SFS nr

2006:1329

Departement/myndighet

Utrikesdepartementet

Utfärdad

2006-12-07

Ändring införd

t.o.m. SFS 2008:375

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till
rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om
handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr
eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning.

Straff

2 § Bestämmelser om straff för olovlig import och export av
sådana varor som omfattas av förordning (EG) nr 1236/2005 finns
i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

3 § Den som utan nödvändigt tillstånd tillhandahåller eller tar
emot tekniskt bistånd i strid med artiklarna 3 och 4 i
förordning (EG) nr 1236/2005, döms till böter eller fängelse i
högst två år.

Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt
beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som
utövats systematiskt eller i större omfattning.

4 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 3 §
döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.

5 § För försök till brott enligt 3 § första stycket samt för
försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 3 §
andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Förverkande

6 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall följande egendom
förklaras förverkad:

1. egendom som varit föremål för brott enligt denna lag eller
värdet på sådan egendom,

2. utbyte av brott enligt denna lag, och

3. vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i
samband med ett brott enligt denna lag, eller värdet av det
mottagna, om mottagandet utgör brott enligt denna lag.

Egendom som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt
till egendomen får inte förklaras förverkad, om egendomen eller
rättigheten efter brottet förvärvats av någon som inte haft
vetskap om eller skälig anledning att anta att egendomen haft
samband med brottet. Vid förverkande enligt första stycket 1
gäller inte bestämmelserna i 36 kap. 5 § första och andra
styckena brottsbalken om hos vem förverkande får ske, om
förverkandet avser egendom.

7 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt
denna lag får förklaras förverkad, om förverkandet behövs för
att förebygga brott enligt denna lag eller det annars finns
särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som har varit avsedd
att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om
brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett
straffbart försök eller en straffbar förberedelse eller
stämpling. I stället för egendomen får dess värde förklaras
förverkat. I 36 kap. 5 och 5 b §§ brottsbalken finns
bestämmelser om hos vem förverkande får ske och om särskild
rätt till förverkad egendom.

I stället för förverkande av egendomen eller dess värde får
rätten besluta att någon åtgärd vidtas med egendomen som
förebygger fortsatt missbruk av den. I sådana fall får dock
även en del av egendomens värde förklaras förverkat.
Lag (2008:375).

Förvaring och ansvar för förvaringskostnader

8 § Varor som kvarhålls genom beslut av Tullverket i enlighet
med artikel 10.2 i förordning (EG) nr 1236/2005 skall förvaras
på betryggande sätt och stå under Tullverkets övervakning.

Det som sägs i 3 kap. 8 § och 4 kap. 9 § tullagen (2000:1281)
om tillfälligt lager och tullager gäller även vid sådant
kvarhållande av varor som Tullverket beslutar enligt första
stycket. Tullverket får även godkänna ett byte av
förvaringsställe för en kvarhållen vara.

Den som har lagt upp en vara på ett tillfälligt lager eller på
ett tullager ansvarar för förvaringskostnaden även när varan
kvarhålls av Tullverket enligt första stycket. Om däremot
Tullverket beslutar förvaringsställe skall i stället den som
enligt tullagstiftningen är gäldenär eller skulle ha varit
gäldenär om varan varit tullbelagd ansvara för
förvaringskostnaden.

Om det behövs för att säkerställa betalning skall Tullverket
besluta att en vara som har kvarhållits enligt första stycket
inte får lämnas ut förrän Tullverkets kostnader för förvaringen
har ersatts eller säkerhet ställts för dem.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ställande av säkerhet för Tullverkets
kostnader för förvaring enligt denna lag.

Överklagande

9 § Beslut i tillståndsfrågor som har meddelats av
Kommerskollegium med stöd av förordning (EG) nr 1236/2005 får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller
sådana beslut som Tullverket har meddelat med stöd av artikel
10.2 i förordning (EG) nr 1236/2005 eller med stöd av 8 § denna
lag.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.