- SFS nr
- 2007:414
- Departement/myndighet
- Arbetsmarknadsdepartementet A
- Utfärdad
- 2007-05-31
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2015:207
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om det
arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och
utvecklingsgarantin.
Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att erbjuda
personer som varit arbetslösa under lång tid individuellt
utformade insatser för att de så snabbt som möjligt skall få
arbete.
2 § Inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin ska
Arbetsförmedlingen
1. kartlägga vilka insatser deltagaren behöver för att kunna
stärka sin position på arbetsmarknaden, och
2. lämna det stöd som deltagaren bedöms behöva för att
uppfylla det som framgår av den individuella handlingsplan
som ska upprättas enligt 6 § förordningen (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Någon kartläggning behöver dock inte göras för den som har
omfattats av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för
vissa nyanlända invandrare, om motsvarande kartläggning redan
har gjorts enligt den lagen. Förordning (2013:687).
Anvisningar till programmet
3 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin innebär
att den som anvisas erbjuds att ta del av programmet.
Programmet är indelat i tre faser.
Frågor om anvisningar prövas av Arbetsförmedlingen.
Förordning (2009:1603).
4 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin ska avse
verksamhet på heltid.
En anvisning får dock avse verksamhet på deltid, om den
enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som
motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på
1. sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga,
2. föräldraledighet, eller
3. annat hinder som anmälts till och godtagits av
Arbetsförmedlingen.
I fall som avses i andra stycket ska anvisningen göras för
den tid som motsvarar arbetsutbudet.
En anvisning får även göras på deltid i en omfattning som
understiger den enskildes arbetsutbud om den enskilde
samtidigt arbetar, under förutsättning att arbetstiden och
tiden i programmet sammanlagt motsvarar hans eller hennes
arbetsutbud. Förordning (2010:63).
4 a § För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av
sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den
enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast
under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning
enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen
eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är
inskriven i programmet och får aktivitetsstöd.
För den som avses i första stycket och samtidigt har ett
nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat
hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen
eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 4 § fjärde
stycket, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning
att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid.
Förordning (2010:1731).
4 b § Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska
skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de
uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras
hos Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:63).
Vem som får anvisas till programmet
5 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får göras
för en person som är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos
den offentliga arbetsförmedlingen och som
1. har fått arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring men förbrukat 300 ersättningsdagar i en
ersättningsperiod och inte kvalificerat sig för en ny period
med arbetslöshetsersättning,
2. är ensamstående och, på grund av vårdnad eller umgänge, har
egna barn under 18 år boende helt eller delvis i sitt hem och
har förbrukat 75 ersättningsdagar under veckor som han eller
hon utfört eller deklarerat deltidsarbete,
3. inte fått arbetslöshetsersättning enligt lagen om
arbetslöshetsförsäkring men under 14 sammanhängande månader
varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska
program,
4. har deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader,
förutsatt att anvisningen sker direkt efter deltagandet i
jobbgarantin,
5. har dömts till fängelse och är beviljad vistelse utanför
anstalt enligt 11 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) eller är
villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden,
6. har deltagit i programmet arbetslivsintroduktion enligt
förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program och
har fyllt 25 år, eller
7. har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och
etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för
etableringsplanen har löpt ut.
För den som omfattas av första stycket 1 eller 2, får en
anvisning göras tidigast 20 ersättningsdagar innan de 300
respektive 75 ersättningsdagarna i perioden med
arbetslöshetsersättning har förbrukats. För den som omfattas av
första stycket 1 gäller detta under förutsättning att personen
då inte bedöms kvalificera sig för en ny period med
arbetslöshetsersättning. Förordning (2012:985).
Vad man kan ta del av inom programmet
6 § Inom ramen för programmet kan den enskilde ta del av
insatser som motsvarar programmen enligt 1 § förordningen
(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.
Insatserna i faserna ett och två av jobb- och
utvecklingsgarantin ska täcka minst 75 procent av den
enskildes arbetsutbud inom programmet. Om den enskilde
arbetar vid sidan av deltagandet i programmet, får den
arbetade tiden räknas in i den tid som ska täckas av
insatser. Vid sidan av insatserna ska det ges utrymme för
eget arbetssökande. Omfattningen av insatserna inom faserna
ett och två ska tillsammans med det egna arbetssökandet
motsvara den enskildes arbetsutbud inom programmet. Den
enskilde ska söka arbete aktivt och regelbundet redovisa sitt
arbetssökande i en aktivitetsrapport som avses i 6 a §
förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten.
Insatserna i fas tre av jobb- och utvecklingsgarantin ska
täcka hela den enskildes arbetsutbud inom programmet och
inkludera eget arbetssökande. Omfattningen av det egna
arbetssökandet inom fas tre ska bestämmas i dialog mellan
arbetsförmedlaren och den enskilde. Om den enskilde arbetar
vid sidan av deltagandet i programmet, får den arbetade tiden
räknas in i den tid som ska täckas av insatser. Den enskilde
ska ha regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare.
Förordning (2013:687).
7 § Den inledande fasen i jobb- och utvecklingsgarantin, som
omfattar längst 150 dagar med aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning, ska i huvudsak omfatta
– kartläggning,
– jobbsökaraktiviteter med coachning, och
– förberedande insatser.
Fas två ska därutöver i huvudsak omfatta
– arbetspraktik,
– arbetsträning, och
– förstärkt arbetsträning.
Arbetsförmedlingen ska planera de insatser som den enskilde
tar del av i fas två så att fas tre kan inledas i så nära
anslutning som möjligt till den dag då den enskilde har haft
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning i 450 dagar.
Deltagare i fas tre ska som huvudregel sysselsättas hos
anordnare som förmedlas av Arbetsförmedlingen. Deltagare kan
i begränsad omfattning även ta del av insatser som motsvarar
programmen enligt 1 § förordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program. En sådan insats får dock
endast ges om det bedöms att deltagaren genom insatsen skulle
få väsentligt förbättrade möjligheter att få ett arbete.
Arbetsförmedlingen ska ansvara för att deltagaren får
fortsatt stöd hos en arbetsförmedlare.
Varje sysselsättningsperiod i fas tre får pågå högst två år.
Arbetsförmedlingen ska ha regelbunden kontakt med anordnaren
och deltagaren för att bland annat fastställa om deltagaren
har möjlighet att övergå till arbete. Innan
sysselsättningsperioden avslutas ska perioden följas upp och
deltagarens arbetsutbud fastställas på nytt.
Förordning (2013:1169).
8 § Med förberedande insatser avses individuellt anpassade
arbetsmarknadspolitiska insatser av vägledande, rehabiliterande
eller orienterande karaktär. En förberedande insats får pågå
under längst sex månader. En förberedande insats i form av
kortare folkhögskoleutbildning för personer som varken har
grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen får dock
pågå under längst tre månader. Förordning (2012:985).
9 § Med arbetspraktik avses praktik på en arbetsplats.
Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår
överenskommelse om arbetspraktik med. Sådan arbetspraktik får
anordnas även i form av praktisk kompetensutveckling.
Arbetspraktik får pågå under längst sex månader. Arbetspraktik
i form av praktisk kompetensutveckling får dock pågå längst tre
månader. Förordning (2008:1435).
9 a § Har upphävts genom förordning (2010:1464).
10 § Med arbetsträning avses att den enskilde får arbetsträna
på en arbetsplats. Arbetsträning får anordnas av den som
Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om arbetsträning med.
Arbetsträning får pågå under längst sex månader.
Förordning (2007:932).
11 § Med förstärkt arbetsträning avses att den enskilde erbjuds
en arbetsplats för utredning av arbetsförmåga eller för
arbetsträning. Förstärkt arbetsträning får anordnas av den som
Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om förstärkt
arbetsträning med. Arbetsgivaren har inget inflytande över
vilken person som erbjuds arbetsplatsen. Förstärkt
arbetsträning får pågå under längst tolv månader.
Förordning (2007:932).
12 § Har upphävts genom förordning (2009:8).
Hur lång tid man får ta del av programmet
13 § Den som har anvisats till jobb- och utvecklingsgarantin
får ta del av insatserna i programmet till dess att han eller
hon
1. påbörjar ett arbete på heltid, med eller utan statligt
stöd,
2. påbörjar en utbildning som inte berättigar till
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning,
3. påbörjar en frånvaroperiod med föräldrapenningsförmån
enligt socialförsäkringsbalken på heltid,
4. påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid, eller
5. uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring.
Den som inte längre får ta del av insatserna i programmet ska
skrivas ut ur programmet. Vid en sådan frånvaro enligt första
stycket 1, 2 eller 3 som kan antas vara kortvarig, får
Arbetsförmedlingen avvakta med utskrivning till dess att
frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Vid
frånvaro enligt första stycket 4 ska utskrivning ske först
när frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.
Ärenden om utskrivning ska handläggas skyndsamt.
Förordning (2014:878).
13 a § I fråga om den som är frånvarande från ett program på
grund av sjukdom enligt 13 § första stycket 4 ska
Arbetsförmedlingen inom 30 kalenderdagar från första
sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt 13 § andra
stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet
anpassas så att den enskilde åter kan delta i programmet.
Förordning (2009:1603).
Återinträde i programmet
14 § /Upphör att gälla U:2015-06-01/
Den som har skrivits ut ur jobb- och utvecklingsgarantin
enligt 13 § första stycket 1 och andra stycket har möjlighet
att återinträda i programmet, under förutsättning att han
eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och inte heller erbjuds
en anställning.
Den som har skrivits ut ur jobb- och utvecklingsgarantin
enligt 13 § första stycket 2–4 och andra stycket har möjlighet
att återinträda i programmet, under förutsättning att
avbrottet i programmet har varat i högst ett år.
Återinträde enligt första och andra styckena ska anses ske
dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade
programmet. Förordning (2010:397).
14 § /Träder i kraft I:2015-06-01/
Den som har skrivits ut ur jobb- och utvecklingsgarantin
enligt 13 § första stycket 1 och andra stycket har möjlighet
att återinträda i programmet, under förutsättning att han
eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och inte heller erbjuds
en anställning.
Den som har skrivits ut ur jobb- och utvecklingsgarantin
enligt 13 § första stycket 2–4 och andra stycket har
möjlighet att återinträda i programmet, under förutsättning
att avbrottet i programmet har varat i högst ett år. Den som
skrivits ut för att påbörja en utbildning inom skolväsendet
eller motsvarande utbildning vid en folkhögskola har dock
möjlighet att återinträda under förutsättning att avbrottet
har varat i högst tre år.
Återinträde enligt första och andra styckena ska anses ske
dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade
programmet. Förordning (2015:207).
Återkallelse av anvisning till programmet
15 § En anvisning till programmet ska återkallas om
1. den som anvisats missköter sig eller stör verksamheten,
eller
2. det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla
anvisningen.
För den som förbrukat sina 450 dagar med ersättning enligt 5
a § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd ska
anvisningen dessutom återkallas om han eller hon
1. avvisar någon insats inom programmet eller någon annan
arbetsmarknadspolitisk åtgärd,
2. utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete,
3. inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter, eller
4. inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare.
Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.
Förordning (2014:878).
Ny anvisning till programmet
16 § Om en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin har
återkallats enligt 15 § första stycket 1 får den enskilde på
nytt anvisas till programmet om han eller hon
1. anmält sig som arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen inom 60 kalenderdagar efter återkallelsen,
och
2. efter återkallelsen varit inskriven som arbetssökande hos
den offentliga arbetsförmedlingen under 45 dagar som det
skulle ha lämnats aktivitetsstöd för om inte återkallelsen
gjorts.
Vid tillämpning av första stycket 2 ska dagar då den enskilde
utfört förvärvsarbete räknas in i de 45 dagarna.
Den som på nytt anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin
träder in i garantin dagen efter den ersättningsdag då han
eller hon lämnade programmet. Förordning (2014:878).
Ersättning till den enskilde
17 § I förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd finns
bestämmelser om att den som tar del av programmet jobb- och
utvecklingsgarantin kan få ekonomiskt stöd för sin
försörjning i form av aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning.
Personer som under faserna ett och två inte har haft
ersättning grundad på arbetslöshetsersättning, kan delta i
garantins tredje fas utan att få aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning. Förordning (2009:1603).
Ekonomiskt stöd till anordnare
18 § Ekonomiskt stöd får lämnas till den som anordnar
arbetsträning enligt 10 §, förstärkt arbetsträning enligt 11 §
eller sysselsättning i fas tre. Arbetsförmedlingen beslutar om
och betalar ut stödet.
När ekonomiskt stöd lämnas till privata arbetsgivare eller
offentliga arbetsgivare vid drift av affärsverksamhet, ska
Arbetsförmedlingen säkerställa att inte vissa företag eller
viss produktion gynnas på det sätt som framgår av artikel
107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Förordning (2010:1464).
19 § Arbetsförmedlingen ska se till att stöd enligt denna
förordning används på föreskrivet sätt. Förordning (2007:932).
Återbetalning och återkrav
20 § En mottagare av ekonomiskt stöd enligt denna förordning
är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna
oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat
att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt
belopp.
Om stöd i annat fall har lämnats på felaktig grund eller med
ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig
endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett
felet. Förordning (2010:397).
20 a § Om en mottagare av ekonomiskt stöd är
återbetalningsskyldig enligt 20 §, ska Arbetsförmedlingen
besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.
Förordning (2010:397).
20 b § Vid återkrav enligt 20 a § får Arbetsförmedlingen
bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den
återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan.
Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det
obetalda beloppet.
Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller
avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan
det återkrävda beloppet har förfallit till betalning.
Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt
överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
Förordning (2010:397).
20 c § Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 20 § inte
betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen
(1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den
återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller
träffat ett avtal om en avbetalningsplan enligt 20 b § och
betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om
anstånd eller avtalet. Förordning (2010:397).
20 d § Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges
personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra
omständigheter finns särskilda skäl för det, får
Arbetsförmedlingen helt eller delvis efterge ett krav på
återbetalning enligt 20 a § eller ett krav på ränta enligt
20 b eller 20 c §. Myndigheten ska i sådant fall i beslutet
ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den
information som ligger till grund för beslutet.
Förordning (2010:397).
20 e § Vid återkrav enligt 20 a § får Arbetsförmedlingen, vid
en senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige,
besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som
har betalats ut för mycket. Detsamma gäller skyldighet att
betala ränta enligt 20 b eller 20 c §. Förordning (2010:397).
Tillsyn
21 § Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse
för inspektionens granskning av handläggningen av och rutinerna
för handläggningen av ärenden om återkallande av anvisningar
till programmet. Förordning (2007:932).
Omprövning och överklagande
22 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska
omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om
det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får
beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.
En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges
in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre
veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av
beslutet. Förordning (2010:397).
22 a § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns
bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.
Andra beslut än beslut om omprövning av beslut enligt 13, 14,
15 och 20 e §§ får dock inte överklagas.
Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska
överklagandet anses som en begäran om omprövning.
Förordning (2010:397).
Bemyndigande
23 § Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av denna förordning.
Förordning (2007:932).
Övergångsbestämmelser
2007:414
Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2007.
2. Har utgått genom förordning (2007:602).
2009:1603
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Vid tillämpning av 13 § första stycket 4 och andra
stycket ska endast sjukdagar från och med den 1 januari 2010
beaktas.
2010:397
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om återkrav
av belopp som har betalats ut före ikraftträdandet.
2010:1464
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som före
ikraftträdandet påbörjat den det arbetsmarknadspolitiska
insatsen lyft.
2012:608
1. Denna förordning träder i kraft den 15 november 2012.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för frånvaroperiod
som påbörjats före ikraftträdandet.
2014:878
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2015.
2. Äldre bestämmelser gäller för förhållanden som inträffat
före ikraftträdandet.