SFS nr

2005:1248

Departement/myndighet

Miljö- och energidepartementet

Utfärdad

2005-12-20

Ändring införd

t.o.m. SFS 2014:537

1 § Denna lag syftar till ökad tillgänglighet av förnybara
drivmedel.

Definitioner

2 § I denna lag avses med

förnybart drivmedel: drivmedel, med undantag för elektricitet,
avsett för transportändamål och som helt eller till
övervägande del har framställts från förnybara energikällor
enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el
producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden
för el, ändrat genom akt om villkoren för Republiken
Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken
Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken
Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och
Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger
till grund för Europeiska unionen och om anpassning av
fördragen,

motorbensin eller dieselbränsle: bensin eller dieselbränsle
enligt definitionerna i 3 § drivmedelslagen (2011:319),

säljställe: försäljningsställe för motorbensin eller
dieselbränsle avsett för vägburna transporter, där bränslet
finns tillgängligt för allmänheten genom en eller flera
bränslepumpar avsedda för tankning direkt i det fordon där
bränslet är avsett att förbrukas,

bränslesäljare: den som driver rörelse i vilken motorbensin
eller dieselbränsle yrkesmässigt tillhandahålls på ett eller
flera säljställen. Lag (2011:325).

Skyldighet att tillhandahålla förnybart drivmedel

3 § En bränslesäljare ska på ett säljställe som ingår i
bränslesäljarens verksamhet genom en eller flera
bränslepumpar eller på annat likvärdigt sätt tillhandahålla
minst ett förnybart drivmedel från och med den 1 januari
varje kalenderår, om säljstället under kalenderåret två år
före haft en försäljningsvolym överstigande 1 500 kubikmeter
motorbensin eller dieselbränsle. Lag (2014:537).

4 § Bränslesäljaren skall se till att de pumpar eller andra
anordningar genom vilka det förnybara drivmedlet tillhandahålls
är tydligt märkta så att de inte förväxlas med pumpar eller
anordningar för andra drivmedel.

Tillsyn m.m.

5 § Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen över
efterlevnaden av denna lag. Den eller de nämnder som fullgör
uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom
kommunen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att den lokala tillsynen
i stället skall utövas av Transportstyrelsen. Lag (2008:1383).

6 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs
för att lagen skall efterlevas.

Beslut om föreläggande får förenas med vite. I beslutet får det
förordnas att beslutet skall gälla omedelbart.

Dispens

7 § Transportstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens
från skyldigheten i 3 § om det finns särskilda skäl. En sådan
dispens ska vara tidsbegränsad och får ges för så lång tid
som skälen för dispens kan antas finnas kvar. Lag (2014:537).

Överklagande

8 § Beslut av Transportstyrelsen och annan tillsynsmyndighet
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2008:1383).

Avgifter

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och för prövning
av ansökan om dispens enligt denna lag. Lag (2010:1572).

Övergångsbestämmelser

2008:1383

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Vid tillämpning av
7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska
Transportstyrelsen i stället för Vägverket vara den enskildes
motpart, om styrelsen efter ikraftträdandet är behörig att
handlägga den typ av fråga som är föremål för prövning.