Lag (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall

SFS nr
2007:606
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
2007-06-20
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:766

Inledande bestämmelser

1 § Syftet med utredningsverksamheten enligt denna lag är att
ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att

1. barn far illa, eller

2. kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av
närstående eller tidigare närstående personer.
Lag (2011:1111).

2 § En utredning enligt denna lag ska genomföras när

1. ett brott har begåtts mot ett barn och barnet har avlidit
med anledning av brottet eller det annars finns särskilda skäl
att utreda dödsfallet, och

2. det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har
samband med något förhållande som har inneburit att barnet
varit i behov av skydd.

I fall som avses i första stycket får en utredning genomföras
även när ett barn har avlidit utomlands, om barnet vid
dödsfallet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige.

Med barn avses i denna lag personer under 18 år.
Lag (2011:1111).

2 a § En utredning enligt denna lag ska genomföras även när

1. ett brott har begåtts mot en kvinna eller en man av en
närstående eller tidigare närstående person och kvinnan eller
mannen har avlidit med anleding av brottet eller det annars
finns särskilda skäl att utreda dödsfallet, och

2. det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har
samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan
eller mannen varit i behov av skydd eller stöd och hjälp för
att förändra sin situation.

I fall som avses i första stycket får en utredning genomföras
även när en kvinna eller en man har avlidit utomlands, om hon
eller han vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade
hemvist i Sverige. Lag (2011:1111).

3 § Utredningsverksamheten skall bedrivas av den myndighet som
regeringen bestämmer (utredningsmyndigheten).

Underrättelseskyldighet

4 § Om misstanke har uppkommit om brott som avses i 2 § första
stycket 1 eller 2 a § första stycket 1 ska Polismyndigheten
eller åklagare underrätta utredningsmyndigheten om beslut som
innebär att en förundersökning eller en utredning enligt 31 §
lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare inte ska inledas eller ska läggas ned eller ska
avslutas utan att åtal eller bevistalan enligt 38 § nämnda lag
väcks.

Om åklagare har väckt åtal eller bevistalan för brott som
avses i 2 § första stycket 1 eller 2 a § första stycket 1 ska
åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga beslut i
målet har vunnit laga kraft, underrätta utredningsmyndigheten
om domen eller beslutet. Lag (2014:766).

Uppgiftsskyldighet

5 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att på
utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs
för en utredning enligt 2 §:

1. myndigheter vars verksamhet berör barn,

2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan
rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården,

3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2,

4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn eller annan
sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område, och

5. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som
avses i 1–4, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen
och Justitiekanslern.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte för sådan
familjerådgivning som avses i 5 kap. 3 § socialtjänstlagen
(2001:453). Lag (2011:1111).

5 a § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att
på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som
behövs för en utredning enligt 2 a §:

1. myndigheter som i sin verksamhet har kommit i kontakt med
den kvinna eller man, vars dödsfall är aktuellt för utredning,

2. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1,

3. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet och fullgör uppgifter inom hälso- och sjukvården
eller på socialtjänstens område, och

4. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som
avses i 1–3, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen
och Justitiekanslern.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte för sådan
familjerådgivning som avses i 5 kap. 3 § socialtjänstlagen
(2001:453). Lag (2011:1111).

Utredningens genomförande

6 § Utredningsmyndigheten får inte inleda en utredning förrän
en underrättelse enligt 4 § har kommit in till myndigheten.

Om ett dödsfall inträffat utomlands får en utredning dock
inledas när det står klart att dödsfallet inte kommer att
utredas av svensk brottsutredande myndighet.

7 § En utredning enligt 2 § ska klarlägga samtliga
förhållanden som har inneburit att det avlidna barnet har
varit i behov av skydd och vilka åtgärder som har vidtagits
eller kunnat vidtas för att skydda barnet.

En utredning enligt 2 a § ska klarlägga samtliga förhållanden
som har inneburit att den avlidna kvinnan eller mannen har
varit i behov av skydd eller stöd och hjälp för att förändra
sin situation och vilka åtgärder som har vidtagits eller
kunnat vidtas för att skydda eller stödja och hjälpa henne
eller honom. Lag (2011:1111).

8 § En utredning får inte genomföras på ett sådant sätt att den
medför men för en brottsutredning, rättegång eller ett ärende
om tillsyn.

Behandling av personuppgifter

9 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet
enligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av
personuppgifter inom socialtjänsten.

Övergångsbestämmelser

2007:606

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. Vid dödsfall som inträffat före lagens ikraftträdande får
utredningar inledas utan sådan underrättelse som avses i 4 §.
Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en
lagakraftvunnen dom konstaterats att ett brott har begåtts mot
ett barn som har avlidit i anledning av brottet.

2011:1111

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

2. Vid dödsfall som har inträffat före lagens ikraftträdande
får utredningar enligt 2 a § inledas utan sådan underrättelse
som avses i 4 §. Sådana utredningar får endast avse fall där
det genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats att ett
brott har begåtts mot en kvinna eller en man av en närstående
eller tidigare närstående person och kvinnan eller mannen har
avlidit med anledning av brottet.