismen för ren utveckling:
projekt enligt artikel 12 i Kyotoprotokollet i ett land som
inte har gjort något kvantitativt åtagande om att minska
utsläppen av växthusgaser enligt Kyotoprotokollet,
projektverksamhet: projektverksamhet för gemensamt
genomförande eller projektverksamhet enligt mekanismen för
ren utveckling,
projektdeltagare: en fysisk eller juridisk person, myndighet
eller främmande stat som frivilligt deltar i en
projektverksamhet och förvärvar utsläppsminskningsenheter
eller certifierade utsläppsminskningar,
projektansvarig: en fysisk eller juridisk person,
organisation eller myndighet, utsedd av projektdeltagarna,
som samordnar kontakterna med projektmyndigheten.
Förordning (2015:48).
9 b § Med tonkilometer avses i denna förordning ett
luftfartygs lastvikt multiplicerad med den flugna sträckan.
Förordning (2009:910).
9 c § Med startdagen för normal drift avses den verifierade
och godkända första dagen som anläggningen drivs med minst 40
procent av den kapacitet som den är konstruerad för, med
hänsyn till förekommande anläggningsspecifika driftsvillkor,
på
1. en kontinuerlig 90-dagarsperiod, eller
2. en 90-dagarsperiod som är uppdelad i sektorspecifika
produktionscykler, om den normala produktionscykeln inom den
berörda sektorn inte är kontinuerlig. Förordning (2011:1592).
9 d § Med startdagen för ändrad drift avses den verifierade
och godkända första dagen som den ändrade delanläggningen
drivs med minst 40 procent av den kapacitet som den är
konstruerad för, med hänsyn till förekommande specifika
driftsvillkor för delanläggningen, på
1. en kontinuerlig 90-dagarsperiod, eller
2. en 90-dagarsperiod som är uppdelad i sektorspecifika
produktionscykler, om den normala produktionscykeln inom den
berörda sektorn inte är kontinuerlig. Förordning (2011:1592).
9 e § Med betydande kapacitetsökning avses att det vid en
delanläggning genomförs en eller flera identifierbara fysiska
ändringar av anläggningens tekniska konstruktion eller
funktion som leder till att
1. delanläggningen kan drivas med en kapacitet som är minst
tio procent högre än den ursprungliga installerade kapaciteten
före ändringarna, eller
2. delanläggningen får en betydligt högre aktivitetsnivå som
leder till en ytterligare tilldelning av utsläppsrätter för
den delanläggning som berörs av de fysiska ändringarna och den
ytterligare tilldelningen
a) uppgår till mer än 50 000 utsläppsrätter per år, och
b) motsvarar minst fem procent av det preliminära antal
utsläppsrätter per år som tilldelas delanläggningen utan
betalning före ändringarna.
Som betydande kapacitetsökning enligt första stycket avses
inte en fysisk ändring som endast innebär att en befintlig
produktionslinje ersätts. Förordning (2011:844).
9 f § Med betydande kapacitetsminskning avses en eller flera
identifierbara fysiska ändringar som leder till att en
delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet och
aktivitetsnivå minskar i samma storleksordning som en ändring
som anges utgöra en betydande kapacitetsökning.
Förordning (2011:844).
9 g § I denna förordning avses med
betydande kapacitetsändring: en betydande kapacitetsökning
eller en betydande kapacitetsminskning,
tillagd kapacitet: skillnaden mellan en delanläggnings
ursprungliga installerade kapacitet och samma delanläggnings
installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsökning,
där kapaciteten efter ökningen ska bestämmas till genomsnittet
av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under de
första sex månaderna efter startdagen för ändrad drift, och
minskad kapacitet: skillnaden mellan en delanläggnings
ursprungliga installerade kapacitet och samma delanläggnings
installerade kapacitet efter en betydande kapacitetsminskning,
där kapaciteten efter minskningen ska bestämmas till
genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna
under de första sex månaderna efter startdagen för ändrad
drift. Förordning (2011:844).
9 h § Med exceptionell händelse avses en händelse av teknisk
art som inneburit en tillfällig förändring av anläggningens
drift, såsom driftstopp, kraftiga driftstörningar till följd
av haverier, större ombyggnad eller annan liknande händelse av
allvarlig art och vars inverkan på utsläppen under ett
kalenderår inneburit en utsläppsminskning som motsvarar minst
10 procent av den genomsnittliga årliga utsläppsmängden för de
övriga åren under den fördelningsgrundande perioden. Med
exceptionell händelse avses inte en utsläppsförändring som
enbart beror på konjunktur-, temperatur- eller
nederbördseffekter. Förordning (2011:844).
Tillståndspliktens omfattning
10 § Anläggningar som underskrider de kapacitetsgränser som
anges i 11-16 §§ omfattas inte av tillståndsplikt för utsläpp
av koldioxid enligt 2 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter. Förordning (2006:645).
11 § Anläggning i mineralindustrin: en anläggning för
produktion av cementklinker eller kalk i roterugn eller andra
typer av ugnar, produktion av glas samt tillverkning av
keramiska produkter genom bränning som omfattar produktions-
och förbränningsprocesser och avser
1. produktion av cementklinker i roterugn med en
produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dag, eller av
kalk i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 50
ton per dag eller i andra typer av ugnar med en
produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dag,
2. produktion av glas, inklusive anläggning som är avsedd för
tillverkning av glasfiber, med en smältningskapacitet som
överstiger 20 ton per dag, eller
3. tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i
synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller
porslin, med en produktionskapacitet som överstiger 75 ton per
dygn eller en ugnskapacitet som överstiger fyra kubikmeter och
med en satsningsdensitet på mer än 300 kilo per kubikmeter per
ugn.
12 § Anläggning för produktion och bearbetning av järnmetaller:
en anläggning som omfattar samtliga produktions- och
förbränningsprocesser direkt förknippade med rostning och
sintring av metallhaltig malm vid tillverkning av
järnmalmpellets. Vidare avses anläggning som omfattar samtliga
produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med
tillverkning av tackjärn och primär eller sekundär
stålproduktion till och med stränggjutning, om
produktionskapaciteten överstiger 2,5 ton per timme.
13 § Anläggning för tillverkning av papper, papp eller
pappersmassa: en anläggning som omfattar samtliga produktions-
och förbränningsprocesser direkt förknippade med tillverkning
av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial. Vidare avses
anläggning som omfattar samtliga produktions- och
förbränningsprocesser direkt förknippade med produktion av
papper eller papp med en produktionskapacitet som överstiger 20
ton per dag.
14 § Förbränningsanläggning: En anläggning i vilken
förbränning sker, oberoende av syftet med förbränningen och
oavsett vilket bränsle som används, och som
1. har en installerad tillförd effekt över 20 megawatt, eller
2. har en installerad tillförd effekt under 20 megawatt och
a) är ansluten för leverans till ett fjärrvärmenät med en
sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, och
b) är godkänd av Europeiska kommissionen enligt artikel 24 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13
oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets
direktiv 96/61/EG, ändrat genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/101/EG.
För en förbränningsanläggning inom sådan industri som anges i
2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter gäller, om verksamhetsutövaren är densamma, att
förbränningsanläggningen omfattas av industrianläggningen.
Med en förbränningsanläggning avses inte en enhet i vilken
förbränning sker och som omfattas av tillstånd enligt
miljöbalken, eller enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av balken, att förbränna hushållsavfall eller farligt
avfall. Med hushållsavfall och farligt avfall avses detsamma
som i 15 kap. 2 § miljöbalken och i 3 § avfallsförordningen
(2011:927). Förordning (2011:1000).
15 § Koksverk: en anläggning som omfattar samtliga produktions-
och förbränningsprocesser direkt förknippade med produktion av
koks. Koksverk kan ingå i integrerade stålverk som tekniskt
sett är direkt knutna till anläggningar för produktion och
bearbetning av järnmetaller.
16 § Mineraloljeraffinaderi: en anläggning som omfattar
samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt
förknippade med raffinering av mineralolja.
17 § Om samma verksamhetsutövare utövar flera verksamheter inom
samma sektor enligt 2 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter och inom samma anläggning eller på en och samma
plats, skall dessa verksamheters produktionskapacitet räknas
samman. I fråga om förbränningsanläggningar skall med
produktionskapacitet avses anläggningarnas installerade
tillförda effekt.
För förbränningsanläggningar inom annan industri än de som
anges i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen om handel med
utsläppsrätter får de enskilda fasta tekiska enheter i vilka
förbränning sker och vars installerade tillförda effekt
understiger 3 megawatt undantas från sammanräkning enligt
första stycket. Förordning (2006:645).
Krav på tillstånd
17 a § Det krävs tillstånd för utsläpp av växthusgaser för de
verksamheter som beskrivs i bilaga 2.
Första stycket gäller inte utsläpp från
1. en anläggning eller del av anläggning som används endast
för forskning eller utveckling eller endast för provning av
nya produkter eller nya processer,
2. en anläggning där det uteslutande används biomassa vid
förbränning, eller
3. en anläggning där man förutom vid start och stängning
uteslutande använder biomassa vid förbränning.
Trots det som anges i andra stycket 2 och 3 krävs det
tillstånd för utsläpp av växthusgaser från en anläggning som
använder biomassa, om anläggningen är kopplad till ett
fjärrvärmenät på över 20 megawatt. Förordning (2011:845).
17 b § Har upphävts genom förordning (2011:844).
17 c § Har upphävts genom förordning (2011:844).
Undantag för luftfartyg
17 d § I fråga om utsläpp av koldioxid från luftfartyg ska
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och denna
förordning inte tillämpas på
1. flygningar som uteslutande utförs vid officiella uppdrag
för transport av någon som i en stat utanför Europeiska
unionen är regerande monark, hans eller hennes närmaste
familj, statsöverhuvud, regeringschef eller statsråd, om
detta styrks genom uppgifter i färdplanen,
2. flygningar för militära ändamål som genomförs med militära
luftfartyg,
3. flygningar för tull- eller polisändamål,
4. flygningar i samband med eftersökning och räddning,
flygningar för brandbekämpning, humanitära flygningar och
ambulansflygningar,
5. flygningar som uteslutande genomförs enligt
visuellflygregler enligt bilaga 2 till den konvention
angående internationell civil luftfart som avslutades i
Chicago den 7 december 1944 (SÖ 1946:2),
6. skolflygningar som uteslutande genomförs för att
klassificera och certifiera flygbesättning, om detta styrks
genom en anteckning i färdplanen och flygningen inte används
för passagerar- eller fraktbefordran, positionering eller
överföringsflygning,
7. flygningar som utan mellanlandningar påbörjas och avslutas
vid samma flygplats,
8. flygningar som uteslutande genomförs för vetenskapliga
ändamål eller i syfte att kontrollera, testa eller certifiera
luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning,
9. flygningar med luftfartyg vars maximala certifierade
startmassa understiger 5 700 kilogram,
10. flygningar som genomförs inom ramen för allmän
trafikplikt i enlighet med Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om
gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i
gemenskapen, på flyglinje
a) som omfattar de yttersta randområdena i enlighet med
artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
eller
b) där den erbjudna kapaciteten inte överstiger 30 000
platser per år,
11. flygningar som genomförs av en verksamhetsutövare som
ägnar sig åt kommersiella lufttransporter och
a) som under tre fyramånadersperioder i följd genomför mindre
än 243 flygningar per period, eller
b) vars utsläpp av koldioxid för flygningarna understiger
10 000 ton per år, eller
12. flygningar som under åren 2013–2020 genomförs av en
verksamhetsutövare som inte ägnar sig åt kommersiella
lufttransporter och vars utsläpp av koldioxid för
flygningarna understiger 1 000 ton per år.
Undantaget i första stycket 11 gäller inte flygningar som
uteslutande utförs vid officiella uppdrag för transport av
någon som är regerande monark, hans eller hennes närmaste
familj, statsöverhuvud, regeringschef eller statsråd i en
stat som är medlem i Europeiska unionen.
Förordning (2014:300).
17 e § Bestämmelserna i 7 kap. 3 och 8 §§ och 8 kap. 5–7 och
8 a §§ lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska
inte tillämpas vid bristande efterlevnad av 5 kap. 1 och
6 kap. 1 §§ den lagen i fråga om utsläpp från flygverksamhet
under åren 2010–2012, om
1. flygverksamheten avser flygningar till eller från en
flygplats utanför
a) Europeiska unionen,
b) länder som är medlemsstater i Europeiska
frihandelssammanslutningen (Efta),
c) länder som har undertecknat ett anslutningsfördrag med
unionen, och
d) besittningar och territorier av länder som ingår i
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och
2. verksamhetsutövaren
a) inte har tilldelats några utsläppsrätter för utsläppen,
eller
b) senast den 25 maj 2013 har återlämnat en del av de
utsläppsrätter som har tilldelats för 2012.
Vid tillämpning av första stycket 2 b ska den del av antalet
tilldelade utsläppsrätter som återlämnas motsvara den andel
som antalet verifierade tonkilometer för sådana flygningar
som avses i 1 under 2010 utgjorde av totala antalet
tonkilometer under 2010. Förordning (2013:247).
17 f § Bestämmelserna i 7 kap. 3 och 8 §§ och 8 kap. 5–7 och
8 a §§ lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska
inte tillämpas vid bristande efterlevnad av 5 kap. 1 § och 6
kap. 1 § den lagen i fråga om utsläpp från flygverksamhet
under åren 2013–2016, om flygverksamheten avser
1. flygningar till eller från flygplatser utanför
a) länder som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
och
b) länder som har undertecknat ett anslutningsfördrag med
Europeiska unionen under 2013, och
2. flygningar mellan en flygplats i ett av de yttersta
randområdena i enlighet med artikel 349 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt och en flygplats i en annan
region inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Förordning (2014:300).
17 g § Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska en
verksamhetsutövare som genomför flygningar som anges i 17 f §
inte lämna in en övervaknings- och rapporteringsplan för
utsläppen från dessa flygningar. Förordning (2014:300).
17 h § I fråga om utsläpp från flygverksamhet under 2013 ska,
med undantag från de tidpunkter som anges i 5 kap. 1 § 3 och
6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, en
verksamhetsutövare
1. lämna in en rapport om utsläppen senast den 31 mars 2015,
och
2. överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de
sammanlagda utsläppen senast den 30 april 2015.
Förordning (2014:300).
17 i § För verksamhetsutövare som genomför flygningar vars
totala utsläpp av koldioxid understiger 25 000 ton per år ska
utsläppen anses som verifierade enligt 5 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter, om utsläppen har
fastställts med hjälp av det verktyg för små utsläppskällor
som
1. har godkänts enligt kommissionens förordning (EU) nr
606/2010 av den 9 juli 2010 om godkännande av ett förenklat
verktyg som utvecklats av Europeiska organisationen för
säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) för att beräkna
bränsleförbrukningen för vissa luftfartygsoperatörer med små
utsläpp, i den ursprungliga lydelsen, och
2. Eurocontrol har försett med data från sitt stödinstrument
för handelssystemet (ETS support facility).
Förordning (2014:300).
Tilldelning av utsläppsrätter
Ansökan om tilldelning
18 § Ansökan om tilldelning för handelsperioden 2008-2012 får
göras hos Naturvårdsverket av behörig firmatecknare för
verksamheter som bedrivs vid anläggningar som avses i
11-16 §§.
Verksamhetsutövare får dock ingå en överenskommelse om att i
de fall gaser som utgör avfall från en produktionsprocess
används som bränsle av en annan verksamhetsutövare än den som
producerar gaserna, ska tilldelning av utsläppsrätter ske till
den verksamhetsutövare som överför gasen. Ansökan om
tilldelning av utsläppsrätter för dessa gaser ska göras av den
verksamhetsutövare som överför gaserna.
En överenskommelse enligt andra stycket ska bifogas ansökan om
tilldelning. Överenskommelsen ska vara behörigt undertecknad
av verksamhetsutövarna, eller signerad elektroniskt av dem
enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 61 § första
stycket 7.
En överenskommelse åsidosätter inte fullgörande av de
skyldigheter som enligt lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter åvilar respektive verksamhetsutövare.
Förordning (2011:844).
18 a § Ansökan om tilldelning för handelsperioden 2013-2020
får göras hos Naturvårdsverket av behörig firmatecknare för
verksamheter som bedrivs vid anläggningar som avses i bilaga
2. Förordning (2011:844).
19 § En ansökan för en ny deltagare under handelsperioden
2008-2012 eller för en anläggning som tagits i drift, ändrats
eller utvidgats efter den 1 januari 2002 ska innehålla
uppgifter om vid vilken tidpunkt driften startats eller avses
att startas, en beskrivning av anläggningen och verksamheten
samt den prognostiserade produktionsvolymen och därmed
relaterade utsläpp av koldioxid för åren 2008-2012.
En ansökan för en befintlig anläggning under handelsperioden
2008-2012 som har tagits i drift före den 1 januari 2002 ska
också innehålla uppgifter om utsläppen av koldioxid under åren
1998-2005, den årliga produktionsvolymen för åren 1998-2005,
tillämpliga utsläppsfaktorer för bränslen och material,
effektivt värmevärde för bränslen och en beskrivning av
exceptionella händelser under åren 1998-2005.
Förordning (2011:844).
19 a § I en ansökan för en befintlig anläggning under
handelsperioden 2013-2020 eller en ny deltagare under
handelsperioden 2013-2020 ska anläggningen delas upp i
delanläggningar med produktriktmärke, värmeriktmärke,
bränsleriktmärke eller processutsläpp. Uppdelningen i
delanläggningar ska ske på ett sätt som så långt som möjligt
motsvarar de fysiska delarna av anläggningen.
Uppgifterna i ansökan ska lämnas separat för varje
delanläggning. I fråga om uppgifter som är relevanta för
utsläppsmängder men som finns endast för anläggningen som
helhet, ska uppgifterna redovisas med en proportionell
fördelning på delanläggningarna enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 61 § första stycket 4.
Till ansökan ska verksamhetsutövaren bifoga en metodrapport.
Rapporten ska innehålla en beskrivning av anläggningen, den
metod som använts för att sammanställa data samt de datakällor
och beräkningssteg som använts. I tilllämpliga fall ska
rapporten också innehålla de antaganden och metoder som
använts för att fördela data på olika delanläggningar.
Förordning (2011:844).
19 b § Om en ansökan enligt 19 a § avser en befintlig
anläggning under handelsperioden 2013-§2020, ska den i fråga om
varje delanläggning med produktriktmärke innehålla uppgifter
om den ursprungligt installerade kapaciteten. Om det under
tiden den 1 januari 2005 till och med 30 juni 2011 har skett
en betydande kapacitetsändring vid en sådan delanläggning, ska
ansökan också innehålla uppgifter om tillagd kapacitet eller
minskad kapacitet samt om installerad kapacitet efter
ändringen. Förordning (2011:844).
19 c § Om en ansökan enligt 19 a § avser en ny deltagare under
handelsperioden 2013-2020, ska den i fråga om varje
delanläggning innehålla en uppgift om den ursprungligt
installerade kapaciteten. Om anläggningen är en ny deltagare
till följd av en betydande kapacitetsökning som genomförts
efter den 30 juni 2011, ska ansökan också innehålla uppgifter
som visar att kriterierna för en betydande kapacitetsökning är
uppfyllda samt uppgifter om tillagd kapacitet och installerad
kapacitet efter ändringen. Förordning (2011:844).
19 d § Uppgifterna i en ansökan ska vara exakta och
fullständiga. Uppgifterna ska avse faktiskt konstaterbara
data.
Om faktiskt konstaterbara data saknas, ska ansökan innehålla
en förklaring till detta. I stället för den data som saknas
ska ansökan innehålla uppgifter som är uppskattade utifrån vad
som är skäligt med hänsyn till bästa metoder inom industrin
samt aktuella vetenskapliga och tekniska rön. I fråga om
värden som är relevanta för utsläppsmängder får en sådan
uppskattning inte innebära att ett värde antas som är högre än
90 procent av det värde som erhålls genom att använda data som
är faktiskt konstaterbara.
Om det inte finns några faktiskt konstaterbara data över
flöden av mätbar värme för en delanläggning med
värmeriktmärke, får ansökan i stället innehålla uppgifter som
är uppskattade genom att
1. det energitillflöde som motsvarar flödet av mätbar värme
har multiplicerats med värmeproduktionens uppmätta
effektivitet eller,
2. en referenseffektivitet på 70 procent tillämpas på det
energitillflöde som motsvarar flödet av mätbar värme, om det
inte finns data över den uppmätta effektiviteten.
Förordning (2011:844).
19 e § Uppgifterna i en ansökan enligt 18 a § ska vara
verifierade av en kontrollör som är ackrediterad för uppgiften
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
765/2008 av den 9 juli 2008 om krav på ackreditering och
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.
Förordning (2012:860).
19 f § Naturvårdsverket ska på begäran av Europeiska
kommissionen göra uppgifterna i en ansökan om tilldelning
tillgängliga för kommissionen. Förordning (2011:844).
Information om förändringar
19 g § En verksamhetsutövare ska senast den 31 december varje
år till Naturvårdsverket lämna all relevant information om
planerade eller genomförda förändringar av en anläggnings
kapacitet, aktivitetsnivå och drift som kan påverka beräkningen
av tilldelning av utsläppsrätter. Förordning (2011:1593).
Allmänna principer för tilldelning
20 § Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar
ska grundas på de uppgifter som lämnas av verksamhetsutövaren
i ansökan om tilldelning.
Beslut om tilldelning som avser en ansökan enligt 18 a § får
endast grundas på uppgifter som har verifierats av en
kontrollör enligt 19 e §.
Trots andra stycket får tilldelning ske om avsaknaden av
godkänd verifiering beror på exceptionella och oförutsebara
omständigheter som varit utanför verksamhetsutövarens kontroll
och som inte kunde ha undvikits även om verksamhetsutövaren
hade varit aktsam i skälig utsträckning. Förordning (2012:860).
20 a § Om förutsättningarna för att bli tilldelad
utsläppsrätter utan betalning inte är uppfyllda, ska sökanden
hänvisas till marknaden för utsläppsrätter.
Förordning (2011:844).
Tilldelning till befintliga deltagare under handelsperioden
2008-2012
21 § I 23-25 e §§ finns bestämmelser om principerna för
tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar
under handelsperioden 2008-2012. Principerna gäller för
tilldelning till anläggningar som till följd av betydande
kapacitetsökning har blivit nya deltagare under
handelsperioden 2008-2012. Bestämmelser om sådan tilldelning
finns i 28 §. Förordning (2011:844).
21 a § Ny beteckning 25 g § genom förordning (2011:844).
22 § Har upphävts genom förordning (2009:910).
23 § Beslut om tilldelning av utsläppsrätter ska grundas på de
beräknade genomsnittliga utsläppen av koldioxid per år från
respektive anläggning under perioden 1998-2001.
Om anläggningen tagits i drift under perioden 1998-2001 eller
om data saknas på grund av att anläggningen bytt
verksamhetsutövare under perioden, beräknas genomsnittliga
utsläpp för ett mindre antal år, dock minst två, enligt
tabellen i bilaga 1.
Om en eller flera exceptionella händelser inträffat under den
fördelningsgrundande perioden enligt första och andra
styckena, får tilldelningen grundas på de genomsnittliga
utsläppen de år då exceptionella händelser inte inträffat.
Tilldelningen får dock inte grundas på mindre än två års
utsläpp. Om exceptionella händelser inträffat under tre eller
fyra år, ska genomsnittet baseras på de två år som ger högst
tilldelning.
Utsläppsrätter ska tilldelas med utgångspunkt i bästa möjliga
teknik enligt det som följer av 32 §, om
1. anläggningen har tagits i drift under perioden 1 januari
2002-30 juni 2006, eller
2. anläggningen är en befintlig anläggning som under samma
period har utvidgats eller ändrats i fråga om anläggningens
art eller funktion på ett sådant sätt som avses i 7 § andra-
fjärde styckena. Förordning (2011:844).
24 § En verksamhetsutövare som har en anläggning med
råvarurelaterade utsläpp får tilldelas utsläppsrätter för en
genomsnittlig prognostiserad ökning av råvarurelaterade
utsläpp för anläggningen under perioden 2008-2012 i
förhållande till de genomsnittliga råvarurelaterade utsläppen
under den fördelningsgrundande period som beräknats enligt
23 §.
Beräkningen av utsläppsökningen ska göras med utgångspunkt i
den prognostiserade produktion som ger upphov till
koldioxidutsläpp och i specifika utsläpp uttryckt i ton
koldioxid per produktenhet. De specifika utsläppen beräknas
från utfallet i genomsnitt för den fördelningsgrundande
perioden med hänsyn tagen till exceptionella händelser.
Förordning (2011:844).
25 § Vid granskningen av verksamhetsutövarens egna prognoser
för råvarurelaterade utsläpp skall prognoserna jämföras med den
historiska produktions- och utsläppsutvecklingen från åren
1998-2001 fram till de senast tillgängliga uppgifterna från
företaget. En bedömning skall göras av produktionen under åren
2008-2012 utifrån den installerade kapaciteten och vad som i
det enskilda fallet är att betrakta som en rimlig
utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och ekonomiska
förutsättningar. En jämförelse skall också göras med
tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser
och analyser.
Om relevanta ekonomiska och tekniska produktionsförhållanden
inte ger stöd för den prognostiserade produktionen, får avdrag
från de angivna utsläppsprognoserna göras efter samråd med
verksamhetsutövaren. Förordning (2006:645).
25 a § Tilldelningen av utsläppsrätter till en anläggning för
tillverkning av stränggjutna stålämnen vid integrerade
stålverk, som omfattar koksverk, masugn, LD-verk och
stränggjutning och där järnmalm används som huvudsaklig
råvara, ska beräknas
1. genom att anläggningens genomsnittliga prognostiserade
årsproduktion av stålämnen under perioden 2008-2012, uttryckt
i ton stålämne, multipliceras med riktmärket 1,91 ton
koldioxid per ton stålämne, och
2. enligt 23-25 §§, där hänsyn i förekommande fall ska tas
till överenskommelser enligt 18 § andra stycket.
Tilldelning ska ske enligt det beräkningssätt i första stycket
som motsvarar den lägsta nivån.
Tilldelning enligt första stycket får endast avse utsläpp som
uppkommer i produktions- och förbränningsprocesser som är
direkt hänförliga till koksverk, masugn, LD-verk eller
stränggjutning. Tilldelning för förbränningsprocesser som är
hänförliga till andra verksamheter belägna vid integrerade
stålverk, t.ex. valsverk, återvärmare, glödgningsugnar och
betningsanläggningar, ska ske enligt 23 §.
Om tilldelning till en anläggning för malmbaserad
stålproduktion sker enligt första stycket 1, får en annan
anläggning, i vilken koksgas, masugnsgas eller LD-gas från den
förstnämnda anläggningen används som bränsle, inte tilldelas
utsläppsrätter baserat på förbränning av de gaserna.
Förordning (2011:844).
25 b § Vid granskningen av verksamhetsutövarens egna prognoser
för produktion av stålämnen och utsläpp av koldioxid under
perioden 2008-2012 skall prognoserna jämföras med den
historiska produktions- och utsläppsutvecklingen från åren
1998-2001 fram till de senast tillgängliga uppgifterna från
företagen. En bedömning skall göras av produktionen under åren
2008-2012 utifrån den installerade kapaciteten och vad som i
det enskilda fallet är att betrakta som en rimlig
utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och ekonomiska
förutsättningar. En jämförelse skall också göras med
tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser
och analyser.
Om relevanta ekonomiska och tekniska produktionsförhållanden
inte ger stöd för den prognostiserade produktionen, får avdrag
från de angivna utsläppsprognoserna göras efter samråd med
verksamhetsutövaren. Förordning (2006:645).
25 c § I den fördelningsplan som avses i 3 kap. 2 § lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter får det sammanlagda
antalet utsläppsrätter till befintliga anläggningar bestämmas
till högst 99 266 447 ton koldioxid för handelsperioden 2008-
2012. Förordning (2007:742).
25 d § Om det antal utsläppsrätter som ska tilldelas
befintliga anläggningar är större än vad som anges i 25 c §,
ska den tilldelning till befintliga anläggningar som avser de
bränslerelaterade utsläppen, dock inte den tilldelning som
sker enligt 32 a §, minskas proportionerligt så att den
sammanlagda tilldelningen till alla befintliga anläggningar
inte blir större än vad som anges i 25 c §.
Förordning (2011:844).
25 e § Befintliga anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn
tilldelas inga utsläppsrätter för handelsperioden 2008-2012.
Förordning (2007:742).
Tilldelning till nya deltagare under handelsperioden 2008-2012
25 f § I 25 g-32 a §§ finns bestämmelser om principerna för
beräkning av tilldelning av utsläppsrätter till nya deltagare
under handelsperioden 2008-2012.
Den mängd utsläppsrätter som beräknas för varje ny deltagare
tilldelas verksamhetsutövaren varje år under handelsperioden
med det antal utsläppsrätter som avser det året. Tilldelningen
ska motsvara den prognostiserade produktionsnivån under varje
år. Förordning (2011:844).
25 g § Nya deltagare under handelsperioden 2008-2012 tilldelas
utsläppsrätter utan betalning fram till dess att den nivå
nåtts som anges i 26 § första stycket. Ansökan om tilldelning
får göras fram till handelsperiodens slut.
Förordning (2011:844).
26 § En ny deltagare under handelsperioden 2008-2012 får
tilldelas utsläppsrätter endast ur en reserv motsvarande 13
100 000 ton koldioxid, eller det högre antal ton koldioxid som
kan bli följden av att utsläppsrätter förs över till reserven
enligt 36 a §.
Ansökningarna ska behandlas enligt principen att de
verksamhetsutövare som har tillstånd att släppa ut koldioxid
enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och som,
med hänsyn till den tidpunkt som anges i 25 g §, först
inkommer med en ansökan om tilldelning till Naturvårdsverket
tilldelas utsläppsrätter utifrån beräkningsprinciperna för nya
deltagare under handelsperioden 2008-2012 till dess att
utsläppsrätterna i reserven tar slut. Om två eller flera
verksamhetsutövare ansöker om tilldelning samma dag och det
råder brist på utsläppsrätter i reserven, ska kvarvarande
utsläppsrätter fördelas proportionerligt mellan sökandena.
Ansökningar om tilldelning av utsläppsrätter från reserven ska
prövas löpande. Förordning (2011:844).
27 § En ansökan om tilldelning av utsläppsrätter till en ny
deltagare under handelsperioden 2008-2012 ska innehålla en
rapport om prognostiserad årlig produktion under perioden
2008-2012. Om anläggningen uppfyller förutsättningarna för
tilldelning utan betalning, ska en bedömning göras av
produktionen under åren 2008-2012 utifrån den installerade
kapaciteten och vad som i det enskilda fallet är att betrakta
som en rimlig utnyttjandegrad med hänsyn till tekniska och
ekonomiska förutsättningar. En jämförelse ska också göras med
tillgängliga nationella mikro- och makroekonomiska prognoser
och analyser.
Om den planerade produktionen inte kan styrkas med
utgångspunkt i relevanta ekonomiska och tekniska
produktionsförhållanden, får avdrag från de i
verksamhetsutövarens ansökan angivna prognoserna göras efter
samråd med verksamhetsutövaren. Förordning (2011:844).
28 § Om en anläggning under inledningen av handelsperioden
2008-2012 inte omfattats av handelssystemet på grund av att
kapaciteten varit lägre än de kapacitetsgränser som anges i
11-16 §§, men därefter fått ökad kapacitet genom utvidgning
och blivit en ny deltagare under handelsperioden 2008-2012,
ska utsläppsrätter till den del av anläggningen som fanns före
utvidgningen tilldelas enligt 23 § och till den tillkommande
delen av anläggningen som för nya deltagare enligt 26 §.
Förordning (2011:844).
29 § Tilldelning till en ny deltagare under handelsperioden
2008-2012 inom el- och fjärrvärmesektorn ska, för vart och ett
av åren 2008-2012, beräknas genom att den nya deltagarens
prognostiserade fossilbränslebaserade elproduktion under året
uttryckt i gigawattimmar multipliceras med riktmärket 337 ton
koldioxid per gigawattimme och den prognostiserade
fossilbränslebaserade ång- eller värmeproduktionen under året
uttryckt i gigawattimmar multipliceras med riktmärket 118 ton
koldioxid per gigawattimme. Förordning (2011:844).
30 § Den fossilbränslebaserade delen av den sammanlagda el-
respektive värmeproduktionen skall beräknas genom att talet för
det beräknade energiinnehållet i tillförda fossilbränslen
divideras med talet för det beräknade totala energiinnehållet i
de bränslen som tillförs förbränningsanläggningen. Den
fossilbränslebaserade produktionen erhålls genom att den
fossilbränslebaserade delen multipliceras med prognostiserad
produktion av el respektive värme.
Vid en utvidgning av anläggningen skall endast den tillkommande
produktionen användas för beräkning av tilldelning. Den
tillkommande produktionen erhålls genom att från den beräknade
totala framtida fossilbränslebaserade el- respektive
värmeproduktionen subtrahera det beräknade genomsnittet av
sådan produktion för de år som använts för beräkning av
tilldelning enligt 23 §. Förordning (2006:645).
31 § En ny deltagare under handelsperioden 2008-2012 inom el-
och fjärrvärmesektorn ska endast tilldelas utsläppsrätter om
den nya deltagaren är verksamhetsutövare för en
kraftvärmeanläggning som uppfyller kriteriet att vara
högeffektiv enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme
på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre
marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG,
senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 219/2009. Förordning (2011:844).
32 § En ny deltagare under handelsperioden 2008-2012 i en
annan sektor än el- och fjärrvärmesektorn ska för åren 2008-
2012 tilldelas utsläppsrätter motsvarande de prognostiserade
utsläppen av fossil koldioxid för den nya deltagaren. De
prognostiserade utsläppen beräknas med utgångspunkt i den
prognostiserade produktion som ger upphov till
koldioxidutsläpp och i specifika utsläpp uttryckta i ton
koldioxid per produktenhet. De specifika utsläppen bestäms med
tillämpning av bestämmelserna om bästa möjliga teknik och
avvägning i 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken.
Förordning (2011:844).
Tilldelning avseende anläggningar med oundvikliga
utsläppsökningar under handelsperioden 2008-2012
32 a § Vid tilldelningen av utsläppsrätter ska ett tillägg
till den del av tilldelningen som baseras på historiska
utsläpp göras för befintliga anläggningar under
handelsperioden 2008-2012 eller nya deltagare under
handelsperioden 2008-2012 vars produktion under
handelsperioden 2008-2012 ger upphov till oundvikliga
utsläppsökningar till följd av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/17/EG av den 3 mars 2003 om ändring av direktiv
98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen.
Tillägget beräknas genom att från de beräknade genomsnittliga
prognostiserade utsläppen under handelsperioden 2008-2012 från
den aktuella anläggningen subtrahera de genomsnittliga
utsläppen för den fördelningsgrundande perioden beräknade
enligt 23 §. Förordning (2011:844).
Tilldelning till befintliga anläggningar under handelsperioden
2013-2020
32 b § I 32 c-32 e §§ finns bestämmelser om principerna för
beräkning av tilldelning av utsläppsrätter till befintliga
anläggningar under handelsperioden 2013-2020.
Den mängd utsläppsrätter som beräknas för varje anläggning
tilldelas verksamhetsutövaren varje år under handelsperioden
med det antal utsläppsrätter som avser det året.
Förordning (2011:844).
32 c § För att befintliga anläggningar under handelsperioden
2013-2020 ska kunna tilldelas utsläppsrätter utan betalning
för perioden 2013-2020 ska ansökan ha kommit in senast den 15
september 2011. Förordning (2011:844).
32 d § För beräkning av tilldelning av utsläppsrätter ska det
för varje befintlig anläggning under handelsperioden 2013-2020
fastställas en historisk aktivitetsnivå som ska avse
anläggningens aktivitet under
1. perioden 2005-2008, eller
2. perioden 2009-2010, om aktiviteten då var högre än under
2005-2008.
Den historiska aktivitetsnivån ska fastställas enligt
artiklarna 9.2-9.9 och bilaga III till kommissionens beslut om
tilldelning av utsläppsrätter utan betalning.
Förordning (2011:844).
32 e § Tilldelningen av utsläppsrätter till befintliga
anläggningar under handelsperioden 2013-2020 ska beräknas
enligt artiklarna 4.2 och 10.2-14 samt bilaga I, II och VI
till kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter
utan betalning. Förordning (2011:844).
Tilldelning till nya deltagare under handelsperioden 2013-2020
32 f § Principerna för beräkning av tilldelning av
utsläppsrätter till nya deltagare under handelsperioden 2013-
2020 följer av 32 g-32 j §§.
Den mängd utsläppsrätter som beräknas för varje ny deltagare
tilldelas verksamhetsutövaren varje år under handelsperioden
med det antal utsläppsrätter som avser det året.
Förordning (2011:844).
32 g § Nya deltagare under handelsperioden 2013-2020 får
tilldelas utsläppsrätter utan betalning enligt artikel 19.4 i
kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter utan
betalning och artikel 10a.7 i handelsdirektivet. Tilldelning
sker till dess att utsläppsrätterna i reserven tar slut. En
ansökan om tilldelning ska göras inom ett år efter startdagen
för normal drift av den berörda anläggningen eller
delanläggningen. Förordning (2011:844).
32 h § Innan tilldelningen till en ny deltagare under
handelsperioden 2013-2020 beräknas ska den installerade
kapaciteten hos anläggningen och dess enheter vara godkänd av
Naturvårdsverket. Förordning (2011:844).
32 i § För beräkning av tilldelning av utsläppsrätter ska det
för varje ny deltagare under handelsperioden 2013-2020
fastställas en aktivitetsnivå. Aktivitetsnivån ska fastställas
enligt artikel 18.1 och 18.2 i kommissionens beslut om
tilldelning av utsläppsrätter utan betalning.
I fråga om nya deltagare till följd av en betydande
kapacitetsökning som genomförts efter den 30 juni 2011 ska
aktivitetsnivån fastställas endast för den tillagda
kapaciteten vid de anläggningar som berörs av
kapacitetsökningen. Förordning (2011:844).
32 j § Tilldelningen av utsläppsrätter till nya deltagare
under handelsperioden 2013-2020 ska beräknas enligt artikel
19.1-5 i kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter
utan betalning.
I fråga om nya deltagare till följd av en betydande
kapacitetsökning som genomförts efter den 30 juni 2011 ska en
delanläggnings installerade kapacitet efter kapacitetsökningen
anses vara delanläggningens ursprungliga installerade
kapacitet vid bedömning av en eventuell efterföljande
kapacitetsändring. Förordning (2011:844).
Minskning av kapacitet och upphörande av verksamhet under
handelsperioden 2013-2020
32 k § Vid en betydande kapacitetsminskning efter den 30 juni
2011 ska verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den minskade
kapaciteten och den installerade kapacitet som delanläggningen
har efter kapacitetsminskningen. Uppgifterna ska lämnas till
Naturvårdsverket och vara verifierade enligt 19 e §.
Förordning (2011:844).
32 l § Vid en betydande kapacitetsminskning efter den 30 juni
2011 ska en ny aktivitetsnivå fastställas endast för den
minskade kapaciteten vid den eller de delanläggningar som
berörs av minskningen. Förordning (2011:844).
32 m § En betydande kapacitetsminskning ska medföra att
tilldelningen av utsläppsrätter ändras
1. från och med 2013, om kapacitetsminskningen skedde före den
1 januari 2013, eller
2. från och med året efter det år kapaciteten minskade, om
kapacitetsminskningen skedde efter den 1 januari 2013.
Ändringen ska beräknas enligt artikel 21.2 i kommissionens
beslut om tilldelning av utsläppsrätter utan betalning.
Efter en betydande kapacitetsminskning ska en delanläggnings
installerade kapacitet anses vara delanläggningens
ursprungliga installerade kapacitet vid bedömning av en
eventuell efterföljande kapacitetsändring.
Förordning (2011:844).
32 n § Vid beräkning av tilldelning av utsläppsrätter ska
verksamheten vid en anläggning anses ha upphört, om
1. tillståndet till utsläpp av växthusgaser har återkallats
eller av annat skäl har upphört,
2. tillståndet för verksamheten enligt miljöbalken har
återkallats eller av annat skäl har upphört eller, om
verksamheten är anmälningspliktig enligt miljöbalken,
verksamheten har förbjudits,
3. det är tekniskt omöjligt att driva anläggningen eller
återuppta driften vid anläggningen, eller
4. driften har upphört och verksamhetsutövaren inte kan visa
att driften kommer att återupptas inom sex månader från det
att driften upphörde.
Tiden i första stycket 4 får förlängas till högst 18 månader
om verksamhetsutövaren kan visa att skälet till att driften
inte kan återupptas inom sex månader beror på omständigheter
utanför verksamhetsutövarens kontroll som inte kunde ha
undvikits även om verksamhetsutövaren hade varit aktsam i
skälig utsträckning. Till dess det är utrett att driften
kommer att återupptas får utfärdandet av utsläppsrätter till
anläggningen tillfälligt upphöra. Förordning (2011:844).
32 o § Det som anges i 32 n § första stycket 4 ska inte gälla
för anläggningar som hålls i reserv, beredskap eller i drift
enligt ett säsongsschema, om
1. verksamhetsutövaren har tillstånd till utsläpp av
växthusgaser samt har anmält verksamheten enligt miljöbalken
eller har tillstånd till verksamheten enligt miljöbalken,
2. det är tekniskt möjligt att ta anläggningen i drift utan
fysiska ändringar av anläggningen, och
3. anläggningen är föremål för regelbundet underhåll.
Förordning (2011:844).
32 p § När verksamheten vid en anläggning anses ha upphört
enligt 32 n § får någon tilldelning av utsläppsrätter inte ske
från och med kalenderåret efter upphörandet.
Förordning (2011:844).
32 q § Vid beräkning av tilldelning av utsläppsrätter ska
verksamheten vid en anläggning anses ha upphört delvis om en
delanläggning minskar aktivitetsnivån med minst 50 procent
jämfört med den aktivitetsnivå som fastställts enligt 32 d,
32 i eller 32 l § (ursprunglig aktivitetsnivå). Detta gäller
dock endast om delanläggningen före minskningen bidrog med
minst 30 procent av anläggningens tilldelning av
utsläppsrätter eller med en tilldelning av mer än 50 000
utsläppsrätter. Förordning (2011:844).
32 r § När verksamheten vid en anläggning anses ha upphört
delvis enligt 32 q § ska tilldelningen av utsläppsrätter
ändras enligt följande:
1. om aktivitetsnivån minskar med 50-75 procent jämfört med
den ursprungliga aktivitetsnivån, ska delanläggningen endast
tilldelas hälften av det antal utsläppsrätter som
delanläggningen ursprungligen har tilldelats,
2. om aktivitetsnivån minskar med 75-90 procent jämfört med
den ursprungliga aktivitetsnivån, ska delanläggningen endast
tilldelas 25 procent av det antal utsläppsrätter som
delanläggningen ursprungligen har tilldelats, och
3. om aktivitetsnivån minskar med 90 procent eller mer jämfört
med den ursprungliga aktivitetsnivån, ska delanläggningen inte
tilldelas några utsläppsrätter.
Tilldelningen ska ändras från och med kalenderåret efter det
att verksamheten anses ha upphört delvis eller, om
verksamheten anses ha upphört delvis före den 1 januari 2013,
från och med 2013. Förordning (2011:844).
32 s § Om aktivitetsnivån vid en delanläggning har minskat
enligt 32 q § och därefter ökar, ska tilldelningen av
utsläppsrätter till anläggningen ändras enligt följande:
1. om aktivitetsnivån når upp till en nivå som är högre än 50
procent jämfört med den ursprungliga aktivitetsnivån, ska
anläggningen från och med kalenderåret efter det år då
aktivitetsnivån överskred tröskeln på 50 procent tilldelas det
antal utsläppsrätter som den ursprungligen tilldelades, och
2. om aktivitetsnivån når upp till en nivå som är högre än 25
procent jämfört med den ursprungliga aktivitetsnivån, ska
anläggningen från och med kalenderåret efter det år då
aktivitetsnivån överskred tröskeln på 25 procent tilldelas
hälften av det antal utsläppsrätter som den ursprungligen
tilldelades. Förordning (2011:844).
Nationell förteckning och anmälan till Europeiska kommissionen
32 t § Naturvårdsverket ska
1. ta fram ett förslag till den nationella förteckning som
avses i 3 kap. 2 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter och då tillämpa artiklarna 6 och 15.2 i
kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter utan
betalning, och
2. efter att ha beslutat om tilldelning enligt 3 kap. 3 §
lagen om handel med utsläppsrätter, anmäla till Europeiska
kommissionen den slutliga förteckningen över de utsläppsrätter
som årligen tilldelas utan betalning under handelsperioden
2013-2020. Förordning (2011:844).
32 u § Innan Naturvårdsverket ändrar tilldelningen av
utsläppsrätter till en anläggning, ska verket informera
Europeiska kommissionen om sådana ändringar av en anläggnings
kapacitet, aktivitetsnivå eller drift som påverkar
anläggningens tilldelning samt till kommissionen lämna en
reviderad beräkning av det antal utsläppsrätter som
preliminärt ska tilldelas anläggningen.
Förordning (2011:844).
32 v § Naturvårdsverket ska utan dröjsmål informera Europeiska
kommissionen om den preliminära tilldelningen av
utsläppsrätter till nya deltagare under handelsperioden
2013-2020. Förordning (2011:844).
32 w § När Europeiska kommissionen enligt artikel 10a.13 i
handelsdirektivet har fastställt den förteckning över sektorer
och delsektorer där det finns betydande risk för
koldioxidläckage, ska Naturvårdsverket senast inom tre månader
1. göra en översyn av det förslag till förteckning som verket
tagit fram enligt 32 t §,
2. uppdatera förteckningen så att eventuella ändringar av
risken för koldioxidläckage från anläggningar och
delanläggningar framgår,
3. uppdatera förteckningen så att eventuell påverkan på det
antal utsläppsrätter som preliminärt tilldelas framgår, och
4. anmäla den uppdaterade förteckningen till kommissionen.
Förordning (2011:844).
33 § Ny beteckning 32 a § genom förordning (2011:844).
Tilldelning till flygverksamheter
33 a § Tilldelning av utsläppsrätter till flygverksamheter
görs som ordinarie tilldelning eller som tilldelning ur
reserven. Förordning (2009:910).
33 b § Ordinarie tilldelning görs till den som bedriver eller
avser att bedriva en flygverksamhet under en viss
handelsperiod och verksamheten är en fortsättning på en
verksamhet som bedrevs under det kalenderår som löpte ut två
år före handelsperiodens början. Förordning (2009:910).
33 c § Tilldelning ur reserven görs till den som bedriver
eller avser att bedriva en flygverksamhet under en viss
handelsperiod och
1. verksamheten har påbörjats efter utgången av det
kalenderår som löpte ut två år före handelsperiodens början,
eller
2. antalet tonkilometer i verksamheten från det kalenderår
som avslutades två år före handelsperiodens början och till
och med det andra kalenderåret i handelsperioden har ökat med
i genomsnitt mer än 18 procent per år.
Tilldelning ur reserven görs inte om påbörjandet eller
ökningen helt eller delvis utgör en fortsättning på en
flygverksamhet som tidigare bedrivits av en annan
verksamhetsutövare. Förordning (2009:910).
33 d § En ansökan om ordinarie tilldelning ska innehålla
uppgift om hur många tonkilometer verksamheten omfattade
under det kalenderår som löpte ut två år före
handelsperiodens början. Förordning (2009:910).
33 e § En ansökan om tilldelning ur reserven ska innehålla
uppgift om hur många tonkilometer verksamheten omfattade
under det andra kalenderåret i handelsperioden.
Om ansökan grundas på en sådan ökning av verksamhetens
omfattning som avses i 33 c § första stycket 2 ska ansökan
också innehålla uppgifter om ökningens storlek. Uppgifterna
ska avse skillnaden mellan antalet tonkilometer under det
kalenderår som avslutades två år före handelsperiodens början
och det andra kalenderåret i handelsperioden. Den skillnaden
ska uttryckas dels som procentuell ökning, dels som ökning i
antal tonkilometer. I ansökan ska också anges hur stor del av
ökningen, uttryckt i tonkilometer, som överstiger den
genomsnittliga procentuella ökning som anges i 33 c § första
stycket 2.
Ansökan ska ges in till Naturvårdsverket senast den 30 juni
under det tredje kalenderåret i handelsperioden.
Förordning (2009:910).
33 f § Uppgifter om tonkilometer ska vara verifierade av en
kontrollör som är ackrediterad för uppgiften enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av
den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll
i samband med saluföring av produkter och upphävande av
förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om
ackreditering och teknisk kontroll.
Förordning (2011:823).
33 g § Naturvårdsverket ska överlämna ansökningarna till
Europeiska kommissionen
1. senast 18 månader före handelsperiodens början, om ansökan
avser ordinarie tilldelning, och
2. senast den 31 december under det tredje kalenderåret i
handelsperioden, om ansökan avser tilldelning ur reserven.
Förordning (2009:910).
33 h § När Europeiska kommissionen har meddelat det beslut om
det riktmärke som avses i handelsdirektivets artikel 3 e,
punkt 3, ska Naturvårdsverket beräkna hur stor ordinarie
tilldelning som varje verksamhetsutövare ska få för hela
handelsperioden. Beräkningen ska göras genom att uppgiften om
tonkilometer enligt 33 d § multipliceras med riktmärket.
Naturvårdsverket ska också beräkna hur stor tilldelningen
blir per år till varje verksamhetsutövare.
Naturvårdsverket ska senast tre månader efter det att
Europeiska kommissionen meddelat sitt beslut om riktmärke
göra sin beräkning, besluta om tilldelningen i enlighet med
beräkningen och offentliggöra resultatet av beräkningen.
Förordning (2009:910).
33 i § När Europeiska kommissionen har meddelat det beslut om
riktmärke som avses i handelsdirektivets artikel 3 f, punkt
5, ska Naturvårdsverket beräkna hur stor tilldelning som
varje verksamhetsutövare ska få ur reserven. Om tilldelningen
grundas på ett påbörjande enligt 33 c § första stycket 1 ska
beräkningen göras genom att uppgiften om tonkilometer i
ansökan multipliceras med det riktmärke som avses i
handelsdirektivets artikel 3 f, punkt 5. Om tilldelningen
grundas på en ökning enligt 33 c § första stycket 2 ska
beräkningen motsvara det riktmärke som avses i
handelsdirektivets artikel 3 f, punkt 5, multiplicerat med
ökningen i tonkilometer i absoluta tal, som överstiger det
procenttal som avses i 33 c § första stycket 2.
Naturvårdsverket ska också beräkna hur stor tilldelningen
blir per år till varje verksamhetsutövare.
Naturvårdsverket ska senast tre månader efter det att
Europeiska kommissionen meddelat sitt beslut om riktmärke
göra sin beräkning, besluta om tilldelningen i enlighet med
beräkningen och offentliggöra resultatet av beräkningen.
Om tilldelningen grundas på en ökning enligt 33 c § första
stycket 2, ska verksamhetsutövaren, oavsett vilket antal
utsläppsrätter som framräknas enligt tredje stycket, aldrig
tilldelas mer än en miljon utsläppsrätter.
Förordning (2009:1327).
33 j § För verksamhetsutövare som omfattas av undantaget i
17 f § ska Naturvårdsverket
1. minska tilldelningen av utsläppsrätter enligt 33 h och 33
i §§ med det antal utsläppsrätter som motsvarar mängden
utsläppt koldioxid i ton från de flygningar som undantas,
och
2. senast den 1 september 2014 offentliggöra hur stor
tilldelningen blir till varje verksamhetsutövare per år under
perioden 2013–2016. Förordning (2014:300).
Registerföring av utsläppsrätter och avgifter för kontoföring
34 § Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om
förfarandet vid ansökan om konto och ansökan om registrering i
unionsregistret. Förordning (2012:508).
35 § Utsläppsrätter skall utfärdas av Statens energimyndighet
senast den 28 februari varje år med början år 2005.
36 § Om den nivå som anges i 25 c § har nåtts och ytterligare
tilldelning behöver göras på grund av ett lagakraftvunnet
beslut, får Statens energimyndighet, om det finns
utsläppsrätter kvar att tilldela, utfärda utsläppsrätter till
befintliga anläggningar under handelsperioden 2008-2012 ur den
reserv som avses i 26 §.
Om det råder brist på utsläppsrätter i reserven, ska
utsläppsrätter tilldelas enligt första stycket framför
tilldelning till nya deltagare enligt 26 §.
Förordning (2011:844).
36 a § Till reserven enligt 26 § ska sådana utsläppsrätter
föras som har lämnats tillbaka eller som inte ska utfärdas
efter att ett beslut om tilldelning har återkallats eller
ändrats. Förordning (2008:711).
37 § En ny deltagare skall omedelbart meddela Naturvårdsverket
att driftstart skett.
Om den faktiska driftstarten uteblir eller om tidpunkten
försenas jämfört med den planerade driftstart som angivits i
tilldelningsansökan, skall ett avdrag göras från den tidigare
beslutade tilldelningen av utsläppsrätter i enlighet med 4 kap.
4 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Avdraget
skall göras vid det första utfärdandet av utsläppsrätterna och
det skall göras proportionellt mot den tid som avvikelsen
motsvarar från den tidigare beslutade tilldelningen.
Naturvårdsverket skall informera Statens energimyndighet om
korrigeringen. De utsläppsrätter som dragits av skall föras
över till den reserv som avses i 26 § första stycket.
38 § Statens energimyndighet skall föra över utsläppsrätter som
förverkats i enlighet med 8 kap. 4 § lagen (2004:1199) om
handel med utsläppsrätter från verksamhetsutövarkonto till
relevant nationellt konto (annullering).
39 § Har upphävts genom förordning (2012:508).
40 § För sin verksamhet med kontoföring får Statens
energimyndighet ta ut en särskild avgift, öppningsavgift, med
1 000 kronor.
Öppningsavgiften ska betalas i förskott till Statens
energimyndighet av den som ansöker om ett persondepåkonto
eller ett externt plattformskonto (depåkonto för
handelsplattform) i unionsregistret. En sådan
förskottsbetalning är en förutsättning för att ansökan ska
prövas. Om ansökan avslås eller återkallas innan den har
prövats, ska förskottet återbetalas till sökanden.
Förordning (2012:508).
41 § Beslut av Statens energimyndighet om betalning av avgifter
får verkställas enligt utsökningsbalken.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Dröjsmålsavgift skall
utgå enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.
Godkännande av projektverksamheter och deltagande
42 § För deltagande i en projektverksamhet krävs
projektmyndighetens godkännande. Förordning (2015:48).
43 § En projektverksamhet för gemensamt genomförande i
Sverige kräver projektmyndighetens godkännande.
Förordning (2015:48).
44 § Projektmyndigheten får godkänna ett deltagande som avses
i 42 § eller en projektverksamhet som avses i 43 § endast om
projektdeltagarna är parter till Kyotoprotokollet eller är
medborgare i eller har sin hemvist i ett land som är part
till Kyotoprotokollet. Förordning (2015:48).
45 § Har upphävts genom förordning (2015:48).
46 § Om projektverksamheten avser ett vattenkraftsprojekt med
en produktionskapacitet som överstiger 20 megawatt, får
projektmyndigheten godkänna ett deltagande som avses i 42 §
eller en projektverksamhet som avses i 43 § endast om det vid
utformningen av projektverksamheten har tagits hänsyn till
relevanta kriterier och riktlinjer som avses i artikel 11b.6
i handelsdirektivet. Förordning (2015:48).
47 § Om den som avser att delta i en projektverksamhet begär
det, ska projektmyndigheten ge förhandsbesked i frågan om
godkännande enligt 43 §. Förhandsbeskedet är inte bindande.
Förordning (2015:48).
48 § Innan projektmyndigheten godkänner en projektverksamhet
för gemensamt genomförande i Sverige skall projektmyndigheten
på lämpligt sätt inhämta och beakta allmänhetens och
miljöorganisationers synpunkter på projektverksamheten.
Förordning (2006:1109).
Utfärdande och överföring av utsläppsminskningsenheter från
projektverksamhet i Sverige
49 § Projektmyndigheten skall, på begäran av den
projektansvarige, utfärda det antal utsläppsminskningsenheter
som motsvarar de minskade utsläpp av växthusgaser som
fastställts av en ackrediterad kontrollör i enlighet med punkt
38 i bilagan till beslut 9/CMP.1 antaget av partsmötet till
Kyotoprotokollet. Förordning (2006:1109).
50 § Utsläppsminskningsenheter får inte utfärdas för minskade
utsläpp av växthusgaser som är resultatet av en
projektverksamhet på en anläggning eller i en flygverksamhet
som omfattas av lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter.
Utsläppsminskningsenheter får dock utfärdas för en
projektverksamhet på en anläggning, om
1. projektverksamheten resulterar i minskade utsläpp av
växthusgaser direkt från anläggningen, och
2. anläggningens verksamhetsutövare annullerar det antal
utsläppsrätter som motsvarar de minskade eller begränsade
utsläppen. Förordning (2009:910).
51 § Utsläppsminskningsenheter får utfärdas för
projektverksamhet som indirekt minskar utsläppen från en
anläggning som kräver tillstånd till utsläpp av koldioxid
enligt 2 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter
endast under förutsättning att motsvarande mängd utsläppsrätter
annulleras i den reserv som avsatts för nya deltagare enligt
26 §. Förordning (2006:1109).
52 § Om utsläppsminskningsenheterna skall fördelas till flera
projektdeltagare skall den projektansvarige ge in ett avtal om
förvärv av utsläppsminskningsenheter som visar hur
utsläppsminskningsenheterna skall fördelas mellan
projektdeltagarna. Förordning (2006:1109).
53 § Projektmyndigheten skall efter utfärdande överföra
utsläppsminskningsenheterna till projektdeltagarens konto. Om
det är flera projektdeltagare och projektdeltagarna gett in ett
avtal i enlighet med 52 §, skall projektmyndigheten överföra
utsläppsminskningsenheterna i enlighet med den fördelning som
framgår av avtalet.
Inga utsläppsminskningsenheter får överföras till en svensk
projektdeltagares konto. Förordning (2006:1109).
54 § Om fler utsläppsminskningsenheter utfärdats än vad som
överförts enligt 53 §, skall dessa kvarstå hos
projektmyndigheten tills den projektansvarige ger in ett nytt
avtal om förvärv av utsläppsminskningsenheter.
Förordning (2006:1109).
Överlämnande av utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar
Bestämmelser för anläggningar
55 § För att fullgöra sin skyldighet enligt 6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter att överlämna det
antal utsläppsrätter som motsvarar utsläppen under åren 2005-
2007 får en verksamhetsutövare i stället överlämna motsvarande
antal certifierade utsläppsminskningar. Förordning (2007:742).
56 § En verksamhetsutövare för en befintlig anläggning under
handelsperioden 2008-2012 som har tagits i drift före den 1
januari 2006 får för utsläppen under 2008-2012 i stället för
utsläppsrätter överlämna så många utsläppsminskningsenheter
och certifierade utsläppsminskningar som sammanlagt för de fem
åren motsvarar högst 50 procent av den mängd koldioxid som
släpptes ut under 2006 enligt den verifierade rapport som
getts in enligt 5 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter. Om det inte har getts in en sådan rapport, får
tillsynsmyndighetens beslut om utsläppen under 2006 enligt
5 kap. 2 a § samma lag läggas till grund för det antal
utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
som får överlämnas under perioden.
Första stycket gäller inte om anläggningen under perioden
1 januari-30 juni 2006 har utvidgats eller ändrats i fråga om
anläggningens art eller funktion på ett sådant sätt som avses
i 7 § andra-fjärde styckena. I ett sådant fall får
verksamhetsutövaren för utsläppen under 2008-2012 i stället
för utsläppsrätter överlämna så många
utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
som sammanlagt för de fem åren motsvarar högst 50 procent av
antalet tilldelade utsläppsrätter för 2007.
Förordning (2011:844).
56 a § En verksamhetsutövare för en befintlig anläggning under
handelsperioden 2013-2020 som har tagits i drift under
perioden 1 januari-30 juni 2006 får för utsläppen under
2008-2012 i stället för utsläppsrätter överlämna så många
utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
som sammanlagt för de fem åren motsvarar högst 50 procent av
antalet tilldelade utsläppsrätter för 2007.
Förordning (2011:844).
56 b § En verksamhetsutövare för en befintlig anläggning under
handelsperioden 2008-2012 får för utsläppen under 2008-2012 i
stället för utsläppsrätter överlämna så många
utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
som sammanlagt motsvarar högst 10 procent av antalet
tilldelade utsläppsrätter för den perioden, om det för
anläggningen
1. inte har getts in någon verifierad rapport om utsläppen
under 2006 enligt 5 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter, och
2. inte har fattats något beslut om utsläppen under 2006
enligt 5 kap. 2 a § samma lag. Förordning (2011:844).
56 c § Om antalet utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar som får överlämnas enligt 56-56 b §§
sammanlagt motsvarar mer än 9 926 645 ton koldioxid, ska
antalet minskas proportionerligt för alla befintliga
anläggningar under handelsperioden 2008-2012 så att det inte
överstiger den mängden. Förordning (2011:844).
56 d § En ny deltagare under handelsperioden 2008-2012 får för
utsläppen under 2008-2012 i stället för utsläppsrätter
överlämna så många utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar som sammanlagt motsvarar högst 10 procent
av antalet tilldelade utsläppsrätter för den perioden.
Förordning (2011:844).
56 e § Naturvårdsverket ska besluta om det högsta antal
utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
som en enskild verksamhetsutövare för utsläppen under åren
2008-2012 får överlämna i stället för utsläppsrätter enligt 56-
56 d §§. Innan Naturvårdsverket beslutar ska verket ge
verksamhetsutövaren tillfälle att yttra sig över ett förslag
till beslut. Förordning (2007:742).
Bestämmelser för luftfartyg
56 f § För att fullgöra sin skyldighet enligt 6 kap. 1 §
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter att överlämna
det antal utsläppsrätter som svarar mot utsläppen får en
verksamhetsutövare som bedriver en flygverksamhet i stället
överlämna motsvarande mängd certifierade utsläppsminskningar
eller utsläppsminskningsenheter. Förordning (2009:910).
Gemensamma bestämmelser
57 § En verksamhetsutövare får inte i stället för
utsläppsrätter överlämna utsläppsminskningsenheter och
certifierade utsläppsminskningar som härrör från
projektverksamhet som avser
1. upptag av koldioxid genom markanvändning, förändrad
markanvändning och skogsbruk, eller
2. kärnkraftsanläggningar. Förordning (2006:1109).
Särskild granskning
58 § Projektmyndigheten får begära en sådan granskning som
avses i punkterna 35 och 39 i bilagan till beslut 9/CMP.1
antaget av partsmötet till Kyotoprotokollet och punkterna 41
och 65 i bilagan till beslut 3/CMP.1 antaget av partsmötet till
Kyotoprotokollet. Förordning (2006:1109).
Övriga bestämmelser
Avgifter
59 § Naturvårdsverket skall ge verksamhetsutövaren tillfälle
att yttra sig innan Naturvårdsverket beslutar att ta ut en
sådan avgift som avses i 8 kap. 5 a och 6 §§ lagen (2004:1199)
om handel med utsläppsrätter.
Avgiftsbeslutet skall delges verksamhetsutövaren.
Förordning (2006:1332).
60 § En avgift som avses i 59 § första stycket skall betalas
inom trettio dagar efter det att beslutet vunnit laga kraft.
Förordning (2006:1332).
Bemyndiganden
61 § Naturvårdsverket får meddela
1. närmare föreskrifter om att uppgifter om anläggnings- och
organisationsbeskrivning, emissionsfaktorer, mätprinciper,
aktivitetsdata och andra uppgifter ska lämnas i en ansökan om
tillstånd till utsläpp av koldioxid, om ansökans innehåll i
övrigt, om rutinerna för elektronisk ansökan enligt 2 kap. 4 §
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter samt om villkor
i tillståndsbeslut enligt 2 kap. 7 § samma lag,
2. närmare föreskrifter om uppgifter som ska lämnas i en
ansökan om godkännande av en övervaknings- och
rapporteringsplan,
3. närmare föreskrifter om att uppgifter om kapacitetsdata för
anläggningar och delanläggningar, historiska aktivitetsnivåer,
utsläpp av växthusgaser, förbrukad, importerad och exporterad
mätbar värme och andra uppgifter ska lämnas i en ansökan om
tilldelning av utsläppsrätter och om ansökans innehåll i
övrigt,
4. närmare föreskrifter om tillvägagångssättet för att
proportionellt fördela data på olika delanläggningar,
5. närmare föreskrifter om övervakning och rapportering enligt
5 kap. 3 § lagen om handel med utsläppsrätter,
6. föreskrifter om de krav som ska ställas på en ackrediterad
kontrollör och de uppgifter som kontrollören ska utföra,
7. närmare föreskrifter om hur uppgifterna i en ansökan om
tilldelning och metodrapport ska lämnas samt om rutinerna för
elektronisk ansökan, och
8. närmare föreskrifter om uppgifter som ska lämnas i samband
med planerade förändringar av verksamheten.
Naturvårdsverket och Statens energimyndighet får inom sina
ansvarsområden meddela ytterligare föreskrifter för
verkställigheten av lagen om handel med utsläppsrätter och de
föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna
förordning. Förordning (2011:844).
62 § Statens energimyndighet får meddela närmare föreskrifter
om förutsättningar för deltagande i projektverksamhet och om
utfärdande av utsläppsminskningsenheter.
Förordning (2006:1332).
Offentliggörande och verksamhetsförbud vid överträdelser
63 § Naturvårdsverket skall offentliggöra namnen på de
verksamhetsutövare som inte överlämnar tillräckligt många
utsläppsrätter enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel
med utsläppsrätter. Offentliggörandet skall ske genom ett
pressmeddelande med hänvisning till verkets elektroniska
hemsida.
I 9 kap. 5 § samma lag finns bestämmelser om när
offentliggörandet får ske. Förordning (2006:1332).
63 a § En begäran som avses i 8 kap. 8 a § lagen (2004:1199)
om handel med utsläppsrätter ska innehålla
1. en redogörelse för de omständigheter som ligger till grund
för begäran,
2. uppgifter om vidtagna tillsynsåtgärder,
3. de skäl som talar för att ett verksamhetsförbud är
nödvändigt, och
4. en rekommendation om omfattningen av verksamhetsförbudet
och de villkor som det bör förenas med. Förordning (2009:910).
Överklagande
64 § Bestämmelser om överklaganden finns i 9 kap. lagen
(2004:1199) om handel med utsläppsrätter. I fråga om beslut
enligt 56 e § finns i 22 a § förvaltningslagen (1986:223)
bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2007:742).
Övergångsbestämmelser
2004:1205
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005. Genom
förordningen upphävs förordningen (2004:657) om utsläpp av
koldioxid.
2. Ansökan som kommit in före ikraftträdandet av denna
förordning skall handläggas och bedömas enligt motsvarande
äldre bestämmelser.
2006:645
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006. Äldre
föreskrifter gäller för handelsperioden 2005-2007.
2006:1109
Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2006. För
handelsperioden 2005-2007 skall 9 § tillämpas i dess äldre
lydelse.
2009:910
1. Denna förordning träder i kraft den 27 augusti 2009.
2. För tiden före den 1 januari 2013 gäller att
a) en ansökan om ordinarie tilldelning enligt 33 d § ska
innehålla uppgift om hur många tonkilometer verksamheten
omfattade under 2010 och ges in senast den 31 mars 2011, om
ansökan avser tilldelning för perioden från och med den 1
januari 2012 till och med den 31 december 2012, och
b) ansökningar om ordinarie tilldelning ska överlämnas till
Europeiska kommissionen enligt 33 g § senast den 30 juni
2011, om ansökningarna avser tilldelning för perioden från
och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2012.
3. För utsläpp under 2012 får en verksamhetsutövare vid
tillämpningen av 56 f § överlämna högst så många
utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar som sammanlagt motsvarar 15 procent av
det antal utsläppsrätter som verksamhetsutövaren ska
överlämna.
4. De bestämmelser i 33 a, 33 c, 33 e, 33 g och 33 i §§ som
avser tilldelning ur reserven ska tillämpas första gången för
den handelsperiod som börjar 2013.
2011:844
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2012 i fråga
om 19 g § och i övrigt den 11 juli 2011.
Förordning (2011:1593).
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av
beslut som meddelats före den 11 juli 2011.
2014:300
1. Denna förordning träder i kraft den 10 juni 2014.
2. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och
med den 30 april 2014.
Bilaga 1
År som anläggningen Fördelningsgrundande utsläpp
tagits i drift eller
data saknas
1998 Summan av utsläppen 1999-2001/3
1999 Summan av utsläppen 2000-2001/2
2000 Summan av utsläppen 2001-2002/2
2001 Summan av utsläppen 2002-2003/2
Förordning (2009:1327).
Bilaga 2
Denna bilaga innehåller beskrivningar av verksamheter med
utsläpp av växthusgaser. Följande anvisningar gäller för
bedömningen av om en verksamhet omfattas av en beskrivning.
Anvisning 1 – Verksamhetsutövare med flera verksamheter: Om
en verksamhetsutövare bedriver flera verksamheter som
omfattas av samma verksamhetsbeskrivning och inom samma
anläggning, ska de verksamheterna anses vara en verksamhet
med den produktionskapacitet som verksamheterna har
tillsammans.
Anvisning 2 – Beräkning av tillförd effekt: När den
sammanlagda tillförda effekten beräknas ska den tillförda
effekten räknas samman i alla tekniska enheter som förbränner
bränsle i anläggningen. Sådana enheter kan vara alla typer av
pannor, brännare, turbiner, värmeaggregat, processugnar,
förbränningsugnar, rostugnar, brännugnar, värmningsugnar,
torkar, motorer, bränsleceller, enheter för
tvåstegsförbränning, enheter för avskiljning av koldioxid,
facklor och enheter för termisk eller katalytisk
efterbränning. I beräkningen ska inte ingå enheter där den
tillförda effekten är mindre än 3 megawatt, där det som
förbränns utgörs av endast biomassa eller där fossila
bränslen används endast vid start och avstängning.
Anvisning 3 – Tillförd effekt jämfört med tröskelvärde: Om en
enhet används för en verksamhet vars tröskelvärde inte
uttrycks i sammanlagd tillförd effekt, ska tröskelvärdet för
denna verksamhet ha företräde vid bedömningen av om
verksamheten är tillståndspliktig eller ej.
Anvisning 4 – Tillståndets omfattning när tröskelvärdet har
överskridits: Om en anläggning överskrider tröskelvärdet för
kapacitet i någon av verksamhetsbeskrivningarna i punkterna 1-
27 ska alla enheter som förbränner bränsle förutom enheter för
förbränning av farligt avfall eller hushållsavfall ingå i
tillståndet för utsläpp av växthusgaser.
Verksamhetsbeskrivningar
1. Utsläpp av koldioxid från en förbränningsanläggning som
1. har en sammanlagd installerad tillförd effekt över 20
megawatt, eller
2. har en installerad tillförd effekt under 20 megawatt och är
a) ansluten för leverans till ett fjärrvärmenät med en
sammanlagd installerad tillförd effekt över 20 megawatt, och
b) godkänd av Europeiska kommissionen enligt artikel 24 i
handelsdirektivet.
Trots det som anges i anvisning 4 omfattas en
förbränningsanläggning för förbränning av farligt avfall och
hushållsavfall endast om anläggningen är en
samförbränningsanläggning enligt den betydelse som termen
samförbränningsanläggning har i förordningen (2002:1060) om
avfallsförbränning. Med hushållsavfall och farligt avfall
avses detsamma som i 15 kap. 2 § miljöbalken och i
avfallsförordningen (2011:927).
2. Utsläpp av koldioxid från ett mineraloljeraffinaderi.
Med mineraloljeraffinanderi avses en anläggning som omfattar
samtliga produktions- och förbränningsprocesser direkt
förknippade med raffinering av mineralolja.
3. Utsläpp av koldioxid från ett koksverk.
Med koksverk avses en anläggning som omfattar samtliga
produktions- och förbränningsprocesser direkt förknippade med
produktion av koks. Koksverk kan ingå i integrerade stålverk
som tekniskt sett är direkt knutna till anläggningar för
produktion och bearbetning av järnmetaller.
4. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för rostning,
sintring och pelletering av sulfidmalm eller metallhaltig
malm.
5. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning
av tackjärn eller primär eller sekundär stålproduktion till
och med stränggjutning, om produktionskapaciteten överstiger
2,5 ton per timme.
6. Utsläpp av koldioxid från ett valsverk, en värmningsugn,
en värmebehandlingsugn, en smedja, ett gjuteri, en anläggning
för ytbeläggning eller betning eller annan anläggning, om
1. verksamheten innebär produktion eller bearbetning av
järnmetaller eller ferrolegeringar, och
2. det i verksamheten används en eller flera
förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt som är
större än 20 megawatt.
7. Utsläpp av koldioxid eller perfluorkolväten från en
anläggning för primär aluminiumproduktion.
8. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för sekundär
aluminiumproduktion, om det i verksamheten används en eller
flera förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt
som är större än 20 megawatt.
9. Utsläpp av koldioxid från en produktions- eller
förbränningsprocess som är direkt förknippad med produktion
av legeringar, raffinering, formgjutning eller annan
produktion av någon annan metall än järn, om det i
verksamheten används en eller flera förbränningsenheter med
en sammanlagd tillförd effekt, inklusive bränslen som används
som reduktionsmedel, som är större än 20 megawatt.
10. Utsläpp av koldioxid från produktion av cementklinker, om
produktionen sker
1. i en ugn med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton
per dag, om ugnen inte är en roterugn, eller
2. i en roterugn med en produktionskapacitet som överstiger
500 ton per dag.
11. Utsläpp av koldioxid från produktion av kalk eller
bränning av dolomit eller magnesit, om produktionen eller
bränningen sker
1. i en ugn med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton
per dag, om ugnen inte är en roterugn, eller
2. i en roterugn.
12. Utsläpp av koldioxid från en anläggning som är avsedd för
tillverkning av glasfiber eller annan produktion av glas, om
smältningskapaciteten överstiger 20 ton per dag.
13. Utsläpp av koldioxid från tillverkning av keramiska
takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods, porslin
eller andra keramiska produkter genom bränning, om
produktionskapaciteten överstiger 75 ton per dygn.
14. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning
av isoleringsmaterial av mineralull som görs av glas, sten
eller slagg, om smältningskapaciteten överstiger 20 ton per
dag.
15. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för torkning
eller bränning av gips eller framställning av gipsplattor
eller andra gipsprodukter, om det i verksamheten används en
eller flera förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd
effekt som är större än 20 megawatt.
16. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning
av pappersmassa av trä eller andra fibermaterial.
17. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för tillverkning
av papper eller kartong, om produktionskapaciteten överstiger
20 ton per dag.
18. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för att genom
förkolning av olja, tjära, kracknings- eller
destillationsrester eller annat organiskt ämne producera
kimrök, om
1. anläggningen omfattar samtliga produktions- och
förbränningsprocesser för produktion av kimrök, och
2. det i verksamheten används en eller flera
förbränningsenheter med en sammanlagd tillförd effekt som är
större än 20 megawatt.
18 a. Utsläpp av koldioxid eller dikväveoxid från en
anläggning för produktion av salpetersyra.
19. Utsläpp av koldioxid eller dikväveoxid från en anläggning
för produktion av adipinsyra.
20. Utsläpp av koldioxid eller dikväveoxid från en anläggning
för produktion av glyoxal eller glyoxalsyra.
21. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för produktion av
ammoniak.
22. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för att genom
krackning, reformering, delvis eller full oxidation eller
liknande processer producera en organisk baskemikalie, om
produktionskapaciteten överstiger 100 ton per dag.
23. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för att genom
reformering eller partiell oxidation producera vätgas eller
syntesgas, om produktionskapaciteten överstiger 25 ton per
dag.
24. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för produktion av
natriumkarbonat eller natriumbikarbonat.
25. Utsläpp av koldioxid från en anläggning för geologisk
lagring av koldioxid, om lagringen innebär att anläggningen
är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251).
26. Utsläpp av koldioxid från en rörledning avsedd för att
transportera koldioxid till en sådan lagringsanläggning som
beskrivs i 25.
27. Utsläpp av koldioxid från en anläggning som är avsedd för
att avskilja koldioxid från en anläggning som beskrivs i 1-24
så att gasen kan transporteras genom en sådan rörledning som
beskrivs i 26.
Förordning (2013:266).