Förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

SFS nr
2008:463
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
2008-06-05
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:2

1 § Denna förordning är meddelad

1. med stöd av 30 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
i fråga om 4-11 a, 13-15 och 19 §§,

2. med stöd av 43 § strålskyddslagen (1988:220) i fråga om
4-6, 11-12 och 15-19 §§,

3. med stöd av 20 § andra stycket 16 lagen (2006:263) om
transport av farligt gods i fråga om 4-6, 10 och 19 §§, och

4. i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Förordning (2011:1568).

Definitioner

2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse
som i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och
strålskyddslagen (1988:220).

3 § I denna förordning avses med

provdrift: drift enligt ett provprogram inför övergång till
normaldrift,

normaldrift: drift inom de fastställda villkor och
begränsningar som framgår av en anläggnings
säkerhetstekniska driftsförutsättningar,

avveckling: åtgärder som, efter att den verksamhet som en
anläggning är avsedd för har upphört och inte kommer att
återupptas, vidtas av tillståndshavaren för att på ett
säkert sätt montera ned och riva anläggningen samt hantera
det kärnämne och det kärnavfall som finns på
anläggningsplatsen,

kärnteknisk anläggning kategori 1: en kärnkraftsreaktor, en
anläggning för mellanlagring eller slutförvaring av kärnämne
eller använt kärnbränsle, en anläggning för inkapsling för
slutförvaring av använt kärnbränsle eller en anläggning för
slutförvaring av kärnavfall som inte är en sådan
markdeponering som avses i 5 § andra stycket 12,

kärnteknisk anläggning kategori 2: en forsknings- eller
materialprovningsreaktor,

kärnteknisk anläggning kategori 3: en anläggning för
framställning av kärnbränsle,

kärnteknisk anläggning kategori 4: en anläggning för
hantering, bearbetning och annan lagring än mellanlagring av
kärnämne som inte utgör anläggning för inkapsling för
slutförvaring av använt kärnbränsle och anläggning för
hantering, bearbetning och lagring av låg- och medelaktivt
kärnavfall. Förordning (2011:1568).

Ansökningsavgift

4 § En ansökningsavgift ska betalas av den som ansöker om

1. tillstånd eller godkännande enligt 24 § förordningen
(1984:14) om kärnteknisk verksamhet,

2. tillstånd enligt 13 § strålskyddsförordningen (1988:293),
eller

3. Strålsäkerhetsmyndighetens prövning av ett ärende enligt
8 § eller 18 § andra stycket förordningen (2006:311) om
transport av farligt gods. Förordning (2009:668).

5 § Avgift enligt 4 § ska betalas till
Strålsäkerhetsmyndigheten med 100 000 000 kronor, om ansökan
avser uppförande av en kärnkraftsreaktor som ska ersätta en
permanent avstängd kärnkraftsreaktor, varav 34 000 000 kronor
när ansökan ges in, 33 000 000 kronor senast ett år efter att
ansökan gavs in och 33 000 000 kronor senast två år efter att
ansökan gavs in.

Avgift enligt 4 § ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten
när ansökan ges in

1. med 2 150 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en
kärnteknisk anläggning kategori 1, dock inte en
kärnkraftsreaktor eller anläggning för slutförvaring av
använt kärnbränsle,

2. med 1 070 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en
kärnteknisk anläggning kategori 2,

3. med 538 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en
kärnteknisk anläggning kategori 3,

4. med 107 000 kronor, om ansökan avser uppförande av en
kärnteknisk anläggning kategori 4,

5. med 1 070 000 kronor, om ansökan avser drift av en
kärnteknisk anläggning kategori 1,

6. med 538 000 kronor, om ansökan avser drift av en
kärnteknisk anläggning kategori 2,

7. med 269 000 kronor, om ansökan avser drift av en
kärnteknisk anläggning kategori 3,

8. med 53 000 kronor, om ansökan avser drift av en
kärnteknisk anläggning kategori 4,

9. med 107 000 kronor, om ansökan avser innehav av en
kärnteknisk anläggning,

10. med 53 000 kronor, om ansökan avser godkännande enligt 5 §
andra stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,

11. med 53 000 kronor, om ansökan avser särskilt tillstånd
enligt 5 a § första stycket lagen om kärnteknisk verksamhet,

12. med 107 000 kronor, om ansökan avser en anläggning för
markdeponering av lågaktivt kärnavfall som inte härrör från
kommersiell uranbrytning och till en sådan anläggning hörande
anläggningar för behandling eller lagring, förutsatt att
aktiviteten hos den totala mängden avfall i
markdeponeringsanläggningen inte överstiger 10 terabecquerel
varav högst 10 gigabecquerel utgörs av alfaaktiva ämnen,

13. med 29 000 kronor, om ansökan avser gränsöverskridande
transport av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat
radioaktivt avfall,

14. med 72 000 kronor, om ansökan avser transport av
radioaktiva ämnen enligt särskild överenskommelse om
säkerhetsåtgärder,

15. med 29 000 kronor, om ansökan avser förvärv, innehav,
överlåtelse, bearbetning, transport eller annan hantering av
eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall och
denna hantering eller befattning inte omfattas av en ansökan
enligt 1–14,

16. med 8 700 kronor, om ansökan avser transport av
radioaktivt ämne som inte omfattas av en ansökan enligt 1–15,
och

17. med 36 000 kronor, om ansökan avser bekräftelse av
certifikat för kollikonstruktion.

Om en ansökan som avser en och samma anläggning omfattas av
mer än en avgift enligt första stycket eller andra stycket
1–9, ska avgift betalas med det belopp som är högst av de
angivna beloppen. Förordning (2015:2).

6 § Om Strålsäkerhetsmyndighetens prövning av en ansökan
medför kostnader som väsentligt överstiger de belopp som
anges i 5 §, får myndigheten besluta att sökanden ska betala
tilläggsavgift med 1 240 kronor per timme för arbete som
myndigheten har utfört. Tilläggsavgiften betalas till
Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2015:2).

Granskningsavgift

7 § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en
kärnkraftsreaktor som ska ersätta en permanent avstängd
kärnkraftsreaktor ska betala en granskningsavgift

1. med 100 000 000 kronor per kalenderår från och med det
kalenderår som följer efter det att tillståndet gavs till
och med det kalenderår då reaktorn efter ett särskilt
godkännande av Strålsäkerhetsmyndigheten har tagits i
provdrift, och

2. med 15 000 000 kronor per kalenderkvartal från och med
det kalenderår som följer efter det att reaktorn har tagits
i provdrift till och med det kalenderkvartal som följer
efter det att reaktorn efter ett särskilt godkännande av
Strålsäkerhetsmyndigheten har tagits i normaldrift.

Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter
särskild debitering. Förordning (2011:1568).

7 a § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva
en kärnteknisk anläggning kategori 1, dock inte en sådan
reaktor som avses i 7 § eller en anläggning för slutförvaring
av använt kärnbränsle, ska betala en granskningsavgift med 4
700 000 kronor för granskning av de tillståndsvillkor som
måste uppfyllas innan anläggningen tas i normaldrift för
första gången efter det att tillståndet gavs.

Avgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten efter
särskild debitering sedan tillståndshavaren har gett in
handlingar till myndigheten för granskning.
Förordning (2015:2).

8 § Om den granskning som en avgift enligt 7 eller 7 a § är
avsedd att täcka medför granskningsarbete som inte täcks av
avgiftens belopp (kostnader för merarbete), får
Strålsäkerhetsmyndigheten besluta att tillståndshavaren ska
betala en tilläggsavgift med 1 240 kronor per timme för det
merarbete som myndigheten har utfört. För en granskning som
avses i 7 a § får dock tilläggsavgiften för varje
granskningsarbete uppgå till högst 2 000 000 kronor.

Tilläggsavgiften ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten
efter särskild debitering. Förordning (2015:2).

9 § Den som har tillstånd att inneha eller driva en
kärnteknisk anläggning ska betala en avgift för
Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av en sådan
helhetsbedömning som avses i 10 a § lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet. Avgiften ska efter särskild
debitering betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten

1. med 5 000 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under
normaldrift, och

2. med 2 120 000 kronor för övriga kärntekniska
anläggningar. Förordning (2015:2).

Konsultkostnader

10 § Den som ansöker om eller har tillstånd till kärnteknisk
verksamhet ska ersätta Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader
för att anlita konsult i samband med sådan prövning eller
granskning som avses i 4-9 §§ med avseende på den del av
konsultkostnaderna som understiger 1 000 000 kronor, i den
mån konsultarbetet kan hänföras till en viss eller till vissa
verksamheter. Ersättningen betalas till
Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2009:668).

Tillsynsavgift

11 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska
betala en avgift för Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn över
att lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
strålskyddslagen (1988:220), förordningen (1984:14) om
kärnteknisk verksamhet och strålskyddsförordningen (1988:293)
samt villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av
dessa lagar och förordningar följs. Avgiften ska, efter
debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas förskottsvis
för varje kalenderkvartal

1. med 3 672 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under
normaldrift,

2. med 284 000 kronor för en anläggning för framställning av
bränsle för kärnkraftsreaktorer,

3. med 228 000 kronor för en forsknings- och
materialprovningsreaktor under normaldrift,

4. med 456 000 kronor för en anläggning där mer än 1 000 ton
använt kärnbränsle mellanlagras,

5. med 58 000 kronor för en anläggning där använt kärnbränsle
mellanlagras och den lagrade mängden inte överstiger 1 000
ton,

6. med 456 000 kronor för en anläggning för slutförvaring av
kärnavfall som inte utgör sådan markdeponering som avses i 5 §
andra stycket 12,

7. med 58 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av
kärnavfall,

8. med 58 000 kronor för en anläggning för behandling av
kärnämne som inte utgör en anläggning för framställning av
bränsle,

9. med 58 000 kronor för en anläggning för behandling av
kärnavfall,

10. med 1 025 000 kronor för en kärnkraftsreaktor under
avveckling,

11. med 58 000 kronor för en forsknings- och
materialprovningsreaktor under avveckling, och

12. med 58 000 kronor för en sådan markdeponering som avses i
5 § andra stycket 12.

En avgift enligt första stycket 1–4, 10 och 11 omfattar även
tillsyn över anläggningar för mellanlagring eller behandling
av använt kärnbränsle, kärnämne eller kärnavfall som finns
inom det anläggningsområde som omfattas av tillståndet och
som tillståndshavaren driver uteslutande i syfte att fullgöra
sina skyldigheter enligt 10 § första stycket 2 och 3 lagen om
kärnteknisk verksamhet.

Om en tillståndshavare har flera anläggningar för
mellanlagring eller behandling av använt kärnbränsle,
kärnämne eller kärnavfall inom ett och samma
anläggningsområde, ska avgift betalas endast för den
anläggning som har den högsta avgiften.

Avgiftsskyldigheten inträder kalenderkvartalet efter det då
tillståndet började gälla och upphör från och med det
kalenderkvartal som följer efter det att tillståndshavaren
har fullgjort sina skyldigheter enligt 10 § lagen om
kärnteknisk verksamhet eller Strålsäkerhetsmyndigheten har
konstaterat att fortlöpande tillsyn med hänsyn till
säkerheten och strålskyddet inte längre behövs.
Förordning (2015:2).

11 a § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva
en kärnkraftsreaktor som ersätter en permanent avstängd
kärnkraftsreaktor ska betala avgift enligt 11 § endast från
och med det kalenderkvartal som följer efter det att
reaktorn tas i normaldrift. Förordning (2011:1568).

Beredskapsavgift

12 § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en
kärnteknisk anläggning som tillhör någon av hotkategorierna
I–III, enligt den klassificering som följer av föreskrifter
som Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat med stöd av 7 §
strålskyddsförordningen (1988:293), ska betala en
beredskapsavgift. Avgiften ska, efter debitering av
Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas förskottsvis för varje
kalenderkvartal

1. med 1 232 000 kronor för en anläggning i hotkategori I,

2. med 258 000 kronor för en anläggning i hotkategori II,
och

3. med 65 000 kronor för en anläggning i hotkategori III.

Avgiften ska betalas från och med kalenderkvartalet efter det
att en ansökan om provdrift lämnats in till
Strålsäkerhetsmyndigheten till och med det kalenderkvartal
som följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten
har konstaterat att anläggningen inte längre tillhör någon av
hotkategorierna. Förordning (2015:2).

Avgift för nukleär icke-spridningskontroll

13 § Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska
betala en avgift för den tillsyn som utövas av
Strålsäkerhetsmyndigheten enligt de internationella
överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen
som Sverige tillträtt. Avgiften ska, efter debitering av
Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje
kalenderkvartal

1. med 603 000 kronor för en anläggning för
framställning av bränsle för kärnkraftsreaktorer,

2. med 236 000 kronor för en forsknings- och
materialprovningsreaktor,

3. med 360 000 kronor för en kärnkraftsreaktor,

4. med 344 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av
använt kärnbränsle med en bränslemängd som överstiger 1 000
ton,

5. med 14 000 kronor för en anläggning för mellanlagring av
använt kärnbränsle med en bränslemängd som inte överstiger 1
000 ton, och

6. med 11 000 kronor för en anläggning för annan behandling
av kärnämne än framställning av bränsle.

Avgiften ska betalas från och med kalenderkvartalet efter det
att tillståndet gavs till och med det kalenderkvartal som
följer närmast efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten har
konstaterat att allt kärnämne avlägsnats från anläggningen.
För en kärnkraftsreaktor under uppförande som ska ersätta en
permanent avstängd reaktor ska avgiften betalas från och med
kalenderkvartalet efter att en ansökan om provdrift lämnats
in till Strålsäkerhetsmyndigheten. Förordning (2015:2).

14 § Den som, i annat fall än som avses i 13 §, innehar
kärnämne ska betala avgift för kärnämneskontroll med 1 240
kronor per timme för kontroll som Strålsäkerhetsmyndigheten
har utfört. Avgiften betalas till Strålsäker-hetsmyndigheten
efter särskild debitering. Förordning (2015:2).

Forskningsavgift

15 § Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en
kärnkraftsreaktor ska till Strålsäkerhetsmyndigheten betala
en avgift för den grundläggande och tillämpade forskning samt
de studier och utredningar som myndigheten initierar i syfte
att utveckla nationell kompetens inom myndighetens
verksamhetsområde och att stödja och utveckla myndighetens
tillsyn. Avgiften ska, efter debitering av
Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje
kalenderkvartal

1. med 6 805 000 kronor för en reaktor som
är under uppförande från och med det kalenderkvartal som
följer efter det att Strålsäkerhetsmyndigheten godkänt att
anläggningen får börja uppföras till och med det
kalenderkvartal då reaktorn tas i normaldrift,

2. med 1 457 000 kronor för varje annan reaktor från och med
det kalenderkvartal som följer efter det att reaktorn tas i
normaldrift fram till det kalenderkvartal som följer efter
det att reaktorn permanent har tagits ur drift och detta har
anmälts till Strålsäkerhetsmyndigheten, och

3. med 263 000 kronor för en reaktor som är under avveckling
för den tid då avgift inte betalas enligt 2.

Skyldigheten att betala avgift gäller inte från och med det
kalenderkvartal som följer efter det att tillståndshavaren
har fullgjort sina skyldigheter enligt 10 § lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet. Förordning (2015:2).

16 § Den som ansöker om eller har tillstånd till en
verksamhet enligt 20 eller 21 § eller 22 § andra stycket
strålskyddslagen (1988:220) ska till
Strålsäkerhetsmyndigheten betala en avgift för myndighetens
kostnader för tillståndsprövning, tillsyn och andra åtgärder
med anknytning till tillståndet. Avgiften ska, efter
debitering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas för varje
kalenderår

1. med 5 800 kronor per tillstånd för tillståndspliktiga
lasrar,

2. med 4 800 kronor per generator för medicinsk
röntgendiagnostik,

3. med 1 870 kronor per generator för odontologisk
röntgendiagnostik,

4. med 2 600 kronor per generator för veterinärmedicinsk
röntgendiagnostik,

5. med 930 kronor för verksamhet med öppna strålkällor med en
aktivitet som är högst 100 megabecquerel,

6. med 3 000 kronor per laboratorium för verksamhet med öppna
strålkällor med en aktivitet som överstiger 100 megabecquerel
men inte 10 gigabecquerel,

7. med 16 400 kronor per laboratorium för verksamhet med
öppna strålkällor med en aktivitet som överstiger 10
gigabecquerel,

8. med 5 500 kronor per utrustning för mindre acceleratorer
och bestrålningsapparater med slutna strålkällor med en
aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel,

9. med 21 000 kronor per tillstånd för
acceleratoranläggningar,

10. med 2 400 kronor per utrustning för radiografering,

11. med 930 kronor per utrustning för analys, kontroll eller
övervakning,

12. med 930 kronor per sluten strålkälla med en aktivitet som
är högst 100 gigabecquerel,

13. med 23 500 kronor per anläggning för
strålsterilisering,

14. med 5 900 kronor per tillstånd för
handel med strålkällor,

15. med 9 220 kronor per tillstånd för installation och
underhåll av strålkällor,

16. med 930 kronor per tillstånd för verksamhet med
kvalitetskontroll av radiologisk utrustning,

17. med 11 800 kronor per utrustning för acceleratorer och
koboltapparater för extern strålterapi,

18. med 4 000 kronor per utrustning för
röntgenterapiutrustning för extern strålterapi,

19. med 11 800 kronor per utrustning för
efterladdningsutrustning för brachyterapi,

20. med 17 700 kronor per tillstånd för annan sluten
strålkälla för brachyterapi med en aktivitet som överstiger
100 gigabecquerel,

21. med 72 300 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med en
aktivitet som är högst 100 gigabecquerel,

22. med 117 000 kronor per tillstånd för nuklearmedicin med
en aktivitet som överstiger 100 gigabecquerel,

23. med 7 100 000 kronor per anläggning för
acceleratorbaserad spallation för neutronforskningsändamål
med en stråleffekt som överstiger 1 megawatt, och

24. med 345 000 kronor för verksamhet med
elektronacceleratorbaserade synkrotronljusanläggningar.

Den som, i annat fall än som avses i första stycket, ansöker
om eller har tillstånd till en verksamhet enligt 20 eller 21 §
eller 22 § andra stycket strålskyddslagen ska betala avgift
med 1 240 kronor per timme för arbete med tillståndsprövning,
tillsyn och övriga åtgärder med anknytning till tillståndet
som Strålsäkerhetsmyndigheten har utfört. Avgiften betalas
till Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2015:2).

17 § Avgift enligt 16 § första stycket 1–22 ska betalas från
och med det kalenderår som följer efter det att beslut om
tillstånd har getts. Om ett tillstånd förnyas, ska avgift
betalas även för det år då beslutet om att förnya tillståndet
meddelades. Om det finns särskilda skäl får
Strålsäkerhetsmyndigheten besluta att avgiften i stället för
som årsavgift ska betalas i samband med att ansökan om
tillstånd görs.

Avgift enligt 16 § första stycket 23 och 24 ska betalas från
och med det kalenderår då ansökan om tillstånd ges in och för
varje påbörjat kalenderår därefter.

Förhållanden anmälda skriftligt till Strålsäkerhetsmyndigheten
före den 1 januari ska ligga till grund för beräkningen av
avgiften. Förordning (2015:2).

18 § Om prövningen av en ansökan om tillstånd kräver särskild
utredning eller annat arbete som leder till väsentligt högre
kostnader än de belopp som anges i 16 §, får
Strålsäkerhetsmyndigheten besluta att sökanden ska betala
tilläggsavgift med 1 240 kronor per timme för arbete som
myndigheten har utfört. Tilläggsavgiften betalas till
Strålsäkerhetsmyndigheten efter särskild debitering.
Förordning (2015:2).

Gemensamma bestämmelser

19 § Om det finns särskilda skäl, får
Strålsäkerhetsmyndigheten i det enskilda fallet sätta ned
eller efterskänka en avgift.

20 § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de föreskrifter
som behövs för tillämpningen av denna förordning.

21 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

Övergångsbestämmelser

2008:463

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008, då
förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens
strålskyddsinstitut och förordningen (1991:739) om vissa
avgifter till Statens kärnkraftinspektion ska upphöra att
gälla.

2. Avgifter som före den 1 juli 2008 har debiterats av
Statens kärnkraftinspektion eller Statens strålskyddsinstitut
ska i den mån betalning inte har skett före detta datum
betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten.

3. I fråga om avgift som avser tiden före den 1 juli 2008 ska
Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpa äldre bestämmelser.

2009:668

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.

2. Avgift enligt 12 § för tredje kalenderkvartalet 2009 får i
den del avgiften har höjts genom denna förordning betalas i
efterskott efter särskild debitering.