SFS nr

2010:2039

Departement/myndighet

Utbildningsdepartementet

Utfärdad

2010-12-22

Ändring införd

t.o.m. SFS 2015:291

---

1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Förordningen innehåller följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän (2 kap.),

– lärotider (3 kap.),

– utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),

– avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),

– introduktionsprogram (6 kap.),

– behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),

– betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),

– stödåtgärder (9 kap.),

– utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),

– utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad
utbildning) (11 kap.),

– elever (12 kap.),

– bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor (13 kap.), och

– övriga bestämmelser (14 kap.).
Förordning (2012:402).

1 § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Förordningen innehåller följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän (2 kap.),

– lärotider (3 kap.),

– utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),

– fjärrundervisning (4 a kap.),

– avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),

– introduktionsprogram (6 kap.),

– behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),

– betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),

– stödåtgärder (9 kap.),

– utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),

– utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad
utbildning) (11 kap.),

– elever (12 kap.),

– bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor (13 kap.),

– utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.),
och

– övriga bestämmelser (14 kap. ).
Förordning (2015:291).

Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde
tekniskt år

2 § Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde
tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och
statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).

Definitioner

3 § I förordningen avses med

– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som
genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

– fullständigt program: betyg från kurser och ett
gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning
om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en
individuell studieplan,

– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § eller 19
kap. 20 § skollagen (2010:800),

– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det
första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i
gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde
läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och
som till mer än hälften genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan,

– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som
eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i
nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som
framgår av bilaga 3 till skollagen,

– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i
gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,

– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100
gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för
programmålen,

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i
nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som
framgår av bilaga 5 till skollagen,

– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en
kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,

– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin
karaktär,

– nationella programråd: de nationella råd för
yrkesprogrammen i gymnasieskolan som Statens skolverk ska
ansvara för enligt 8 § förordningen (2011:555) med
instruktion för Statens skolverk,

– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra
intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat
föreskrifter om enligt 4 §,

– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom
examensmålen eller programmålen kompletterar de
gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och
programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat
föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller
gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som
anges i bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller
andra kurser och som ska läsas av alla elever på
programmet,

– riksrekryterande utbildning: en utbildning i
en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig
huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i
första hand,

– studieväg: det program, och i förekommande fall den
inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den
särskilda variant som eleven går på,

– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får
avvika från vad som annars gäller för nationella program,

– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en
kombination av kurser inom yrkesprogrammens
programfördjupning leder till,

– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
Förordning (2014:70).

Läroplan

3 a § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen om läroplan för
gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för
gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner.
Förordning (2011:1045).

Ämnesplaner

4 § Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800)
ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren
och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

– ämnets syfte,

– varje kurs som ingår i ämnet,

– det centrala innehållet för varje kurs,

– antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
kurs omfattar, och

– kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får
Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana
föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara
får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2012:402).

5 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i
gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt
programråd. Förordning (2012:402).

Ämnesområdesplaner

5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för
varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en
ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna
att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå

– ämnesområdets syfte,

– ämnesområdets centrala innehåll, och

– ämnesområdets kravnivåer.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om
ämnesområdesplaner.Förordning (2012:402).

Nya kurser

6 § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i
ett nytt ämne.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens
skolverk om en ny kurs.

Individuell studieplan

7 § En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt,
innehålla uppgifter om

– vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller
ämnesområden som eleven har gjort,

– huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat
program,

– vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och,
om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger
utanför det fullständiga programmet,

– huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och
i så fall vilka kurser som har bytts ut,

– huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken
omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,

– elevens studier i grundskolans ämnen, och

– andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen
om eleven följer ett introduktionsprogram.
Förordning (2012:402).

Lokala programråd

8 § För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett
eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och
arbetsliv. Förordning (2012:402).

2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en
viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska
ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31
januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2014:1028).

2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande
enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges
tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan
antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.

När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning
till sitt yttrande.

3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om
möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan
utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket
ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028).

3 a § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning
ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028).

4 § Ansökan om godkännande som enskild huvudman för
gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om

– vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken
nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och

– huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium
eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk. Förordning (2012:402).

5 § Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant,
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka
ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen
ska godkännas som en sådan utbildning.

Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana
utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas
till huvudmannen och Skolinspektionen.

6 § Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens
skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall
Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant,
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett
belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska
bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket
har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild
variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning
eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen
fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.

7 § Har upphävts genom förordning (2012:117).

3 kap. Lärotider

Läsår

1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och
minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom
läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni.
Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om
utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för
höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det
finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60
dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara
så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet
ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan
ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om
inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som
genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som
utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga
gälla. Förordning (2011:994).

Schema

4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema
som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och
lärare.

Friluftsverksamhet

5 § Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och
friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.

4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning

Nationella program

1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

– gymnasiegemensamma ämnen,

– programgemensamma ämnen,

– i förekommande fall för inriktningen gemensamma
karaktärsämneskurser,

– programfördjupning,

– kurser inom det individuella valet, och

– gymnasiearbete.

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till
skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra
stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter, får
Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser
som ska ingå i respektive program och i de nationella
inriktningarna.

På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk
kurser i engelska, klassisk grekiska – språk och kultur, latin –
språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt
teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets
inriktning naturvetenskap och samhälle får som
naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi
erbjudas.

1 a § Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,

– programgemensamma ämnen,

– programfördjupning,

– kurser inom det individuella valet, och

– gymnasiesärskolearbete.

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till
skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och
kurser som ska ingå i respektive program om inte något annat
följer av de bestämmelser som avses i andra stycket eller
andra av regeringen meddelade föreskrifter.
Förordning (2012:402).

Nationella inriktningar

2 § De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av
bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet,
hantverksprogrammet, industritekniska programmet och
naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga
inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

Statens skolverk får besluta om en utbildning ska få finnas
inom den nationella inriktningen övriga hantverk.
Förordning (2012:402).

Gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt

3 § I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800)
finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får
börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma.

I 16 kap. 11 a § skollagen finns bestämmelser om att
utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial
lärlingsutbildning i gymnasieskolan och vad som ska anges i
ett sådant kontrakt. Statens skolverk får meddela ytterligare
föreskrifter om utbildningskontraktets utformning och vilka
frågor som ska regleras i kontraktet. Förordning (2014:70).

Gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete

4 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara
ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.
Förordning (2012:402).

Programfördjupning

5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser
som får erbjudas som programfördjupning för varje program.
Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i
gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt
meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av
betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom
respektive programs examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande
program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval
eller som på annat sätt kan vara av betydelse för
högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och
högskolerådet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning
för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella
programråd höras.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för
nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst en
kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna
förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som
möjligt. Förordning (2012:745).

6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser
som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §.
Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som
programfördjupning.

Individuellt val

7 § Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser
som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val
läsa

1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen,

2. minst en kurs i estetiska ämnen, och

3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på
grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får
göras om det finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
får ingå i de ämnen som avses i andra stycket 2.

För de elever som avses i 11 § respektive 15–20 §§ ska svenska
som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
Förordning (2012:402).

7 a § Huvudmannen för en gymnasiesärskola beslutar om vilka
kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val
läsa

1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen, och

2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt
andra stycket. Förordning (2012:402).

Alternativa eller överlappande kurser

8 § En elev får inte som individuellt val, programfördjupning
eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller
överlappar någon eller några av de kurser som ingår i
studievägen i övrigt.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är
alternativa eller som överlappar varandra.

Språk i gymnasieskolan

9 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven
har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i
gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev
får också läsa nya språk i gymnasieskolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med
tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas
undervisning i engelska på grundskolenivå.

10 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som
utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk.
Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler
språk än franska, spanska och tyska.

10 a § En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid
ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet
svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för
undervisning i moderna språk.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive
engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är
beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa
svenska för döva respektive engelska för döva som
gymnasiegemensamma ämnen.

Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn.
Förordning (2014:860).

Svenska som andraspråk

11 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål
får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt eller
gymnasiesärskolegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven
får då läsa svenska som individuellt val.
Förordning (2012:402).

Arbetsplatsförlagt lärande

12 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla
yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I
gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på
alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går
gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än
hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande.
Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven
påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i
gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad
undervisningstid. Huvudmannen får besluta att
arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande
program och får då också besluta om i vilken omfattning.

För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs
på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad
undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det
arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav
som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller
delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur
fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2014:70).

13 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett
yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i
gymnasiesärskolan, får utbildningen anordnas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen
inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar
om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i
första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs
för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till
en arbetsplats. Förordning (2012:402).

14 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det
utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara
den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för
uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning

15 § I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800)
finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet
att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan. Huvudmannen är också skyldig att
erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål
än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är
elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
Förordning (2012:402).

16 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev.

En romsk elev som kommer från utlandet får dock få
modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

17 § Modersmålsundervisning får anordnas som

1. individuellt val,

2. utökat program, eller

3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska,
svenska som andraspråk och engelska.

18 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning
för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid.
Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om
eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen

1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som
andraspråk och engelska,

2. anordnas som individuellt val, eller

3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett
nordiskt språk som modersmål.

19 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket
önskar sådan undervisning, och

2. det finns en lämplig lärare att tillgå.

Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är
huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om
antalet elever är mindre än fem.

20 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att
delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara
dagligt umgängesspråk för eleven.

21 § I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på
modersmålet.

Programmens omfattning

Undervisningstid

22 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för
varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och
gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av
undervisningstiden över läsåren ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade
undervisningstid. Förordning (2012:402).

Utökat program

23 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller
flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program,
om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra
såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga
kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.

En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt
beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs
för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på
grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose
detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har
anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad
undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 §
respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).
Förordning (2012:402).

4 a kap. /Kapitlet träder i kraft I:2015-07-01/
Fjärrundervisning

Allmänt om fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får anordnas för elever i
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan under de förutsättningar
och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som
är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning
av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med
hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är
åtskild från eleverna i rum men inte i tid.
Förordning (2015:291).

2 § Fjärrundervisning får anordnas i

1. moderna språk,

2. modersmål, och

3. teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever
studiehandledning på modersmålet. Förordning (2015:291).

Förutsättningar för fjärrundervisning

3 § Fjärrundervisning får genomföras endast om

1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2
kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller
studiehandledning på modersmålet, annan lämplig person att
tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller

2. elevunderlaget är otillräckligt.
Förordning (2015:291).

Handledare

4 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare
närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.
Förordning (2015:291).

Avtal med staten

5 § Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning
får enbart slutas för undervisning i teckenspråk och samiska.
Förordning (2015:291).

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen

Särskilda varianter

1 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt
program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för,
i förekommande fall, en nationell inriktning och för
programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad
som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300
gymnasiepoäng eller 300 gymnasiesärskolepoäng. På
högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även
finnas särskilda varianter inom det estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak
rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället i 23–31 §§.
Förordning (2012:402).

Förutsättningar för godkännande

2 § En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är
uppfyllda och om

1. utbildningen är av god kvalitet,

2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de
kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,

3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och

4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och
urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §.
Förordning (2012:745).

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom
det estetiska området i gymnasieskolan

3 § En särskild variant inom det estetiska området i
gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda
och om

1. utbildningen är av hög kvalitet,

2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda
färdigheter inom det estetiska området,

3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och

4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och
urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402).

Ansökan

4 § En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas
som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast
den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på
programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2
kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

5 § Ansökan ska innehålla

1. en beskrivning av utbildningens innehåll,

2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på
motsvarande utbildning,

3. uppgift om kostnaden för utbildningen,

4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått
motsvarande utbildning,

5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare
erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap.
6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser,
och

7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen när det gäller gymnasieskolan vill ställa upp
särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa
kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
Förordning (2012:745).

6 § När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller
ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska den, förutom det
som anges i 5 §, innehålla uppgift om

1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och

2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att
fylla.

När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från
aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.
Förordning (2012:745).

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

7 § För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan
får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant
ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för
varianten. Förordning (2012:402).

Urval

8 § Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant
i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till
ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller
kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda
varianten är inriktad mot. Förordning (2012:402).

Handläggning och beslut

9 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser
yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402).

10 § Ett beslut om särskild variant ska gälla för fyra
antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken
skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om
särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder
får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas
på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin
ansökan godkänd.

Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1
september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2012:117).

11 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje
stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen
ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket
enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje
stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp
hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med
det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet
fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får
Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets
giltighetstid. Förordning (2013:728).

Förutsättningar

12 § Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för
nationella program, nationella inriktningar, särskilda
varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan
om det finns

1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter
som utbildningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras
från hela landet, eller

3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av
kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska

1. utbildningen vara av god kvalitet,

2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning, och

3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla
kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2012:402).

12 a § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella
program, särskilda varianter och gymnasiala
lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan om

1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några
orter i landet, eller

2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars
inte kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska

1. utbildningen vara av god kvalitet, och

2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i
gymnasiesärskolan. Förordning (2012:402).

Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser

13 § Enligt 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800)
får Statens skolverk besluta att en utbildning får avvika från
vad som annars gäller för nationella program i fråga om
struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Från den
omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av
bilaga 3 och av de gymnasiesärskolegemensamma ämnena som
framgår av bilaga 5 till skollagen får dock inte någon
avvikelse beslutas.

Eget examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande
utbildning ska beslutas om

1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker
från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och

2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen
ryms inom gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans
kompetensområde. Förordning (2012:402).

Ansökan

14 § En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska
vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om
motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk
senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet
planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och
4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser.
Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget
examensmål, ska det också framgå om ansökan avser ett
yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla
uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur,
huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt
15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.
Förordning (2012:995).

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning i
gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har
kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde
som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2012:402).

Urval

16 § Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande
utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn
tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter
eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den
riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
Förordning (2012:402).

Beslut

17 § Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla
för fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid
vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i förekommande
fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande
urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen
bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman
som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också
framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1
september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2012:117).

18 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje
stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen
ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket
enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje
stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp
hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med
det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet
fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får
Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets
giltighetstid. Förordning (2013:728).

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan

Förutsättningar

19 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska
beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på
arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av
berört nationellt programråd.

Riksrekrytering för ett nationellt program i gymnasiesärskolan
ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet
på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.
Förordning (2012:402).

Ansökan

20 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift
om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Förutsättningar

21 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för
det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och
skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som
erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.

Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.

Ansökan

22 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett
yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § angående det
nationella intresset för utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

Förutsättningar

23 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara
riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att
tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på
gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska
vara riksrekryterande.

Ansökan

24 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att
anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Beslut

25 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges
Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid
riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser
dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre
antagningsomgångar.

Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september
året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska
betala i interkommunal ersättning för de olika program som
huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning.
Förordning (2012:117).

Urval

26 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till
utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Nationellt godkänd idrottsutbildning

Förutsättningar

27 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas
som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig
elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett
specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen.

Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.

Ansökan

28 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om
nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk.
Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan
till Statens skolinspektion.

Beslut

29 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända
idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa
utbildningar får omfatta.

Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter
utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra
antagningsomgångar.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1
september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2012:117).

Urval

30 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till
utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Specialidrott

31 § Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom
idrotts- utbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200
gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng i
programfördjupningen och med 200 gymnasie- poäng eller
gymnasiesärskolepoäng i det individuella valet. Dessutom får
ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng
eller gymnasiesärskolepoäng. Förordning (2012:745).

6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser på programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion

1 § Om antalet platser är färre än antalet sökande på
programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som
anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall
gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.

Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska
huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har
beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på
vilket sätt.

Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram

2 § Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får,
om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga
skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt
alternativ.

För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga
relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan
huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.

Utbildningens innehåll m.m.

Preparandutbildning

3 § Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som
en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven
ska bli behörig till ett visst nationellt program.

Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen,
dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i.

Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella
program och, i mindre omfattning, andra insatser som är
gynnsamma för elevens kunskapsutveckling.

Programinriktat individuellt val

4 § Programinriktat individuellt val ska innehålla de
grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som
krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram samt
kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska
utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap.
12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma
i den omfattning som anges där.

Yrkesintroduktion

5 § Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad
utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i
karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i
gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan
yrkesinriktad utbildning.

Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4
kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver
dock inte förekomma i den omfattning som anges där.

Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att
detta uppenbart bäst gynnar eleven.

Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven
saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma
för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Individuellt alternativ

6 § Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov
och förutsättningar.

Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar
godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen
och i gymnasiegemensamma ämnen.

Även andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Språkintroduktion

7 § Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska
huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens
språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens
kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som
möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

8 § Språkintroduktion ska innehålla undervisning i
grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk.

I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning
som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som
eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får
innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i
och kurser i gymnasieämnen.

Språkintroduktion får kombineras med utbildning i svenska för
invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt
24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är
gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i
utbildningen. Förordning (2012:117).

Interkommunal ersättning

9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan
ersättning vid programinriktat individuellt val som avses i 17
kap. 24 § 2 skollagen (2010:800).

7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Gymnasieskolan

Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande
program

1 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31-33 §§ skollagen
(2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande
program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande
utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för
behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och
samhällsvetenskapsprogrammet, eller

2. biologi, fysik och kemi för behörighet till
naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett
nationellt program eller till en sådan nationell inriktning,
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar
det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet
sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett
urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras
sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera
de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 §
eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem
som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde
framför de övriga sökande, eller

2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan
vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana
utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen
(2010:800) söker till en utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.
4 § Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen
som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett
meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för
de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för
betygen bestäms enligt nedan:

Betyg Betygsvärde

A 20

B 17,5

C 15

D 12,5

E 10

F 0

En sökande som gått förberedande dansarutbildning i
grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16
betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt
efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i
proportion till de betyg som eleven har fått.

För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får
meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg
och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka
meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som
språkval gäller även en sökande som gått förberedande
dansarutbildning.

En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller
motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter
prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får
vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.
Förordning (2011:3).

5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella
färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta
att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett
färdighetsprov.

Förfarandet vid antagning till nationella program och
fördelning av elever

6 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid
början av ett nationellt program eller en sådan nationell
inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning
som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett
program får då fördelas på undervisningsgrupper eller
motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande
val av inriktning och yrkesutgång.

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar,
särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som
börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför
det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.

6 a § Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska
person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning
placeras på arbetsplatsen. Förordning (2012:117).

7 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt
besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av
vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som
vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller
motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta
årskursen då vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före
den 1 juli det

År utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

8 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare
tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den
aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de
kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig
undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska
genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de
kunskaper och färdigheter som krävs.

Byte av studieväg

9 § Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg
efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller
behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte
har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även
elevens vårdnadshavare yttra sig.

Återantagning

10 § En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har
slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där
eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om
eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.

Gymnasiesärskolan

Urval till nationella program

11 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett
nationellt program eller till en sådan särskild variant eller
gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om
antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i
första respektive andra hand, ska ett urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras
sakligt och opartiskt. Förordning (2012:402).

12 § Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas
av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska
företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.
Förordning (2012:402).

Förfarandet vid antagning till nationella program

13 § En sökande antas till en utbildning i gymnasiesärskolan
vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild
variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det
första läsåret.

Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller
gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje
eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje
eller fjärde läsåret på dessa studievägar.

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om
antagning. Förordning (2012:402).

Övriga bestämmelser

14 § Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8–10 §§
ska gälla också för gymnasiesärskolan.
Förordning (2012:402).

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Betyg

Beslut om betyg

1 § I 1 a–1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2012:745).

1 a § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna. Förordning (2012:745).

1 b § Om ett betyg är beroende av två eller flera
legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska
betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har
behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:860).

1 c § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning

1. i modersmål,

2. i ett yrkesämne, eller

3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
Förordning (2012:745).

1 d § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som
avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa
inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Förordning (2012:745).

Betygssättning av gymnasiearbetet och
gymnasiesärskolearbetet

1 e § Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet
ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en
medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som
arbetet avser har yttrat sig.

När gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet helt eller
delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska
handledaren vara medbedömare.

För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha
erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.
Förordning (2014:860).

Kunskapskrav

2 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som
krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär
att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till
övervägande del för A är uppfyllda.

3 § I gymnasieskolan ska lärarna använda sig av nationella
prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de
gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk,
engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på
programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för
kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de
nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt
använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli
så enhetliga som möjligt över landet.

Eleverna ska delta i alla delar av de nationella prov som
lärarna ska använda sig av. Om det finns särskilda skäl, får
rektorn besluta att en elev inte behöver delta i ett sådant
prov eller i någon eller några delar av det.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella
proven. Förordning (2014:97).

Gymnasieexamen

4 § Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen
utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en
utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt
program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges 16
kap. 27 och 28 §§ skollagen och i denna förordning.

Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat
program.

Kompletterande krav för yrkesexamen

5 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen
(2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen
om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom
de programgemensamma ämnena med 400 poäng.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en
utbildning med eget examensmål.

Kurser i yrkesexamen

6 § Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många
gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska
som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att
yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande
kurser vara godkända:

1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,

2. engelska kursen 5, och

3. matematik kursen 1 a.

Kurser i högskoleförberedande examen

7 § Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många
gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska
som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att
högskoleförberedande examen ska utfärdas. I de aktuella ämnena
ska följande kurser vara godkända:

1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,

2. engelska kurserna 5 och 6, och

3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med
beslut om betyg avses beslut

1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på
gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den
som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte
är det,

2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på
gymnasiesärskolearbete när det gäller den elev som är elev i
gymnasiesärskolan,

3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 §
skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen
med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje
enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2012:402).

Utdrag ut betygskatalogen

9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att
få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en
annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett
utdrag ur betygskatalogen.

När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna
skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
som eleven har påbörjat men inte slutfört.

Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger
per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift
om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan
giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:994).

Betyg efter prövning

10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter
prövning utfärdas separat.

Nytt slutbetyg från grundskolan

11 § En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i
ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg
från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya
slutbetyget.

Dokument efter nationella program i gymnasieskolan

Examensbevis och studiebevis

12 § En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett
examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och
har fått betyg på alla kurser och på det gymnasiearbete som
ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter
en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om
betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15
kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller
kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.

Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan
ingår i det fullständiga programmet och betygen på de kurser som
enligt studieplanen ligger utanför elevens fullständiga program
ska redovisas var för sig i beviset.

13 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

14 § Om en elev har två betyg från samma kurs eller från
jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i
examens- eller studiebeviset.

15 § Har upphävts genom förordning (2013:359).

15 § Ett betyg på en inledande kurs i historia som omfattar
100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett
nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till samma
betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i
historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt
att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma
antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. På samma sätt
får ett betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller
naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma
ämne.

Om ett betyg omvandlas enligt första stycket för att eleven
har fått betyg från en utbildning som omfattar mer än 2 500
gymnasiepoäng, ska eleven anses ha slutfört ett utökat
program. Förordning (2014:860).

16 § Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan
får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt
om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).

Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan

17 § Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i
gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande
examen,

2. vilken studieväg som examensbeviset avser,

3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som
varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,

5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,

6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
och

7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft.

Studiebevis

18 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen
ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå

1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett
högskoleförberedande program,

2. vilken studieväg som studiebeviset avser,

3. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som
varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs
eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800),

4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,

5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program, och

6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft.

Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan

19 § Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i
gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är
satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande
examen,

2. vilken studieväg som examensbeviset avser,

3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som
varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,

5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i
gymnasieskolan,

6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,

7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program,
och

8. att beviset avser en person som inte är elev i
gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bedömning

20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst
grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig
bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.

Gymnasieintyg

21 § Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska
rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en
elev har fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har fått
framgå.

Sammanställning

22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett
introduktionsprogram, inte fullföljer utbildningen enligt sin
individuella studieplan eller övergår till ett nationellt
program ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen
eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.

Gymnasiesärskolebevis

Gymnasiesärskolebevis efter nationellt program

22 a § Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har
avslutat ett nationellt program i gymnasiesärskolan. Av
gymnasiesärskolebeviset ska det framgå

1. vilken studieväg som beviset avser,

2. vilka kurser som beviset avser, hur många
gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket
betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har
kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),

3. i förekommande fall vilka kurser från gymnasieskolan som
beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har
omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller
om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen,

4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser
och deras omfattning,

5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiesärskolearbete
och vad det i så fall har innehållit,

6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program,

7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,

8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har
genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka
arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och

9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna
inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och
gymnasiesärskolearbetet, om eleven begär det.
Förordning (2013:359).

Gymnasiesärskolebevis efter individuellt program

22 b § Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har
avslutat ett individuellt program i gymnasiesärskolan. Av
gymnasiesärskolebeviset ska det framgå

1. att beviset avser ett individuellt program,

2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
och

3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur
många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och
vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg
inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen
(2010:800).

Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av
praktiken också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska
det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken
har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har
utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur
eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för
praktiken, om eleven begär det. Förordning (2013:359).

Utfärdande av gymnasiesärskolebevis

22 c § Rektorn utfärdar gymnasiesärskolebevis.

Om en elev har två betyg från samma kurs eller från
jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i
gymnasiesärskolebeviset. Förordning (2013:359).

Rätt att gå om en kurs

23 § En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven
påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få
ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om
eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått
äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en
elev har rätt att gå om en kurs.

Prövning

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid
den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som
ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare
har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven
har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

25 § Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg
därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får
finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får
anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också
gymnasiearbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den
aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet,
utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

26 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

27 § Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte
följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på
kursen om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom
studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana
kunskaper som behövs för betyget E, och

2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

27 a § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt
streck i de dokument enligt detta kapitel som rör
gymnasieskolan.

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 §
skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i
gymnasiesärskolebeviset. Förordning (2013:359).

28 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När
det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket
samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten
för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).

9 kap. Stödåtgärder

Rätt att gå om en kurs

1 § Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har
eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört
kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå
om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller
gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna
under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om
också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under
läsåret. Förordning (2012:402).

2 § En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda
skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget
E på.

3 § En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på
kursen.

I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått
betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat
gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt
betyg på kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

4 § En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad
som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
kurser byts ut om

1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,

2. kraven för examen från det aktuella programmet kan
uppfyllas, och

3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den
inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande
kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det
att eleven påbörjat kursen. Förordning (2012:402).

4 a § En elevs utbildning i gymnasiesärskolan får avvika från
vad som annars gäller för ett nationellt program genom att
vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa

1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,

2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan,
eller

3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program
som eleven är antagen till.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får
bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket.
Förordning (2014:860).

Beslut om vissa stödåtgärder

5 § Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter det
att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven
inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap,
ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
Förordning (2013:359).

Reducerat program

6 § En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i
en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar
det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på
något annat sätt.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en
eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven
önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan
lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att
klara av ett fullständigt program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förordning (2012:402).

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett
nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas
över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat
program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i
övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2012:402).

Specialklasser

8 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av
hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade
studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.

Studiehandledning på modersmålet

9 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till
modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har
undervisats på ett annat språk än modersmålet ges
studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.

10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för
elever som

1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig
miljö,

2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska
hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär
undervisning i gymnasieskolan,

3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som
döva, eller

4. är dövblinda.

Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller
riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna
förordning talas om döva elever avses även elever enligt första
stycket 3 och 4.

2 § Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är
möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

3 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda
varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat
individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en
grupp elever får anordnas särskilt som utbildning för döva och
hörselskadade, om antalet elever är minst fyra.

4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga
avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och
poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 3
till skollagen (2010:800) för utbildning som avses i detta
kapitel.

5 § Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på
alla nationella program som anordnas för döva elever.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en
eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag
för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive
engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive
engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
Förordning (2011:521).

6 § Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt
ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av
det och vill delta i de kurserna.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en
eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med
undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas
med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.

Mottagande och urval

8 § Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.

9 § Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval
göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges
till dem som har störst behov av utbildningen.

Interkommunal ersättning

10 § Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är
hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller
riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.

Särskild omvårdnad

11 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun
anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna
har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras
funktionsnedsättning.

Övriga regler om gymnasieskolan

12 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för
gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning
för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.

11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt
integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

2 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda
varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat
individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en
grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning,
om antalet elever är minst fyra.

3 § Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det
att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om
sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för
att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för
eleven.

4 § Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora
svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får
rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig,
befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs
enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng
för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad
ämnesplan).

En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i
fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och
verksamhet som ingår i ett fullständigt program.

Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en
specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll
undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för
särskilda omvårdnadsinsatser

5 § Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 §
skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den
kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

6 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter
om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i
anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 § Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för
kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska
motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för
insatserna per elev.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare
föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

8 § En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i
kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning
för sina kostnader för elevens utbildning från elevens
hemkommun.

Övriga regler om gymnasieskolan

9 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för
gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh-
anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.

12 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan
delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för
enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev
ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven
ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial
lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning
befrias från vissa undervisningspass eller från annat
skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).

Avslutande av utbildningen

3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte
kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte
heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter
det att den första terminen har startat.
Förordning (2014:860).

4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra
den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har
fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att
vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.
Förordning (2014:860).

4 a § /Upphör att gälla U:2015-07-01/
Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan
anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer
än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat
utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha
avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i andra
stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2014:860).

4 a § /Träder i kraft I:2015-07-01/
Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan
anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer
än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat
utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha
avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första
stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2015:291).

Barn till svenska medborgare i utlandet

5 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina
vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där
den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av
vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Nordiska sökande till gymnasieskolan

6 § För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande
avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller
Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.

De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.

7 § En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om
den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt
land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk
grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den
sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med
undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.

I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den
kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.

Ersättning för nordiska elever

8 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler
nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i
kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något
annat nordiskt land har rätt till ersättning för det
överskjutande antalet elever.

En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande
på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om
dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande.
Förordning (2011:521).

9 § Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot
nordiska sökande har rätt till ersättning.

10 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§
beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som
beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut
beloppen.

Övriga utländska sökande

11 § Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra
föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som
inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om

1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och

2. det finns plats på den sökta utbildningen.

12 § Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i
gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap.
37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens
rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt
att vistas i landet.

13 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i
landet.

Asylsökande barn m.fl.

14 § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen
(2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med
hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske
senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).

13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller
gymnasiesärskola ska beslutas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande
kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall
bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller
19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock
beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget
avser. För elever som påbörjar en utbildning under
kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse
tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2012:402).

Ändringar under löpande budgetår

2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola
eller gymnasiesärskola under budgetåret, ska motsvarande
tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller
gymnasiesärskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i
motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under
budgetåret sätts ner. Förordning (2012:402).

Grundbelopp

3 § I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 § skollagen
(2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det
grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för
gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Vid tilllämpning av
dessa bestämmelser ska ersättning för

1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra
anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal,
stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering,
kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur,
datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek,
studiebesök och liknande kostnader,

3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser
medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal,
transporter och därmed sammanhängande administration och
liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet,

6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex
procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i
förekommande fall tilläggsbelopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier
som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och
liknande, dock inte kostnader för amortering.

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall
utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av
riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas
enligt 2 kap. 6 §. Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för måltider

4 § Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller
gymnasiesärskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om
hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola,
vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för
skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev
som bidraget avser. Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

5 § Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara
hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande
verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader
i stället högst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska
kostnader om dessa kostnader är skäliga. Vid
skälighetsprövningen ska hänsyn tas till intresset av att
utbildning med enskild huvudman kan etableras.
Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

6 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid
beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402).

Tilläggsbelopp

7 § Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 § och
19 kap. 47 § skollagen (2010:800) avses ersättning för
assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra
extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ersättning för elever som ska
erbjudas modersmålsundervisning. Förordning (2012:402).

Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning

8 § Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16
kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som
minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500
gymnasiepoäng).

Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal
skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå
grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ett
yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen
också för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser
för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram.
Förordning (2012:402).

Riksprislistan

9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp
en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev,
program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som
avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde
stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om
grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31
januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.

Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för
kommunerna och landstingen att lämna de uppgifter om
verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp
som avses i första stycket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek
enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade
bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för
program och i förekommande fall inriktning ligga till grund
för bidragsbeloppen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den
ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen
(2010:800). Förordning (2012:402).

Jämförbara program i gymnasiesärskolan

9 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de
nationella program i gymnasiesärskolan som avses i 19 kap. 48 §
första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid
fördelning av resurser. Förordning (2012:402).

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående
skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur
bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration
och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska
redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var
för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.
Förordning (2012:402).

Utbetalning av bidrag

11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer
överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje
månad. Förordning (2012:402).

Kommande verksamhet

12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten
för en enskild huvudman för gymnasieskola eller
gymnasiesärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.
Förordning (2012:402).

13 a kap. /Kapitlet träder i kraft I:2015-07-01/
Utbildning vid särskilda ungdomshem

Inledande föreskrifter

1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant
hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna
förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer
av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291).

Huvudmannen

2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de
uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars
huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som
utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291).

Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda
ungdomshem

3 § Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i
ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen och kurser i
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utom svenska, svenska
som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får
också användas för att ge elever studiehandledning på
modersmålet.

Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast
om

1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som
uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800)
eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet, annan
lämplig person, eller

2. elevunderlaget är otillräckligt.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande
i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:291).

Bemyndigande

4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter
från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om
verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291).

14 kap. Övriga bestämmelser

1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2012:402).

2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får
den överföras elektroniskt till Statens skolinspektion
respektive Statens skolverk.

Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter
om elektronisk överföring av en ansökan om godkännande och om
elektronisk signatur.

Skolinspektionen och Skolverket får meddela föreskrifter om de
ansökningar som regleras i denna förordning.
Förordning (2012:402).

15 kap. Ny beteckning 14 kap. genom förordning (2012:402).

Övergångsbestämmelser

2010:2039

1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011.
Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter
den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli
2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.

2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394)
och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.

3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i
gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som
gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013.
Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1
juli 2011.

4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till
gymnasieskolan för sökande till gymnasieskolan från grundskolan
eller specialskolan som har betyg både satta enligt den
betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och satta enligt
den betygsskala som gäller därefter. Förordning (2012:117).

5. En elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011
och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin
gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vars påbörjade
utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja
utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning
som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för en elev
som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på
samma program eller ett annat program efter programbyte.

För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de
villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna
förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli
2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats
med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt
följande.

– Mycket väl godkänt ska motsvara A,

– Väl godkänt ska motsvara C,

– Godkänt ska motsvara E, och

– Icke godkänt ska motsvara F.

I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen
A–F och kurser anges enligt ämnesplaner. Förordning (2012:117).

6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser
enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras
av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.

7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars
finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får
fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa
elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta
på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast
den 1 juli 2015.

Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får
det innebära att eleven byter till ett specialutformat program
enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).

8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om
särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning
som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den
31 januari 2011.

9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i
14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om
grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda
kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av
året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.

I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra
styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under
kalenderåret och avse del av detta.

10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får
genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess
lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram
till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30
juni 2016.

11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för tillämpningen av 5-7.

12. Bestämmelserna i 13 kap. 1 och 9 §§ ska tillämpas även på
utbildning som påbörjas före den 30 juni 2013.
Förordning (2012:995).

13. Skolverket får för 2013, med avvikelse från vad som anges
i 13 kap. 9 § tredje stycket, för sådana grundbelopp som
avses i 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) i
fråga om utbildningar som startar efter den 30 juni 2013,
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan med berörda kommuners och landstings
budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana
föreskrifter får, med avvikelse från vad som anges i 13 kap.
9 § första stycket, meddelas under kalenderåret 2013 och avse
del av året.

I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för
kalenderåret 2013 fattas under kalenderåret och avse del av
detta. Förordning (2013:31).

2011:2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2013.

2011:3

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2014.

2011:521

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om
13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.

2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller
äldre bestämmelser för utbildningen.

2011:994

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i
fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats
efter den 1 juli 2011.

2011:1045

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska
tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni
2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre
föreskrifter.

2012:117

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om
2 kap. 7 § och 6 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 7 §
och i övrigt den 1 maj 2012.

2. Vid tillämpningen av 6 kap. 8 § tredje stycket i sin nya
lydelse ska svenskundervisning för invandrare och motsvarande
utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) jämställas med
utbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning
vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

2012:155

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas
första gången på bidrag för kalenderåret 2013.

2012:402

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013.
Förordning (2014:860).

2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om särskild
variant inom gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens
skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden
senast den 1 november 2012.

3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om
riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens
skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden
senast den 1 november 2012.

4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§
gymnasieförordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om
möjligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende
idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som planeras starta
höstterminen 2013.

2012:745

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga
om 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ och 8 kap. 28 § samt i
övrigt den 1 december 2013.

2. Bestämmelserna i 5 kap. i sin nya lydelse tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas
före den 1 juli 2013.

3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av
8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne
som betyget avser, dock längst till och med den 30 juni 2015
eller, när det gäller betyg i gymnasiesärskolan, längst till
och med den 30 juni 2018. Förordning (2013:826).

4. En lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna
till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation
för lärare och förskollärare ska vid tillämpningen av 8 kap.
1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad
lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget
avser. Förordning (2013:826).

2012:995

1. Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013.

2. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § i sin nya lydelse tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas
före den 1 juli 2013.

2013:359

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.

2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli
2013.

2014:97

1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.

2014:860

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.

2. Bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i den nya lydelsen
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2011.

3. Bestämmelserna i 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap.
4 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning
som påbörjas efter ikraftträdandet.

4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 4
kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den äldre
lydelsen.

2015:143

1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2015.

2. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015.

3. Bilaga 1 i den äldre lydelsen gäller för utbildning som
påbörjats före den 1 juli 2015.

Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen i
gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive
program

Nationella program Omfattning i Nationella
gymnasiepoäng för de inriktningar
programgemensamma
ämnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och
fritidsprogrammet Hälsa 100 Fritid och hälsa
Naturkunskap 100 Pedagogiskt arbete
Pedagogik 400 Socialt arbete
Samhällskunskap 50
Svenska eller
svenska som
andraspråk 100

2. Bygg- och
anläggningsprogrammet Bygg och Anläggningsfordon
anläggning 400 Husbyggnad
Mark och anläggning
Måleri
Plåtslageri

3. El- och
energiprogrammet Dator- och Automation
kommunikations- Dator- och
teknik 100 kommunikationsteknik
Elektroteknik 100 Elteknik
Energiteknik 100 Energiteknik
Mekatronik 100

4. Fordons- och
transportprogrammet Fordons- och Godshantering
transport- Karosseri och
branschen 200 lackering
Fordonsteknik 200 Lastbil och mobila
maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och
administrations-
programmet Entreprenörskap 100 Administrativ service
Försäljning och
kundservice 100 Handel och service
Handel 100
Information och
kommunikation 100

6. Hantverksprogrammet Entreprenörskap 100 Finsnickeri
Hantverk 200 Florist
Hantverks- Frisör
kunskap 100 Textil design
Övriga hantverk

7. Hotell- och
turismprogrammet Aktiviteter och Hotell och konferens
värdskap 100 Turism och resor
Engelska 100
Entreprenörskap 100
Konferens och
evenemang 100
Reception 100
Reseproduktion
och
marknadsföring 100
Service och
bemötande 100

8. Industritekniska
programmet Industritekniska
processer 100 Driftsäkerhet och
Människan i underhållsteknik
industrin 100 Processteknik
Produktions- Produkt och
kunskap 100 maskinteknik
Produktions- Svetsteknik
utrustning 100

9. Naturbruksprogrammet Biologi 100 Djur
Entreprenörskap 100 Lantbruk
Naturbruk 200 Skog
Trädgård

10. Restaurang- och
livsmedelsprogrammet Hygienkunskap 100 Bageri och konditori
Livsmedels- och Färskvaror,
näringskunskap 100 delikatess och
Måltids- och catering
branschkunskap 100 Kök och servering
Service och
bemötande 100

11. VVS- och
fastighetsprogrammet Ellära 100 Fastighet
Systemkunskap 200 Kyl- och
Verktygs- värmepumpsteknik
och material- Ventilationsteknik
hantering 100 VVS

12. Vård- och
omsorgsprogrammet Hälsa 100
Medicin 150
Människan 100
Psykiatri 100
Psykologi 50
Samhällskunskap 50
Special-
pedagogik 100
Svenska eller
svenska som
andraspråk 100
Vård och omsorg 350

Högskoleförberedande program

13. Ekonomiprogrammet Företagsekonomi 100 Juridik
Juridik 100 Ekonomi
Moderna språk 100
Psykologi 50

14. Estetiska
programmet Estetisk
kommunikation 100 Bild och formgivning
Konst och Dans
kultur 50 Estetik och media
Musik
Teater

15. Humanistiska
programmet Filosofi 50 Kultur
Moderna språk 200 Språk
Människans
språk 100

16. Naturvetenskaps-
programmet Biologi 100 Naturvetenskap
Fysik 150 Naturvetenskap
Kemi 100 och samhälle
Moderna språk 100

17. Samhällsvetenskaps-
programmet Filosofi 50 Beteendevetenskap
Moderna språk 200 Medier, information
Psykologi 50 och kommunikation
Samhällsvetenskap

18. Teknikprogrammet Fysik 150 Design och
Kemi 100 produktutveckling
Teknik 150 Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap
Förordning (2015:143).

Bilaga 2

Programgemensamma ämnen i gymnasiesärskolan för respektive
program

Nationella program Omfattning i gymnasiesärskolepoäng för
de programgemensamma ämnena i ett
program

1. Programmet för Administration 100
administration, handel Handel 100
och varuhantering Information och kommunikation 100
Inköp och logistik 100
Service och bemötande 100

2. Programmet för Estetisk kommunikation 200
estetiska verksamheter Konst och kultur 100
Medieproduktion 100
Svenska 100

3. Programmet för Bygg och anläggning 100
fastighet, anläggning Fastighetsskötsel 200
och byggnation Service och bemötande 100

4. Programmet för Fordonsbranschen 200
fordonsvård och Fordonsteknik 200
godshantering Godshantering 200

5. Programmet för Form och design 100
hantverk och produktion Hantverk och produktion 200
Material och verktyg 100

6. Programmet för Bageri och konditorikunskap 100
hotell, restaurang och Hotell 100
bageri Livsmedel och näringskunskap 100
Måltids- och branschkunskap 200
Service och bemötande 100

7. Programmet för Hälsa 200
hälsa, vård och omsorg Människan 100
Service och bemötande 100
Vård och omsorg 200

8. Programmet för Engelska 100
samhälle, natur och Geografi 100
språk Medieproduktion 100
Naturkunskap 100
Samhällskunskap 100
Svenska 100

9. Programmet för Biologi – naturbruk 100
skog,mark och djur Naturbruk 200
Naturbruksteknik 100
Förordning (2012:402).

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom
individuellt program i gymnasiesärskolan

Ämnen:

Svenska 200
Matematik 150
Samhällsorientering 170
Idrott och hälsa 280
Estetisk verksamhet 70
Yrkesträning och praktik 2 730

Totalt 3 600