Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation

SFS nr
2010:1770
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
2010-12-03
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:288

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om den svenska
infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk
miljöinformation som har elektronisk form och som är
användbar för verksamheter och åtgärder som kan påverka
människors hälsa eller miljön. När det gäller skyldigheter
för kommuner och enskilda organ är förordningen meddelad

1. med stöd av 7 § lagen (2010:1767) om geografisk
miljöinformation i fråga om 6 kap. 1 och 2 §§,

2. med stöd av 8 § lagen om geografisk miljöinformation i
fråga om 4 kap. 10–15 §§ och 5 kap. 2 och 3 §§,

3. med stöd av 9 § lagen om geografisk miljöinformation i
fråga om 2 kap. 2, 3 och 7 §§, 3 kap. 19 och 21 §§, 4 kap. 1,
2, 4–6 och 8 §§ samt 5 kap. 1 och 4 §§.

I övrigt är förordningen meddelad med stöd av 8 kap. 7 och
11 §§ regeringsformen. Förordning (2013:1165).

2 § I fråga om behandling av personuppgifter enligt denna
förordning gäller inte 2 § personuppgiftslagen (1998:204).

3 § I denna förordning avses med

e-handelstjänst: en tjänst som gör det möjligt att elektroniskt
via Internet eller andra elektroniska gränssnitt få tillgång
till geografisk miljöinformation och
informationshanteringstjänster mot betalning, och

fullgöra informationsansvar: att i fråga om geografisk
miljöinformation som avser svenska förhållanden fullgöra
informationsansvar enligt 5 § lagen (2010:1767) om geografisk
miljöinformation.

Termer och uttryck i denna förordning har i övrigt samma
betydelse som i lagen om geografisk miljöinformation. Med
rumsliga datamängder avses detsamma som geografisk
miljöinformation. Med nättjänster och rumsliga datatjänster
avses detsamma som informationshanteringstjänster.

2 kap. Samordning

Den övergripande samordningen

1 § Lantmäteriet ska samordna den svenska infrastrukturen för
tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation genom
att se till att

1. det i Sverige finns ett sammanhängande system för
informationen,

2. det på Internet fortlöpande finns en fungerande ingång till
systemet,

3. informationshanteringstjänster samordnas så att systemet kan
fungera väl, och

4. systemet är samordnat med det system för geografisk
miljöinformation som finns inom Europeiska unionen.

Lantmäteriet ska vara kontaktpunkt för Europeiska kommissionen
i frågor som rör den svenska infrastrukturen för tillgång till
och utbyte av geografisk miljöinformation.

De informationsansvarigas samordning

2 § Den eller de som är informationsansvariga enligt något av
de trettiotre informationsteman som anges i 3 kap. ska

1. hålla sig informerade om var det finns sådan geografisk
miljöinformation som hör till temat, och

2. underrätta Lantmäteriet om förhållanden som har betydelse
för det sammanhängande systemet för informationen och
informationsansvarets fördelning.

Om ett tema är fördelat på två eller flera
informationsansvariga, ska de samordna sitt arbete, utse någon
att vara samordnare och underrätta Lantmäteriet om vem som är
samordnare för temat.

3 § Om geografisk miljöinformation beskriver eller
lägesbestämmer något som sträcker sig över gränsen till ett
annat land och beskrivningen eller lägesbestämningen inte
stämmer överens med det andra landets beskrivning eller
lägesbestämning, ska den som är ansvarig för informationen
enligt 3 kap. vidta åtgärder inom sitt kompetensområde för att
tillsammans med den eller dem som är ansvariga i det andra
landet se till att informationen blir överensstämmande.

Information som en myndighet inte har informationsansvar för

4 § Om det hos en förvaltningsmyndighet finns geografisk
miljöinformation som myndigheten inte är informationsansvarig
för enligt denna förordning, ska myndigheten underrätta
Lantmäteriet om detta.

Rapportering och annan information till Europeiska kommissionen

5 § Lantmäteriet ska svara för den rapportering till Europeiska
kommissionen som avser hur det svenska sammanhängande systemet
för geografisk miljöinformation är uppbyggt och används.

Rapporteringen ska ske vart tredje år och innehålla uppdaterade
uppgifter om

1. hur de informationsansvariga är samordnade med varandra och
med andra användare av systemet och hur de
informationsansvariga och användarna har bidragit till
samordningen,

2. hur informationens kvalitet säkras,

3. användningen av systemet,

4. avtal om samarbete mellan informationsansvariga, och

5. kostnader och vinster med systemet.

6 § Lantmäteriet ska ge Europeiska kommissionen de uppgifter
som kommissionen begär för sin analys av hur
informationssystemen i Europeiska unionen fungerar tillsammans
och av vad som bör göras för att ordna en fungerande samverkan.

7 § Vid fullgörandet av skyldigheterna enligt 5 och 6 §§ ska
Lantmäteriet följa kommissionens beslut (2009/442/EG) av den 5
juni 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/2/EG när det gäller övervakning och rapportering.

8 § De informationsansvariga enligt 3 kap. ska inom sina
ansvarsområden ge Lantmäteriet de uppgifter som behövs för att
Lantmäteriet ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt 5 och 6 §§.

9 § Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av 8 §.

3 kap. Informationsansvarets fördelning

Koordinatbaserade referenssystem för lägesbestämning

1 § I fråga om koordinater i geodetiska referenssystem som
behövs för att entydigt lägesbestämma information ska
informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

Geografiska rutnätssystem

2 § I fråga om geografiska rutnätssystem där rutnäten är
harmoniserade med flera upplösningar, med gemensam utgångspunkt
och med standardiserad placering och storlek på rutorna, ska
informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

Ortnamn och andra geografiska namn

3 § I fråga om namn på administrativa områden, regioner,
platser, trakter, tätorter och annan bebyggelse, namn på
geografiska och topografiska företeelser av allmänt eller
historiskt intresse samt andra ortnamn eller geografiska namn
ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

Administrativa indelningar

4 § För administrativa enheter på lokal, regional och nationell
nivå som är åtskilda av administrativa gränser ska
informationsansvar fullgöras av

1. Lantmäteriet i fråga om riksgräns samt läns- och
kommungränser, och

2. Sjöfartsverket i fråga om de baslinjer och landområden som
ligger till grund för beräkningen av territorialhavet,
territorialgränsen och gränsen för Sveriges ekonomiska zon.

Adresser

5 § I fråga om uppgifter i form av belägenhetsadresser,
postnummer och postorter ska informationsansvar fullgöras av
Lantmäteriet.

Fastighetsområden

6 § I fråga om uppgifter om fastigheters och samfälligheters
områden ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

Infrastruktur för transport

7 § För väg-, järnvägs-, luft- och sjötransportnät med
tillhörande infrastruktur samt länkar mellan de olika näten ska
informationsansvar fullgöras av

1. Luftfartsverket i fråga om lufttransportnät och flygplatser,

2. Sjöfartsverket i fråga om farleder, fartygsstråk och
allmänna hamnar,

3. Trafikverket i fråga om järnvägsnät, järnvägsstationer,
bangårdar, vägnät, färjeöverfarter och vägserviceanläggningar,
och

4. Transportstyrelsen i fråga om trafikföreskrifter som gäller
vägnätet.

Informationsansvaret omfattar även det nät som avses i
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23
juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det
transeuropeiska transportnätet.

Vattenområden, avrinningsområden och annan hydrografi

8 § För kustvattenområden och inlandsytvatten med tillhörande
avrinningsområden och delavrinningsområden (hydrografiska
element), ska informationsansvar fullgöras av

1. Lantmäteriet i fråga om strandlinjer, våtmarker och
inlandsytvatten, och

2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om
kustvattenområden, avrinningsområden och nätverk för att
beskriva flöden.

Skyddade områden

9 § För områden som är utsedda eller förvaltas inom ramen för
internationell lagstiftning, Europeiska unionens lagstiftning
eller svensk lagstiftning för att uppnå specifika
miljövårdsmål ska informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om områden som skyddas
eller bör skyddas enligt konventionen om skydd av
Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22) eller konventionen
för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (SÖ
1994:25),

2. Naturvårdsverket i fråga om nationalparker, naturreservat,
kulturreservat, naturminnen, djur- och växtskyddsområden,
biotopskyddsområden beslutade av en kommun eller
länsstyrelse, särskilda skyddade områden förtecknade enligt 7
kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken,
vattenskyddsområden, områden med naturvårdsavtal där
Naturvårdsverket eller länsstyrelsen är avtalspart samt
områden som skyddas eller bör skyddas enligt andra
internationella åtaganden än de konventioner som avses i 1,

3. Riksantikvarieämbetet i fråga om fornlämningar,
byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt
kulturmiljölagen (1988:950) samt statliga byggnadsminnen
enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen,
och

4. Skogsstyrelsen i fråga om naturvårdsavtalsområden där
Skogsstyrelsen är avtalspart och biotopskyddsområden
beslutade av Skogsstyrelsen. Förordning (2013:559).

Höjd- och djupförhållanden

10 § För digitala höjdmodeller för mark-, is- och havsyta
inklusive höjd på land, djup under vatten och kustlinje ska
informationsansvar fullgöras av

1. Lantmäteriet i fråga om höjdgitter och höjdkurvor, och

2. Sjöfartsverket i fråga om djup i havsområden, insjöar och
vattenleder.

Marktäcket

11 § För det fysiska och biologiska marktäcket på jordytan ska
informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet i fråga om anlagda
ytor, jordbruksmark, skog, våtmarker och vatten.

Bilder på jordytan (ortofoto)

12 § För georefererade bilddata på jordytan (ortofoto) från
satelliter eller flygburna sensorer ska informationsansvar
fullgöras av Lantmäteriet i fråga om georefererade bilddata som
ingår i det nationella bildförsörjningsprogrammet.

Geologiska förhållanden

13 § För berggrund, jordlager, grundvatten, landformer och
andra geologiska förhållanden indelade efter sammansättning,
egenskaper och struktur ska informationsansvar fullgöras av
Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrund,
jordtäcke, grundvatten, geofysik och geokemi.

Statistiska enheter

14 § För enheter för spridning och användning av statistisk
information (statistiska enheter) ska informationsansvar
fullgöras av

1. Lantmäteriet i fråga om län och kommuner,

2. Statistiska centralbyrån i fråga om statistikrutor samt
områden enligt Europeiska unionens gemensamma nomenklatur för
statistiska territoriella enheter (NUTS) och områden för
Europeiska kommissionens stadsanalys (Urban Audit), och

3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om
avrinningsområden.

Byggnaders läge

15 § I fråga om byggnaders geografiska läge ska
informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

Markens sammansättning

16 § För jordmåner och jordarter och deras egenskaper i fråga
om djup, textur, struktur, innehåll av partiklar och organiskt
material, stenighet, erosion samt i förekommande fall
genomsnittlig lutning och beräknad vattenhållande förmåga, ska
informationsansvar fullgöras av Sveriges geologiska
undersökning i fråga om jordarter.

Mark- och vattenanvändning

17 § För mark- och vattenanvändning indelad efter nuvarande och
framtida planerad funktion eller socioekonomisk användning ska
informationsansvar fullgöras av Statens jordbruksverk i fråga
om jordbruksmark som ger rätt till stöd som finansieras helt
eller delvis av Europeiska unionen.

Förhållandet mellan människors hälsa och miljön

18 § För information om de effekter på människors hälsa eller
välbefinnande som har ett direkt eller ett indirekt samband
med miljöns kvalitet (geografisk fördelning av dominansen av
patologier) ska informationsansvar fullgöras av

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
olyckor,

2. Socialstyrelsen i fråga om skador, sjukdomar och
dödsorsaker,

3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om radiometriska
mätningar samt kemisk sammansättning av grundvatten, mark,
havssediment och sjösediment, och

4. Trafikverket i fråga om bullerutbredning för
järnvägstrafik och vägtrafik enligt förordningen (2004:675)
om omgivningsbuller. Förordning (2013:1165).

Anläggningar och platser för allmännyttiga och offentliga
tjänster

19 § För anläggningar för hantering av avloppsvatten,
anläggningar för avfallshantering, anläggningar för
energiförsörjning, anläggningar för vattenförsörjning,
räddningstjänstens anläggningar, skolor, sjukhus och andra
allmännyttiga och offentliga tjänster ska informationsansvar
fullgöras av

1. Inspektionen för vård och omsorg i fråga om hem för vård
eller behandling, äldreboende, sjukhus och vårdcentraler,

2. länsstyrelsen i fråga om

a) områden där dispens har getts från dumpningsförbudet i 15
kap. 33 § miljöbalken,

b) områden för utvinningsavfall,

c) anläggningar för hantering av farligt avfall som är
tillståndspliktiga enligt miljöbalken,

d) återvinningscentraler och miljöstationer som är
tillståndspliktiga enligt miljöbalken,

e) anläggningar för behandling eller deponering av
avloppsslam som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken,
och

f) avloppsreningsanläggningar som är tillståndspliktiga
enligt miljöbalken,

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
brandstationer, skyddsrum och ljudsändare för
utomhusvarning,

4. SOS Alarm Sverige AB i fråga om SOS-centraler,

5. Statens skolverk i fråga om skolenheter för förskoleklass,
grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan,

6. Statistiska centralbyrån i fråga om polisstationer,
lokaler för förskolan samt myndighets- och kommunkontor,

7. Svenska kraftnät i fråga om stamnät för el inklusive
anläggningar, och

8. Trafikverket i fråga om sådana bullerskydd, erosionsskydd,
översvämningsskydd och anläggningar för ras- eller
skredvarning som ansluter till vägar och järnvägar.
Förordning (2013:1165).

Anläggningar och platser för miljöövervakning

20 § För placering och användning av anläggningar och platser
för miljöövervakning som genomförs av offentliga myndigheter
eller för deras räkning ska informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om

a) nationell miljöövervakning av sjöar, vattendrag och den
marina miljön, och

b) miljöövervakning av badvatten som omfattas av
badvattenförordningen (2008:218),

2. länsstyrelsen i fråga om regional miljöövervakning av luft,
landmiljön, sjöar, vattendrag och den marina miljön,

3. Naturvårdsverket i fråga om

a) nationell miljöövervakning av luft och landmiljön, och

b) nationell biogeografisk uppföljning av särskilda skyddade
områden förtecknade enligt 7 kap. 27 § första stycket 2
miljöbalken,

4. Skogsstyrelsen i fråga om skogliga observationsytor och
uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden,

5. Sveriges geologiska undersökning i fråga om övervakning av
grundvatten, havssediment och sjösediment, och

6. Sveriges lantbruksuniversitet i fråga om nationell
övervakning av skogarnas tillstånd och förändring.
Förordning (2012:771).

Produktions- och industrianläggningar samt upplagsplatser

21 § För verksamheter som avses i 9, 11 eller 12 kap.
miljöbalken ska, om inte annat följer av 22 §,
informationsansvar fullgöras av

1. länsstyrelsen i fråga om verksamheter som är
tillståndspliktiga enligt 9 kap. 6 § miljöbalken,
vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken, grus och
krossberg,

2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
verksamheter enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor,

3. Statens energimyndighet i fråga om sådana anläggningar för
energiförsörjning från förnybara energikällor som inte är
tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken,

4. Svenska kraftnät i fråga om dammsäkerhet,

5. Sveriges geologiska undersökning i fråga om gruvor och
upplagsplatser, och

6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om
dammars miljöpåverkan.

Anläggningar i jordbruk eller vattenbruk

22 § För vattenbruksanläggningar,
jordbruksproduktionsanläggningar, bevattningssystem, växthus,
djurstallar och annan jordbruksutrustning ska
informationsansvar fullgöras av Statens jordbruksverk i fråga
om vattenbruksföretag och produktionsplatser för djurhållning.
Förordning (2012:771).

Befolkningsfördelning

23 § För geografisk fördelning av människor, med
befolkningskaraktäristika och sysselsättningsgrader, i rutnät,
regioner, administrativa enheter eller andra analysenheter ska
informationsansvar fullgöras av Statistiska centralbyrån i
fråga om befolkningsstatistik.

Förhållanden som motiverar en särskild förvaltning, reglering
eller rapportering

24 § För områden som förvaltas, regleras eller används för
rapportering på internationell, europeisk, nationell, regional
och lokal nivå, som avfallsdeponier, skyddsområden runt
dricksvattentäkter, områden som är känsliga för
nitratbelastning, reglerade farleder till havs och i större
inlandsvatten, områden för dumpning av avfall, områden med
bullerrestriktioner, områden med tillstånd för prospektering
och gruvbrytning, avrinningsdistrikt, relevanta enheter för
rapportering och områden med kustförvaltning ska
informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om

a) gränser för områden med fredning av fisk eller förbud mot
fiske samt
andra förvaltningsgränser för fiske, och

b) fiskvatten, områden känsliga för övergödning och
skyddsområden runt vattentäkter,

2. länsstyrelsen i fråga om avfallsdeponier, områden med
förorenad mark, målområden för kalkning och musselvatten,

3. Statens jordbruksverk i fråga om känsliga områden enligt
5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket,

4. Sveriges geologiska undersökning i fråga om områden med
tillstånd för prospektering och gruvbrytning, och

5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om vattenförekomster och avrinningsområden.
Förordning (2012:771).

Översvämningar, jordskred, laviner, skogsbränder eller andra
risker som uppstår genom naturens inverkan

25 § För sårbara områden klassificerade efter atmosfäriska,
hydrologiska, seismiska och vulkaniska fenomen, bränder samt
andra risker som uppstår genom naturens inverkan och som på
ett allvarligt sätt kan påverka samhället ska
informationsansvar fullgöras av

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
översiktlig stabilitetskartering och översiktlig
översvämningskartering,

2. Statens geotekniska institut i fråga om skredrisker för
Göta älvdalen,

3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrund,
jordarter, grundvatten och maringeologi, och

4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om vattenflödesstatistik. Förordning (2013:1165).

Atmosfäriska förhållanden

26 § För fysikaliska förhållanden i atmosfären ska
informationsansvar fullgöras av Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut i fråga om atmosfäriska modeller.

Meteorologiska och hydrologiska förhållanden

27 § För nederbörd, temperatur, vindhastighet, vindriktning och
andra meteorologiska förhållanden samt vattenföring och andra
hydrologiska förhållanden ska informationsansvar fullgöras av

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
brandriskvärden för vegetation,

2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om
meteorologiska och hydrologiska förhållanden, och

3. Trafikverket i fråga om meteorologiska förhållanden från
Trafikverkets informationssystem.

Fysikaliska förhållanden i hav och annat saltvatten

28 § I fråga om strömmar, salthalt, våghöjd och andra
geografiska, oceanografiska och fysikaliska förhållanden i
oceaner och havsområden, indelade i områden och delområden med
likartade egenskaper, ska informationsansvar fullgöras av
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Områden som har relativt homogena ekologiska förhållanden med
likartade egenskaper (biogeografiska regioner)

29 § För områden som har relativt homogena ekologiska
förhållanden med likartade egenskaper (biogeografiska
regioner) ska informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om limnisk
ekoregionindelning,

2. Lantmäteriet i fråga om nationella inventeringar av
vegetation,

3. Naturvårdsverket i fråga om biogeografiska regioner,
naturgeografiska regioner och myrregionindelning, och

4. Skogsstyrelsen i fråga om skoglig regionindelning.
Förordning (2012:771).

Livsmiljöer och naturtyper

30 § För geografiska områden som kännetecknas av särskilda
ekologiska förhållanden, processer, strukturer och
livsstödjande funktioner och som är fysiska livsmiljöer för
organismer som lever där ska informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om sammanställningar av
nationellt särskilt värdefulla limniska och marina områden,

2. Lantmäteriet i fråga om nationella inventeringar av
vegetation,

3. länsstyrelsen i fråga om regionala naturtypsinventeringar,

4. Naturvårdsverket i fråga om nationella inventeringar av
våtmarker, naturtyper i och utanför skyddade områden samt
naturtyper i särskilt utpekade skyddsvärda områden,

5. Skogsstyrelsen i fråga om nationella inventeringar av
skogsbiotoper med höga naturvärden, och

6. Statens jordbruksverk i fråga om den nationella
inventeringen av ängs- och betesmark. Förordning (2012:771).

Arters utbredning

31 § För geografisk fördelning i rutnät, regioner,
administrativa enheter eller andra analytiska enheter av djur-
och växtarters förekomst ska informationsansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om nationella
sammanställningar av fiskförekomster, och

2. Naturvårdsverket i fråga om nationella sammanställningar av
artförekomster. Förordning (2012:771).

Energiresurser

32 § För energiresurser, med förekommande djup- eller
höjdinformation om resursens omfattning, ska informationsansvar
fullgöras av

1. Statens energimyndighet i fråga om vindförhållanden,

2. Sveriges geologiska undersökning i fråga om fyndigheter av
energimineral, olja, naturgas, kol och energitorv samt
förutsättningar för geotermi, och

3. Sveriges lantbruksuniversitet i fråga om biomassa i växande
träd.

Mineralfyndigheter

33 § För malm, industrimineraler och andra mineralfyndigheter,
med förekommande djup- eller höjdinformation om resursens
omfattning, ska informationsansvar fullgöras av Sveriges
geologiska undersökning i fråga om berggrundsgeologi, grus,
krossberg, mineral och bergartsresurser.

4 kap. Informationsansvarets innebörd

1 § Den som har informationsansvar enligt denna förordning ska
se till att den information, de informationshanteringstjänster
och de metadata som omfattas av informationsansvaret finns
tillgängliga och är användbara i det sammanhängande systemet
för geografisk miljöinformation. Informationsansvaret ska
fullgöras enligt detta kapitel.

2 § Tillgängliggörandet ska ske elektroniskt via Internet genom

1. att anpassa den geografiska miljöinformationen till kraven i
de genomförandebestämmelser som avses i 3 §, eller

2. de omvandlingstjänster som avses i 4 § 4.

3 § Ytterligare bestämmelser om den information enligt 3 kap.
som ska tillgängliggöras och om dess användbarhet i det
sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation finns
i kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23
november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga
datamängder och datatjänster. Förordning (2012:771).

Informationshanteringstjänster

4 § Informationshanteringstjänsterna ska göra det möjligt

1. att söka efter geografisk miljöinformation och att söka
efter andra informationshanteringstjänster med utgångspunkt i
innehållet i motsvarande metadata samt att visa innehållet i
metadata (söktjänster),

2. att se geografisk miljöinformation och, i fråga om sådan
information som presenteras i form av kartor eller liknande,
navigera i den, zooma in och ut i den, panorera i den och att
se på den genom att lägga olika informationslager på varandra
och var för sig samt att hitta förklarande information och det
relevanta innehållet i de metadata som rör informationen
(visningstjänster),

3. att ladda ned och, om det är lämpligt, få direkt åtkomst
till kopior av geografisk miljöinformation eller delar av den
(nedladdningstjänster),

4. att omvandla geografisk miljöinformation så att den utan
regelbundet återkommande manuella åtgärder blir användbar i det
sammanhängande systemet (omvandlingstjänster), och

5. att komma i kontakt med andra informationshanteringstjänster
och e-handelstjänster så att man kan använda dem
(förbindelsetjänster).

5 § Söktjänster enligt 4 § 1 ska innebära att man kan söka
geografisk miljöinformation med sökkriterier som avser

1. nyckelord,

2. klassificering av geografisk miljöinformation och
informationshanteringstjänster,

3. informationens kvalitet och validitet,

4. uppgifter om hur den geografiska miljöinformationen
uppfyller sådana bestämmelser som avses i 3 §,

5. geografiskt läge,

6. de villkor som gäller för att få tillgång till och använda
geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster,

7. vem eller vilka som är informationsansvariga, och

8. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller
distribuerar geografisk miljöinformation eller
informationshanteringstjänster.

6 § Omvandlingstjänster enligt 4 § 4 ska kunna kombineras med
de övriga informationshanteringstjänsterna på ett sätt som är
förenligt med sådana bestämmelser som avses i 3 §.

7 § Ytterligare bestämmelser om söktjänster, visningstjänster,
nedladdningstjänster och omvandlingstjänster finns i
kommissionens förordning (EG) nr 976/2009 av den 19 oktober
2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2007/2/EG med avseende på nättjänster. Där finns också
bestämmelser om när och hur tjänsterna ska finnas
tillgängliga.

För den information som anges i 3 kap. 14-33 §§ behöver
söktjänster, visningstjänster, nedladdningstjänster och
omvandlingstjänster inte finnas förrän metadata för
informationen har tagits fram. Förordning (2012:771).

8 § Förbindelsetjänster behöver finnas tillgängliga enligt
1-6 §§ först vid den tidpunkt och på det sätt som följer av
sådana bestämmelser om förbindelsetjänster som meddelas av
Europeiska kommissionen enligt artikel 16 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2007/2/EG. Förordning (2012:771).

Metadata

9 § Metadata för viss geografisk miljöinformation eller en viss
informationshanteringstjänst ska innehålla uppgifter om

1. hur informationen uppfyller sådana bestämmelser som avses i
3 §,

2. de avgifter och andra villkor som gäller för att få tillgång
till och använda informationen eller
informationshanteringstjänsten,

3. informationens kvalitet och validitet,

4. vem eller vilka som är informationsansvariga,

5. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller
distribuerar informationen eller
informationshanteringstjänsten,

6. begränsningar för allmänhetens möjligheter att via
informationshanteringstjänster få tillgång till informationen
eller informationshanteringstjänsten, i den mån sådana
begränsningar finns, och

7. skälen för de begränsningar som avses i 6.

Metadata ska vara fullständiga och aktuella samt hålla en så
hög kvalitet att de gör det möjligt att finna, inventera och
utnyttja informationen eller informationshanteringstjänsten.

10 § Ytterligare bestämmelser om metadata finns i kommissionens
förordning (EG) nr 1205/2008 av den 3 december 2008 om
genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2007/2/EG om metadata.

Avgifter och andra villkor

11 § Söktjänsterna ska tillhandahållas utan avgift.

12 § Visningstjänster enligt 4 § 2 ska tillhandahållas utan
avgift. En sådan visningstjänst får dock tillhandahållas mot en
avgift, om tjänsten avser stora volymer av geografisk
miljöinformation som uppdateras ofta och en avgift behövs för
att täcka de kostnader som uppdatering och annat underhåll av
informationen medför.

13 § En nedladdningstjänst eller förbindelsetjänst får
tillhandahållas mot en avgift endast om kostnaden för tjänsten
och den information som förmedlas genom tjänsten inte täcks på
annat sätt.

14 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Om en myndighet får ta ut avgifter enligt 12 eller 13 §,
får de samlade intäkterna från sådana avgifter tillsammans med
de samlade intäkterna från avgifter för geografisk
miljöinformation som myndigheten tillhandahåller inte överstiga
de totala kostnaderna för insamling, framställning,
reproduktion och spridning av informationen och tjänsterna,
inklusive en rimlig avkastning på investeringar.

14 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Om en myndighet får ta ut avgifter från myndigheter för
tjänster som avses i 4 § eller för geografisk
miljöinformation, får avgifterna inte överstiga kostnaderna
för att reproducera, tillhandahålla och sprida informationen
respektive kostnaderna för tjänsterna, om inte annat följer
av andra stycket.

Om en myndighet är skyldig att ta ut sådana avgifter som
avses i första stycket för att täcka en väsentlig del av
kostnaderna för en verksamhet, får de samlade intäkterna inte
överstiga kostnaderna för att samla in, framställa,
reproducera och sprida informationen respektive kostnaderna
för tjänsterna samt en rimlig avkastning på investeringar.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om avgifter som
tas ut från myndigheter för vidareutnyttjande av handlingar
när det framgår att handlingarna ska användas i
konkurrensutsatt verksamhet. Bestämmelser om sådana avgifter
och om avgifter som tas ut från enskilda finns i 7 § lagen
(2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den
offentliga förvaltningen. Förordning (2015:288).

15 § Den som är informationsansvarig och tar ut en avgift för
tillhandahållandet av en visningstjänst, nedladdningstjänst
eller förbindelsetjänst ska se till att det finns en e-
handelstjänst.

16 § Trots 11-13 §§ får

1. geografisk miljöinformation och
informationshanteringstjänster som görs tillgängliga genom en
visningstjänst vara utformade på ett sätt som hindrar
vidareutnyttjande för kommersiella ändamål, och

2. ett tillhandahållande av geografisk miljöinformation eller
en informationshanteringstjänst förenas med villkor om
friskrivning och licensavtal om hur informationen eller
informationshanteringstjänsten får användas.

Verkställighetsföreskrifter

17 § Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för
verkställigheten av 1-6 och 9 §§ samt förordning (EG) nr
976/2009 och förordning (EG) nr 1205/2008.

5 kap. Samarbete

1 § De som är informationsansvariga enligt denna förordning ska
samarbeta genom att ge varandra tillgång till geografisk
miljöinformation och informationshanteringstjänster så att
informationen och tjänsterna kan användas när offentliga
uppgifter som kan påverka miljön utförs. Ett sådant samarbete
ska också ske med

1. dem som är informationsansvariga enligt motsvarande
bestämmelser i andra länder i Europeiska unionen,

2. Europeiska unionens institutioner samt organ som har
inrättats genom internationella avtal där Europeiska
gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater är parter,
och

3. myndigheter, kommuner och enskilda organ inom Europeiska
unionen som utan att vara informationsansvariga fullgör
offentliga uppgifter som kan påverka miljön.

Om samarbetet inte kan ske i det sammanhängande systemet för
geografisk miljöinformation ska det ordnas genom avtal eller
andra informationshanteringstjänster än de som ingår i det
sammanhängande systemet.

2 § För samarbetet enligt 1 § får de som har informationsansvar
enligt denna förordning ta ut avgifter och ställa upp andra
villkor för tillgången till och användningen av geografisk
miljöinformation och informationshanteringstjänster. Avgifterna
och villkoren ska vara förenliga med 4 kap. 11, 12 och 16 §§.

3 § Avgifter som tas ut med stöd av 2 §

1. får endast avse kostnader som inte täcks på annat sätt,

2. ska vara förenliga med syftet att underlätta ordnandet och
upprätthållandet av det sammanhängande systemet för geografisk
miljöinformation, och

3. får inte vara högre än vad som behövs för att det samlade
avgiftsuttaget ska täcka kostnaderna för uppbyggnad, drift,
uppdatering och utveckling av tjänsterna och den information
som förmedlas genom tjänsterna samt för att fortlöpande kunna
tillhandahålla informationen och tjänsterna.

4 § Avgifter enligt 2 § får inte tas ut för att fullgöra en
skyldighet att rapportera till någon av Europeiska unionens
institutioner.

5 § De som har informationsansvar enligt denna förordning får
ingå avtal med dem som är samarbetsparter enligt 1 § om de
närmare formerna och villkoren för samarbetet.

Lantmäteriet får ingå sådana samarbetsavtal även i frågor som
avser någon annan informationsansvarigs samarbete, om
Lantmäteriet och den informationsansvarige är överens om det.

6 § Bestämmelser om samarbetet med Europeiska unionens
institutioner och med organ som har inrättats genom
internationella avtal där Europeiska gemenskapen och Europeiska
unionens medlemsstater är parter finns i kommissionens
förordning (EU) nr 268/2010 av den 29 mars 2010 om genomförande
av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad avser
tillgången för gemenskapens institutioner och organ till
medlemsstaternas rumsliga datamängder och datatjänster på
harmoniserade villkor.

6 kap. Frivillig medverkan

1 § Den som inte är informationsansvarig enligt denna
förordning får efter ansökan frivilligt medverka i det
sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation genom
att göra information och informationshanteringstjänster
tillgängliga i systemet, om medverkan

1. avser geografisk miljöinformation,

2. innebär att metadata tillhandahålls som uppfyller kraven i
4 kap. 9 § och förordning (EG) nr 1205/2008,

3. informationen och informationshanteringstjänsterna är
användbara i systemet, och

4. innebär att den medverkande uppfyller de skyldigheter i
övrigt som gäller för informationsansvariga.

2 § Frågor om frivillig medverkan enligt 1 § prövas av
Lantmäteriet.

Övergångsbestämmelser

2010:1770

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

2. Rapportering enligt 2 kap. 5 § ska första gången göras
senast den 15 maj 2013.

3. För den information som anges i 3 kap. 14-33 §§ och
anslutande informationshanteringstjänster behöver metadata
trots 4 kap. 1 § finnas först den 3 december 2013.

4. Information behöver göras tillgänglig enligt 4 kap. 1 och
2 §§ först vid den tidpunkt som inträffar

a) två år efter att de bestämmelser som avses i 4 kap. 3 § har
antagits, om informationen har genomgått en omfattande
omstrukturering eller nyinsamlats efter denna förordnings
ikraftträdande, eller

b) sju år efter att de bestämmelser som avses i 4 kap. 3 § har
antagits, om informationen inte omfattas av a.