SFS nr

2010:2043

Departement/myndighet

Finansdepartementet FPM

Utfärdad

2010-12-22

Ändring införd

t.o.m. SFS 2015:68

---

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som
drivs av svenska försäkringsföretag. Lagen gäller inte
försäkringsrörelse som drivs enligt andra författningar än
denna lag.

2 § För utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige
gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Försäkringsföretag

3 § Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag,
ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening.

4 § Med livförsäkringsföretag avses försäkringsföretag som
uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt
livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av
livförsäkring. Andra försäkringsföretag är
skadeförsäkringsföretag.

Skadeförsäkring och livförsäkring

5 § Med skadeförsäkring avses en sådan försäkring som anges i
2 kap. 11 § första stycket. Med livförsäkring avses en sådan
försäkring som anges i 2 kap. 12 §.

Särskilt om tillämpningen av bestämmelserna om livförsäkring

Tillämpning av bestämmelser om livförsäkring på sjuk- och
olycksfallsförsäkring m.m.

6 § Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 7 kap.
12-14 och 18 §§, får tillämpas på skadeförsäkringar som avses i
2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt på
avgångsbidragsförsäkringar.

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 kap. 3-6 §§
samt 7 kap. 12-14 och 18 §§, behöver inte tillämpas på sådana
livförsäkringar som avses i 2 kap. 12 § klasserna I b och IV,
om premien är beräknad och bestämd för längst fem år.

Livränta och sjukränta

7 § Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta
utgör livförsäkring om ersättningen betalas från en
livförsäkring, och skadeförsäkring om ersättningen betalas från
en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har köpts i ett
livförsäkringsföretag ska den dock i detta företag utgöra
livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring
gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 5 kap. 4-
8 §§ samt 10 kap. 16 och 17 §§.

Tjänstepensionsförsäkring

8 § Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring som har
samband med yrkesutövning och där utbetalning av
försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska
utbetalningar) är beroende av att en eller flera personer
uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkring som
meddelas som tillägg till sådana livförsäkringar.

Återförsäkring

9 § Med återförsäkring avses verksamhet som består i att överta
risker som överlåts av ett försäkringsföretag eller av en
utländsk försäkringsgivare.

Återförsäkringsbolag

10 § Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsaktiebolag
eller ett ömsesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd
för rörelse som bara avser återförsäkring.

Försäkringstagare och försäkrad

11 § Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal
om försäkring med ett försäkringsföretag. Med försäkrad avses
den vars intresse är försäkrat mot en skada eller den vars liv
eller hälsa en försäkring gäller för.

Övriga definitioner

Behörig myndighet, EES, försäkringsholdingföretag och
specialföretag

12 § I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har
behörighet att utöva tillsyn över en utländsk
försäkringsgivare,

2. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är
ett försäkringsföretag, en utländsk försäkringsgivare eller
ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 4
lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat och vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva
och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller
huvudsakligen är försäkringsföretag eller utländska
försäkringsgivare, och

4. specialföretag: ett utländskt företag som, utan att vara
försäkringsgivare, övertar risker från ett försäkringsföretag
eller en utländsk försäkringsgivare och som helt finansierar
sin verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon
annan liknande form av finansiering, för vilken rätten till
återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt
avtal om riskövertagande. Lag (2013:672).

Intresseföretag

13 § Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte
är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den
juridiska personens driftmässiga och finansiella styrning och
om ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan
företaget och den juridiska personen, är den juridiska personen
intresseföretag till företaget.

Om ett företag innehar minst 20 procent av rösterna för
samtliga andelar i en annan juridisk person, ska det anses ha
sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som
avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag
eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag
eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent
av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

I de fall som avses i första och andra styckena ska sådana
rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men
för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses
tillkomma den personen.

Nära förbindelser

14 § Ett försäkringsföretag och ett annat företag ska anses ha
nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag
äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst
20 procent av samtliga röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag
till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse
mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad
förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett
motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser ska även ett försäkringsföretag och en fysisk
person anses ha, om

1. den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsföretaget,

b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i
försäkringsföretaget, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över
försäkringsföretaget att personens ställning motsvarar den som
ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag,
eller

2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person
och försäkringsföretaget.

Kvalificerat innehav

15 § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett
direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet
representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av
samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av företaget.

16 § Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt
15 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument tillämpas:

– 2 § första stycket 1 om depåbevis,

– 4 § första stycket, andra stycket 1-8, samt tredje och femte
styckena, om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller
röstetal,

– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing
och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,

– 13 § om aktier som ingår i handelslager,

– 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

– 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter

– om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats
med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella
instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, och

– om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med
stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella
instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska
tillämpas enligt första och andra styckena ska också tillämpas
för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till
följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om
värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen,
under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för
att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från
förvärvet.

Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för aktier
eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av
ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Land där risken är belägen vid skadeförsäkring

17 § För skadeförsäkring avses med land där risken är belägen

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort,
om försäkringstagaren är en fysisk person, och

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller
är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.

När det gäller följande skadeförsäkringar ska dock med land där
risken är belägen avses

1. det land som byggnaden är belägen i, om försäkringen avser
byggnad eller byggnad och dess innehåll, till den del byggnaden
och innehållet omfattas av samma försäkring,

2. det land där fordonet är registrerat, om försäkringen avser
ett registreringspliktigt fordon, utom i de fall som avses i 3,

3. det land till vilket fordonet ska införas, om försäkringen
avser ett fordon som är registrerat i ett EES-land och som köps
i syfte att införas till och stadigvarande brukas i ett annat
EES-land, dock endast under 30 dagar från det att fordonet
kommit i köparens besittning, och

4. det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen, om
försäkringen har en giltighetstid av fyra månader eller mindre
och omfattar rese- eller semesterrisker oberoende av
försäkringsklass.

Land där åtagandet ska fullgöras vid livförsäkring

18 § För livförsäkring avses med land där åtagandet ska
fullgöras

1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort,
om försäkringstagaren är en fysisk person, och

2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller
är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.

Undantag

Undantag för direkt skadeförsäkringsrörelse

19 § I fråga om direkt skadeförsäkringsrörelse får undantag
från denna lag i ett enskilt fall beslutas helt eller till
vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar, om

a) verksamheten inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring
eller annan ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 11 §
andra stycket behandlas som underordnad,

b) bolagsordningen eller stadgarna innehåller bestämmelser som
tillåter uttaxering från delägare eller medlemmar,

c) den årliga premieinkomsten från skadeförsäkringsrörelsen
inte överstiger ett belopp som motsvarar fem miljoner euro, och

d) minst hälften av premieinkomsten kommer från företagets
delägare eller medlemmar, samt

2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring
enligt 2 kap. 11 § första stycket klass 18 (assistans) i form
av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte
överstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.

Undantag för direkt livförsäkringsrörelse

20 § I fråga om direkt livförsäkringsrörelse får undantag från
denna lag i ett enskilt fall beslutas helt eller till vissa
delar för

1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller
försäkringsförmåner vid dödsfall, om förmånerna inte överstiger
den genomsnittliga begravningskostnaden för en avliden person
eller utgår i annan form än pengar, och

2. försäkringsföreningar, om

a) stadgarna innehåller bestämmelser som tillåter uttaxering
för medlemmar, och

b) den årliga premieinkomsten för livförsäkringsrörelse inte
överstiger ett belopp som motsvarar fem miljoner euro under en
treårsperiod.

Undantag för försäkringsrörelse i utlandet

21 § I fråga om försäkringsrörelse som drivs i utlandet får
undantag från denna lag beslutas i ett enskilt fall, om det på
grund av innehållet i utländsk rätt eller utländsk
rättstillämpning finns skäl för det.

Prövningen av frågor om undantag

22 § Frågor om undantag enligt 19–21 §§ prövas av
Finansinspektionen. Lag (2013:456).

Bemyndiganden

23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges
åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU)
och Schweiz, och

2. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.

Övergångsregler för vissa försäkringar

24 § För försäkringar som har tecknats i ett
försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag
före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt
7 kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) i deras lydelse före
utgången av år 1999, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om
en sådan försäkring har förnyats efter utgången av år 1999.

25 § För försäkringar som har meddelats av en
understödsförening enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar före den 1 april 2011 gäller kravet på
skälighet enligt 11 § första stycket första meningen den lagen,
om inte annat avtalas. Detsamma gäller om sådana försäkringar
har förnyats efter det att den här lagen har börjat tillämpas.

2 kap. Tillstånd för försäkringsföretag

Tillståndsplikt

1 § Försäkringsrörelse får drivas bara efter tillstånd.
Tillstånd får ges ett aktiebolag, ett ömsesidigt
försäkringsbolag eller en försäkringsförening.

Europabolag och europakooperativ

2 § I fråga om europabolag och europakooperativ som driver
försäkringsrörelse och som har ett sådant förvaltningssystem
som avses i artiklarna 39-42 i rådets förordning (EG) nr
2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller
artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den
22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar
ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess
ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 4 § 4 om ledningsprövning,

4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för
styrelseledamot,

9 kap. 11 § om tystnadsplikt,

11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,

11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,

13 kap. 13 § om överskridande av befogenhet och behörighet,

14 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla
styrelsen och närvara vid sådant sammanträde samt delta i
överläggningarna, och

16 kap. 8 § om återkallelse av tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att de i första stycket angivna
bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter ska tillämpas
också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings-
eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Förhandsbesked

3 § Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked
om huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.

Förutsättningar för tillstånd att driva försäkringsrörelse

Förutsättningar för tillstånd

4 § Ett företag ska ges tillstånd att driva försäkringsrörelse,
om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna
lag och andra författningar som reglerar ett företags
bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de
särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen
och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla
kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra
författningar som reglerar företagets verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt
inflytande över ledningen av försäkringsaktiebolaget, och

4. de som avses ingå i styrelsen för företaget och vara
verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare,
har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som
deltar i ledningen av ett försäkringsföretag och även i övrigt
är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i
15 kap. 5 § första stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.

Nära förbindelser

5 § Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära
förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om
förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Tillstånds varaktighet

Tidsperiod

6 § Tillstånd enligt 4 § ges tills vidare eller, om särskilda
omständigheter ger anledning till detta, för bestämd tid, högst
tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett
försäkringsföretag för bestämd tid samt vid ändring av ett
meddelat tillstånd gäller 4 och 5 §§ i tilllämpliga delar.

Beslut att ansöka om förlängning av tillstånd

7 § Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett
försäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag
fattas av bolagsstämman och i en försäkringsförening av
föreningsstämman.

Prövning av bolagsordning m.m.

8 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för
ett företag ska prövas i samband med att frågan om företaget
ska få tillstånd att driva försäkringsrörelse prövas.

Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får
inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har
godkänts.

9 § Ett försäkringsföretag som har beslutat att ändra sin
bolagsordning eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av
ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller
stadgarna överensstämmer med denna lag och andra författningar
som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i
övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med
hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett försäkringsföretags beslut om ändring av bolagsordning
eller stadgar får inte registreras innan det har godkänts.

Kapitalbas när försäkringsrörelsen påbörjas

10 § Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en
kapitalbas som uppgår minst till garantibeloppet enligt 7 kap.
17 eller 18 §.

Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse

11 § Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska avse en
eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,

2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,

3. landfordon (andra än spårfordon),

4. spårfordon,

5. luftfartyg,

6. fartyg,

7. godstransport,

8. brand och naturkrafter,

9. annan sakskada,

10. motorfordonsansvar,

11. luftfartygsansvar,

12. fartygsansvar,

13. allmän ansvarighet,

14. kredit,

15. borgen,

16. annan förmögenhetsskada,

17. rättsskydd, och

18. assistans.

Ett försäkringsföretag får försäkra risker som inte omfattas av
företagets tillstånd, om risken är underordnad i förhållande
till den risk som omfattas av tillståndet (huvudrisken). En
rättsskyddsförsäkring får dock behandlas som underordnad bara
om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller
under klass 18. Risker enligt klass 14 och 15 får inte
behandlas som underordnade.

Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse

12 § Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en
eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:

– I. a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp
(engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av
en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar
enligt klass III,

– I. b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring
enligt klass I a,

– II. a) försäkring som utfaller vid giftermål,

– II. b) försäkring som utfaller vid födelse,

– III. försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b
som är anknuten till fonder vilka förvaltas av den som har
rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
värdepappersfonder eller till specialfonder vilka förvaltas
av den som har rätt att förvalta specialfonder enligt lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
(fondförsäkring), och

– IV. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för
längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den
försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp
av försäkringsföretaget eller får sägas upp bara under
särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.
Lag (2013:583).

Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring

13 § Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring ska
avse risker som hänför sig till en eller flera av de skade-
eller livförsäkringsklasser som anges i 11 och 12 §§.

Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse

14 § Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse får
endast ges ett aktiebolag eller ett ömsesidigt
försäkringsbolag.

Prövningen av ansökan

15 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse,
liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar
enligt 8 eller 9 §, prövas av Finansinspektionen.
Lag (2013:456).

Finansinspektionens samråd med behörig myndighet

16 § Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om
tillstånd samråda med behörig myndighet i ett annat land inom
EES, om företaget

1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till en
försäkringsgivare, ett kreditinstitut eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till
moderföretaget till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut,
ett företag för elektroniska pengar eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet, eller

3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av
samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll
över en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag
för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med
auktorisation i det landet. Lag (2013:456).

Ansökan om tillstånd

Aktiebolags ansökan före registrering

17 § Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva
försäkringsrörelse innan bolaget har registrerats i
aktiebolags- eller europabolagsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från
stiftelseurkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap. 22
§ aktiebolagslagen (2005:551) för när styrelsen ska anmäla
bolaget för registrering räknas från tillståndsbeslutet.

Ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening ska
ansöka om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har
bildats.

Verksamhetsplan

18 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska
innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten.

Bemyndiganden

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett
försäkringsföretag enligt 4 § första stycket 4,

2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt
11 och 12 §§ samt om beteckningar för grupper av
försäkringsklasser enligt 11 §, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Allmänna bestämmelser om sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att inrätta en
sekundäretablering

1 § Ett försäkringsföretag som inte är ett
återförsäkringsbolag, och som avser att inrätta en filial,
agentur eller annat liknande driftställe (sekundäretablering)
inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1. en plan för den tilltänkta verksamheten, med uppgift om
sekundäretableringens organisation och vilken
försäkringsverksamhet som ska drivas där, och

2. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska inrättas
samt om sekundäretableringens adress och dess företrädare.

Om ett försäkringsföretag från en sekundäretablering avser att
meddela försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klass 10 (motorfordonsansvar) och som inte uteslutande avser
försäkring av fraktförares ansvar, ska underrättelsen dessutom
innehålla en försäkran om att företaget är medlem i
motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i det EES-land
där sekundäretableringen ska inrättas och ansluten till det
landets nationella garantifond.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

2 § Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska
Finansinspektionen inom tre månader från det att en
underrättelse enligt 1 § togs emot lämna meddelande om
underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där
sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska samtidigt
lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har en tillräcklig
kapitalbas enligt 7 kap.

Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte
finns skäl att ifrågasätta att

1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,

2. försäkringsföretagets finansiella situation är
tillfredsställande med hänsyn till den planerade verksamhetens
omfattning och art, eller

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig
kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda
verksamheten vid sekundäretableringen.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande
lämnas

3 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när
inspektionen lämnar ett meddelande enligt 2 § första stycket.

När verksamheten får påbörjas

4 § Verksamheten vid en sekundäretablering får påbörjas
tidigast två månader efter det att Finansinspektionen har
lämnat det meddelande som avses i 2 § första stycket.

Om förutsättningar för inrättande av en sekundäretablering inte
finns

5 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för att inrätta en sekundäretablering, ska
inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det
att underrättelsen enligt 1 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

6 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de
förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 1 §
efter det att en sekundäretablering har inrättats, ska
företaget underrätta Finansinspektionen och den behöriga
myndigheten minst en månad innan ändringen genomförs.

Finansinspektionens beslut att vägra godkänna en ändring

7 § Om Finansinspektionen finner att en sådan ändring som har
angetts i en underrättelse enligt 6 § inte får göras, ska
inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att
underrättelsen togs emot. Den behöriga myndigheten ska genast
underrättas om beslutet.

Särskilda bestämmelser om tjänstepensionsförsäkring vid en
sekundäretablering

Underrättelse till Finansinspektionen om uppdrag att meddela
tjänstepensionsförsäkring

8 § När ett försäkringsföretag åtar sig ett uppdrag att meddela
tjänstepensionsförsäkring från en sekundäretablering, ska
företaget lämna en särskild underrättelse till
Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla uppgift om

1. den som i egenskap av arbetsgivare ska betala
försäkringspremierna, och

2. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska
ligga till grund för försäkringarna.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

9 § Om förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda,
ska Finansinspektionen inom tre månader från det att en
underrättelse enligt 8 § togs emot lämna meddelande om
underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där
sekundäretableringen finns.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande
lämnas

10 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när
inspektionen lämnar ett meddelande enligt 9 §.

Underrättelse till försäkringsföretaget om utländska
verksamhetsföreskrifter

11 § Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant
meddelande som avses i 9 § får veta vilka regler för
verksamheten som är tillämpliga i det land där
sekundäretableringen finns, ska inspektionen underrätta
försäkringsföretaget om dessa regler.

När verksamheten får påbörjas

12 § Verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring får
påbörjas efter det att företaget har tagit emot en
underrättelse från Finansinspektionen enligt 11 §, eller i
varje fall två månader efter det att den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen finns har tagit emot
inspektionens meddelande enligt 9 §.

Finansinspektionens beslut om drivande av verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

13 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för företaget att driva verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring, ska inspektionen meddela beslut om
det inom tre månader från det att underrättelsen enligt 8 §
togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

14 § Om en sådan ändring som avses i 6 § innebär att verksamhet
avseende tjänstepensionsförsäkring ska påbörjas, ska 8-13 §§
tillämpas i stället för 6 §.

Allmänna bestämmelser om gränsöverskridande verksamhet

Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att driva
gränsöverskridande verksamhet

15 § Om ett försäkringsföretag som inte är ett
återförsäkringsbolag vill meddela försäkringar från Sverige
eller från en sekundäretablering i ett land inom EES för risker
belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i något annat
EES-land och om detta ska ske utan förmedling av en
sekundäretablering i det andra landet (gränsöverskridande
verksamhet), ska företaget underrätta Finansinspektionen om
det. I underrättelsen ska det anges vilket eller vilka slag av
risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.

Undantag för samförsäkring avseende stora risker

16 § Bestämmelserna i 15 § gäller inte när ett
försäkringsföretag i annan egenskap än ledande
försäkringsgivare deltar i samförsäkring (koassuransavtal)
avseende stora risker.

Med stora risker avses

1. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 4-7 samt 11 och 12,

2. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 14 och 15, om försäkringstagaren är näringsidkare och
den försäkrade risken avser näringsverksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 3, 8-10, 13 och 16, om försäkringstagaren är
näringsidkare och minst två av följande förutsättningar är
uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och
balansräkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer
anställda.

Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger
koncernredovisning, ska förutsättningarna i andra stycket 3
gälla koncernen.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

17 § Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en
underrättelse enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om
underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där den
gränsöverskridande verksamheten ska drivas. Finansinspektionen
ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget har
en tillräcklig kapitalbas enligt bestämmelserna i 7 kap. och en
upplysning om vilka försäkringsklasser företagets tillstånd för
försäkringsrörelse omfattar.

Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande
lämnas

18 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när
inspektionen lämnar ett meddelande enligt 17 §.

När verksamheten får inledas

19 § Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas tidigast
när Finansinspektionen har underrättat företaget enligt 18 §.

Finansinspektionens beslut att inte lämna meddelande till
behörig myndighet

20 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för företaget att driva gränsöverskridande
verksamhet, ska inspektionen inte lämna något meddelande enligt
17 §. Beslut om detta ska fattas inom en månad från det att en
underrättelse enligt 15 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

21 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de
förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 15 §,
efter det att den gränsöverskridande verksamheten har inletts,
ska 15-20 §§ tillämpas.

Särskilda bestämmelser för gränsöverskridande verksamhet
avseende tjänstepensionsförsäkring

22 § I fråga om ett försäkringsföretags uppdrag att genom
gränsöverskridande verksamhet meddela tjänstepensionsförsäkring
ska 8-14 §§ tillämpas. Det som där föreskrivs om
sekundäretablering ska avse gränsöverskridande verksamhet.

Finansinspektionens skyldighet enligt 9 § att lämna meddelande
till behörig myndighet ska vid gränsöverskridande verksamhet
gälla om förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är
uppfyllda. Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om
att försäkringsföretaget har en tillräcklig kapitalbas enligt 7
kap. och en upplysning om vilka försäkringsklasser företagets
tillstånd för försäkringsrörelse omfattar.

Bemyndigande

23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 §
första stycket 1 i övrigt ska innehålla.

4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags
rörelse

Stabilitet

1 § Försäkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens
omfattning och art tillfredsställande soliditet, likviditet och
kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och
rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan
fullgöras.

Information

2 § Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att
teckna en försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art
och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling.
Även andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar ska
ges den information de behöver.

I fråga om tjänstepensionsförsäkringar ska informationen
innehålla uppgifter om försäkringsföretaget och dess verksamhet
samt om de eventuella överenskommelser som ligger till grund
för försäkringarna.

Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de allmänna
försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den
försäkring som avses i brevet.

God försäkringsstandard

3 § Ett försäkringsföretags rörelse ska drivas enligt god
försäkringsstandard.

Försäkringsfrämmande verksamhet

4 § Ett försäkringsföretag får inte driva annan rörelse än
försäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.

Upplåning

5 § Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån
(upplåning) bara om det görs för att effektivisera
kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är motiverat av
försäkringsrörelsen.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får dock
upplåning bara ske om det görs för att tillgodose tillfälliga
likviditetsbehov eller för att uppfylla kraven på en
tillräcklig kapitalbas i 7 kap.

Utöver första och andra styckena krävs att den samlade
upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens
omfattning och kapitalbasens storlek.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om undantag från kravet på att upplåningen
ska vara av ringa betydelse.

Förbud mot att ställa säkerhet för tredje man

6 § I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får
säkerhet inte ställas för tredje man.

Direkt liv- och skadeförsäkringsrörelse i samma företag

7 § Direkt livförsäkringsrörelse får bara förenas med direkt
skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring av
försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse får
dock drivas i samma försäkringsföretag, om sådan verksamhet
samtidigt drevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet
om EES, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som
drivs i samma försäkringsföretag ska hållas åtskilda hos
företaget.

Separation av tjänstepensionsförsäkring

8 § Ett försäkringsföretags förvaltning av tillgångar som
motsvarar dess åtaganden för tjänstepensionsförsäkring ska
hållas åtskild från förvaltningen av företagets övriga
tillgångar.

De försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 1 § för
tjänstepensionsförsäkringar ska hållas åtskilda från
försäkringsföretagets övriga avsättningar.

Första och andra styckena gäller inte sådana försäkringar som
tecknas för egen räkning av en egenföretagare.

Avtal med en jävskrets om tjänster

9 § Ett försäkringsföretag får inte ingå avtal om tjänster på
andra villkor än sådana som företaget normalt tillämpar eller
ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade
med eller till förmån för

1. styrelseledamot eller verkställande direktör i
försäkringsföretaget eller i annat företag i samma koncern,

2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning
inom företaget,

3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller
släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i
1 eller 2,

4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt
upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller

5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1-4 har
ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.

Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet i
verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.

Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande
ställning som avses i första stycket 2.

10 § Försäkringsföretagets styrelse ska behandla ärenden som
avses i 9 § första stycket. Den ska vidare i en förteckning
föra in uppgifter om de avtal som har träffats.

Försäkringar med solidarisk ansvarighet

11 § Försäkringsföretag får inte utan Finansinspektionens
tillstånd meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet.

Förbud mot att förespegla återbäring

12 § Försäkringsföretag får inte förespegla framtida återbäring
som saknar grund i försäkringsavtalet.

Förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller
konkurs

13 § När ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, får det inte meddela nya försäkringar.

Ett försäkringsföretag som har gått i likvidation får dock
meddela sådana livförsäkringar som föranleds av gällande
försäkringsavtal.

Sekretess m.m.

14 § En personuppgift som anger att en försäkringstagare har
vidtagit dispositioner beträffande försäkringsbelopp som
utfaller i framtiden till förmån för någon annan och som
behandlas enligt personuppgiftslagen (1998:204) får inte lämnas
ut till förmånstagaren.

15 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 §
döms till böter eller fängelse i högst ett år.

16 § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk
information som avser en enskild person får inte obehörigen
röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 14 och 15 §§
samt första stycket bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).

Huvudkontor i Sverige

17 § Ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Bemyndiganden

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering som
avses i 1 §,

2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag ska
lämna till försäkringstagarna, till andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar och till dem
som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §,
och

4. villkor för upplåning enligt 5 §.

5 kap. Försäkringstekniska avsättningar,
förlustutjämningsreserv och bestämmande av premier

Försäkringstekniska avsättningars omfattning

1 § Ett försäkringsföretags försäkringstekniska avsättningar
ska motsvara belopp som krävs för att företaget vid varje
tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan
förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.

De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara företagets
ansvarighet för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader
under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i
skadeförsäkringsrörelse (ej intjänade premier och kvardröjande
risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning),

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för
regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till
betalning men inte betalats ut (oreglerade skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala
belopp (garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1
eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad
av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst
försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring),
och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade står placeringsrisken för
(fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär
placeringsrisken).

Beräkning vid solidarisk ansvarighet

2 § Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en
försäkring, ska det vid beräkningen av det enskilda företagets
försäkringstekniska avsättningar beaktas bara den del av
försäkringen som enligt avtal mellan företagen avser det
företaget.

Beräkning av avsättning för ej intjänade premier och
kvardröjande risker

3 § Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att
den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje
försäkringsavtal.

Avsättningen för kvardröjande risker ska avse ett för
försäkringsföretaget beräknat tillägg som utöver avsättningen
för ej intjänade premier behövs för att täcka framtida
kostnader som har samband med ingångna försäkringsavtal.

En försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för
kollektiv beräkning av avsättningarna enligt första och andra
styckena får dock användas, om avsättningen beräknad enligt en
sådan metod ger i stort sett samma resultat som om avsättningen
hade beräknats för varje försäkring.

Beräkning av livförsäkringsavsättning

4 § Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska
beräknas så att den alltid motsvarar summan av avsättningarna
för varje livförsäkringsavtal beräknad enligt 5 §. I
avsättningen ska det tillägg inräknas som behövs för att täcka
alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid.

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för
kollektiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger
i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräknats
för varje försäkring.

5 § Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om
direkt försäkring utgörs av skillnaden mellan det förväntade
kapitalvärdet av företagets framtida utgifter för
försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av de
premier företaget ytterligare kan ha att ta ut för
försäkringsavtalet (prospektiv beräkningsmetod).

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får
användas, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte
blir lägre än om en prospektiv beräkningsmetod hade använts
eller om den metoden inte är möjlig att tillämpa för
försäkringsavtalet.

6 § Beräkningen enligt 4 och 5 §§ ska grundas på antaganden om
dödlighet och andra riskmått, räntesats samt driftkostnader som
var för sig är betryggande.

Beräkning av avsättningar för tjänstepensionsförsäkring

7 § I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de
antaganden som avses i 6 § göras på ett aktsamt sätt.

8 § Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i
verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska göras minst
en gång om året.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag
från första stycket. Beräkningarna ska dock alltid göras minst
vart tredje år.

Beräkning av avsättning för oreglerade skador

9 § För varje anmält försäkringsfall ska en avsättning för
oreglerade skador göras. För att beräkna den totala
avsättningen för försäkringsfall får försäkringsmatematiskt
vedertagna metoder användas, om de leder till en tillräcklig
avsättning med beaktande av försäkringsfallens art.

Utjämningsreserv för kreditförsäkring

10 § Skadeförsäkringsföretag som meddelar försäkring enligt
2 kap. 11 § första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller
motsvarande återförsäkring ska upprätta en utjämningsreserv för
förlusttäckning inom denna försäkringsklass.

Första stycket behöver inte tillämpas av försäkringsföretag
vars årliga premieinkomst av kreditförsäkring understiger fyra
procent av företagets totala premieinkomst och ett belopp
motsvarande 2 500 000 euro.

11 § Avsättningar till utjämningsreserv enligt 10 § ska göras
till dess den totala avsättningen uppgår till ett belopp som
motsvarar 150 procent av den högsta årliga premieintäkten för
egen räkning under de fem föregående räkenskapsåren.
Avsättningarna ska för varje räkenskapsår motsvara 75 procent
av det tekniska överskottet i kreditförsäkringsrörelsen.
Avsättningarna får dock inte överstiga 12 procent av
premieintäkten för egen räkning.

Nedsättning av utjämningsreserven får göras bara för att täcka
ett tekniskt underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa
skadeförsäkringar

12 § Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som
meddelas för längre tid än tio år ska bestämmas på grundval av
sådana antaganden som avses i 6 §, om inte en avvikelse är
försvarlig med hänsyn till försäkringsföretagets ekonomiska
situation.
Bestämmande av premier för tjänstepensionsförsäkringar

13 § Premier för tjänstepensionsförsäkringar ska bestämmas på
grundval av sådana antaganden som avses i 7 §, om inte en
avvikelse är försvarlig med hänsyn till företagets ekonomiska
situation.

Aktuarie

14 § I ett försäkringsföretag ska de försäkringstekniska
utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av
en eller flera aktuarier med den insikt och erfarenhet i dessa
frågor som fordras med hänsyn till omfattningen och arten av
företagets verksamhet.

När en aktuarie har utsetts eller frånträtt sin befattning, ska
styrelsen eller den verkställande direktören genast anmäla
detta för registrering. En sådan anmälan får också göras av
aktuarien.

Återköp och överföring

15 § Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller
överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), ska försäkringsföretaget se till att detta och de
närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av
försäkringsavtalet.
16 § Om en försäkringstagare, som har rätt till återköp eller
överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), vill flytta försäkringens värde till ett annat
försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från vilket
värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de
uppgifter om försäkringen som behövs till det andra företaget.

Bemyndiganden

17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och
beräkning enligt 1-7 och 9 §§, samt

2. villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie enligt
14 § första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
ett enskilt fall besluta om undantag från villkoren om
behörighet och från kravet på aktuarie.

6 kap. Skuldtäckning och placering av tillgångar m.m.

Skuldtäckning i försäkringsrörelse

1 § Ett försäkringsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning
som minst uppgår till ett belopp som svarar mot

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har
ställt hos företaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och
11 §§.

Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt 2-
29 §§.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de
försäkringstekniska avsättningarna inklusive mottagen
återförsäkring och med avdrag för avgiven återförsäkring.
Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska
försäkringsföretagets risktagande, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta att avdrag inte får göras för sådan
återförsäkring. Om den som har tagit emot återförsäkringen är
auktoriserad i ett annat land inom EES, får avdrag inte vägras
av skäl som har sin grund i bristande sundhet i
återförsäkringsföretagets eller försäkringsföretagets finanser.

Riskspridning m.m.

2 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras så
att lämplig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med
beaktande av försäkringsföretagets försäkringsåtaganden och
förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning,
placeras så att företagets betalningsberedskap är
tillfredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.

Tillgångar för skuldtäckning m.m.

Tillåtna tillgångar för skuldtäckning

3 § För skuldtäckning som avses i 1 § får, med de
begränsningar som anges i 4–9 och 12–18 §§, följande
tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska
staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet
svarar för.
2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska
unionen eller utländska stater eller centralbanker svarar
för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk
kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med
befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på
försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om
rättssubjekt som anges i 1–4 svarar för fordran. Ett
försäkringsföretag som ingår i en koncern och vars verksamhet
uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får
för skuldtäckning även använda fordringar som företag inom
koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt skulle
ha betalats för mer än tre månader sedan, får den dock inte
användas för skuldtäckning.

6. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera
premieperioder har avtalats och fordringarna avser premier
som ännu inte ska betalas för andra perioder än den första,
användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot
avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att
åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

7. Skuldförbindelser med säkerhet i företagets
livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.

8. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller
utländskt kreditinstitut.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett
kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd
enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut avses
bank, kreditmarknadsföretag och Svenska
skeppshypotekskassan.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett
utländskt kreditinstitut svarar för.

11. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt
aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar
för.
12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med
aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett
motsvarande utländskt bolag, med undantag av bolag som avses
i 13.

13. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med
aktier, som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett
motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget
har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 15.

14. Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier
eller andra värdepapper utgivna av ett specialföretag.

15. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i
sådan egendom.

16. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt
än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka
panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet.
Panträtten ska ligga inom en viss andel av fastighetens eller
tomträttens värde.

17. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt
än de som anges i 1–4 och 9–11 svarar för och för vilka annan
betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt
har lämnats som säkerhet.

18. Kassa.

19. Andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som
avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt
i specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561)
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de
förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar
som får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av
denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren
som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

20. Beslutad överskjutande skatt.

21. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande
försäkringsföretaget (återförsäkringstagaren) som grundas på
att återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som
motsvarar en avgiven återförsäkring. Lag (2013:583).

Användande av aktier och andelar i dotterföretag

4 § Aktier och andelar i dotterföretag får användas för
skuldtäckning, om dotterföretaget

1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar
som anges i 3 §,

2. är ett publikt försäkringsaktiebolag,

3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag,
värdepappersbolag eller fondbolag, eller

4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3.

Vid tillämpningen av 12-17 §§ ska de tillgångar som tillhör ett
dotterföretag som anges i första stycket 1 behandlas som om
tillgångarna ägts direkt av försäkringsföretaget.

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift
att äga tillgångar som anges i 3 § 15 eller 16 ska få användas
för skuldtäckning, ska byggnader som hör till fastigheter och
tomträtter vara brandförsäkrade.

Användande av överlåtbara värdepapper

5 § Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 4 §
första stycket 1 får användas för skuldtäckning bara om de är
kortfristigt realiserbara eller upptagna till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

Användande av aktier och andra värdepapper utgivna av ett
privat aktiebolag

6 § Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier,
som har getts ut av ett privat aktiebolag, får användas för
skuldtäckning bara om bolaget är ett dotterföretag som anges i
4 § första stycket 1.

Användande av vissa utländska tillgångar

7 § Utländska tillgångar som avses i 3 § 2-4, 8 och 10-13 får
användas för skuldtäckning bara i den utsträckning det följer
av föreskrifter som har meddelats med stöd av 34 § 1 och 2.

Hinder mot användande av tillgångar som belastas av
säkerhetsrätt

8 § Tillgångar får användas för skuldtäckning bara till den del
de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

Användande av fastigheter m.m.

9 § För att tillgångar enligt 3 § 15 ska få användas för
skuldtäckning ska byggnader som hör till fastigheter och
tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som
hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för
skuldförbindelser enligt 3 § 16.

Användande av förlagsbevis och förlagsandelsbevis

10 § Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen
av 12-17 §§ jämställas med tillgångar som anges i 3 § 12 och
13.

Tillåtelse att använda andra tillgångsslag

11 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta att även andra slag av tillgångar än
sådana som anges i 3 § tillfälligt får användas för
skuldtäckning.

Begränsningar för olika tillgångar

Generella begränsningar

12 § Av det belopp som ska skuldtäckas får en andel om
högst

1. 75 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 §
8–11, varav högst 50 procentenheter får motsvaras av
tillgångar som anges i 3 § 11,

2. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 12,

3. 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 13, 15
och 16,

4. 10 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 17,
och

5. 3 procent motsvaras av tillgångar som anges i 3 § 18.

Andra överlåtbara värdepapper än sådana som avses i 3 § 19
och 4 § första stycket 1, och som inte omsätts på någon
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES,
får uppgå till högst 10 procent av de tillgångar som används
för skuldtäckning.

Vid tillämpningen av första stycket ska även beaktas ett
försäkringsföretags indirekta ägande av tillgångar genom dess
innehav av andelar i värdepappersfonder eller specialfonder
eller placeringar i fondföretag som används för
skuldtäckning. Lag (2013:583).

Beslut om undantag

13 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om tillfälliga undantag från de
begränsningar som anges i 12 § första och andra styckena. Om
det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen också besluta
om undantag, som inte är tillfälliga, från begränsningarna i 12
§ första stycket 1-4.

Sådana undantag som anges i första stycket får även beslutas om

1. det på grund av ändrade antaganden om ränta krävs en
väsentlig ökning av livförsäkringsavsättningarna,

2. en anpassning till begränsningarna i 12 § första och andra
styckena skulle medföra väsentliga men för
kapitalförvaltningen, och

3. försäkringsföretaget har särskilda förutsättningar för att
tillgodose kraven i 2 § andra meningen.

Begränsningar för enhandsengagemang

Generella begränsningar

14 § Värdet av en enskild placering får motsvara högst följande
andelar av det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt
eller byggnad eller av en grupp av sådan egendom, om egendomen
eller egendomarna är belägna på ett sådant sätt att de från
risksynpunkt utgör en investering. Motsvarande ska gälla för
andelar i sådan egendom.

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra
värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer
eller skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om
inte något annat följer av 3 eller 4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra
värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer
eller skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om
denne är sådant rättsubjekt som anges i 3 § 9 eller 10. Det
sammanlagda innehavet av sådana tillgångar får uppgå till högst
fyrtio procent av det belopp som ska skuldtäckas. Andelen
aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med aktier
från samma emittent får dock inte överstiga fem procent av det
belopp som ska skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser
från samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer eller motsvarande
utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket
2-4 som härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå
till högst tjugofem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

Grupper av emittenter m.m.

15 § Begränsningarna i 14 § första stycket 2-4 ska tillämpas på
motsvarande sätt för grupper av emittenter eller låntagare med
inbördes anknytning. Med en sådan grupp avses två eller flera
fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från
risksynpunkt därför att någon av dem har direkt eller indirekt
ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen eller
därför att de utan att stå i sådant förhållande har sådan
inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan
råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av
finansiella problem.

Undantag

16 § Begränsningarna i 14 § 2 och 3 gäller inte sådana i 3 § 1-
5 angivna tillgångar som får användas för skuldtäckning.

Beslut om undantag

17 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om tillfälliga undantag från de
begränsningar som anges i 14 §.

Lokalisering av tillgångar

18 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska, i fråga
om skadeförsäkring, finnas inom EES om risken är belägen inom
EES och, i fråga om livförsäkring, finnas inom EES om
försäkringsföretagets verksamhet utövas inom EES. För risker
och verksamhet utanför EES ska de tillgångar som används för
skuldtäckning finnas i Sverige.

Trots första stycket får tillgångar finnas utanför EES eller, i
fall som avses i första stycket andra meningen, inom EES, om
det inte kan antas försämra förmånsrätten enligt 4 a §
förmånsrättslagen (1970:979) och lokaliseringen även i övrigt
är betryggande.

Valutamatchning

19 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras
så att risken för valutakursförluster begränsas.

Placering av tillgångar i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring

Aktsamhet

20 § Bestämmelserna i 3 och 5-13 §§ gäller inte för tillgångar
som svarar mot försäkringstekniska avsättningar i verksamhet
avseende tjänstepensionsförsäkring. För sådana tillgångar
gäller, utöver de begränsningar som följer av 2, 4 och 14-19 §§
samt av 21 §, att de ska placeras på det sätt som bäst gagnar
de ersättningsberättigades intressen och också i övrigt på ett
aktsamt sätt.

Begränsningar

21 § Av det belopp som ska skuldtäckas i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring får en andel på högst

1. tio procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier samt obligationer och andra
skuldförbindelser, om värdepapperen eller skuldförbindelserna
inte är föremål för handel på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför EES,

2. tre procent utgöras av kontanta medel,

3. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier samt obligationer och andra
skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om denne
i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till
försäkringsföretaget (uppdragsgivande företag), och

4. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 3 och
som har getts ut av företag i en grupp av emittenter eller
låntagare som ett uppdragsgivande företag ingår i och som har
en sådan inbördes anknytning som avses i 15 §.

Undantag från begränsningarna

22 § Begränsningarna i 21 § 3 och 4 gäller inte sådana
tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar
för.

Beslut om undantag

23 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om undantag från de begränsningar som
anges i 21 § 1 och 2.

Tillämpning av utländska placeringsregler

24 § Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär
begränsningar för ett försäkringsföretags placering av
tillgångar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring
utöver de bestämmelser som framgår av detta kapitel, ska ett
försäkringsföretag som driver sådan verksamhet där, på begäran
från behörig myndighet i det landet, tillämpa även de utländska
bestämmelserna.

Placering av tillgångar motsvarande villkorad återbäring och
fondförsäkringsåtaganden

25 § Bestämmelserna i 2, 3 och 5-19 §§ gäller inte för
tillgångar som svarar mot avsättningar för villkorad återbäring
och för fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär
placeringsrisken. Sådana tillgångar ska placeras på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till åtagandets karaktär.

I verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring ska de
tillgångar som avses i första stycket placeras på det sätt som
bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och också i
övrigt på ett aktsamt sätt samt i enlighet med 21 § 3 och 4
samt 22 §.

Placering av tillgångar i återförsäkringsverksamhet

26 § Bestämmelserna i 3-19 §§, med undantag för 3 § första
stycket 14, gäller inte för återförsäkringsbolag. För ett
sådant bolag gäller, utöver de begränsningar som följer av 2 §
och 3 § första stycket 14, att skuldtäckningstillgångarna ska
placeras så att bolaget på ett lämpligt sätt kan anpassa sig
till ändrade ekonomiska omständigheter och till katastrofer som
får betydande följder för bolaget. Placeringar i tillgångar som
inte handlas på en reglerad marknad eller motsvarande marknad
utanför EES ska hållas på aktsamma nivåer.

Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning

Värdering till verkligt värde

27 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas
till verkligt värde. Från detta värde ska avdrag göras för
skulder som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Värdering av aktier i vissa dotterbolag

28 § För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 4 §
första stycket 1 används för skuldtäckning, får inte
fastställas högre värde än det som skulle ha fastställts för
tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder, om
de ägts direkt av försäkringsföretaget. Om försäkringsföretaget
inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas bara så stor
del av tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.

Fordringar på någon annan än försäkringstagare

29 § Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska beaktas
bara till den del de överstiger belopp som gäldenären har att
fordra av försäkringsföretaget.

Register över tillgångar som används för skuldtäckning

30 § Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje
tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning
och tillgångarnas värde.

Om 4 kap. 8 § är tillämplig på försäkringsföretagets
verksamhet, ska företaget föra ett särskilt register för de
tillgångar som används för skuldtäckning i verksamheten
avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som har antecknats i ett register har upplåtits
med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för
skuldtäckning, ska detta antecknas i registret.

Förmånsrätt

31 § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979)
följer med fordran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller

2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal
inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i
sådana register som anges i 30 § när företaget försätts i
konkurs eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt
efter sådan fordran som anges i första stycket.

Derivatinstrument

32 § Optioner och terminskontrakt eller andra liknande
finansiella instrument får användas för att sänka den
finansiella risken i ett försäkringsföretag eller för att i
övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar.

Placering av premier för fondförsäkring

33 § Premier för fondförsäkringar ska placeras i andelar i
sådana till försäkringen anknutna fonder som försäkringstagaren
eller den försäkrade från tid till annan bestämmer.
Försäkringsföretaget får begränsa antalet fonder i vilka
premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara
användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för
utbetalning eller betalning av kostnader enligt
försäkringsavtalet.

Bemyndiganden

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. vilka utländska stater, utländska centralbanker och
internationella organisationer som ska omfattas av 3 § 2 och 4,

2. i vilka stater de rättssubjekt som anges ska vara belägna
eller ha sitt säte enligt 3 § 3, 8 och 10-13,

3. förutsättningar för användningen av tillgångar utgivna av
ett specialföretag enligt 3 § 14,

4. vilket värde som tillgångar som anges i 3 § 15 högst får tas
upp till,

5. värdering av fastigheter och tomträtter samt inom vilken
andel av värdet panträtten ska ligga enligt 3 § 16,

6. lämplig riskspridning inom de ramar som anges i 14 §,

7. lokalisering av tillgångar enligt 18 § andra stycket,

8. högsta tillåtna valutakursrisk enligt 19 §,

9. värdering till verkligt värde enligt 27 §, och

10. användning av derivatinstrument enligt 32 §.

7 kap. Kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp

Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 § Ett försäkringsföretag ska vid varje tidpunkt, utöver
tillgångar som krävs för skuldtäckning enligt 6 kap. 1 §, ha en
tillräcklig kapitalbas.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen uppgå minst till en
nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens omfattning
och art (solvensmarginalen) enligt 7-16 §§. Kapitalbasen ska
dock aldrig vara mindre än det garantibelopp som anges i 17-20
§§.

Kapitalbasens sammansättning

2 § Kapitalbasen får omfatta följande poster:

1. inbetalt aktiekapital, garantikapital eller
verksamhetskapital,

2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, och

3. obeskattade reserver.

För skadeförsäkringsföretag får utjämningsreserven som ska
skuldtäckas enligt 6 kap. 1 § inte ingå i kapitalbasen.

För skadeförsäkringsföretag som tillämpar diskontering av
försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador ska, i
fråga om försäkring som avses i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 3-18 och motsvarande återförsäkring, kapitalbasen
minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskonterade
försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som
avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt
motsvarande återförsäkring ska diskontering av de annuiteter
som ingår i avsättningarna göras.

Beslut om att andra poster får ingå i kapitalbasen

3 § Om inte något annat följer av 2 § andra stycket, 17 § andra
stycket och 18 § andra stycket, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta att också andra poster än de som anges i 2
§ första stycket får ingå i kapitalbasen.

Avräkning från kapitalbasen

4 § Från kapitalbasen enligt 2 § ska försäkringsföretaget i de
fall som avses i andra stycket räkna av det bokförda värdet av
aktierna eller av det som har skjutits till i annan form
(tillskott) i

1. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för
elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande
utländska företag,

2. ett utländskt återförsäkringsföretag,

3. ett försäkringsholdingföretag, eller

4. ett finansiellt institut.

En sådan avräkning ska göras om

1. försäkringsföretagets ägarandel överstiger 10 procent av
företagets egna kapital, eller

2. försäkringsföretagets ägarandel understiger 10 procent av
företagets egna kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger
10 procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i
företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana
tillskott överstiger 10 procent av försäkringsföretagets
kapitalbas, eller

b) företaget är ett intresseföretag eller försäkringsföretaget
direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller
av samtliga röster i företaget.

5 § Avräkning enligt 4 § ska inte göras för tillskott som avser
företag som omfattas av samma beräkning av gruppbaserad
ekonomisk ställning som försäkringsföretaget enligt 9 kap. 5 §.
Avräkning ska inte heller göras för tillskott som avser företag
som gemensamt med försäkringsföretaget omfattas av tillsyn
enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.

Kapitalbas när liv- och skadeförsäkringsrörelse drivs i samma
företag

6 § Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse
drivs i samma försäkringsföretag enligt 4 kap. 7 § första eller
andra stycket, ska kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen
respektive skadeförsäkringsrörelsen beräknas och redovisas
separat.

Solvensmarginal för skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse

Utgångspunkter för beräkning av solvensmarginal

7 § Solvensmarginalen ska för skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse bestämmas med utgångspunkt i premieindex
eller skadeindex.

Vid beräkningen ska premie-, ersättnings-, avsättnings- och
regressbelopp som avser försäkringsklasserna i 2 kap. 11 §
första stycket klasserna 11-13 eller motsvarande återförsäkring
ökas med 50 procent.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att
statistiska metoder används för att bestämma andelen premier,
ersättningar, avsättningar och regressbelopp avseende de
försäkringsklasser eller motsvarande återförsäkring som anges i
andra stycket.

Premieindex

8 § Premieindex grundas på det högsta av

1. ett belopp som uppgår till under det föregående
räkenskapsåret förfallna premier brutto för direkt försäkring
och mottagen återförsäkring med avdrag för dels däri ingående
skatter och avgifter, dels premier för under samma tid
annullerade försäkringsavtal, eller

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.

Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet
enligt första stycket, till den del beloppet motsvarar högst
femtio miljoner euro eller det högre belopp, grundat på
förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som
Europeiska kommissionen årligen tillkännager, och sexton
procent av återstoden.

Skadeindex

9 § Skadeindex grundas på ett belopp bestående av

1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller
kostnader för utförd assistans i direkt försäkring och mottagen
återförsäkring för vart och ett av de tre föregående
räkenskapsåren med avdrag för mottagna regressbelopp under
samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i
direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid det
föregående räkenskapsårets utgång minskad med en tredjedel av
avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäkring
och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod som
slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den
del beloppet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen
tillkännager, och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring
eller försäkring som omfattar risker till följd av storm, hagel
eller frost, ska beräkningen enligt första stycket göras på
grundval av de sju föregående räkenskapsåren.

Beräkning av solvensmarginal

10 § Solvensmarginalen utgörs av det högsta av premieindex
eller skadeindex, multiplicerat med en kvot som för de tre
närmast föregående räkenskapsåren motsvarar förhållandet
mellan, å ena sidan, summan av utbetalda ersättningar och
förändringen i avsättningen för oreglerade skador efter avdrag
för återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av
utbetalda ersättningar och förändringen i avsättningen för
oreglerade skador utan avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten
får dock inte understiga 0,5.

Om försäkringsföretagets verksamhet inte har pågått så länge
som förutsätts enligt bestämmelserna om skadeindex, ska
solvensmarginalen beräknas med utgångspunkt i premieindex.

11 § Om den beräknade solvensmarginalen för ett
försäkringsföretag är lägre än föregående års solvensmarginal,
ska solvensmarginalen i stället bestämmas till
solvensmarginalen för föregående år multiplicerad med
förhållandet mellan de tekniska avsättningarna för oreglerade
skador vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret
och de tekniska avsättningarna för oreglerade skador i början
av det närmast föregående räkenskapsåret. Vid beräkningarna ska
återförsäkring inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvoten
får inte överstiga 1,0.

Solvensmarginal för livförsäkringsrörelse

Beräkning av solvensmarginal

12 § Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 12
§ klasserna I a, II och III utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar
enligt 5 kap. 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell
eller försäkringsteknisk risk för försäkringsföretaget, utan
avdrag för avgiven återförsäkring (bruttoavsättning)
multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det
föregående räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska
avsättningar efter avdrag för avgiven återförsäkring och
bruttoavsättningen; faktorn får dock inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt
beräknade på det sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska
täcka driftkostnaderna är bestämt för längre tid än fem år,
eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för företaget
som inte är oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor
multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det
föregående räkenskapsåret mellan de positiva risksummorna efter
avdrag för avgiven återförsäkring och de positiva risksummorna
utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga 0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är
hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår som
inte är förenade med någon placeringsrisk för
försäkringsföretaget och där det belopp som ska täcka
driftkostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av
första stycket 3 i stället för tre tiondels procent gälla en
tiondels procent om försäkringstiden är högst tre år och femton
hundradels procent om försäkringstiden är längre än tre år men
högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar

13 § Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar
som avses i 2 kap. 12 § klass IV ska bestämmas till summan av
ett belopp beräknat enligt 12 § första stycket 1 och
solvensmarginalen enligt 7-11 §§.

Solvensmarginalen för tilläggsförsäkringar

14 § Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 12 §
klass I b (tilläggsförsäkring) ska beräknas enligt 7-11 §§.

Beslut angående avgiven återförsäkring

15 § Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande
utsträckning sedan det föregående räkenskapsåret eller om
avtalen leder till en endast obetydlig risköverföring, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag
som har gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas.
Om den som har tagit emot återförsäkringen är auktoriserad i
ett annat land inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin
grund i bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser.

Beslut angående belopp som kan återfås från specialföretag

16 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att
belopp som kan återfås från ett specialföretag enligt avtal om
riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen.

Garantibeloppets storlek och absoluta krav på sammansättningen
av kapitalbasen

Skadeförsäkringsrörelse

17 § För direkt skadeförsäkringsrörelse ska garantibeloppet
enligt 1 § andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar
två miljoner euro eller det högre belopp, grundat på
förändringar i det europeiska konsumentprisindexet som
Europeiska kommissionen årligen tillkännager. Om rörelsen
omfattar försäkring eller risk som hänför sig till någon av
klasserna 10-15 som anges i 2 kap. 11 § första stycket, ska
dock garantibeloppet uppgå till ett belopp motsvarande tre
miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i
det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska
kommissionen årligen tillkännager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen
motsvaras av poster som anges i 2 § första stycket 1-3, med den
begränsning som följer av andra stycket, och, efter godkännande
från Finansinspektionen, dolda nettoreserver som har uppkommit
genom värdering av tillgångar i den utsträckning sådana dolda
reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma gäller
garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen.

Livförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse

18 § För direkt livförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse ska garantibeloppet enligt 1 § andra
stycket uppgå till ett belopp som motsvarar tre miljoner euro
eller det högre belopp, grundat på förändringar i det
europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen
årligen tillkännager.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen
motsvaras av poster som anges i 2 § första stycket 1-3 och,
efter tillstånd av Finansinspektionen, dolda nettoreserver som
har uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning
sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma
gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen.

Garantibelopp när direkt skadeförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse drivs i samma försäkringsföretag

19 § Om ett försäkringsföretag driver både direkt
skadeförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse, gäller
kravet på ett garantibelopp på tre miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen
tillkännager, om verksamheten avseende återförsäkring är av
sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10
procent av samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro,
eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår
till mer än 10 procent av samtliga försäkringstekniska
avsättningar.

Beslut om nedsättning av garantibelopp

20 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta att garantibeloppet för ett ömsesidigt
försäkringsbolag eller en försäkringsförening sätts ned med
högst en fjärdedel.

Bemyndiganden

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av
poster i kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt
2, 4 och 5 §§ samt 9 kap. 4 §,

2. motsvarande höjning av beräkningskriterierna för
solvensmarginalen i fråga om återförsäkring för andra
försäkringsklasser än de motsvarande klasserna i 2 kap. 11 §
första stycket klasserna 11-13 enligt 7 § andra stycket,

3. beräkning av kostnader för utförd assistans och annan
beräkning av solvensmarginalen för sjukränta enligt 7-11 §§,

4. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av
livförsäkring enligt bestämmelserna för livförsäkring i 12 §,

5. beräkning av solvensmarginalen för sjuk- och
olycksfallsförsäkring enligt 13 §, och

6. höjning av garantibeloppet för återförsäkring enligt 18 §
första stycket.

8 kap. Riktlinjer och beräkningsunderlag

Försäkringstekniska riktlinjer

1 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa
försäkringstekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla
principerna för hur

1. premier bestäms,

2. försäkringstekniska avsättningar beräknas,

3. försäkringar återköps och belånas,

4. återbäring till försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade fördelas,

5. återförsäkring avges och tas emot, och

6. soliditeten ska tillgodoses.

2 § Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in
till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för
de konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget
samt för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar.

Första och andra styckena gäller också vid ändring av
försäkringstekniska riktlinjer.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

3 § De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med
ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska
innehålla de antaganden som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska
återköpsvärden och belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och
begränsningarna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, och

4. soliditetsreserver.

Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av
något annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett
sådant beräkningsunderlag, får försäkringsföretaget helt eller
delvis avstå från att göra det.

Placeringsriktlinjer

4 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa
placeringsriktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna
för placering av samtliga tillgångar och särskilt redovisa
principerna för placering av de tillgångar som används för
skuldtäckning.

5 § Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en
livförsäkring i försäkringsföretaget ska informeras om det
huvudsakliga innehållet i placeringsriktlinjerna, om det inte
med hänsyn till försäkringens särskilda beskaffenhet eller av
något annat särskilt skäl saknas anledning till sådan
information. Avser verksamheten tjänstepensionsförsäkring, ska
informationen ges även till andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringen.

6 § Bestämmelserna i 2 § om försäkringstekniska riktlinjer ska
gälla för placeringsriktlinjer i försäkringsföretag som
meddelar tjänstepensionsförsäkring.

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

7 § Ett försäkringsföretag som driver direkt försäkringsrörelse
ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av
intressekonflikter mellan företagets intressenter.

Styrelsens ansvar för riktlinjer

8 § Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer,
placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av
intressekonflikter. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna
följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras.

Bemyndiganden

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. vad en redogörelse enligt 2 § ska innehålla,

2. omfattningen av skyldigheten enligt 5 § att lämna
information om placeringsriktlinjer och vilka försäkringar som
inte ska omfattas av den skyldigheten, och

3. vilka uppgifter som placeringsriktlinjer enligt 6 § ska
innehålla.

9 kap. Försäkringsgrupper

Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp

1 § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsföretag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är
försäkringsgivare,

b) en annan försäkringsgivare med vilken försäkringsföretaget
har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är

a) ett försäkringsholdingföretag,

b) ett moderföretag som inte är ett reglerat företag och som
tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är ett
reglerat företag med huvudkontor inom EES, och andra företag
utgör ett finansiellt konglomerat, eller

c) en annan utländsk försäkringsgivare med hemvist utanför
EES, eller

3. ett försäkringsföretag och dess moderföretag som är ett
annat företag än som avses i 1 och 2
(försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet).

Bestämmelserna i detta kapitel som gäller intresseföretag ska
även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller
intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt
uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga
röster. Lag (2013:672).

2 § En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även

1. försäkringsföretagets andra dotterföretag och
intresseföretag,

2. andra företag än försäkringsgivare med vilka
försäkringsföretaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam
ledning,

3. företag som försäkringsföretaget är dotterföretag eller
intresseföretag till,

4. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som
avses i 2 och 3, och

5. företag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam
ledning med företag som avses i 2 och 3.

Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen

3 § Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket ska
ha god kontroll över affärshändelser och avtal med andra
företag inom försäkringsgruppen samt över deras påverkan på
försäkringsföretagets ekonomiska ställning, så att kraven
enligt 4 kap. 1 § kan tillgodoses.

Kravet på god kontroll gäller även affärshändelser och avtal
mellan försäkringsföretaget och en fysisk person som har ett
kvalificerat innehav av aktier i ett försäkringsaktiebolag
eller en nära förbindelse med ett försäkringsföretag eller ett
annat företag inom försäkringsgruppen.

Gruppbaserat kapitalkrav

4 § Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket 1
ska, utöver det som följer av 7 kap. 1 §, ha en kapitalbas som
är tillfredsställande med hänsyn till andra företag i
försäkringsgruppen (gruppbaserad kapitalbas). När denna
kapitalbas bestäms ska 7 kap. 2-4 §§, 5 § första meningen, 17 §
andra stycket första meningen och 18 § andra stycket första
meningen tillämpas.

Den gruppbaserade kapitalbasen ska uppgå till en nivå som är
tillräcklig med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen
(gruppbaserad solvensmarginal). När den gruppbaserade
solvensmarginalen bestäms ska 7 kap. 7-16 §§ tillämpas.

Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning

5 § Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket 1 och
2 ska göra en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och
solvensmarginal för att bestämma den ekonomiska ställningen med
hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen. Beräkningen ska
göras enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod. Om det
finns skäl för det får beräkningen i stället göras enligt en
konsolideringsmetod.
Vid beräkningen ska dotterföretag och intresseföretag som är
försäkringsföretag beaktas proportionellt efter
försäkringsföretagets innehav, om inte särskilda skäl talar för
att de ska beaktas till en annan andel.
Beräkningen ska särskilt tillgodose att avdrag från
kapitalbasen görs för dels tillgångar som får ingå i
kapitalbasen hos ett annat försäkringsföretag i
försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom
gruppen.
Gruppbaserad redovisning

6 § Ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket ska
upprätta och till Finansinspektionen ge in en särskild
redovisning som omfattar försäkringsgruppen (gruppbaserad
redovisning).

En gruppbaserad redovisning ska innehålla en sammanställning av
sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §. I
de fall som avses i 1 § första stycket 1 och 2 ska
redovisningen även innehålla en sådan beräkning som avses i
5 §. Redovisningen ska i det fall som avses i 1 § första
stycket 2 upprättas som om moderföretaget är ett
försäkringsföretag och särskilt visa detta moderföretags
fördelning av kapitalet inom koncernen och intresseföretag.

Undantag från gruppbaserad redovisning

7 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag helt eller delvis ska undantas från
skyldigheten att upprätta och ge in en gruppbaserad redovisning
enligt 6 §, om företaget

1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande
sammanställning som upprättas av ett annat företag, och

2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande
med hänsyn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.

8 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
företag helt eller delvis ska utelämnas från en gruppbaserad
redovisning enligt 6 §, om

1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns
rättsliga hinder för överföring av nödvändig information,

2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med
tillsynen, eller

3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till
syftet med tillsynen att låta företaget omfattas av
redovisningen.

8 a § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av
likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över
försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och
tillsyn av konglomerat, särskilt med avseende på tillsyn på
grund av riskbedömning, får Finansinspektionen, efter samråd
med berörda behöriga myndigheter, medge undantag från detta
kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara
behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för
konglomerat.

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av
likvärdiga bestämmelser om extra tillsyn över
försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp och om
tillsyn av finansiella företagsgrupper, särskilt med avseende
på tillsyn på grund av riskbedömning, får Finansinspektionen,
efter samråd med den myndighet som ansvarar för tillsyn av
den finansiella företagsgruppen, medge undantag från detta
kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara
behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största
sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen (2006:531) om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten,
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om sådana
beslut som inspektionen fattar enligt första eller andra
stycket. Lag (2013:672).

Information till försäkringsföretag som ska upprätta en
gruppbaserad redovisning

9 § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och
2 §§ och sådana fysiska personer som avses i 3 § andra stycket
ska till ett försäkringsföretag som avses i 1 § första stycket
lämna de uppgifter som behövs för att upprätta en gruppbaserad
redovisning som uppfyller kraven i denna lag och föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna ska lämnas på
försäkringsföretagets begäran så snart det kan ske.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket gäller även en
juridisk eller fysisk person i förhållande till ett sådant
utländskt företag inom EES som ska upprätta en gruppbaserad
sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på
Europaparlamentets och rådets direktiv nr 98/78/EG av den 27
oktober 1998 om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår
i en försäkringsgrupp.

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag

10 § Den som ingår i ledningen för ett
försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för
att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara
lämplig för en sådan uppgift. Lag (2013:672).

Tystnadsplikt

11 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett
företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta
kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller
hos en person som enligt 9 § ska lämna uppgifter, får inte
obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller
utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet

12 § Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt
detta kapitel får sådan kunskap som avses i 11 §, är skyldigt
att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till
företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om
förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledare eller
om det i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på
framställning av en annan stat eller mellanfolklig domstol
begärs av åklagare.

Meddelandeförbud

13 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter
enligt 12 § får förordna att företaget samt dess
styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller
för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 12 §
eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en
internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas bara
om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ansökt om
rättslig hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till dess
syfte, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att
förordnandet ska upphöra.

Ansvar

14 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot
ett meddelandeförbud enligt 13 § döms till böter.

Bemyndiganden

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av
poster i den gruppbaserade kapitalbasen samt hur den i övrigt
ska beräknas enligt 4 §,

2. metodernas användning och innehåll vid beräkning av
gruppbaserad ekonomisk ställning enligt 5 §, och

3. den gruppbaserade redovisningens utformning och innehåll
samt när handlingarna ska ges in till Finansinspektionen enligt
6 §.

10 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd
Avtal om överlåtelse

1 § Ett försäkringsföretag (det överlåtande företaget) får helt
eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan
försäkringsgivare (den övertagande försäkringsgivaren).
Överlåtelse får ske till

1. ett svenskt försäkringsföretag, eller

2. en utländsk försäkringsgivare som har tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller som är auktoriserad i ett
land inom EES.

Försäkringsbestånd får överlåtas även om det överlåtande
företaget har gått i likvidation.

Stämmans godkännande

2 § Ett avtal mellan försäkringsföretag om överlåtelse av
försäkringsbestånd ska för att bli giltigt godkännas av stämman
i det överlåtande företaget.

Handlingar som ska hållas tillgängliga för stämman

3 § Följande handlingar ska hållas tillgängliga för aktieägarna
och de röstberättigade i det överlåtande företaget under minst
en vecka före den stämma vid vilken frågan om godkännande av
överlåtelseavtalet ska behandlas samt läggas fram på stämman:

1. ett förslag till stämmobeslut,

2. avtalet om överlåtelse,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan
vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för
företaget och för försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse
enligt 3, samt

5. om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman,

a) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast
fastställda balans- och resultaträkningarna, försedd med en
anteckning om stämmans beslut om företagets vinst eller
förlust,

b) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen
avser,

c) en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana
händelser efter det att årsredovisningen lämnades som är av
väsentlig betydelse för företagets ställning, och

d) ett yttrande över den redogörelse som avses i c,
undertecknat av företagets revisorer.

Handlingarna ska genast sändas till de aktieägare och de
röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.

Registrering av stämmans godkännande

4 § När ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har
godkänts av stämman, ska det överlåtande företaget anmäla
stämmans beslut för registrering.

Om en anmälan enligt första stycket inte har gjorts inom fyra
månader från beslutet eller om Bolagsverket genom ett beslut
som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller
vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av
försäkringsbeståndet fallit. Om en talan mot stämmans beslut
har ogillats, ska tiden dock räknas från den dag när domen vann
laga kraft.
Tillstånd till överlåtelse

5 § Ett försäkringsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal
med tillstånd av Finansinspektionen.

Ansökan om tillstånd till verkställighet

6 § Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal
ska göras av såväl det överlåtande företaget som den
övertagande försäkringsgivaren. Ansökningarna ska ges in till
Finansinspektionen inom fyra månader från det att
stämmobeslutet i det överlåtande företaget om godkännande av
överlåtelseavtalet registrerades.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna
och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
dem.

Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om
de har avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om
överlåtelse har fallit.

Förutsättningar för tillstånd

7 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska ges, om

1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte försämras,

2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som
krävs sedan överlåtelsen har beaktats, varvid hänsyn har tagits
till sådant undantag som kan ha medgetts i enlighet med 5 kap.
16 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, och

3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där
åtaganden ska fullgöras samtycker till överlåtelsen eller inte
har yttrat sig.

Om den övertagande försäkringsgivaren saknar tillstånd att
driva försäkringsverksamhet i Sverige, ska kapitalbasen intygas
av tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet avses, för EES-
försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och,
för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den
behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar
försäkringsgivarens soliditet.

Föreläggande om kompletterande utredning

8 § Finansinspektionen får förelägga det överlåtande företaget
eller den övertagande försäkringsgivaren att komma in med den
ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska
kunna fastställa att den rätt som tillkommer försäkringstagarna
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte
försämras.

Kungörande av ansökan

9 § Om ansökan inte ska avslås genast, ska Finansinspektionen i
Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
inspektionen finner lämpliga kungöra ansökans innehåll med
uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd
har träffats och var avtalet och annan utredning hålls
tillgängliga.

Kungörelsen ska innehålla föreläggande för de försäkringstagare
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar som
berörs av överlåtelsen att på bestämd tid, minst en månad efter
kungörelsen, hos Finansinspektionen anmäla om de har något att
invända mot ansökan.

Yttrande från behörig myndighet

10 § Innan tillstånd lämnas, ska Finansinspektionen ge den
behöriga myndigheten i det land där risker är belägna eller där
åtaganden ska fullgöras tillfälle att yttra sig. Om
överlåtelsen avser försäkringsavtal som har träffats genom en
sekundäretablering i ett annat land, ska även den behöriga
myndigheten i det landet ges tillfälle att yttra sig.

När ansökan får prövas

11 § Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att
verkställa överlåtelseavtalet när myndigheterna som avses i 10
§ har yttrat sig eller, om de inte har yttrat sig, tre månader
från det att den utländska myndigheten tog emot
Finansinspektionens meddelande.

Registrering av tillstånd till verkställighet

12 § När tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet har
lämnats, ska den övertagande försäkringsgivaren genast anmäla
beslutet för registrering. Om den övertagande
försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare, ska
anmälan göras av det överlåtande företaget.

Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registrering
har skett övergår ansvaret för det överlåtna
försäkringsbeståndet på den övertagande försäkringsgivaren.

Underrättelser från den övertagande försäkringsgivaren

13 § Om överlåtelsen sker till ett försäkringsföretag eller en
utländsk försäkringsgivare med tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige ska, sedan överlåtelsen har
verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en
underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare som
berörs av den. Finansinspektionen får i ett enskilt fall
besluta på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.

Kungörande av beståndsöverlåtelser i ett annat land inom EES

14 § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som har
överlåtits ingår risker som är belägna i eller åtaganden som
ska fullgöras i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen
offentliggöra den tillåtna överlåtelsen i det landet enligt
bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på
motsvarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen
inte offentliggöra beslutet där.

Talan i konkurs om återgång av överlåtelseavtal

15 § Om det överlåtande företaget försätts i konkurs sedan
tillstånd till överlåtelsen har getts, ska, vid tillämpning av
det som föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan
om återgång av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta
kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa avtalen
gavs.

Särskilda bestämmelser om överlåtelse av livförsäkringsbestånd
vid likvidation eller konkurs

16 § När ett livförsäkringsföretag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, ska beståndet av livförsäkringar om möjligt
överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare som anges
i 1 § första stycket.

17 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal vid
likvidation eller konkurs ska ges om de förutsättningar som
anges i 7 § första stycket 2 och 3 och andra stycket är
uppfyllda. I fråga om ett sådant avtal gäller i övrigt 8-15 §§.

11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsaktiebolag

Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag

1 § För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för
aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna
lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i
aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska
i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som
gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i
aktiebolagslagen.

I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om
Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla
Finansinspektionen:

1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket
aktiebolagslagen, och

2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen.

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med
särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för
försäkringsaktiebolag. Lag (2014:552).

Hinder mot bildande

2 § Om teckning av aktier innebär att någon som inte har
prövats enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett
kvalificerat innehav i försäkringsaktiebolaget, får bolaget
inte bildas utan att en sådan prövning görs. Om personen vid
den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte bildas.

Bolagsordningens innehåll

3 § Ett försäkringsaktiebolags bolagsordning ska, utöver det
som följer av 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla
uppgift om huruvida

1. rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen
återförsäkring, och

2. bolaget ska driva försäkringsrörelse utanför EES.

I ett livförsäkringsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 §
aktiebolagslagen, att det i bolagsordningen ska anges hur
bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat
sätt täcka bolagets förlust.

Bolagsstämma

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

4 § Den skyldighet att kalla till bolagsstämma som
Bolagsverket har enligt 7 kap. 17 § andra stycket
aktiebolagslagen (2005:551) ska för försäkringsaktiebolag i
stället gälla för Finansinspektionen. Lag (2013:745).

Inskränkning av beslutanderätten

5 § Utöver 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag inte får fatta ett
beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en
aktieägare eller någon annan till nackdel för de
försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

Talan mot bolagsstämmobeslut

6 § Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för
försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får
föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de
försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.

Bolagets ledning

Styrelsen

7 § I stället för 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller
att ett försäkringsaktiebolag ska ha en styrelse med minst tre
ledamöter. I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut
vinst ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer
som varken är anställda i bolaget eller anställda eller
styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som
bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska
minst en av styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna
eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Sådan
styrelseledamot får inte vara

1. aktieägare i bolaget,

2. anställd i bolaget, eller

3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.

Arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan
bolagsorganen

7 a § Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen
(2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen
fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller
även för styrelsen i ett privat försäkringsaktiebolag.
Detsamma gäller skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § samma lag
för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de
uppgifter som anges i denna paragraf. Lag (2014:552).

Uppgifter inför styrelseval

8 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett
försäkringsaktiebolag lämna uppgift till stämman om vilka
uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Verkställande direktör

9 § I stället för 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att styrelsen i ett försäkringsaktiebolag ska utse en
verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte
vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

10 § För försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska
andra stycket tillämpas i stället för 8 kap. 23 § andra stycket
och 34 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551).

Bestämmelserna om jäv i 8 kap. 23 § första stycket 3 och 34 §
första stycket 3 aktiebolagslagen gäller inte om

1. försäkringsaktiebolaget äger samtliga aktier i bolagets
motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.

Inskränkning av befogenheten

11 § Utöver 8 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
styrelsen eller någon annan ställföreträdare för ett
försäkringsaktiebolag inte får företa en rättshandling eller
någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt
en aktieägare eller någon annan till nackdel för de
försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en
anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om
anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag.

Revision

Kompetenskrav

12 § I stället för 9 kap. 13–16 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag att minst en
revisor som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad
revisor. Lag (2013:235).

Jäv för revisor och lekmannarevisor

13 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 §
aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och
lekmannarevisor ska försäkringsaktiebolag anses som aktiebolag
som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag.

Särskilt om vissa penninglån och emissioner i
livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst

14 § För livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst
gäller inte följande bestämmelser i aktiebolagslagen
(2005:551):

1. 11 kap. 11 § om upptagande av vissa penninglån,

2. 12 kap. om fondemission,

3. 14 kap. om emission av teckningsoptioner, och

4. 15 kap. om emission av konvertibler.

15 § Ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst
får inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet ska betalas
på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller
med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar
i penningvärdet.

Särskilt om värdeöverföringar från och överskottshantering i
livförsäkringsaktiebolag

Vinstutdelning

16 § I ett livförsäkringsaktiebolag får vinstutdelning ske bara
om det följer av bolagsordningen.

Bestämmelserna i 19 kap. 13-30 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om vissa publika aktiebolags förvärv av egna aktier gäller inte
för livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

Användningen av årsvinsten

17 § Årsvinsten i ett livförsäkringsaktiebolag och belopp som
förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i
bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för
vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Fördelning av återbäring

18 § Ett livförsäkringsaktiebolag ska gottskriva återbäring
till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller i bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och
principer som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en
avvikelse är försvarlig med hänsyn till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till
återbäring, eller

b) försäkringsbolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen och med beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
uppkommit i samband med försäkringsavtalets ingående.

18 a § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2015:68)./
Bestämmelserna i 18 § andra stycket gäller även vid
återköp när försäkringen måste avslutas enligt lagen
(2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton
med anledning av FATCA-avtalet. Lag (2015:67).

Konsolideringsfond

19 § Livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska ha
en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara
för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i
bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av
bolagsstämman.

Ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst

20 § Villkor om vinstutdelning som införs i bolagsordningen för
ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får
godkännas bara om

1. beslutet har biträtts vid bolagsstämman av aktieägare som
företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget,

2. de försäkringstagare vars rätt berörs av villkoret har
underrättats om att detta tas in eller ändras,

3. högst femtio procent av de underrättade försäkringstagare
som hörts av eller högst tio procent av samtliga underrättade
försäkringstagare motsätter sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar.

Första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om
förlusttäckning.

En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 ska ske
genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och
dess konsekvenser tillställs försäkringstagarna på deras senast
kända postadress.

Första stycket 2-4 och tredje stycket gäller även när en
livförsäkring övergår från en verksamhet där vinstutdelning
inte är tillåten till en vinstutdelande verksamhet genom fusion
eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om det inte finns
särskilda skäl för undantag. Det som föreskrivs om godkännande
av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att
verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.

21 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet
utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska
övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om
vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om
uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fonden för verkligt
värde och andra övervärden i bolaget, med avdrag för
aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.

Minskning av aktiekapitalet och reservfonden

Tillstånd att verkställa minskningsbeslut för återbetalning
till aktieägarna

22 § Vid minskning av aktiekapitalet i ett
försäkringsaktiebolag för avsättning till fritt eget kapital
eller för återbetalning till aktieägarna gäller inte 20 kap.
23–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller
23–27 §§ i det här kapitlet. Lag (2014:552).

23 § Om minskningsbeloppet helt eller delvis ska användas för
ändamål som avses i 20 kap. 1 § första stycket 2 eller 3
aktiebolagslagen (2005:551), får bolaget inte verkställa
minskningsbeslutet utan tillstånd från allmän domstol.

Finansinspektionen får besluta att aktiekapitalet får minskas
utan tillstånd från allmän domstol, om bolaget samtidigt vidtar
åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital
eller dess aktiekapital minskar.

Ansökan om tillstånd

24 § Bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa ett
minskningsbeslut enligt 23 § hos tingsrätten i den ort där
styrelsen har sitt säte. Ansökan ska ges in inom två månader
efter det att minskningsbeslutet registrerades. Tillsammans med
ansökan ska bolaget ge in ett bevis om att minskningsbeslutet
har registrerats.

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande och kallelse på
borgenärer

25 § Domstolen ska omgående inhämta Finansinspektionens
yttrande om och i så fall i vilken utsträckning minskningen kan
komma att inverka på den rätt som tillkommer försäkringstagarna
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Om
domstolen med hänsyn till yttrandets innehåll finner att
minskningen inte bör verkställas, ska ansökan genast avslås. I
annat fall ska domstolen kalla bolagets borgenärer och
förelägga dem som vill motsätta sig ansökan att senast en viss
dag skriftligen anmäla detta hos domstolen. Domstolen ska dock
inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser en fordran på
lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti
enligt lönegarantilagen (1992:497).

Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att den som inte
gör någon anmälan ska anses ha medgett ansökan. I kallelsen ska
ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in.
Domstolen ska se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar.

När allmän domstol ska lämna tillstånd

26 § Tillstånd ska ges, om inte någon av de borgenärer som har
kallats motsätter sig ansökan inom förelagd tid eller om det
visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått
full betalning eller har betryggande säkerhet för sina
fordringar. Att en försäkringstagare eller någon annan
ersättningsberättigad på grund av en försäkring motsätter sig
ansökan utgör dock inte något hinder, om Finansinspektionens
yttrande ger grund för att ge tillstånd.

Registrering

27 § Domstolen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt 24 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med
anledning av sådana ansökningar.

Tillstånd till vinstutdelning efter minskningsbeslut för
förlusttäckning

28 § I stället för 20 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att vinstutdelning inte får
beslutas utan tillstånd från allmän domstol under tre år efter
registreringen av ett beslut om minskning av aktiekapitalet för
förlusttäckning. Tillstånd behövs dock inte om aktiekapitalet
efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med
minst minskningsbeloppet. I fråga om domstolens tillstånd
gäller 24-27 §§ i tillämpliga delar.

Minskning av reservfonden

29 § I stället för 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att minskning av reservfonden
får ske för återbetalning till aktieägarna eller annat ändamål,
om allmän domstol med tillämpning av 24-26 §§ ger tillstånd
till minskningen.

Lån m.m. till närstående

30 § I stället för 21 kap. 1-4 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om penninglån och ställande av säkerhet gäller 4 kap. 9 § denna
lag för en sådan person som avses i 21 kap. 1 § 2
aktiebolagslagen och för en person eller ett företag som har en
sådan anknytning som avses i 3-5 samma paragraf till denna
person.

Fusion

Överlåtande bolag

31 § Ett försäkringsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid
en fusion bara om ett annat svenskt försäkringsaktiebolag eller
en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land
inom EES än Sverige är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

32 § Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag gäller inte
23 kap. 19-21, 22-24 och 45 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I
stället gäller 33-35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda
bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

33 § När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl
överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att
verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska
ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i
fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om
tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av
bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande
bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om
det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter
det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om
fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första
stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det
att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket
om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska
vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har
meddelats med anledning av sådana ansökningar. Lag (2013:456).

34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa
en fusionsplan ska det prövas att försäkringstagarna och andra
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens
ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

35 § En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till
sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot
bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den
20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om
prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 §
aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande
bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget
uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt
är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004
och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får
tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Registrering av fusionen

36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra
stycket aktiebolagslagen (2005:551) om tidpunkten för anmälan
av fusionen för registrering ska anmälan göras senast två
månader från det att Finansinspektionens tillstånd att
verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft.
Lag (2013:456).

Absorption av helägt dotterbolag

37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte
23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället
gäller följande.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har
registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två
år efter det att uppgift om att planen har registrerats har
kungjorts.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och
35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag
ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag
ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som
meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket
ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet
enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen. Lag (2013:456).

Särskilt bokslut

38 § Vid upprättande av ett särskilt bokslut i ett
försäkringsaktiebolag enligt 23 kap. 50 § aktiebolagslagen
(2005:551) ska det som anges i 6 kap. 4 § andra stycket
bokföringslagen (1999:1078) om bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse bestämmelser i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Ogiltighet

39 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje
stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller
följande för ett försäkringsaktiebolag.

Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket
aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag
får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom
ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att
verkställa fusionsplanen. Lag (2013:456).

Delning

Krav på tillstånd för överlåtelse av viss verksamhet

40 § Ett försäkringsaktiebolag får inte genom delning överlåta
verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag
som inte har ett sådant tillstånd.

Undantag från krav på underrättelse till vissa borgenärer

41 § Ett försäkringsaktiebolag behöver inte underrätta sina
kända borgenärer enligt 24 kap. 21 § aktiebolagslagen
(2005:551).

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande

42 § Bolagsverket ska inte kalla ett försäkringsaktiebolags
borgenärer enligt 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551). I
stället ska verket inhämta ett yttrande från
Finansinspektionen. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida

1. försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra
borgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens
ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet, och

2. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är
sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares
och andra fordringsägares intressen.

Överlämnande av ärendet till allmän domstol

43 § När Finansinspektionen har kommit in med sitt yttrande och
den tid inom vilken borgenärerna kan motsätta sig ansökan
enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut,
ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort
där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.

När allmän domstol ska avslå en ansökan

44 § I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att
verkställa delningsplanen om

1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att

a) försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra
borgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som
avses i 42 § 1, eller

b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är
sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares
och andra fordringsägares intressen, och

2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan
har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina
fordringar.

Att någon av försäkringsaktiebolagets borgenärer motsätter sig
ansökan innebär inte att ansökan ska avslås, om
Finansinspektionens yttrande ger grund för att tillstånd ska
ges.

Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att
Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.

Likvidation

Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut

45 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 §
aktiebolagslagen (2005:551) om i vilka fall allmän domstol
eller Bolagsverket ska besluta att ett bolag ska gå i
likvidation gäller för försäkringsaktiebolag att Bolagsverket
ska besluta att bolaget ska gå i likvidation om

1. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats,
eller

2. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse.

Beslutet enligt första stycket 2 ska fattas så snart det är
praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan
eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

I ärenden om likvidation av försäkringsaktiebolag vars
tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats utan
att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva någon
annan tillståndspliktig finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 §
aktiebolagslagen inte tillämpas.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en aktieägare eller på anmälan av
Finansinspektionen. Lag (2013:166).

46 § I stället för det som föreskrivs i 25 kap. 11 § första
stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) om 8 kap. 3 § första
stycket och 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska 8 kap. 5
och 8 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag gälla för försäkringsaktiebolag.

Finansinspektionens anmälan

47 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § tredje stycket
och 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska en fråga
om likvidation enligt dessa paragrafer också prövas efter
anmälan av Finansinspektionen.

Kontrollbalansräkningens innehåll

48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen
(2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för
försäkringsaktiebolag följande.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska inom linjen
tilläggas en post som utvisar den ökning av tillgångarnas
sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till
försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade
försäljningskostnaderna. I fråga om sådana tillgångar som anges
i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag gäller att de tas upp till
anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar och
nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 §
1-4, 9-11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som
följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta
gäller bara om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre
värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de
försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan
anses tillfredsställande.

Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som
utgörs av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp
till betalning av försäkringsaktiebolaget först efter längre
tid än ett år får, om det finns särskilda skäl för det, tas upp
över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

49 § Utöver 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
ett beslut om att en likvidation ska upphöra och
försäkringsaktiebolagets verksamhet återupptas inte får fattas,
om

1. bolaget har fått tillstånd att driva försäkringsrörelse för
en bestämd tid och den tiden har gått ut utan att något nytt
tillstånd har beviljats, eller

2. bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse har
återkallats.

Försäkringsaktiebolags firma

50 § Ett försäkringsaktiebolags firma ska innehålla ordet
försäkring.

Skadestånd

51 § Det som föreskrivs i 29 kap. 1-3 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) om skadeståndsansvar vid överträdelse av där angivna
bestämmelser gäller för försäkringsaktiebolag även vid
överträdelse av denna lag.

12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga
försäkringsbolag

Inledande bestämmelser

Delägare

1 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är
försäkringstagarna. Återförsäkringstagare ska dock inte på
grund av återförsäkringen anses som delägare.

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade,
även om de inte samtidigt är försäkringstagare, ska vara
delägare för en försäkring som

1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt
anställda, och

2. grundas på kollektivavtal.

Ansvar för ett ömsesidigt försäkringsbolags förpliktelser

2 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag har delägarna inte något
personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

I bolagsordningen för ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag får
det dock föreskrivas att en delägare ska täcka skulder,
avsättningar eller förluster i direkt skadeförsäkringsrörelse,
som bolaget inte kan täcka genom att ta i anspråk egna
tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till
bolaget (uttaxering).

En delägares skyldighet enligt andra stycket gäller bara för
skadeförsäkring som inte har tecknats av en konsument eller ett
dödsbo för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om undantag från bestämmelserna i tredje
stycket för lokala skadeförsäkringsbolag med en årlig
premieinkomst från skadeförsäkringsrörelsen som inte överstiger
ett belopp motsvarande fem miljoner euro och där minst hälften
av premieinkomsten kommer från bolagets delägare.

Hänvisningar till allmänna bestämmelser för ekonomiska
föreningar

3 § När det i detta kapitel hänvisas till lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse ömsesidigt försäkringsbolag,

2. medlem avse delägare,

3. stadgar avse bolagsordning, och

4. föreningsstämma avse bolagsstämma.

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser
i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i
denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna
i lagen om ekonomiska föreningar.

Definitioner m.m.

4 § Bestämmelserna i 1 kap. 4-7 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern
och avancerad elektronisk signatur ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att bestämmelserna om koncerner i denna
lag, i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och
i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska gälla helt
eller delvis för en grupp av företag, som inte utgör en koncern
enligt 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar, men som har
en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.
Bildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag
Stiftare

6 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas av en eller flera
fysiska eller juridiska personer (stiftare). Lag (2014:552).

7 § Den som är underårig eller i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara
stiftare. Att detsamma gäller den som har näringsförbud
följer av 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud.
Lag (2014:852).

8 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen och
upprättar en bolagsordning. De ska bestämma att ett visst antal
försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp ska vara
tecknade, innan bolaget får anses bildat. Vid bestämmandet av
antal försäkringar och belopp ska hänsyn tas till arten av den
planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

Garantikapital

9 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan
garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det.

Om det behövs får tillskott av garantikapital göras även under
rörelsens gång. Beslut om sådant tillskott ska anmälas för
registrering senast sex månader efter beslutet. För
registrering krävs att hälften av tillskottet har betalats in.
Garantikapitalet är ökat när registrering har skett.
Garantikapitalet ska vara helt inbetalat senast sex månader
efter registreringen av tillskottet.

Tillskott av garantikapital ska alltid göras med pengar.

10 § Garantikapitalet ska återbetalas när det inte längre
behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en
återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens
sammansättning och storlek i 7 kap. Bestämmelser om villkor för
sådan återbetalning finns i 66 §.

Garantikapitalet ska också återbetalas om inte registrering
sker enligt 18 §.

Bolagsordning

11 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det ska anges
särskilt om rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som
mottagen återförsäkring,

4. om försäkringsrörelse ska drivas utanför EES,

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de
styrelseledamöter, revisorer och eventuella
styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden
för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om
inte bara försäkringstagarna är delägare,

7. garantikapitalet,

8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas och
hur beslut ska fattas på stämman, varvid det ska anges särskilt

– om och hur fullmäktige ska utses samt i vilken utsträckning
delägarnas rösträtt ska utövas genom fullmäktige, och,

– i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,

9. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket
belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i
skadeförsäkringsföretag samt hur uttaxeringen ska genomföras,

10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade
garantikapitalet,

11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till garanterna
och i vilken ordning garantikapitalet ska återbetalas,

12. sättet att sammankalla bolagsstämman,

13. vilka ärenden som ska förekomma på den ordinarie stämman,

14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över
bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt
täcka bolagets förlust,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som ska vara
tecknade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid bolagets
upplösning, och

17. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar ska förekomma, vad som ska
gälla för dessa.

Om försäkringsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, ska
detta anges i bolagsordningen.

Stiftelseurkund

12 § Sedan tillstånd att driva försäkringsrörelse har
meddelats, ska stiftarna upprätta och skriva under en daterad
stiftelseurkund som ska innehålla uppgifter om sättet och tiden
för kallelse till den konstituerande stämman.

Teckning av försäkringar

13 § Teckning av försäkringar i bolaget ska ske på
stiftelseurkunden eller på en teckningslista som innehåller en
kopia av stiftelseurkunden. Tillsammans med stiftelseurkunden
ska det finnas kopior av tillståndet att driva
försäkringsrörelse och bolagsordningen.

En teckning av försäkring som har gjorts på ett annat sätt än
det som anges i första stycket kan göras gällande bara om
bolaget registreras utan att tecknaren dessförinnan har anmält
felet hos Bolagsverket.

Om en försäkring har tecknats med villkor är teckningen
ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Bolagsverket före
bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han
eller hon inte kan åberopa villkoret.

Konstituerande stämma

14 § Beslutet om bolagets bildande ska fattas på en
konstituerande stämma.

Stiftarna ska kalla dem som har tecknat försäkringar och
röstberättigade garanter till den konstituerande stämman enligt
bestämmelserna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma.
Stiftarna ska även se till att teckningslistorna och de
handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till hålls
tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på
den plats som har angetts i kallelsen.
Om alla försäkringar tecknas vid stämman och alla de som har
tecknat försäkringar och röstberättigade garanter är ense, kan
beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse
till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram
stiftelseurkunden och de till den fogade handlingarna i
original. Stiftarna ska lämna uppgifter om antalet tecknade
försäkringar, det sammanlagda beloppet av dessa och det belopp
som har inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter ska
föras in i protokollet.

Beslut vid konstituerande stämma

15 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att
försäkringar har tecknats till minst det antal och det
sammanlagda belopp som anges i bolagsordningen samt att
garantikapitalet har betalats in till den andel som föreskrivs
i bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande fallit.

Om flertalet av de närvarande röstberättigade röstar för
beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall har
frågan om bolagets bildande fallit.

När ett ömsesidigt försäkringsbolag är bildat, ska en styrelse
och revisorer väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt
bestämmelserna om stämma i denna lag, lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar och bolagsordningen.

Betalning av försäkringar och garantikapital

16 § En skuld på grund av teckning av garantikapital får inte
kvittas mot en fordran hos bolaget.

Bolaget får inte överlåta eller pantsätta fordringar på
garantikapital.

17 § Betalningar i pengar av försäkringar och garantikapitalet
ska ske genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna
har öppnat för ändamålet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag
eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i ett land inom
EES. Belopp som har satts in på kontot får lyftas av bolaget
först när styrelsen har valts.

Om frågan om bolagets bildande har fallit eller om teckningen
av försäkringar eller garantikapital av annat skäl inte är
bindande, ska de inbetalda beloppen betalas tillbaka enligt
19 § andra stycket.

Registrering av bolaget

Förutsättningar för registrering

18 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag ska anmälas för
registrering senast sex månader efter beslutet om tillstånd att
driva försäkringsrörelse.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där
garantikapital ska finnas, krävs att hela garantikapitalet är
inbetalt.

Verkan av att registrering inte sker

19 § Frågan om bolagsbildning faller, om

1. någon anmälan för registrering av bolaget inte har gjorts
inom föreskriven tid, eller

2. Bolagsverket genom ett beslut som vunnit laga kraft har
avskrivit ett ärende om sådan registrering eller har vägrat
registrering av bolaget.

Om frågan om bolagsbildning har fallit, ansvarar
styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de
belopp som har betalats på grund av garantiavtalet eller de
tecknade försäkringarna. Uppkommen avkastning ska läggas till
beloppen och avdrag ska göras för kostnaderna på grund av
åtgärder enligt 20 § tredje meningen.

Rättshandlingar före bolagets registrering

20 § Innan det ömsesidiga försäkringsbolaget har registrerats,
kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter.
Det kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan
myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande
bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
belopp som tecknats som garantikapital.

21 § För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före
registreringen svarar de som har deltagit i åtgärden eller
beslutet om denna solidariskt. När bolaget har registrerats,
övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av
stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget
har bildats.

22 § Om det har slutits avtal för bolaget före registreringen
gäller följande. En avtalspart som inte kände till att bolaget
inte var registrerat, kan frånträda avtalet till dess att
bolaget har registrerats. En avtalspart som kände till att
bolaget inte var registrerat kan, om annat inte har avtalats,
frånträda avtalet bara om frågan om bolagets bildande har
fallit enligt 19 §.

Förlagsinsatser

23 § Ömsesidiga försäkringsbolag ska i bolagsordningen kunna
ange att kapital får tillskjutas i enlighet med det som gäller
om förlagsinsatser enligt 5 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Det som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket lagen om
ekonomiska föreningar om det högsta beloppet av förlagsinsatser
från andra än medlemmar ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag. I stället får summan av sådana insatser efter
tillskottet uppgå till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om högre förlagsinsatser än som anges i
andra stycket.

Bolagets ledning

Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning

24 § Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om föreningens ledning ska gälla även för ömsesidiga
försäkringsbolag med de tillägg som följer av 25-31 §§.

Styrelsen

25 § Bestämmelsen i 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar om att styrelseledamöter ska vara
medlemmar i föreningen ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska mer än hälften av
styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i
bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.
Uppgifter inför styrelseval

26 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i
ett ömsesidigt försäkringsbolag lämna uppgift till stämman om
vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Verkställande direktör

27 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska styrelsen utse en
verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte
vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

28 § Bestämmelserna i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om jäv för en styrelseledamot eller den
verkställande direktören gäller även en fråga om avtal mellan
det ömsesidiga försäkringsbolaget och en juridisk person som
styrelseledamoten eller den verkställande direktören ensam
eller tillsammans med någon annan får företräda. Detta gäller
dock inte om

1. det ömsesidiga försäkringsbolaget äger samtliga aktier i
bolagets motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.

Generella inskränkningar

29 § Utöver 6 kap. 13 § första stycket och 7 kap. 16 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att beslut,
rättshandlingar eller andra åtgärder enligt dessa bestämmelser
inte heller får fattas eller företas till nackdel för garanter
eller ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal
har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har
uppstått i rörelsen.

30 § Bestämmelserna i 6 kap. 13 § andra stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar om förbud för en
ställföreträdare att följa vissa föreskrifter av föreningsorgan
gäller även föreskrifter som står i strid med bestämmelser i
denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

31 § Bestämmelsen i 6 kap. 14 § första meningen lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar om en ställföreträdares
överskridande av befogenhet ska inte gälla när styrelsen eller
den verkställande direktören har överträtt en föreskrift om
föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som
har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för bolaget
och då har handlat i strid med bestämmelserna i lagen om
ekonomiska föreningar om föreningsorganens behörighet, gäller
rättshandlingen inte mot bolaget.

Bolagsstämma

Tillämpliga bestämmelser om bolagsstämma

32 § Bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag med de undantag och tillägg som följer av 33-
41 §§.

Rösträtt för garanter

33 § Garanters rätt att besluta i ett ömsesidigt
försäkringsbolags angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
Bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om
rösträtt för medlemmar gäller även garanter, om en garant
enligt bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämman.

Ombud och biträden

34 § Bestämmelserna om vem som får vara ombud eller biträde i
7 kap. 2 § andra och tredje styckena lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.

Fortsatt bolagsstämma

35 § Bestämmelserna om uppskov med beslut till fortsatt stämma
i 7 kap. 4 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag, om en
tiondel av de närvarande röstberättigade begär det.

Förslagsrätt

36 § Den förslagsrätt som tillkommer delägarna enligt 7 kap.
6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar får inskränkas i
ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning om fullmäktige
har utsetts.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

37 § Den skyldighet att kalla till stämma som Bolagsverket
har enligt 7 kap. 7 § andra stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska för ömsesidiga försäkringsbolag i
stället gälla för Finansinspektionen. Lag (2013:745).

Fullmäktige m.m.

38 § Utöver bestämmelserna i 7 kap. 12 § första stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar om fullmäktige gäller för
ömsesidiga försäkringsbolag att minst hälften av fullmäktige
ska utses av delägarna eller av organisationer som kan anses
företräda delägarnas intressen.

Bestämmelserna om längsta mandattid och vem som kan utses till
fullmäktig i 7 kap. 12 § andra stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.

Om fullmäktige utsetts, får bestämmelser tas in i
bolagsordningen om att redovisningshandlingarna och
revisionsberättelsen ska tillhandahållas enligt 7 kap. 8 §
lagen om ekonomiska föreningar genom att fram till bolagsstämma
hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av
förlagsandelar på bolagets webbplats.

Delägarna har rätt att närvara och yttra sig vid ett
fullmäktigesammanträde, om inte annat anges i bolagsordningen.

Ändring av bolagsordningen

39 § I stället för 7 kap. 14 § första stycket andra och tredje
meningarna lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att
ett beslut att ändra bolagsordningen i ett ömsesidigt
försäkringsbolag är giltigt om två tredjedelar av samtliga
röstande har förenat sig om det.

40 § En ändring av villkor om vinstutdelning till garanter
eller innehavare av förlagsandelar eller om förlusttäckning i
ett ömsesidigt livförsäkringsbolags bolagsordning får godkännas
bara om ändringen inte kan antas försämra rättten för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar.

41 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen avser delägarnas
ansvarighet vid uttaxering enligt 2 § andra stycket, får
beslutet inte tillämpas tidigare än ett år efter registreringen
av beslutet, om inte samtliga delägare har biträtt det.

Efter registrering ska beslutet genast kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen
bestämmer. Dessutom ska en underrättelse om beslutet sändas
till varje delägare vars postadress är känd.

Den som är delägare när beslutet fattas men som inte samtycker
till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets
registrering häva försäkringsavtalet utan att rätta sig efter
den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Om avtalet hävs
har delägare rätt att få ut den på försäkringen belöpande
andelen av ej intjänade premier och återbäring. Beräkningen av
denna andel ska göras för den tidpunkt då avtalet upphör att
gälla.

Revision och särskild granskning

Tillämpliga bestämmelser om revision och särskild granskning

42 § Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om revision och särskild granskning ska gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag med de avvikelser och tillägg som
följer av 43 §.

Kompetenskrav m.m.

43 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en revisor
utses av bolagsstämman.

Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara
revisor i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Minst en av de
revisorer som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad
revisor.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om registrering av revisor ska även gälla för
revisor som har utsetts enligt denna paragraf.
Lag (2013:235).

Allmän granskning

44 § Om inte något annat anges i bolagsordningen, får det i ett
ömsesidigt försäkringsbolag utses en eller flera personer
(lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som anges i
46 §.

Bestämmelserna om revisorer i denna lag och lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar är inte tillämpliga på lekmannarevisorer.

45 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter
utses. Bestämmelserna i denna lag om lekmannarevisor gäller i
tillämpliga delar även suppleant.

Lekmannarevisorns uppgifter

46 § Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är
tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande
som god sed vid detta slag av granskning kräver.

47 § Lekmannarevisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om
de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.

48 § Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en
granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om
rapportens innehåll och den tidpunkt då den ska lämnas till
bolagets styrelse finns i 56 §.

49 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan
revisionsberättelse som avses i 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

50 § Styrelsen och den verkställande direktören ska ge
lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den
omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De ska lämna
de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören,
revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en
lekmannarevisor i moderbolaget.

Hur en lekmannarevisor utses

51 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte
bolagsordningen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorn
ska utses på något annat sätt.

Obehörighetsgrunder

52 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått
näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte vara lekmannarevisor.

Jäv

53 § Lekmannarevisor får inte den vara som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en
befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess
dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller
medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad
eller beroende ställning till försäkringsbolaget eller till
någon som avses i 1,

3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder
bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller
bolagets kontroll däröver,

4. är gift med eller sambo med eller är syskon eller släkting i
rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,

5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller
nedstigande led eller är gift med den andres syskon, eller

6. står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i
samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag
har ställt säkerhet för.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara
lekmannarevisor i ett moderbolag får inte heller vara
lekmannarevisor i dess dotterföretag.

Anlitande av biträde

54 § En lekmannarevisor får vid granskningen av bolaget inte
anlita någon som enligt 53 § inte är behörig att vara
lekmannarevisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda
med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den
interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen
anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med
god sed.

Lekmannarevisorns avgång

55 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om
lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn
anmäler att uppdraget ska upphöra. Anmälan ska göras hos
styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på
bolagsstämma vill avgå, ska han eller hon anmäla det också hos
den som har utsett honom eller henne.

Lekmannarevisorns granskningsrapport

56 § Granskningsrapporten ska lämnas till bolagets styrelse
senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten ska lekmannarevisorn uttala sig om sådana
förhållanden som avses i 46 § och om sådana förhållanden som
han eller hon har varit skyldig att granska enligt 47 §. Om
lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning mot någon
styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, ska han
eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om
anledningen till anmärkningen.

Lekmannarevisorn får i granskningsrapporten även lämna andra
upplysningar som han eller hon anser att delägarna, de
delegerade eller garanterna bör få kännedom om.

57 § Granskningsrapporten ska hållas tillgänglig för och sändas
till de röstberättigade på samma sätt som anges i 7 kap. 8 §
fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt
läggas fram på bolagsstämman.

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

58 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma.
Han eller hon är skyldig att närvara, om det med hänsyn till
ärendena kan anses nödvändigt.

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

59 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild delägare,
delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna
upplysningar om sådana bolagsangelägenheter som
lekmannarevisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt
uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

60 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna
alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte
skulle vara till väsentlig skada för bolaget.

61 § Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,
annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som
behövs om bolagets angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Registrering

62 § Bestämmelserna i 6 kap. 15 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om registrering av styrelseledamöter ska
även gälla för lekmannarevisorer.

Vinstutdelning m.m.

Tillåtna former för värdeöverföring till garanter och
innehavare av förlagsandelar

63 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags medel får betalas ut till
garanter och innehavare av förlagsandelar bara enligt
bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, återbetalning av
garantikapital och det som gäller enligt denna lag och lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar om utskiftning vid bolagets
likvidation.

Vinstutdelning

64 § Vinstutdelning till garanter och innehavare av
förlagsandelar får bara ske om det följer av bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga det som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om moderbolag som ska upprätta
koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen
för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets
respektive koncernens nettovinst för året, balanserade vinst
och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. det belopp som enligt 68 § ska användas för återbäring,

2. den redovisade förlusten,

3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning ska avsättas
till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det
belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna ska föras över till
det bundna egna kapitalet, och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt ska
användas för något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att
utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i
strid med god affärssed.

65 § Beslut om vinstutdelning till garanter eller innehavare av
förlagsandelar fattas av bolagsstämman. Stämman får bara i den
utsträckning den har skyldighet till detta enligt
bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än det
som styrelsen föreslagit eller godkänt.

Återbetalning av garantikapital m.m.

66 § Återbetalning av garantikapitalet får bara beslutas av
bolagsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket
för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen
har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon
återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.

Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, får en garant eller innehavare av
förlagsandelar inte ta emot betalning ur bolagets tillgångar
för fordran avseende inbetalt garantikapital eller
förlagsinsatser förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt
betalda eller tillräckliga medel avsatts till detta.

Olagliga värdeöverföringar

67 § Om utbetalning till garanter eller innehavare av
förlagsandelar görs i strid med denna lag eller lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar, ska mottagaren betala
tillbaka det belopp som tagits emot med ränta, beräknad enligt
5 § räntelagen (1975:635), från det att beloppet togs emot
intill dess ränta, till följd av 3 eller 4 § räntelagen, ska
betalas enligt 6 § samma lag. Om utbetalningen har skett i form
av vinstutdelning, är dock mottagaren återbäringsskyldig bara
om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att
utbetalningen stred mot denna lag eller lagen om ekonomiska
föreningar.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar,
enligt 13 kap. 1-4 §§ lagen om ekonomiska föreningar, de som
medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen
eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.

Förlusttäckning och fördelning av överskott i ömsesidiga
livförsäkringsbolag

Användning av årsvinsten

68 § Årsvinsten i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag och belopp
som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital
i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning

1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk
för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Fördelning av återbäring

69 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska gottskriva
återbäring till försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och
principer som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en
avvikelse är försvarlig med hänsyn till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till
återbäring, eller

b) försäkringsbolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen och med beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
uppkommit i samband med försäkringsavtalets ingående.

69 a § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2015:68)./
Bestämmelserna i 69 § andra stycket gäller även vid
återköp när försäkringen måste avslutas enligt lagen
(2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton
med anledning av FATCA-avtalet. Lag (2015:67).

Konsolideringsfond

70 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska ha en
konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara
för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i
bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av
bolagsstämman.

Reservfond

71 § För reservfond i ömsesidiga försäkringsbolag gäller
10 kap. 6 § andra och tredje styckena lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar.

Gåvor till allmännyttiga eller jämförliga ändamål

72 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga
eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till
ändamålens beskaffenhet, bolagets ställning och
omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Styrelsen får till sådana ändamål bara använda tillgångar som
med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

Likvidation

Frivillig likvidation

73 § Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt
försäkringsbolag fattas av bolagsstämman.

För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund
för tvångslikvidation enligt 74 § krävs att det biträds av två
tredjedelar av samtliga röstande. Längre gående villkor för att
beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i bolagsordningen.

När det finns grund för tvångslikvidation enligt 74 §, har
beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman
besluta att likvidationen ska inträda en viss senare dag.

Bestämmelsen i 11 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om anmälan av beslutet ska gälla också
för ömsesidiga försäkringsbolag.

Tvångslikvidation

74 § Bestämmelsen i 11 kap. 4 § första stycket 1 lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar om rättens beslut om
likvidation ska gälla också för ömsesidiga
försäkringsbolag.

Bolagsverket ska besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag
ska gå i likvidation om

1. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,

2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse som har
beviljats för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt
tillstånd har beviljats,

3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har
återkallats,

4. bolaget är försatt i konkurs som avslutats
med överskott och bolagsstämman inte inom föreskriven tid har
fattat beslut om likvidation enligt 79 §, eller

5. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig
styrelse eller verkställande direktör.

Beslut om likvidation ska inte meddelas, om det styrks att
likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning.
Frågor om likvidation enligt första eller andra stycket
prövas på anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av
styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller
delägare eller röstberättigad som inte är delägare.

I de fall som avses i andra stycket 3 ska Bolagsverket fatta
beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt,
dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om
likvidation kom in till Bolagsverket.

I de fall som avses i andra stycket 4 eller 5 prövas frågan
på ansökan även av en borgenär eller någon annan vars rätt
kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda
bolaget.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart. Lag (2013:166).

Genomförande av likvidationen

75 § I ärenden enligt 74 § andra stycket 3 ska 11 kap. 5 och
6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar inte tillämpas.

I övrigt gäller för genomförandet av likvidationen för
ömsesidiga försäkringsbolag 11 kap. 5, 6 a–17 §§ lagen om
ekonomiska föreningar med de tillägg som följer av 76–78 §§.

I ett ärende enligt 74 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 gäller
även 11 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2013:166).

Redovisning under likvidationen

76 § I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling
på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om
tillämpning av 5 kap. 18-25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554)
ska inte heller tillämpas.

Skifte

77 § Vid skifte av ett ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar
ska de som var delägare i bolaget vid tiden för
likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de
fördelningsgrunder som anges i bolagsordningen.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

78 § Utöver 11 kap. 17 § första stycket andra meningen lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att ett beslut om
att en likvidation ska upphöra och det ömsesidiga
försäkringsbolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om
det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett
beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det
inte finns full täckning för bolagets förpliktelser.

Konkurs

79 § Bestämmelserna om konkurs i 11 kap. 19 och 20 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar ska även gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag.

Fusion

Överlåtande bolag

80 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får vara överlåtande bolag
vid en fusion bara om ett annat ömsesidigt försäkringsbolag
eller motsvarande juridisk person med hemvist inom ett annat
land inom EES än Sverige är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

81 § Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller
12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar med de
undantag och tillägg som följer av andra stycket.

I stället för 12 kap. 10-12, 14-16 och 35 §§ lagen om
ekonomiska föreningar tillämpas 82-84 och 86 §§ detta kapitel.
I 85 § detta kapitel finns regler om tillämpning av 12 kap. 6
och 17 §§ lagen om ekonomiska föreningar. I 86 § detta kapitel
finns regler om tillämpning av 12 kap. 21 § samma lag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

82 § När fusionsplanen gäller i samtliga försäkringsbolag,
ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om
tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som
deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom
ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av
bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget.
Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det
övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter
det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om
fusionsplanen har registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det
att fusionsplanen har kungjorts enligt 15 kap. 2 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och
Skatteverket om ansökningar enligt första stycket och om
lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar. Lag (2013:456).

83 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om
försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn
till de fusionerande försäkringsbolagens ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2013:456).

När en ansökan ska avslås

84 § En ansökan enligt 82 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till
sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot
bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den
20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om
prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt
är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004
och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får
ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Registrering av fusionen

85 § Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 6 § och 17 §
första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska i
stället avse försäkringsregistret.

I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för anmälan
för registrering i 12 kap. 17 § andra stycket lagen om
ekonomiska föreningar, ska sådan anmälan göras senast två
månader från det att Finansinspektionens tillstånd till
verkställande av fusionsplanen har vunnit laga kraft.
Lag (2013:456).

Absorption av helägt dotterbolag

86 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 12 kap. 21 §
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid
fusion mellan bolag enligt 80 § detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har
registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen om ekonomiska
föreningar, senast två år efter det att uppgift om att planen
har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 83 och
84 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag
ska avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag
ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som har
meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera
tillståndet enligt 12 kap. 21 § lagen om ekonomiska
föreningar.

Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 21 § fjärde
stycket lagen om ekonomiska föreningar ska i stället avse
försäkringsregistret. Lag (2013:456).

Skadestånd

87 § Bestämmelserna i 13 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som
anges där gäller även för ömsesidiga försäkringsbolag. Det som
föreskrivs där ska för ömsesidiga försäkringsbolag även gälla
vid överträdelse av denna lag.

Det som föreskrivs i 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar
om styrelseledamot ska även gälla för stiftare av ett
ömsesidigt försäkringsbolag.

Firma

88 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma ska innehålla orden
ömsesidig och försäkring. Om verksamheten avser att meddela
försäkring av egendom bara inom ett begränsat geografiskt
område, ska firman ange området för bolagets verksamhet men
ordet ömsesidig får utelämnas.

Bolagets styrelse får anta bifirma. Bifirma får inte innehålla
ordet ömsesidig.

Firman ska tydligt skilja sig från firmor som är införda i det
register som avses i 14 kap. 1 §. I övrigt finns bestämmelser
om registreringen i firmalagen (1974:156).

Registrering m.m.

89 § I 14 kap. 1 § finns bestämmelser om registreringsmyndighet
och försäkringsregister.

90 § För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller
15 kap. 2-6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Det
som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse
försäkringsregistret.

För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller 17 kap.
1-3 §§ i stället för 15 kap. 6 § lagen om ekonomiska
föreningar.

Straff och vite

91 § Bestämmelserna i 16 kap. 1 § första och tredje styckena
och 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om straff
och vite gäller för ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2013:443).

13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsföreningar

Inledande bestämmelser

Vad en försäkringsförening är

1 § En försäkringsförening är en förening som har till ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva
försäkringsrörelse i vilken medlemmarna deltar genom att
använda föreningens tjänster som försäkringstagare eller som
försäkrad.

Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

2 § Bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
gäller för försäkringsföreningar om inte annat följer av denna
lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i lagen om ekonomiska
föreningar på försäkringsföreningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse försäkringsförening, och

2. föreningsregistret avse försäkringsregistret.

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser
i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i
denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna
i lagen om ekonomiska föreningar.

3 § Bestämmelserna om en ekonomisk förenings ändamål m.m. i
1 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller
inte för försäkringsföreningar.

Ansvar för en försäkringsförenings förpliktelser

4 § Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings
förpliktelser i 1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar får det i en försäkringsförenings stadgar
föreskrivas att en medlem ska täcka skulder, avsättningar eller
förluster i försäkringsrörelsen, som föreningen inte kan täcka
genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel, genom att
göra kapitaltillskott till föreningen (uttaxering).

Bildande av en försäkringsförening

Verksamhetskapital

5 § En försäkringsförening får inte bildas utan
verksamhetskapital. Kapitalet får tillskjutas även av andra än
medlemmar.

För registrering av en försäkringsförening, krävs att hela
verksamhetskapitalet har betalats in.

Verksamhetskapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs
för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en
återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens
storlek och sammansättning i 7 kap.

Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om inte registrering
sker enligt 7 §.

Stadgar

6 § En försäkringsförenings stadgar ska, utöver det som följer
av 2 kap. 2 § första stycket 1-3 och 6-12 lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar, innehålla uppgift om

1. huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som
mottagen återförsäkring,

2. huruvida föreningen ska driva försäkringsrörelse utanför
EES,

3. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,

4. storleken på verksamhetskapitalet,

5. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som
tillskjutit verksamhetskapital,

6. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller
den som tillskjutit verksamhetskapital,

7. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och
återbetalas, och

8. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill
vilket belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos
medlemmarna samt hur uttaxeringen ska genomföras.

I en livförsäkringsförening gäller dessutom att det i stadgarna
ska anges hur föreningens förlust får täckas.

Registrering m.m.

7 § I stället för bestämmelserna om registrering i 2 kap. 3 §
första och andra styckena lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, gäller för en försäkringsförening att

1. verksamheten får påbörjas när beslut om tillstånd att driva
försäkringsrörelse har meddelats, och

2. anmälan för registrering ska göras senast sex månader efter
det att ett sådant beslut har meddelats.

Det som föreskrivs i 2 kap. 4 § första stycket lagen om
ekonomiska föreningar om åtgärder för att erhålla utfästa
insatser eller avgifter ska i stället avse
verksamhetskapitalet.
Föreningens medlemmar m.m.

8 § Det som föreskrivs om en medlems rätt till utträde i 3 kap.
4 § första stycket första meningen lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller inte i fråga om
försäkringsföreningar om medlemmen på grund av sin anställning
är skyldig att tillhöra försäkringsföreningen.
Bestämmelsen om skyldighet att hålla medlemsförteckningen
tillgänglig i 3 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska
föreningar gäller inte för försäkringsföreningar.
Förlagsinsatser

9 § Bestämmelserna om högsta belopp av förlagsinsatser från
andra än medlemmar i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller inte för försäkringsföreningar.
I stället får summan av sådana insatser efter tillskottet uppgå
till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om högre förlagsinsatser än som anges i
första stycket.

Föreningens ledning

Verkställande direktör

10 § Bestämmelserna i 6 kap. 3 § första och tredje styckena
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om verkställande
direktör gäller inte för försäkringsföreningar. I stället
gäller att styrelsen i en försäkringsförening ska utse en
verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte
vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

11 § Bestämmelserna om jäv för en styrelseledamot eller den
verkställande direktören i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller även en fråga om avtal mellan
försäkringsföreningen och en juridisk person som
styrelseledamoten eller den verkställande direktören ensam
eller tillsammans med någon annan får företräda. Detta gäller
dock inte om

1. försäkringsföreningen äger samtliga aktier i föreningens
motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.

12 § Bestämmelserna om förbud för ställföreträdare att följa
vissa föreskrifter av föreningsorgan i 6 kap. 13 § andra
stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar om föreskrifterna står i strid med
bestämmelser i denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

13 § Bestämmelsen om en ställföreträdares överskridande av
befogenhet i 6 kap. 14 § första meningen lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller inte för försäkringsföreningar när
styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en
föreskrift om föremålet för föreningens verksamhet eller andra
föreskrifter som har meddelats i stadgarna eller av ett annat
föreningsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för
föreningen och då har handlat i strid med bestämmelserna i
lagen om ekonomiska föreningar om föreningsorganens behörighet,
gäller rättshandlingen inte mot föreningen.

Föreningsstämma

Rätt att besluta i föreningens angelägenheter

14 § Utöver bestämmelserna om föreningsmedlemmarnas rätt att
besluta i föreningens angelägenheter i 7 kap. 1 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar får en försäkringsförening
i stadgarna föreskriva om rösträtt för den som tillskjutit
verksamhetskapital.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till föreningsstämma

15 § Den skyldighet att kalla till föreningsstämma som
Bolagsverket har enligt 7 kap. 7 § andra stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar ska för
försäkringsföreningar i stället gälla för Finansinspektionen.
Lag (2013:745).

Fullmäktige

16 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 7 kap. 12 § första
stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att minst hälften av fullmäktige ska
utses av föreningens medlemmar eller av organisationer som kan
anses företräda medlemmarna.

Uppgifter inför styrelseval

17 § Föreningsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i
en försäkringsförening lämna uppgift till stämman om vilka
uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Revision och särskild granskning

Kompetenskrav m.m.

18 § I stället för 8 kap. 1 § första stycket och 5 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att

1. föreningsstämman ska välja minst en revisor,

2. det i stadgarna får bestämmas att en eller flera revisorer
ska utses på annat sätt,

3. bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får
vara revisor i en försäkringsförening, och

4. minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska
vara auktoriserad revisor.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om registrering av revisor ska även gälla för
revisor som har utsetts enligt denna paragraf. Lag (2013:235).

Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

Utdelning av föreningens medel till medlemmar

19 § I stället för bestämmelserna om utbetalning av föreningens
medel till medlemmarna i 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar att
föreningens medel får delas ut till medlemmar bara i form av
återbäring eller, i samband med föreningens likvidation, som
skifteslikvid.

Bestämmelserna i 10 kap. 2-5 §§ lagen om ekonomiska föreningar
om vinstutdelning, insatsemission och överskottsutdelning
gäller inte för utbetalningar av föreningens medel till
medlemmarna i en försäkringsförening.

Vinstutdelning till dem som tillskjutit verksamhetskapital

20 § I en försäkringsförening får vinstutdelning ske till dem
som tillskjutit verksamhetskapital, om det följer av stadgarna.

Användning av årsvinsten

21 § Årsvinsten i en livförsäkringsförening och belopp som förs
över från bundet eget kapital till fritt eget kapital ska
användas för återbäring, i den utsträckning

1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk
för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i stadgarna, eller
2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Konsolideringsfond

22 § En livförsäkringsförening ska ha en konsolideringsfond.
Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka
förluster eller för ett annat ändamål som anges i stadgarna. En
sådan nedsättning får bara beslutas av föreningsstämman.

Fördelning av återbäring

23 § En livförsäkringsförening ska gottskriva återbäring till
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar med en fördelning som utgår från försäkringens
bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller stadgarna.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och
principer som skulle ha gällt för försäkringsfall, om inte en
avvikelse är försvarlig med hänsyn till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till
återbäring, eller

b) försäkringsföreningens ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen och med beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
uppkommit i samband med försäkringsavtalets ingående.

23 a § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2015:68)./
Bestämmelserna i 23 § andra stycket gäller även vid
återköp när försäkringen måste avslutas enligt lagen
(2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton
med anledning av FATCA-avtalet. Lag (2015:67).

Avsättning till reservfond

24 § Bestämmelserna om avsättning till reservfond i 10 kap. 6 §
första och fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar gäller inte för försäkringsföreningar.

Återbetalning av verksamhetskapital

25 § Återbetalning av verksamhetskapital får bara beslutas av
föreningsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket
för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen
har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon
återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.

Om en försäkringsförening har gått i likvidation eller försatts
i konkurs, får den som betalat in verksamhetskapital inte ta
emot betalning ur föreningens tillgångar för fordran avseende
inbetalt verksamhetskapital förrän föreningens övriga skulder
har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts till
detta.

Återbetalning av felaktiga utbetalningar

26 § Bestämmelserna i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om återbetalning vid utbetalningar i
strid med den lagen ska även gälla utbetalningar i strid med
denna lag.

Likvidation

Tvångslikvidation

27 § Utöver bestämmelserna om tvångslikvidation i 11 kap. 4
och 4 a §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller
för försäkringsföreningar att Bolagsverket ska besluta att
föreningen ska gå i likvidation, om

1. föreningens hela försäkringsbestånd har överlåtits,

2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats,
eller

3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har
återkallats.

I de fall som avses i första stycket 3 ska
Bolagsverket fatta beslutet om likvidation så snart det är
praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan
eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en föreningsmedlem, en innehavare av en
förlagsandel eller på anmälan av Finansinspektionen.

I ärenden enligt första stycket 3 ska bestämmelserna i
11 kap. 5 och 6 §§ lagen om ekonomiska föreningar inte
tillämpas. Lag (2013:166).

Finansinspektionens anmälan

28 § I 11 kap. 4 § tredje stycket och 4 a § tredje stycket
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om
att frågor om tvångslikvidation av en ekonomisk förening i
vissa fall ska prövas efter anmälan av registreringsmyndigheten
eller på ansökan av vissa befattningshavare i föreningen.
Dessutom ska frågor om likvidation av en försäkringsförening
enligt dessa paragrafer prövas efter anmälan av
Finansinspektionen.

Redovisning under likvidationen

29 § I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling
på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om
tillämpning av 5 kap. 18-25 §§ årsredovisningslagen (1995:1554)
ska inte heller tillämpas.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

30 § Utöver bestämmelsen i 11 kap. 17 § första stycket andra
meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att ett beslut om att en likvidation ska
upphöra och föreningens verksamhet återupptas inte får fattas,
om det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett
beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det
inte finns full täckning för föreningens förpliktelser.

Fusion

Överlåtande förening

31 § En försäkringsförening får vara överlåtande förening vid
en fusion bara om en annan försäkringsförening eller en
motsvarande juridisk person med hemvist i en annat land inom
EES än Sverige är övertagande förening.

Tillämpliga bestämmelser

32 § Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 12 kap.
10-12, 14-16 och 35 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar. I stället gäller 33-35 §§ detta kapitel. I 36 §
detta kapitel finns särskilda bestämmelser om tillämpning av
12 kap. 17 § lagen om ekonomiska föreningar. När fusionen avser
en försäkringsförening och ett helägt dotterbolag, gäller 33-35
§§ i tillämpliga delar. Det som sägs där om överlåtande
förening ska i stället avse dotterbolaget.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

33 § När fusionsplanen gäller i samtliga föreningar, ska
såväl överlåtande som övertagande försäkringsförening ansöka
om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar
som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos
Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna
dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och
godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den
övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller
detta bara om den övertagande föreningen ska ha sin hemvist i
Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter
det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar och, om
fusionsplanen har registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det
att fusionsplanen har kungjorts enligt 15 kap. 2 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och
Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om
lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar. Lag (2013:456).

34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om
försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn
till de fusionerande försäkringsföreningarnas ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2013:456).

När en ansökan ska avslås

35 § En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till
sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot
stadgarna,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004
om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av
fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda
förordningen,

3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004
och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får
Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila under en viss
tid som inte får överstiga sex månader.

Registrering av fusionen

36 § I stället för det som föreskrivs om anmälan till
Bolagsverket i 12 kap. 17 § andra stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar ska anmälan göras senast två månader
från det att Finansinspektionens tillstånd till verkställande
av fusionsplanen har vunnit laga kraft. Lag (2013:456).

Talan mot stämmobeslut om gränsöverskridande fusion

37 § I stället för bestämmelsen i 7 kap. 17 § femte stycket
första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om
väckande av talan gäller, utöver det som anges i 7 kap. 17 §
andra stycket samma lag, följande. Talan mot stämmobeslut om
godkännande av fusionsplan rörande gränsöverskridande fusion
får inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett
beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd till
verkställande av en fusionsplan. Lag (2013:456).
Skadestånd

38 § Bestämmelserna i 13 kap. 1-3 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av
bestämmelser som anges där gäller för försäkringsföreningar
även vid överträdelse av denna lag.

Firma

39 § I stället för bestämmelsen i 14 kap. 1 § första stycket
första meningen och tredje stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar om förenings firma gäller för
försäkringsföreningar att dess firma ska innehålla ordet
försäkringsförening och att ordet försäkringsförening eller
förkortning av det uttrycket inte får tas in i en bifirma.

Endast försäkringsföreningar får i sin firma använda uttrycket
försäkringsförening.

Straff och vite

40 § I stället för 16 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller att till böter döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra
medlemsförteckning enligt 3 kap. 6 § lagen om ekonomiska
föreningar, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 kap. 39 §
andra stycket denna lag.

14 kap. Tillsyn

Registreringsmyndighet

1 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för
försäkringsföretag. Bolagsverket ska föra ett
försäkringsregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt
denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar eller andra författningar ska anmälas för
registrering.

Tillsynen och dess omfattning

2 § Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt

1. denna lag,

2. andra författningar som reglerar försäkringsföretagets
näringsverksamhet,

3. företagets bolagsordning eller stadgar, och

4. företagets försäkringstekniska riktlinjer och
beräkningsunderlag samt dess placeringsriktlinjer och
riktlinjer för hantering av intressekonflikter.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att
försäkringsföretagets ägare och ledning uppfyller
lämplighetskraven i denna lag.

Samarbete med behöriga myndigheter

3 § Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta
och utbyta information med behöriga myndigheter och Europeiska
kommissionen i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen.

Underrättelse från ett försäkringsföretag om påbörjad
verksamhet

4 § När ett försäkringsföretag har påbörjat sin verksamhet, ska
styrelsen eller den verkställande direktören genast underrätta
Finansinspektionen om det.

Upplysningar från ett försäkringsföretag

5 § Ett försäkringsföretag ska lämna Finansinspektionen de
upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär. Om
företaget driver verksamhet i ett annat land inom EES, ska det,
i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig
myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att
fullgöra sina uppgifter.
Platsundersökning

5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt 5 §
ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till
Statistiska centralbyrån. Lag (2014:494).

6 § Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är
nödvändigt genomföra en undersökning hos ett
försäkringsföretag.

Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den tidpunkt
som Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföretagets
tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar
tillgängliga för granskning av befattningshavare hos
inspektionen eller av någon annan som inspektionen har
förordnat.

Upplysningar från och undersökningar hos andra än
försäkringsföretag

7 § Skyldigheten enligt 5 och 6 §§ att lämna upplysningar och
hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning
gäller även för

1. styrelsen och den verkställande direktören eller motsvarande
organ i ett företag vars verksamhet uteslutande ska vara att
biträda ett försäkringsföretag eller som ett försäkringsföretag
har ett bestämmande inflytande i,

2. ordföranden och den verkställande direktören eller
motsvarande befattningshavare i en skaderegleringsnämnd,
villkorsnämnd eller i annat liknande organ, som biträder ett
försäkringsföretag, och

3. styrelsen och den verkställande direktören i ett aktiebolag,
om Finansinspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut
om en sådan skyldighet.

8 § Om skyldigheten enligt 9 kap. 9 § att lämna information
till ett försäkringsföretag som ska upprätta en gruppbaserad
redovisning inte fullgörs, får Finansinspektionen förelägga den
som ska lämna informationen att fullgöra sin uppgiftsskyldighet
direkt till inspektionen.

Ingår ett företag som omfattas av 9 kap. 9 § i samma koncern
som försäkringsföretaget, får inspektionen kontrollera
uppgifterna på plats hos företaget.

Första och andra styckena gäller även i fråga om juridisk eller
fysisk person som ska lämna uppgifter till ett sådant utländskt
företag inom EES som ska upprätta en gruppbaserad
sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG av den 27
oktober 1998 om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår
i en försäkringsgrupp. Om en kontroll enligt andra stycket görs
på begäran av en behörig myndighet inom EES, får den
myndigheten närvara vid kontrollen.

9 § Om det finns intressegemenskap mellan å ena sidan ett
försäkringsföretag och å andra sidan ett aktiebolag som denna
lag inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får
Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att
lämna en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant
föreläggande får dock bara meddelas om det behövs med hänsyn
till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen ska
lämnas enligt anvisningar av Finansinspektionen.

Förordnande av aktuarie

10 § Finansinspektionen får förordna en eller flera aktuarier
att tillsammans med försäkringsföretagets aktuarie utföra de
försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna i
företaget.

Aktuarien har rätt till skäligt arvode från
försäkringsföretaget för sitt arbete. Storleken på arvodet
beslutas av Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de aktuarier
som har förordnats av inspektionen. En aktuarie som har
förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans
anvisningar följa den instruktion som inspektionen har
utfärdat.

Förordnande av revisor

11 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer
att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett
försäkringsföretag.

Revisorn har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget
för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av
Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de revisorer
som har förordnats av inspektionen. En revisor som har
förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans
anvisningar följa den instruktion som inspektionen har
utfärdat.

Revisors och särskild granskares rapporteringsskyldighet

12 § En revisor eller en särskild granskare ska genast
rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid
fullgörandet av sitt uppdrag i ett försäkringsföretag får
kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som
reglerar företagets verksamhet,

2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen
eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt
9 kap. 33 eller 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap.
13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Revisorn och granskaren har en motsvarande
rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om
förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av
uppdrag som revisorn eller den särskilda granskaren har i
försäkringsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller
ett företag som har en likartad förbindelse med
försäkringsföretaget.

Sammankallande av styrelsen eller stämma

13 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett
försäkringsföretag. Inspektionen får även begära att styrelsen
kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en
sådan begäran, får inspektionen utfärda en sådan kallelse.

Företrädare för inspektionen får närvara vid stämman och vid
ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har
sammankallat samt delta i överläggningarna.

Allmänt ombud vid konkurs

14 § När ett försäkringsföretag har försatts i konkurs, ska
Finansinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna
ombudet ska som konkursförvaltare delta i konkursboets
förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses
enligt konkurslagen (1987:672).

Det allmänna ombudet ska se till att försäkringstagarna
omfattas av den förmånsrätt som följer av försäkringsavtalen.

Det allmänna ombudet kan göra en sådan framställning om
entledigande av förvaltare som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har
fattats, får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess
helhet.

Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare
gäller också det allmänna ombudet.

Finansinspektionens befogenheter vid ett försäkringsföretags
likvidation

15 § Under ett försäkringsföretags likvidation har
Finansinspektionen samma befogenheter i fråga om likvidatorerna
som inspektionen har i fråga om styrelsen.

Avgifter till Finansinspektionen

16 § Försäkringsföretag ska med avgifter bidra till att täcka
kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet samt
Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484)
om en databas för övervakning av och tillsyn över
finansmarknaderna. Lag (2014:494).

Granskning av interna modeller

17 § På begäran av ett försäkringsföretag eller flera
försäkringsföretag ingående i en försäkringsgrupp ska
Finansinspektionen granska tillförlitligheten hos den interna
modell som försäkringsföretaget eller försäkringsgivarna i
försäkringsgruppen avser att använda för att beräkna ett
kapitalkrav med hänsyn tagen till de kvantifierbara risker som
företaget eller försäkringsgivarna i gruppen är utsatta för.
Vid granskningen ska de grundläggande krav beaktas som framgår
av artiklarna 120-125 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande
av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet.

Om en behörig myndighet i ett annat land inom EES på begäran av
flera försäkringsgivare ingående i en försäkringsgrupp, vilken
även omfattar ett svenskt försäkringsföretag, granskar
tillförlitligheten hos en intern modell för försäkringsgivarna
i gruppen, får Finansinspektionen utföra den del av
granskningen som avser det svenska företaget.

För granskning av ärenden enligt första och andra styckena får
Finansinspektionen ta ut avgifter av de försäkringsföretag som
granskas.

Bemyndiganden

18 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som
avses i 16 § och 17 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. vilka upplysningar ett försäkringsföretag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 5 §, och

2. grunderna för bedömningen av tillförlitligheten hos interna
modeller enligt 17 § första stycket.

15 kap. Lämplighetsprövning av ägare i försäkringsaktiebolag

Krav på förvärvstillstånd

1 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett
försäkringsaktiebolag, som medför att förvärvarens sammanlagda
innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 1 kap. 15 §, får
bara ske efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller
förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller
50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga
aktier, eller

2. så att försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.

Tillstånd enligt första stycket ska ha meddelats före
förvärvet. En ansökan om tillstånd ska göras skriftligen.

2 § Om ett förvärv som anges i 1 § första stycket har gjorts
genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat
liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren
ska få behålla aktierna. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd
till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna
erhållits.

Bekräftelse av att ansökan kommit in

3 § Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en
fullständig ansökan enligt 1 § kommit in till inspektionen
skicka en bekräftelse till förvärvaren om detta.

Förutsättningar för tillstånd till förvärv

4 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 och 2 §§, om
förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande
över ledningen av försäkringsaktiebolaget och det kan antas att
förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens
sannolika påverkan på försäkringsaktiebolaget.

5 § Vid bedömningen enligt 4 § ska följande beaktas:

1. förvärvarens anseende och kapitalstyrka,

2. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i
styrelsen för försäkringsaktiebolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av
ett försäkringsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,

3. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att
motverka att försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett
sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet, och

4. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med
eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff
för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa
fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff
för terroristbrott.

Förvärvstillstånd för försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag

6 § Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av
förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag
enligt 9 kap. 10 § denna lag respektive 5 kap. 16 § lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Förvärvstillstånd vid nära förbindelser

7 § Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan
försäkringsaktiebolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara
om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
försäkringsaktiebolaget.

När beslut i fråga om förvärvstillstånd ska meddelas m.m.

8 § Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till
förvärv som avses i 1 och 2 §§ ska meddelas inom 60 arbetsdagar
efter det att den bekräftelse som avses i 3 § skickades
(bedömningsperioden). Om inspektionen begär kompletterande
uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärv
som avses i 1 och 2 §§, om inspektionen inte inom
bedömningsperioden har meddelat slutligt beslut i ärendet.

Samråd med behörig myndighet

9 § Frågan om tillstånd enligt 1 § får avgöras först efter
samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om
förvärvaren är

1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag,
kreditinstitut, företag för elektroniska pengar eller
värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande
förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet
enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),

2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1,
eller

3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant
företag som avses i 1. Lag (2011:887).

Beslut om tid för genomförande av förvärv

10 § Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv,
får inspektionen besluta att förvärvet ska genomföras inom en
viss tid. Inspektionen får besluta att förlänga denna tid.

Anmälningsskyldighet för den som avyttrar

11 § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat innehav
eller en så stor del av ett kvalificerat innehav av aktierna i
ett försäkringsaktiebolag att det återstående innehavet kommer
att understiga någon av de i 1 § första stycket angivna
gränserna ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om det.

Anmälningsskyldighet för försäkringsaktiebolag

12 § Ett försäkringsaktiebolag ska årligen till
Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett
kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på
innehaven.

När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets
aktier har blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 1
eller 2 § eller för en sådan avyttring som avses i 11 §, ska
bolaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till
Finansinspektionen.

När ett försäkringsaktiebolag i annat fall får kännedom om att
det har nära förbindelser med någon annan, ska bolaget snarast
anmäla det till Finansinspektionen.

Anmälningsskyldighet för ägare som är juridisk person

13 § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsaktiebolag, ska den juridiska personen snarast
anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till
Finansinspektionen.

Röstförbud

14 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett
kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda
fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är
kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är
förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet,

2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller
gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 9 kap.
10 § denna lag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med
eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff
för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa
fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff
för terroristbrott.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har
ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 eller 2 §,
får Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får
företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på
tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda
aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med
beslutet.

Avyttringsplikt

15 § Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i 14 §
första stycket att avyttra så stor del av aktierna att
innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i
14 § andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så
stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med
inspektionens beslut.

16 § Om ett försäkringsaktiebolag har nära förbindelser med
någon annan och det hindrar en effektiv tillsyn av bolaget, får
Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier, vilka medför
att förbindelserna är nära, att avyttra så stor del av aktierna
att detta inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som
omfattas av ett beslut enligt första stycket inte får företräda
aktierna vid stämman. I så fall ska 18 § tillämpas.

När aktier inte får medräknas

17 § Aktier som omfattas av ett förbud enligt 14 § eller
föreläggande enligt 15 § ska inte medräknas när det fordras
samtycke av ägare till en viss del av aktierna i
försäkringsaktiebolaget för att ett beslut ska bli giltigt
eller en befogenhet ska få utövas såvida inte förvaltare har
förordnats enligt 18 §.

Förordnande av förvaltare

18 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära
att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare
företräda sådana aktier som enligt 14 § inte får företrädas av
ägaren. Sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där
ägaren har sin hemvist, eller om ägaren inte har hemvist i
Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och
utlägg. Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna och
ska på begäran förskotteras av försäkringsaktiebolaget. Om den
betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, bestäms
ersättningen av tingsrätten.

Bemyndiganden

19 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av
tillståndsärenden enligt 1-7 §§.

16 kap. Ingripanden

Ingripande mot försäkringsföretag

När Finansinspektionen ska ingripa

1 § Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter
enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets
näringsverksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar eller
företagets försäkringstekniska riktlinjer, beräkningsunderlag,
placeringsriktlinjer eller riktlinjer för hantering av
intressekonflikter,

2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska
riktlinjerna, beräkningsunderlaget, placeringsriktlinjerna
eller riktlinjerna för hantering av intressekonflikter inte
längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och
arten av företagets verksamhet, eller

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig
riskutjämning.

Hur Finansinspektionen ska ingripa

2 § Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av
föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att
verkställa beslut eller genom anmärkning. Finansinspektionen
får också med stöd av 7 § begränsa ett försäkringsföretags
förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige.

Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets
tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas.

När Finansinspektionen får avstå från ingripande

3 § Finansinspektionen får avstå från ingripande om

1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2. försäkringsföretaget gör rättelse, eller

3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget
och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

Finansiell saneringsplan och särskild företrädare

4 § Om rättigheterna för försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar hotas, ska
Finansinspektionen förelägga försäkringsföretaget eller dess
styrelse att upprätta och för godkännande överlämna en
finansiell saneringsplan. Inspektionen får i dessa fall även
utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av
driften av företaget.

Plan för återställande av en tillfredsställande finansiell
ställning

5 § Om ett försäkringsföretags kapitalbas understiger
solvensmarginalen enligt 7 kap. 7-16 §§ eller om, för ett
försäkringsföretag som avses i 9 kap. 1 § första stycket 1, den
gruppbaserade kapitalbasen understiger den gruppbaserade
solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, ska
Finansinspektionen förelägga företaget eller dess styrelse att
upprätta en plan för att återställa en tillfredsställande
finansiell ställning och överlämna planen till inspektionen för
godkännande.

Om kapitalbasen understiger garantibeloppet eller en tredjedel
av solvensmarginalen eller om kapitalbasen inte har den
sammansättning som anges i 7 kap. 17-19 §§, ska inspektionen
förelägga företaget eller dess styrelse att upprätta och för
godkännande överlämna en plan för skyndsamt återställande av
kapitalbasen.

Överträdelser av beslut om rättelse

6 § Om ett försäkringsföretag driver verksamhet i ett annat
land inom EES och företaget inte rättar sig efter
Finansinspektionens eller behörig utländsk myndighets begäran
om rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som behövs för
att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska
underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder
som vidtas.

Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar

7 § Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags
förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige, om

1. företaget inte följer gällande bestämmelser om
försäkringstekniska avsättningar och skuldtäckning,

2. företagets kapitalbas understiger en tredjedel av
solvensmarginalen eller inte uppfyller gällande krav på
garantibelopp,

3. företagets kapitalbas understiger solvensmarginalen eller,
för ett försäkringsföretag som avses i 9 kap. 1 § första
stycket 1, den gruppbaserade kapitalbasen understiger den
gruppbaserade solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, och
det finns särskilda skäl att anta att företagets finansiella
ställning ytterligare kommer att försämras, eller

4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd
bedöms vara nödvändigt för att skydda de intressen som
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar har.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska
drivas efter ett sådant beslut som avses i första stycket.

Återkallelse av tillstånd

8 § Om någon som ingår i ett försäkringsföretags styrelse eller
är dess verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges
i 2 kap. 4 § 4, ska Finansinspektionen återkalla företagets
tillstånd. Det får dock ske bara om inspektionen först har
beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är
verkställande direktör och om han eller hon, sedan en av
inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått,
fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande
direktör.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen
besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör
inte längre får kvarstå i sin befattning. Finansinspektionen
får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till
dess försäkringsföretaget har utsett en ny styrelseledamot
eller verkställande direktör.

9 § Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags
tillstånd, om företaget

1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller
anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har
vunnit laga kraft,

2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser,

3. har förklarat sig avstå från tillståndet,

4. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit
försäkringsrörelse, eller

5. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att
företaget ska gå i tvångslikvidation.

I de fall som avses i första stycket 2 och 4 får i stället
varning meddelas, om det är tillräckligt.

10 § Finansinspektionen får återkalla ett försäkringsföretags
tillstånd, om företaget

1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som
har godkänts enligt 5 §, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser
för verksamheten.

I de fall som anges i första stycket får i stället varning
meddelas, om det är tillräckligt.

11 § Om ett försäkringsföretags tillstånd återkallas, får
Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska
ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta
hela eller delar av rörelsen.

Anmälan till behörig myndighet och till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten

12 § Finansinspektionen ska anmäla ett beslut enligt 7 § till
de behöriga myndigheterna i de EES-länder där företaget enligt
underrättelse driver försäkringsverksamhet enligt 3 kap. 1
eller 15 §. Ett sådant beslut ska dessutom anmälas till
behöriga myndigheter i de EES-länder där företaget har
tillgångar samt till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten om försäkringsföretaget även
bedriver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.

Finansinspektionen ska anmäla ett beslut om återkallelse av
tillstånd för ett försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse till behöriga myndigheter i övriga länder
inom EES samt till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten om försäkringsföretaget även
bedriver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.

Finansinspektionen får i samband med en anmälan enligt första
eller andra stycket begära att den behöriga myndigheten i
samarbete med inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Om
företagets tillstånd har återkallats, får begäran avse att den
behöriga myndigheten även i övrigt vidtar de åtgärder som
behövs för att skydda de intressen som försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar har.
Lag (2012:198).

13 § Har upphävts genom lag (2013:456).

Straffavgift

14 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om
anmärkning eller varning mot ett försäkringsföretag, får
inspektionen besluta att företaget ska betala en
straffavgift.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:456).

15 § Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen kronor
och högst femtio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av
försäkringsföretagets omsättning närmast föregående
räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under
försäkringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter
om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får
omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget efter
det att avgiften har påförts inte uppfyller kraven enligt
4 kap. 1 §.

16 § När straffavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har
föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge
överträdelsen har pågått.

Förseningsavgift

17 § Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de
upplysningar som har föreskrivits med stöd av 14 kap. 18 §
andra stycket 1, får Finansinspektionen besluta att företaget
ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2011:887).

Verkställighet av beslut om straffavgift och förseningsavgift

18 § Straffavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till
Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om
den har vunnit laga kraft eller inom den längre tid som anges i
beslutet.

19 § Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller
förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller
utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i
18 §.

20 § Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas
inom den tid som anges i 18 §, ska Finansinspektionen lämna den
obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av
statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
21 § En beslutad straffavgift eller förseningsavgift faller
bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem
år från det att beslutet vann laga kraft.
Ingripande mot försäkringsholdingföretag
22 § Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag
inte uppfyller de krav som anges i 9 kap. 10 §, får
Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till
förhållandet.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

23 § Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag
utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen
förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får
besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I föreläggandet
ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av
inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i
likvidation om föreläggandet inte följs.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får
Finansinspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna
de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att
bedöma om så är fallet. Den som är revisor i ett företag är
skyldig att på begäran av inspektionen lämna sådana
upplysningar om företagets rörelse som revisorn har fått
kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

24 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte följer
ett föreläggande enligt 23 § första stycket att upphöra med
rörelsen, ska rätten, efter ansökan av Finansinspektionen,
besluta att företaget ska gå i likvidation.

I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28-44, 46 och 47 §§
aktiebolagslagen (2005:551) och 11 kap. 5 och 7-16 §§ samt 17 §
fjärde och femte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under ärendets
handläggning vid rätten visas att rörelsen har upphört.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Vite

25 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud
enligt denna lag, får inspektionen förena föreläggandet med
vite.

Bemyndigande

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om innehållet i en finansiell
saneringsplan enligt 4 §.

17 kap. Överklagande m.m.

Överklagande av Finansinspektionens beslut

1 § Finansinspektionens beslut i ärenden enligt 14 kap. 13 §,
17 § första och andra styckena och 16 kap. 23 § andra stycket
får inte överklagas. Lag (2013:456).

2 § Finansinspektionens beslut som avses i 11 kap. 1 § andra
stycket 1 får överklagas hos regeringen.

3 § Andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt
denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Förordnande om att ett beslut ska gälla omedelbart

4 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud,
föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Förklaring att ärendet onödigt uppehålls

5 § Om beslut i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 §
inte har meddelats inom sex månader från det att ansökan gavs
in, eller i ett ärende enligt 3 kap. 2, 9, 13 eller 22 § inom
tre månader eller i ett ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 §
inom en månad, får sökanden begära förklaring av domstol att
ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska
göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits
av Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats
inom motsvarande tidsfrister som anges i första stycket för
respektive ärende. Lag (2013:456).

Överklagande av Bolagsverkets beslut

6 § Bolagsverkets beslut i ärenden enligt 11 kap. 45 §, 12 kap.
74 § eller 13 kap. 27 § överklagas hos tingsrätten i den ort
där försäkringsföretagets styrelse har sitt säte.

Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom
tre veckor från dagen för beslutet.

Vid ett överklagande enligt första stycket gäller lagen
(1996:242) om domstolsärenden.

Övergångsbestämmelser

2010:2043

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen
(2010:2043).

2013:115

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats
före ikraftträdandet.

2013:166

1. Denna lag träder i kraft den 25 april 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in
till Bolagsverket före ikraftträdandet.

2013:456

1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in
till Finansinspektionen före ikraftträdandet.

2013:672

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den
rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari
2014.